24 december 2021

Serie A 1982/83

Roma vann Serie A 1982/83 och blev italienska mästare för andra gången. Regerande mästarna Juventus kom tvåa och vann dessutom italienska cupen efter finalseger över Verona. Juventus gick även till final i Europacupen, men förlorade mot Hamburg. Inter och Verona slutade trea respektive fyra och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Cagliari, Cesena och Catanzaro tog hand om de tre sista platserna i tabellen och åkte ner i Serie B. Skytteligavinnare i Serie A blev Michel Platini, Juventus, med 16 mål.

Tröjorna

Här är alla hemmatröjor i Serie A 1982/83. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.

Tio eller elva tröjtillverkare användes i Serie A denna säsong (vem som levererade Cagliaris tröjor är oklart). Mest förekommande var Adidas och Ennerre med tre lag var medan Kappa hade två lag. Så här var tröjtillverkarna fördelade:

Adidas – Cesena, Genoa och Verona
Ennerre – Catanzaro, Napoli och Sampdoria
Kappa – Avellino och Juventus
Americanino – Udinese
J.D. Farrow’s – Fiorentina
Mec Sport – Inter
Patrick – Roma
Pop84 – Ascoli
Puma – Pisa
Tixo Sport – Torino
okänt – Cagliari

Ligatabell Serie A 1982/83

Här är ligatabellen 1982/83. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.

Pos	Lag	Sp	V	O	F	GM	IM	P
1	Roma	30	16	11	3	47	24	43
2	Juventus	30	15	9	6	49	26	39
3	Inter	30	12	14	4	40	23	38
4	Verona	30	11	13	6	37	31	35
5	Fiorentina	30	12	10	8	36	25	34
6	Udinese	30	6	20	4	25	29	32
7	Sampdoria	30	8	15	7	31	30	31
8	Torino	30	9	12	9	30	28	30
9	Avellino	30	8	12	10	29	34	28
10	Napoli	30	7	14	9	22	29	28
11	Genoa	30	6	15	9	34	38	27
12	Pisa	30	8	11	11	27	27	27
13	Ascoli	30	9	9	12	32	37	27
14	Cagliari	30	6	14	10	23	33	26
15	Cesena	30	4	14	12	22	35	22
16	Catanzaro	30	2	9	19	21	56	13

22 december 2021

AC Milan 1982/83

Efter nedflyttningen till Serie B 1982 försvann flera av Milans spelare till andra klubbar. Dessa ersattes av målvakten Giulio Nuciari (Ternana), mittfältarna Tiziano Manfrin (Genoa) och Vinicio Verza (Cesena) samt yttern Oscar Damiani (Napoli). Man lånade även tre spelare från Inter: Nazzareno Canuti (försvarare), Giancarlo Pasinato (mittfältare) och Aldo Serena (anfallare). Även tränaren Ilario Castagner, som närmast kom från Lazio, var ny för säsongen. Bland spelarna som fanns kvar sedan tidigare fanns Franco Baresi, som 22 år gammal utsågs till ny lagkapten, samt Mauro Tassotti, Alberigo Evani och skotten Joe Jordan.

Milan tog enkelt hem seriesegern genom att vinna 19 matcher, spela 16 oavgjorda och bara förlora tre matcher. Laget slutade därmed åtta poäng före tvåan Lazio och man gjorde dessutom hela 77 mål på de 38 matcherna, 33 mer än Lazio. I italienska cupen kom Milan tvåa i sin grupp efter Juventus och tog sig till åttondelsfinal. Där blev det seger över Cagliari, men i kvartsfinalen åkte man ut mot Verona på färre gjorda bortamål efter två oavgjorda matcher. Sergio Battistini spelade mest med totalt 46 matcher varav 37 i ligan. Battistini blev även lagets bäste målskytt i ligan med elva mål, men med cupen inräknad gjorde Joe Jordan och Aldo Serena 14 mål varav tio respektive åtta i ligan. Även Vinicio Verza och Oscar Damiani gjorde tio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Hitachi. Hemmatröjan var rödsvartrandig med svarta muddar. Den kortärmade varianten hade V-hals medan den långärmade hade krage. Byxorna var vita och strumporna svarta med röd överdel. Den kortärmade reservtröjan var vit med röd och svart V-hals och muddar. Den långärmade varianten var även den övervägande vit men med röda och svarta kritstrecksränder samt vit krage. Reservtröjorna användes tillsammans med vita byxor och strumpor.

20 december 2021

Lazio 1982/83

Tre av Lazios spelare – Bruno Giordano, Lionello Manfredonia och Massimo Cacciatori – hade varit avstängda från spel sedan Totonero-skandalen 1980. Efter Italiens VM-seger 1982 hävdes avstängningarna och nämnda trio kunde återigen spela för Lazio. Laget inledde starkt och förlorade bara en match under hösten vilket innebar att man toppade tabellen efter halva säsongen. Under vårsäsongen gick det dock sämre och i maj fick tränaren Roberto Clagluna sparken. Han ersattes av argentinaren Juan Carlos Morrone (tränare) och Roberto Lovati (teknisk direktör). Dessa inledde med en 1–5-förlust mot Milan, men därefter avslutade de säsongen med två segrar och två oavgjorda matcher vilket räckte till en andraplats i tabellen och uppflyttning till Serie A. I italienska cupen blev Lazio utslaget i gruppspelet efter att ha slutat på tredje plats bakom Napoli och Avellino. Bruno Giordano spelade samtliga 43 tävlingsmatcher under säsongen och blev även lagets bäste målskytt med totalt 21 mål varav 18 i ligan vilket gjorde honom till skyttekung i Serie B. Även mittfältaren Enrico Vella spelade samtliga 38 ligamatcher och missade bara en match i cupen.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Sèleco. En unik design hade tagits fram till denna säsong med nedre halvan av tröjan i ljusblått och den övre i vitt. Över bröstet återfanns en stiliserad örn i mörkblått. Även numren hade en speciell utformning i 3D-stil. Från början var numren vita med mörkblå skugga, men detta visade sig synas dåligt varför man i oktober vände på färgerna. Samtidigt bytte man från ljusblå till vita muddar på den kortärmade varianten. Byxorna var ljusblå och strumporna vita med ljusblå överdel. Lazio kunde spela i sin hemmatröja i samtliga matcher utom en, borta mot Como då man spelade i gröna tröjor med en vit örn över bröstet. Det fanns också en röd variant av denna tröja med ljusblå örn, krage och muddar som dock endast användes i några vänskapsmatcher, bland annat mot Italiens U21-landslag.

18 december 2021

Hellas Verona 1982/83

Verona hade vunnit Serie B 1982 under ledning av nye tränaren Osvaldo Bagnoli och var nu tillbaka i högsta serien. Inför återkomsten förstärkte man laget med två utländska spelare: polske liberon Władysław Żmuda från Widzew Łódź och brasilianske yttern Dirceu från Atlético Madrid. Bland de inhemska nyförvärven fanns försvararna Luciano Marangon och Luciano Spinosi (båda Roma), mittfältarna Mario Guidetti (Napoli), Luigi Sacchetti (Fiorentina) och Domenico Volpati (Brescia) samt yttern Pietro Fanna (Juventus).

Verona inledde ligaspelet med förlust mot Inter och Roma, men därefter förblev man obesegrade i sjutton raka matcher. Vid årsskiftet låg man tvåa i tabellen, men fyra förluster under vårsäsongen gjorde att Verona till slut kom på fjärde plats, vilket gav en plats i nästa säsongs UEFA-cup. I italienska cupen kom Verona tvåa i sin grupp efter Roma och tog sig till åttondelsfinal. där man enkelt besegrade Ascoli. Det blev seger även över Milan i kvarten och Torino i semin. Finalmotståndare blev Juventus och i första matchen på hemmaplan kunde Verona vinna med 2–0 efter mål av Domenico Penzo och Domenico Volpati, men i returen i Turin gjorde Paolo Rossi och Michel Platini varsitt mål för hemmalaget och tog matchen till förlängning. Där avgjorde Platini med sitt andra mål för dagen, bara en minut före slutsignalen, och gav Juventus segern. Verona deltog även i Mitropa Cup där man mötte ZVL Žilina från Tjeckoslovakien, Galenika Zemun från Jugoslavien och Vasas från Ungern. Det blev dock bara två oavgjorda och fyra förluster för Verona som slutade sist av de fyra lagen. Domenico Volpati, Roberto Tricella, Domenico Penzo och Dirceu spelade mest med 47 av de 49 tävlingsmatcherna. Volpati och Tricella samt Luciano Spinosi spelade samtliga 30 ligamatcher. Penzo blev bäste målskytt med totalt 22 mål varav 15 i ligan vilket gav en delad andraplats i Serie A:s skytteliga tillsammans med Inters Alessandro Altobelli.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Canon. Hemmatröjan var blå med gul rund hals och tre gula ränder längs ärmarna. Byxor och strumpor var även de blå med tre gula ränder längs sidorna respektive på överdelen. Reservstället hade omvända färger. Den kortärmade bortatröjan var kritstrecksrandig och hade blå V-hals och muddar medan den långärmade hade rund hals.

16 december 2021

Udinese 1982/83

Till säsongen 1982/83 värvade Udinese målvakten Roberto Conti (Cagliari), brasilianske mittbacken Edinho (Fluminense), mittfältaren Massimo Mauro (Catanzaro), jugoslaviske vänsteryttern Ivica Šurjak (Paris Saint-Germain) samt anfallarna Paolino Pulici (Torino) och Pietro Paolo Virdis (Juventus). Tränare var Enzo Ferrari som gjorde sin tredje säsong i klubben.

Udinese förlorade inte mer än fyra ligamatcher under säsongen, borta mot Ascoli, Cesena och Juventus samt hemma mot Sampdoria. Däremot spelade man hela 20 oavgjorda matcher, mer än något annat lag. Bland annat inledde man andra halvan av säsongen med fyra raka 0–0-matcher. Udinese kom till slut på sjätte plats i tabellen, vilket var fem placeringar bättre än föregående säsong. I italienska cupen åkte laget ut i gruppspelet efter att ha slutat på tredje plats i sin grupp efter Inter och Bari. Edinho och Dino Galparoli spelade samtliga 35 tävlingsmatcher under säsongen och Edinho blev även lagets bäste målskytt med totalt åtta mål (sju i ligan och ett i cupen) varav fem på straff.

Tröjorna, som tillverkades av Americanino, var av samma modell som föregående säsong, men tidigare sponsorn Zanussis logga var ersatt av klubbmärket. Hemmatröjan var vit med ett brett svart fält i mitten samt vit krage och en svart rand längs ärmarna. Byxorna var vita och strumporna vita med två svarta ränder upptill. Två varianter av denna tröja med olika typ av krage användes under säsongen. Bortatröjan var gul med gul krage samt två svarta och en vit rand längs ärmarna. Denna tröja användes tillsammans med svarta byxor och gula strumpor med två svarta och två vita ränder upptill.

14 december 2021

Torino 1982/83

Inför säsongen 1982/83 förstärkte Torino laget med försvararna Giancarlo Corradini (Reggiana) och Roberto Galbiati (Fiorentina), mittfältarna Patricio Hernández (Estudiantes, Argentina) och Fortunato Torrisi (Ascoli) samt anfallarna Carlo Borghi (Catanzaro) och Franco Selvaggi (Cagliari). Den sistnämnde hade varit med i Italiens VM-trupp 1982, dock utan att få någon speltid. Tränare var Eugenio Bersellini som även han var ny för säsongen och som närmast kom från Inter där han hade tillbringat fem säsonger.

Torino inledde ligaspelet med två segrar och hela sju oavgjorda på de nio första matcherna. Första förlusten kom i derbyt mot Juventus och efter halva säsongen låg laget på femte plats i tabellen. I säsongens andra derby låg Torino under med 0–2 efter 65 minuter, men man lyckades ändå vända till seger efter att ha gjort tre mål på fyra minuter. Detta visade sig bli säsongens sista seger – fyra förluster och en oavgjord på de fem sista matcherna innebar att Torino slutade på åttonde plats. I italienska cupen vann Torino sin grupp före Cagliari. Därefter slog man ut Catanzaro och Napoli, men i semifinalen blev det förlust mot Verona.

Franco Selvaggi och målvakten Giuliano Terraneo spelade samtliga 41 tävlingsmatcher under säsongen. Även Giuseppe Dossena och Carlo Borghi spelade samtliga 30 ligamatcher. Bästa målskyttar blev Selvaggi och Borghi med totalt tio mål varav åtta respektive sju i ligan.

Tröjorna tillverkades av Tixo Sport och sponsor var Barbero. Hemmatröjan var vinröd med V-hals och muddar i samma färg och användes tillsammans med vita byxor och vinröda strumpor. Reservtröjan var i samma stil fast vit och användes tillsammans med vinröda byxor och strumpor.

12 december 2021

AS Roma 1982/83

Sommaren 1982 förstärkte Roma försvaret med ytterbackarna Aldo Maldera (Milan) och Michele Nappi (Perugia) samt mittbacken Pietro Vierchowod som lånades in från Sampdoria. Även mittfältet förstärktes med österrikaren Herbert Prohaska från Inter samt Claudio Valigi (Ternana) och Maurizio Iorio (Bari). Tränare var svenske Nils Liedholm som hade kommit tillbaka till klubben 1979 efter ett par år i Milan.

Roma inledde ligaspelet med fem segrar på de sex första matcherna. Laget förlorade bara tre matcher – borta mot Sampdoria samt båda mötena med Juventus – och toppade tabellen i stort sett hela säsongen. Roma slutade fyra poäng före Juventus och tog därmed sin andra ligatitel i historien och den första sedan 1941/42. I italienska cupen vann Roma sin grupp efter fyra segrar och en oavgjord och med 13–1 i målskillnad. Bland annat slog man tvåan i gruppen Verona med 5–0. Seger över Avellino i åttondelsfinalen följdes av förlust mot Juventus efter 0–3 borta och 0–2 hemma. Roma deltog även i UEFA-cupen och i första omgången slog man ut Ipswich Town. Därefter blev det svenskt motstånd i form av IFK Norrköping. Båda lagen vann sin respektive hemmamatch med 1–0 och efter en mållös förlängning kunde italienarna vinna på straffsparkar. I höstens sista UEFA-cupmöte med västtyska Köln vände Roma ett 1–0-underläge från första matchen till seger med 2–0 i returen. I vårens kvartsfinaler mot Benfica blev det dock förlust med 1–2 hemma följt av 1–1 borta.

Målvakten Franco Tancredi spelade samtliga 47 tävlingsmatcher under säsongen (även Pietro Vierchowod spelade samtliga 30 ligamatcher) och bästa målskyttar blev Roberto Pruzzo med totalt 22 mål varav tolv i ligan och brasilianaren Falcão med totalt tio mål varav sju i ligan.

Tröjorna tillverkades av Patrick och sponsor var Barilla. De nya tröjorna hann dock inte levereras i tid till säsongsstarten. I italienska cupens gruppspel och i första ligamatchen användes därför föregående säsongs tröjor av märket Playground fast med Patricks logga påsydd. Den första varianten av Patricks nya tröjor användes i ligaomgång 2–6 och hade gul krage med röd V-hals. En variant av denna modell fast utan reklam användes borta mot Ipswich i UEFA-cupen. Orsaken till detta var att reklam inte var tillåtet på tröjorna i matcher som sändes i engelsk tv. Från och med sjunde ligaomgången var även halsen gul. Till tolfte omgångens match mot Inter i december fick byxorna två diagonala ränder på höger ben och i första matchen efter årsskiftet, mot Genoa den 2 januari 1983, hade tröjorna en tajtare krage. Denna variant användes sedan under resten av säsongen.

Även den vita bortatröjan förekom i olika varianter. I bortamatcherna mot Catanzaro och Torino spelade Roma i vita långärmade tröjor med motsvarande typ av krage som hemmatröjan hade under hösten och med klubbmärket i svart på en vit cirkel. I bortamatcherna mot Fiorentina och Genoa i slutet av säsongen användes vita kortärmade tröjor med den tajta kragen och med klubbmärket i vitt på en röd cirkel. En variant av bortatröjan med vit krage användes i bortamatchen mot Benfica i UEFA-cupen den 16 mars 1983.

AS Roma 1982/83 (hemma augusti–september 1982)

AS Roma 1982/83 (hemma september–oktober 1982)

10 december 2021

Pisa 1982/83

Pisa hade kommit trea i Serie B 1981/82 och spelade nu i högsta serien för andra gången i historien. Inför säsongen 1982/83 förstärkte man laget med två utländska mittfältare: danske Klaus Berggreen från Lyngby och uruguayanske Jorge Caraballo från Danubio. Även brasilianske tränaren Luís Vinício, som under föregående säsong hade fått sparken från Avellino, var ny i klubben. Laget inledde säsongen bra med två segrar och tre oavgjorda på de fem första ligamatcherna, men efter det blev det bara ytterligare en seger innan årsskiftet. Under andra halvan av säsongen spelade Pisa upp sig och vann fem ligamatcher, bland annat borta mot Inter, vilket resulterade i en delad elfteplats i tabellen, på samma poäng som Genoa och Ascoli, men bara en poäng före Cagliari som åkte ur. I italienska cupen kom Pisa tvåa i sin grupp efter Bologna och tog sig till åttondelsfinal där man återigen ställdes mot Bologna. Efter två oavgjorda matcher tog sig Pisa vidare på fler gjorda bortamål, men i kvartsfinalen blev det förlust mot Inter. Mittfältaren Pasquale Casale spelade samtliga 39 tävlingsmatcher under säsongen. Även målvakten Alessandro Mannini spelade samtliga 30 ligamatcher och Klaus Berggreen blev lagets bäste målskytt med totalt tio mål varav åtta i ligan.

Tröjorna tillverkades av Puma och sponsor var Robrik Pelle. Hemmatröjan var blåsvartrandig med svart krage och svarta muddar och användes tillsammans med blå byxor med svarta fält på sidorna samt blå strumpor. Bortatröjan var gul med svart och blå krage, svarta muddar och med en blå och svart rand längs ärmarna. Byxorna var gula med en blå och en svart rand längs sidorna och strumporna var helt gula.

8 december 2021

Napoli 1982/83

Inför säsongen 1982/83 värvade Napoli den argentinske anfallaren Ramón Díaz från River Plate. Ny i klubben var också tränaren Massimo Giacomini som närmast kom från Torino, men efter en förlust mot Cagliari i slutet av november fick han sparken. Laget hade då bara vunnit en av de elva första ligamatcherna. Han ersattes av Bruno Pesaola (teknisk direktör) och Gennaro Rambone (tränare). Efter halva säsongen låg Napoli fortfarande sist i tabellen, men under våren förbättrades resultaten och laget slutade på tionde plats, på samma poäng som Avellino.

I UEFA-cupen slog Napoli ut Dinamo Tbilisi i första omgången, men förlorade sedan mot Kaiserslautern i ett dubbelmöte där Torbjörn Nilsson gjorde två mål för tyskarna. I italienska cupen vann Napoli sin grupp före Avellino och tog sig till åttondelsfinal mot Cesena. Där blev det seger efter att Napoli vänt underläge från första mötet till seger i returen, men i kvartsfinalen blev det förlust mot Torino.

Målvakten Luciano Castellini och anfallaren Claudio Pellegrini spelade samtliga 43 tävlingsmatcher under säsongen (även försvararna Moreno Ferrario och holländaren Ruud Krol spelade samtliga 30 ligamatcher). Bästa målskyttar blev Díaz med totalt åtta mål varav tre i ligan och Pellegrini med sju mål varav fem i ligan.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Cirio. Hemmastället fanns i två varianter. Under hösten hade tröjorna V-hals och användes tillsammans med mörkblå byxor. Även tröjnummer, klubbmärke och reklam var i mörkblått. Klubbmärket denna säsong bestod för övrigt av bokstaven N med ett åsnehuvud. Åsnan som symbol för Napoli har sitt ursprung i klubbens första, totalt misslyckade, säsong 1926/27, då man förlorade 17 av 18 matcher. Till vårsäsongen bytte Napoli tillbaka till mer traditionella vita byxor. Även tröjorna ändrades och fick vita nummer och vit reklam samt krage istället för V-hals. Bortatröjan var kritstrecksrandig med gula och röda ränder och användes tillsammans med vita byxor och strumpor. Gult och rött är även färgerna i Neapels stadsvapen.

6 december 2021

Juventus 1982/83

Sommaren 1982 sålde Juventus Liam Brady (Sampdoria), Pietro Fanna (Verona) och Pietro Paolo Virdis (Udinese). Dessa ersattes med två av stjärnorna från VM i Spanien, nämligen fransmannen Michel Platini (Saint-Étienne) och polacken Zbigniew Boniek (Widzew Łódź). Sedan tidigare fanns flera spelare som precis blivit världsmästare med Italien: Dino Zoff, Claudio Gentile, Antonio Cabrini, Gaetano Scirea, Marco Tardelli och Paolo Rossi. Denna säsong kom för övrigt att bli målvakten Dino Zoffs sista i karriären. Efter 22 säsonger som proffs, varav elva i Juventus, lade 41-åringen målvaktshandskarna på hyllan. Även anfallaren Roberto Bettega lämnade klubben efter säsongen för att avsluta karriären i Toronto Blizzard.

Säsongen 1982/83 inleddes med gruppspelet i italienska cupen där Juventus vann sin grupp före Milan och tog sig till åttondelsfinalerna som spelades i februari 1983. Där besegrade man Bari. Cupspelet fortsatte i juni månad då Juventus besegrade först Roma i kvartsfinal och sedan Inter i semifinal. I finalen ställdes man mot Verona. Förlust med 0–2 borta följdes av seger på hemmaplan. Mål av Paolo Rossi och Michel Platini innebar sammanlagt 2–2 och förlängning. Med en minut kvar av förlängningen avgjorde Platini med sitt andra mål för dagen och gav segern till Juventus.

Som regerande ligamästare deltog Juventus i Europacupen. Under hösten slog man ut danska Hvidovre och belgiska Standard Liège. I vårens kvartsfinaler besegrades 1982 års Europacupvinnare Aston Villa och i semifinalen slog Juventus ut Bonieks tidigare klubb Widzew Łódź. I finalen, som spelades på Atens Olympiastadion, ställdes Juventus mot Hamburger SV. Där blev det dock förlust efter att Felix Magath gjort matchens enda mål i nionde minuten.

I ligan låg Juventus på fjärde plats efter halva säsongen, fyra poäng efter Roma. Under andra halvan närmade sig Juventus toppen, men man fick till slut nöja sig med andra plats bakom mästarlaget Roma. Michel Platini spelade samtliga 52 tävlingsmatcher under säsongen (även Gaetano Scirea spelade samtliga 30 ligamatcher och missade bara en cupmatch). Platini blev även bäste målskytt med totalt 28 mål varav 16 i ligan vilket gav honom segern i Serie A:s skytteliga.

Tröjorna tillverkades precis som tidigare av Kappa och sponsor var Ariston. Tack vare att Juventus under föregående säsong hade tagit sin tjugonde ligatitel återfanns nu två stjärnor ovanför den italienska skölden. I ligamatcherna var stjärnorna placerade i en vit ruta, men i Europacupen var de placerade direkt på tröjan. I höstens Europacupmatcher samt i hemmamatchen mot Widzew Łódź hade Juventus tröjor svart rand i mitten på framsidan. I semifinalerna och finalen hade tröjorna vit rand i mitten. I bortamatchen mot Aston Villa och i finalen mot Hamburg spelade Juventus i tröjor utan reklam. Reservtröjan var blå med svartvita muddar och användes tillsammans med blå byxor och strumpor. Detta reservställ användes i bortamatcherna mot Ascoli, Cesena och Udinese. I bortamatchen mot Widzew Łódź i Europacupens semifinal spelade Juventus i tröjor med en något ljusare blå nyans.