Borussia Dortmund slutade på elfte plats i Bundesliga 1977/78, tre placeringar sämre än året innan. I säsongens sista match, då Dortmund inte hade något att spela för, förlorade man med hela 12–0 mot Borussia Mönchengladbach som gjorde allt för att ta sig förbi serieledande Köln. Efter den förödmjukelsen fick tränaren Otto Rehhagel sparken.
Laguppställning: Horst Bertram – Lothar Huber, Hans-Joachim Wagner, Amand Theis, Werner Schneider – Mirko Votava, Burkhard Segler, Manfred Burgsmüller – Peter Geyer, Erwin Kostedde, Sigfried Held/Willi Lippens. Huber, Segler, Burgsmüller och Geyer spelade samtliga 34 ligamatcher och Burgsmüller blev lagets bäste målskytt med 20 ligamål.
Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Samson. Under hösten 1977 användes tröjor med svart krage och med en svart trekant vid halsen. Under våren 1978 användes en annan modell av märket Erima som hade gul krage med två svarta ränder. I bortamatchen mot Eintracht Braunschweig i mars 1978 spelade Dortmund i röda Erima-tröjor tillsammans med vita byxor och röda strumpor.
Werder Bremen slutade på elfte plats i Bundesliga 1976/77, två placeringar bättre än året innan. I tyska cupen tog man sig till åttondelsfinal där det blev förlust mot Bayer Uerdingen. Dieter Burdenski, Franz Hiller, Karl-Heinz Kamp och Jürgen Röber spelade samtliga 34 ligamatcher. Karlheinz Meininger blev bäste målskytt med tio ligamål. Tränare denna säsong var Hans Tilkowski, tidigare målvakt som bland annat var med i VM-finalen 1966.
1977/78 sjönk laget till femtonde plats i tabellen, men i tyska cupen tog man sig i alla fall till semifinal där det dock blev förlust mot Köln. Tilkowski lämnade laget i december. Rudolf Assauer ledde laget fram till årsskiftet innan Fred Schulz tog över.
Laguppställning 1977/78: Dieter Burdenski – Karlheinz Geils, Horst-Dieter Höttges, Per Røntved/Norbert Siegmann, Karlheinz Kamp – Franz Hiller, Jürgen Röber, Uwe Bracht – Hartmut Konschal, Uwe Reinders, Werner Dreßel. Röber, Bracht och Konschal spelade samtliga 34 ligamatcher och Röber blev lagets bäste målskytt med tretton ligamål.
Tröjorna tillverkades av Hummel och sponsor var Norda. Hemmatröjan var för ovanlighetens skull blå med vit rund hals och med Hummels karaktäristiska sparrar (chevron) längs ärmarna. Denna användes tillsammans med vita byxor och blå strumpor. Två olika reservtröjor användes. Dels en vit med röd krage, dels en röd med vit krage. Dessa användes tillsammans med byxor och strumpor i samma färg som tröjan.
Säsongen 1975/76 slutade Eintracht Braunschweig på femte plats i Bundesliga och kvalificerade sig för UEFA-cupen. I tyska cupen tog man sig till åttondelsfinal där det blev förlust mot blivande finalisterna Kaiserslautern. Reiner Hollmann och Wolfgang Frank spelade samtliga 34 ligamatcher och Frank blev även bäste målskytt med sexton ligamål medan Bernd Gersdorff stod för tretton.
I UEFA-cupen hösten 1976 slog Braunschweig ut danska Holbæk i första omgången, men åkte sedan ut mot Espanyol från Barcelona. Under hösten blev laget även utslaget av Oberliga-laget Röchling Völklingen i tyska cupens andra omgång. I ligan gick det dock bättre 1976/77. Braunschweig kom på tredje plats, på samma poäng som tvåan Schalke 04 och bara en poäng efter mästarna Borussia Mönchengladbach. Målvakten Bernd Franke samt försvararna Franz Merkhoffer och Dieter Zembski spelade samtliga 34 ligamatcher och Wolfgang Frank gjorde 24 ligamål vilket gav en delad fjärdeplats i skytteligan tillsammans med Schalkes Klaus Fischer.
Tredjeplatsen innebar att Braunschweig kvalificerade sig för UEFA-cupen även 1977/78. Laget slog ut Dynamo Kiev och norska Start från Kristiansand innan man förlorade mot PSV Eindhoven. I tyska cupen gick det precis som två år tidigare, det vill säga förlust mot blivande finalisterna i åttondelsfinalen. Denna gång stod Fortuna Düsseldorf för motståndet. I ligan gick det inte lika bra som tidigare. Braunschweig kom bara på trettonde plats, på samma poäng som Bayern München och Borussia Dortmund.
Laguppställning 1977/78: Bernd Franke – Hasse Borg, Friedhelm Haebermann, Dieter Zembski/Reiner Hollmann, Franz Merkhoffer – Wolfgang Dremmler/Wolfgang Grobe, Karlheinz Handschuh, Paul Breitner, Dietmar Erler/Wolfgang Dremmler – Peter Lübeke/Wolfgang Dremmler, Danilo Popivoda. Wolfgang Frank inledde säsongen som ordinarie anfallare bredvid Popivoda, men såldes till Borussia Dortmund i oktober. Samtidigt värvades Peter Lübeke från Ajax. Svenska högerbacken Hasse Borg hade inför denna säsong värvats från Örebro SK. Även tyske världsmästaren från 1974, Paul Breitner, hade värvats tillbaka till Tyskland efter tre år i Real Madrid. Merkhoffer och Dremmler spelade samtliga 34 ligamatcher och Breitner blev bäste målskytt med tio ligamål.
Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Jägermeister. Hemmatröjan var gul och användes tillsammans med blå byxor och strumpor. Under framförallt säsongerna 1975/76 och 1976/77, men även i någon match 1977/78, hade hemmatröjan rund hals. Säsongen 1977/78 användes i huvudsak tröjor med blå krage med en blå trekant vid halsen. Säsongerna 1976/77 och 1977/78 förekom även en tröja av märket Erima som hade gul krage med två blå ränder. Under hösten 1975 återfanns enbart Jägermeister-symbolen på tröjorna, men under vintern 1975/76 tillkom texten Jägermeister. I UEFA-cupen 1977/78 spelade Braunschweig i tröjor med rund hals och utan Jägermeister-texten. Reservtröjan var vit med blå rund hals och tre blå ränder längs ärmarna och användes tillsammans med vita byxor och strumpor.
Bochum slutade på fjortonde plats i Bundesliga 1977/78, på samma poäng som Werder Bremen. I tyska cupen tog man sig till åttondelsfinal där det blev förlust mot Borussia Mönchengladbach.
Laguppställning: Werner Scholz – Hermann Gerland, Jupp Tenhagen, Klaus Franke, Michael Lameck – Paul Holz/Matthias Herget, Lothar Woelk, Holger Trimhold, Michael Eggert – Dieter Bast, Hans-Joachim Abel. Tenhagen, Lameck och Trimhold spelade samtliga 34 ligamatcher och Abel blev bäste målskytt med femton ligamål.
Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Osborne. Hemmastället bestod av blå tröjor med vit krage och tre vita ränder längs ärmarna, blå byxor med tre vita ränder längs sidorna samt blå strumpor med tre vita ränder på överdelen. På ryggen återfanns stadens och lagets namn Bochum i stora bokstäver. Reservstället var i samma stil fast med omvända färger.
Hertha Berlin slutade på tredje plats i Bundesliga 1977/78, åtta poäng efter de två topplagen Köln och Mönchengladbach. Laget kvalificerade sig därmed för UEFA-cupen 1978/79. I tyska cupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot Duisburg.
Laguppställning: Norbert Nigbur – Michael Sziedat, Holger Brück, Uwe Kliemann, Hans Weiner – Dieter Nüssing, Wolfgang Sidka, Erich Beer – Bernd Gersdorff, Karl-Heinz Granitza, Jørgen Kristensen. Nigbur, Sziedat, Brück och Nüssing spelade samtliga 34 ligamatcher och Granitza blev bäste målskytt med sjutton ligamål.
Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var från och med oktober Mampe. I början av säsongen återfanns klubbnamnet Hertha BSC på tröjorna. Hemmastället bestod av blå tröjor med vit krage och tre vita ränder längs ärmarna, vita byxor med tre blå ränder längs sidorna samt blå strumpor med tre vita ränder på överdelen. Reservstället var i samma stil fast med omvända färger. På bortaplan användes antingen blå eller vita byxor beroende på motståndarlagets färger.
Här visas samtliga hemmatröjor i engelska division ett 1984/85. Du hittar även ligatabellen samt information om skyttekung och årets spelare.
Sammanfattning av säsongen
Everton bröt Liverpools segersvit och blev engelska mästare för åttonde gången. Everton tog sig även till final i FA-cupen, men förlorade mot Manchester United som tog sin sjätte FA-cuptitel. Norwich City vann Ligacupen för andra gången efter att ha besegrat Sunderland i finalen. Liverpool, tvåa i ligan, gick till final i Europacupen, men förlorade mot Juventus i en match som mest är ihågkommen för läktarkatastrofen på Heyselstadion i Bryssel där 39 människor omkom. Händelsen ledde till att engelska lag uteslöts ur europeiskt cupspel. Norwich City, Sunderland och Stoke City tog hand om de tre sista platserna och åkte ner i tvåan.
Skytteligavinnare blev Kerry Dixon, Chelsea, och Gary Lineker, Leicester City, som båda gjorde 24 mål. Neville Southall, Everton, blev av fotbollsskribenterna (Football Writers’ Association, FWA) utsedd till årets spelare i England. Spelarföreningen PFA (Professional Footballers’ Association) utsåg Peter Reid, även han Everton, till årets spelare. Mark Hughes, Manchester United, blev utsedd till årets unga spelare.
Tröjorna
Här är alla hemmatröjor i division ett 1984/85. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.
Sju olika tröjtillverkare användes i division ett denna säsong. Mest förekommande var Umbro med åtta lag medan sex lag använde Adidas, fyra använde Le coq sportif och ett lag vardera använde Admiral, Hummel, Nike och Patrick. Så här var tröjtillverkarna fördelade:
Umbro – Arsenal, Coventry City, Liverpool, Newcastle United, Sheffield Wednesday, Stoke City, Watford och West Bromwich Albion
Adidas – Ipswich Town, Luton Town, Manchester United, Nottingham Forest, Queens Park Rangers och West Ham United
Le coq sportif – Aston Villa, Chelsea, Everton och Tottenham Hotspur
Admiral – Leicester City
Hummel – Norwich City
Nike – Sunderland
Patrick – Southampton
Ligatabell engelska division ett 1984/85
Här är ligatabellen 1984/85. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.
West Ham inledde säsongen 1984/85 starkt och var efter fem ligamatcher uppe på andra plats. Under vintern och våren blev dock förlusterna alltfler och laget slutade på sextonde plats. i FA-cupen slog West Ham ut Port Vale, Norwich City och Wimbledon (efter omspel), men i kvartsfinalen blev det förlust mot Manchester United. I Ligacupen besegrade man Bristol City, men förlorade därefter mot Manchester City efter omspel. Tony Cottee var den som spelade mest med 50 av 51 tävlingsmatcher (varav 40 plus ett inhopp i ligan) och blev även lagets bäste målskytt med totalt 24 mål varav 17 i ligan. Efter säsongen lämnade vänsterbacken Frank Lampard klubben efter 660 matcher sedan debuten 1967. Han gick till Southend United på fri transfer där han avslutade karriären.
Laguppställning: 1 Tom McAlister – 2 Ray Stewart, 5 Alvin Martin, 6 Tony Gale, 3 Steve Walford/Paul Brush – 7 Paul Allen/Bobby Barnes, 4 Paul Allen/Steve Walford, 8/10 Billy Bonds, 11 Geoff Pike/Alan Dickens – 8/9 Paul Goddard, 9/10 Tony Cottee. Ny i laget var mittbacken Tony Gale från Fulham.
Tröjorna, som tillverkades av Adidas, var av samma modell som föregående säsong. Skillnaden var att klubbens sponsor förkortade sitt namn från Avco Trust till Avco för att kunna göra bokstäverna större. Dessutom fick bortatröjan nu det nya klubbmärket och samma typ av nummer som hemmatröjan.
1984/85 slutade West Bromwich på tolfte plats i ligan, på samma poäng som Watford. I FA-cupens tredje omgång blev det förlust mot division tre-laget Orient och i Ligacupen slog man ut Wigan Athletic och Birmingham City innan man åkte ut mot Watford. Garry Thompson spelade samtliga 48 tävlingsmatcher och blev även lagets bäste målskytt med totalt 21 mål varav 19 i ligan. Efter säsongen såldes Thompson till Sheffield Wednesday i utbyte mot Imre Varadi.
Laguppställning 1984/85: 1 Tony Godden – 2 Jimmy Nicholl, 5 Martyn Bennett, 6 Ally Robertson, 3 Derek Statham – 7 Tony Grealish, 4 Steve Hunt, 9 Steve MacKenzie – 8 Garry Thompson, 10 David Cross/Nicky Cross, 11 Carl Valentine. Clive Whitehead inledde säsongen som ordinarie högerback, men förlorade sin plats när Jimmy Nicholl värvades från Glasgow Rangers i november 1984. Cyrille Regis inledde säsongen som ordinarie i tröja nummer 9, men såldes till Coventry i oktober. Han ersattes av David Cross som kom från Vancouver Whitecaps tillsammans med Carl Valentine. MacKenzie bytte då från nummer 10 till 9.
1985/86 lyckades West Bromwich bara vinna fyra ligamatcher och kom därför sist i tabellen och åkte ner i division två. I FA-cupen blev det förlust mot Sheffield Wednesday efter omspel i tredje omgången och i Ligacupen slog man ut Port Vale och Coventry City, men åkte sedan ut mot Aston Villa efter omspel. Laget deltog även i den nystartade turneringen Full Members’ Cup som hade skapats efter att engelska lag stängts av från europeiskt cupspel efter Heyselkatastrofen 1985. West Bromwich besegrade Brighton och Crystal Palace i gruppspelet, men förlorade sedan semifinalen mot Chelsea efter straffsparksläggning. Derek Statham var den som spelade mest med 47 av de 53 tävlingsmatcherna varav 37 i ligan. Imre Varadi blev bäste målskytt med totalt tretton mål varav nio i ligan.
Tröjorna, som tillverkades av Umbro, var av samma modell som tidigare. Klubben sponsrades nu av West Midlands hälsomyndighet som satte en rökning-förbjuden-skylt på tröjorna. Reservstället var nytt och bestod av gula tröjor med marinblå kritstrecksränder och marinblå hals och muddar med tre gula ränder samt gula byxor och strumpor.
Southampton tog bara en poäng på de fyra första ligamatcherna 1984/85, men spelade sedan upp sig och slutade så småningom på femte plats i tabellen. I FA-cupen besegrade man Sunderland och Orient innan man åkte ut mot Barnsley i femte omgången. I Ligacupen slog Southampton ut Hull City och Wolverhampton, men åkte sedan ut mot Queens Park Rangers efter två omspelsmatcher. Laget deltog även i UEFA-cupen, men åkte ut mot Hamburg redan i första omgången efter 0–0 hemma och 0–2 borta. Mick Mills spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Steve Moran med totalt arton mål varav elva i ligan och Joe Jordan (nyförvärv från Hellas Verona) med sexton varav tolv i ligan.
Laguppställning: 1 Peter Shilton – 2 Mick Mills, 5 Mark Wright, 6 Kevin Bond, 3 Mark Dennis – 7 Nick Holmes, 4 Steve Williams/Alan Curtis/Jimmy Case, 10 David Armstrong – 8 Steve Moran, 9 Joe Jordan, 11 Danny Wallace. Bond värvades från Manchester City i september 1984, Williams såldes till Arsenal i december och Case värvades från Brighton i mars 1985.
Tröjorna, som tillverkades av Patrick, var likadana som tidigare, men man hade en ny sponsor i Draper Tools.
Sheffield Wednesday hade kommit på andra plats i division två 1983/84 och spelade nu i högsta serien för första gången sedan 1969/70. Laget klarade sig riktigt bra i återkomsten och slutade på åttonde plats i ettan 1984/85. I FA-cupen slog man ut Fulham och Oldham Athletic innan det blev förlust mot Ipswich Town i femte omgången. I Ligacupen tog man sig till kvartsfinal mot Chelsea. Efter 1–1 och hela 4–4 i omspelsmatchen kunde Chelsea till slut vinna den andra omspelsmatchen med 2–1. Målvakten Martin Hodge spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Imre Varadi med sexton ligamål och Lee Chapman med femton.
Laguppställning: 1 Martin Hodge – 2 Mel Sterland, 3 Peter Shirtliff, 4 Mark Smith, 5 Mick Lyons, 6 Nigel Worthington – 7 Brian Marwood, 8 Andy Blair, 11 Gary Shelton – 9 Imre Varadi, 10 Lee Chapman.
Tröjorna tillverkades av Umbro och sponsor var MHS. I början av säsongen saknades dock sponsor och i tv-sända matcher var loggan i mindre format. Hemmatröjan var blåvitrandig och i samma stil som Newcastles tröja. Byxorna, som var blå med två vita ränder på sidorna, hade en annorlunda utformning i stil med de byxor som användes i friidrott. Tröjnumren fanns i två varianter: dels Umbros kantiga modell som flera andra lag använde vid denna tid, dels den traditionella modellen. Den senare var placerad på en vit ruta. Reservtröjan var gulrandig på framsidan och enfärgat gul på baksidan och användes tillsammans med gula byxor med två blå ränder på sidorna.
