Feyenoord 1991/92

Feyenoord slutade på tredje plats i holländska ligan säsongen 1991/92, nio poäng efter PSV Eindhoven. Laget hade seriens bästa försvar med bara 19 insläppta mål på 34 matcher. Bästa målskyttar blev ungraren József Kiprich och rumänen Marian Damaschin, båda med nio ligamål. I holländska cupen gick Feyenoord till final för andra året i rad. Laget försvarade sin titel från 1991 genom att besegra Roda JC med 3–0 efter mål av John de Wolf, Gaston Taument och József Kiprich. I Cupvinnarcupen slog Feyenoord ut Partizan Tirana, FC Sion och Tottenham Hotspur. I semifinalen mötte man Monaco. Det blev 1–1 borta och 2–2 hemma vilket innebar att Monaco gick till final tack vare fler gjorda mål på bortaplan.

Hemmatröjan var av samma modell som förra säsongen, fast med Stad Rotterdam Verzekeringen som sponsor. I Cupvinnarcupen var sponsorloggan mindre och bestod bara av texten ”Stad Rotterdam”. Den gröna bortatröjan var i samma stil som den Kamerun använde i VM 1990, fast med krage istället för rund hals.

PSV Eindhoven 1990–1992

Säsongen 1990/91 tog PSV Eindhoven sin tolfte ligatitel. Laget tog 53 poäng, lika många som Ajax men med bättre målskillnad. Brasilianaren Romário gjorde 25 mål och blev skyttekung för tredje året i rad (även Ajax’ Dennis Bergkamp gjorde 25 mål). PSV deltog även i Cupvinnarcupen men åkte ut mot franska Montpellier redan i första omgången. Laget försvarade sin ligatitel 1991/92 då man slutade tre poäng före Ajax. Wim Kieft blev lagets bäste målskytt med 17 mål vilket gav en delad tredjeplats i skytteligan. I Europacupen slog PSV ut turkiska Beşiktaş i första omgången. 1–1 på bortaplan (mål av Juul Ellerman) följdes av en 2–1-seger hemma efter mål av Gerald Vanenburg och zambiern Kalusha Bwalya. I andra omgången åkte PSV ut mot belgiska Anderlecht efter 0–0 hemma och 0–2 borta.

Hemmatröjan med breda röda ränder och smala vita användes under åren 1990–1994. Den hade använts i ett par matcher redan under våren 1990, i Europacupen mot Bayern München och i holländska cupfinalen mot Vitesse Arnhem. I Europacupmatcherna mot Beşiktaş och Anderlecht hösten 1991 spelade PSV i röda byxor och strumpor. Bortatröjan som användes 1990–1992 var en ganska vanlig Adidas-modell och var ljusblå med vit krage.

Ajax 1994/95

Ajax blev holländska mästare för 25:e gången, och man gjorde det utan att förlora en enda match. På de 34 ligamatcherna blev det 27 segrar och sju oavgjorda, och dessutom 106 mål. De största segrarna kom mot Sparta Rotterdam (8–0) och Willem II (7–0). Bästa målskyttar i ligan blev 18-årige Patrick Kluivert (18 mål) och finländaren Jari Litmanen (17 mål). Även i Champions League var Ajax oslagbara. I gruppspelet besegrade man Milan och AEK Aten både hemma och borta, medan man fick nöja sig med oavgjort i båda mötena med Casino Salzburg. I kvartsfinalen mötte Ajax Hajduk Split. Efter en mållös bortamatch vann Ajax med 3–0 hemma efter ett mål av nigerianen Nwankwo Kanu och två av Frank de Boer. I semifinalen väntade Bayern München och återigen blev det 0–0 i första matchen. Returen vann Ajax med hela 5–2 efter två mål av Litmanen och ett var av Finidi George, Ronald de Boer och Marc Overmars. I finalen ställdes Ajax ännu en gång mot Milan. Det var länge mållöst men med fem minuter kvar att spela avgjorde inhopparen Patrick Kluivert med matchens enda mål och gav Ajax klubbens fjärde europacuptitel.

Hemmatröjan denna säsong hade en annan typ av krage jämfört med tidigare år. Umbro-loggan återfanns också i ett mönster, både över hela tröjan och i rött på ärmarna. Detta mönster var dock inte tillåtet i Champions League eftersom UEFA hade satt begränsningar på hur mycket reklam man fick ha på tröjorna. Bortatröjan var mörkblå med röda Ajax-loggor i ett mönster. I Champions League-finalen hade man turneringsloggans stjärnboll på ena ärmen (i tidigare matcher hade man haft en ruta med svart eller vit stjärna). På ryggen återfanns även spelarnas namn.

Lazio 1994/95

Lazio, med tjecken Zdeněk Zeman som ny tränare, slutade på andra plats i Serie A, tio poäng efter Jiuventus. Zeman gjorde Lazio till ligans målgladaste lag med sitt offensiva 4–3–3-system. Laget gjorde 69 mål (tio fler än Juventus), bland annat besegrade man Zemans gamla lag Foggia med 7–1 och Fiorentina med 8–2. I den senare matchen gjorde Pierluigi Casiraghi fyra mål, men det var Giuseppe Signori som med sina 17 ligamål blev lagets bäste målskytt. Zeman tog med sig argentinske försvararen José Antonio Chamot från Foggia och man värvade även mittfältaren Giorgio Venturin från Torino och anfallaren Roberto Rambaudi från Atalanta. I UEFA-cupen besegrade Lazio Dinamo Minsk, Trelleborgs FF och Trabzonspor innan man åkte ut mot Borussia Dortmund i kvartsfinalen.

Lazios hemmatröja var likadan som föregående säsong. Enda skillnaden var att i den blå skölden nedanför kragen stod det nu bara ”1900”. Som bortatröja användes en mörkblå/ljusblå tröja med ett speciellt mönster i två mörkblå nyanser. Man hade även en grå tredjetröja i samma stil fast med en annan typ av krage.

Napoli 1994/95

Napolis nye tränare Vincenzo Guerini fick lämna laget redan efter sex omgångar. Han ersattes av Vujadin Boškov som ledde laget till en sjundeplats i Serie A. I UEFA-cupen slog Napoli ut Skonto Riga och Boavista, men åkte ut mot Eintracht Frankfurt i åttondelsfinalen. Nyförvärvet Massimo Agostini från Ancona blev lagets bäste målskytt med nio ligamål. Den brasilianske liberon André Cruz som hade värvats från Standard Liège stod för sju mål, lika många som colombianske mittfältaren Freddy Rincón. Rincón hade värvats av Parma från brasilianska Palmeiras, men lånades ut till Napoli på grund av att Parma hade för många utländska spelare i laget. Ett par av de andra nyförvärven var franske mittfältaren Alain Boghossian från Olympique Marseille och anfallaren Benito Carbone som kom från Roma som en del i försäljningen av Daniel Fonseca.

Napolis tröjor tillverkades från och med denna säsong av Lotto. Man hade även en ny sponsor i form av Record Cucine. Hemmatröjan var blå med vit krage, medan bortatröjan var vit med ett blåvitt mönster över ärmarna och axlarna. I bortamatchen mot Lazio användes ett orange tredjeställ i samma stil som det vita.

Torino 1994/95

Torino slutade på elfte plats i Serie A 1994/95. Nyförvärvet från Roma, Ruggiero Rizzitelli, gjorde 19 mål och kom trea i skytteligan. Några av de övriga nyförvärven var franske landslagsbacken Jocelyn Angloma från Olympique Marseille, mittbacken Roberto Maltagliati från Parma, försvararen Gianluca Pessotto från Verona och ghananske anfallaren Abedi Pelé från Lyon.

Hemmatröjan hade inte förändrats så mycket sedan förra säsongen, förutom att kragen hade en annan form med knäppning i halsen och att klubben hade ny sponsor, Bongioanni Caldaie. Konturerna av tjuren i Torinos klubbmärke utgjorde ett mönster som repeterades över hela tröjan. Bortatröjan var vit med Lotto-loggans former i vinrött och gult på axlarna. Även bortabyxorna hade samma former på ena sidan.

AS Bari 1994/95

Efter två säsonger i Serie B var Bari tillbaka i högsta divisionen. Laget kom på tolfte plats och klarade sig kvar i Serie A. Anfallaren Sandro Tovalieri gjorde sin målmässigt bästa säsong i karriären. Med sina 17 mål kom han på delad femte plats i skytteligan. Några av lagets övriga profiler var försvararen Lorenzo Amoruso (senare i Fiorentina och Glasgow Rangers), mittfältaren och lagkaptenen Emiliano Bigica (som såldes till Fiorentina efter säsongen), brasilianske mittfältaren Gérson Caçapa (tillbaka efter att ha varit utlånad till Fenerbahçe och Lecce och som nu deltog i samtliga 34 ligamatcher), colombianske anfallaren Miguel Ángel Guerrero (nyförvärv från Atlético Junior) och anfallaren Igor Protti som säsongen 1995/96 kom att bli skyttekung i Serie A. Dessutom gjorde 16-årige anfallaren Nicola Ventola a-lagsdebut.

Baris tröjor var i samma stil som tyska landslaget använde i VM 1994, fast med krage istället för V-hals. Två olika varianter av nummer förekom, båda i 3D-stil. Vissa tröjor hade den ena typen och vissa hade den andra.

Sampdoria 1994/95

Sampdoria slutade på åttonde plats i Serie A 1994/95. Inför säsongen såldes målvakten Gianluca Pagliuca till Inter, medan Inters målvakt Walter Zenga och mittbacken Riccardo Ferri gick över till Sampdoria. Man värvade även serbiske mittbacken Siniša Mihajlović från Roma, mittfältaren Riccardo Maspero från Cremonese och anfallaren Alessandro Melli från Parma. Ruud Gullit återvände till Milan men kom tillbaka till Sampdoria i november i utbyte mot Melli. Tillsammans med Roberto Mancini blev Gullit lagets bäste målskytt med nio ligamål. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut norska Bodø/Glimt, schweiziska Grasshoppers och portugisiska FC Porto. I semifinalen mötte man Arsenal och efter att lagen vunnit varsin match med 3–2 fick det avgöras på straffsparkar. Missar av Mihajlović, Jugović och Lombardo gjorde att engelsmännen kunde vinna straffsparksläggningen med 3–2 och gå till final.

Sampdorias tröja hade samma mönster i tyget som Roma, med ett målnät, fotbollar, klubbmärket och Asics-loggan. Precis som Roma hade man även snörning i halsen. På Sampdorias hemmatröjor var snörena ibland vita och ibland blå. Vita eller blå byxor med en rand längst ner användes beroende på motståndarlagets färger. Ibland användes även byxorna från föregående säsong.

AS Roma 1994/95

Säsongen 1994/95 slutade Roma på femte plats i Serie A och gick till kvartsfinal i italienska cupen där man förlorade mot Juventus. Argentinske anfallaren Abel Balbo gjorde 22 mål och kom tvåa i Serie A:s skytteliga. Några av de nys spelarna i laget var försvararna Enrico Annoni från Torino och Fabio Petruzzi från Udinese, mittfältarna Francesco Moriero från Cagliari, Francesco Statuto från Udinese och Jonas Thern från Napoli samt anfallaren Daniel Fonseca, också han från Napoli.

Asics hade tagit över som Romas tröjtillverkare och levererade två varianter av både hemma- och bortatröjan: en med snörning i halsen och en med knapp. Klubbens sponsor denna säsong var Nuova Tirrena Assicurazioni.

Inter 1994/95

Inter förbättrade sig från förra säsongen och tog en sjätteplats i Serie A. I UEFA-cupen åkte man däremot ut mot Aston Villa i första omgången. Dennis Bergkamp gjorde matchens enda mål på straff i första mötet, men engelsmännen vann returen med 1–0 och gick vidare efter att ha vunnit med 4–3 på straffar. Davide Fontolan och Ruben Sosa missade för Inter. Inför säsongen bytte Inter och Sampdoria målvakter med varandra. Gianluca Pagliuca gick till Inter och Walter Zenga till Sampdoria. Även mittbacken Riccardo Ferri såldes till Sampdoria. Andra spelare som värvades var försvararen Giovanni Bia från Napoli och mittfältarna Pierluigi Orlandini och Andrea Seno från Atalanta respektive Foggia. Dessutom kom flera spelare tillbaka från lån i andra klubbar, däribland försvararen Gianluca Festa (Roma) och anfallarna Marco Delvecchio (Udinese) och Darko Pančev (VfB Leipzig).

Hemmatröjan var ny och hade något bredare ränder samt blå krage med två svarta ränder. Även Fiorucci-loggan hade ändrat utseende en aning. Bortatröjan var densamma som förra säsongen men med den nya sponsorloggan på svart botten.