Etikett: 1976/77

Bayern München 1976–1978

Säsongen 1976/77 var Bayern München ute efter sin fjärde raka seger i Europacupen. Under hösten slog laget också ut danska Køge och tjeckiska Banik Ostrava. I november/december mötte man brasilianska Cruzeiro i Interkontinentalcupen. Seger med 2–0 hemma följdes av en mållös retur i Belo Horizonte. Europacupspelet fortsatte i mars med kvartsfinal mot Dynamo Kiev. Bayern vann första mötet hemma, men det sovjetiska laget vände och vann hemma i Kiev. I Bundesliga slutade Bayern bara på sjunde plats, fyra placeringar sämre än föregående säsong. Målvakten Sepp Maier spelade samtliga 34 ligamatcher och Gerd Müller blev tvåa i Bundesligas skytteliga med sina 28 mål. Detta kom att bli Franz Beckenbauers sista säsong I Bayern. Efter 424 matcher i Bundesliga (44 mål) flyttade han till den nordamerikanska ligan NASL för spel i New York Cosmos.

I december 1977 ersattes tränaren Dettmar Cramer av ungraren Gyula Lorant från Eintracht Frankfurt. Samtidigt gick Cramer motsatt väg och tog över Frankfurt-laget. Det blev dock ingen lyckad säsong. I UEFA-cupen slog man ut norska Mjøndalen och bulgariska Marek Dupnitsa, men i åttondelsfinalen blev det förlust mot ligakonkurrenten Eintracht Frankfurt. I ligan sjönk laget ytterligare fem placeringar och slutade först på tolfte plats.

Laguppställning 1977/78: Sepp Maier – Kurt Niedermayer, Georg Schwarzenbeck, Wolfgang Rausch/Klaus Augenthaler, Udo Horsmann – Bernd Dürnberger/Wolfgang Rausch, Jupp Kapellmann, Branko Oblak – Uli Hoeneß, Gerd Müller, Karl-Heinz Rummenigge. Under första halvan av säsongen spelade Rausch mittback, men under andra halvan tog Augenthaler över som mittback och Rausch flyttades till mittfältet. Maier, Rausch och Schwarzenbeck spelade samtliga 34 ligamatcher och Müller gjorde 24 ligamål och blev skyttekung tillsammans med Kölns Dieter Müller.

Tröjorna tillverkades av Adidas (som även var lagets huvudsponsor) och fanns i två varianter: en med rund hals som hade använts sedan 1974 samt en med krage. I inhemska matcher återfanns texten ”adidas” på tröjorna, men i de europeiska cupmatcherna där reklam inte var tillåten hade man istället tillverkarens emblem i mindre format på ena bröstet.

Borussia Mönchengladbach 1976–1978

Borussia Mönchengladbach fortsatte sin dominans och tog 1976/77 sin tredje Bundesligatitel i rad. Det hela avgjordes i sista omgången då Gladbach klarade oavgjort, 2–2, borta mot Bayern München. Laget tog därmed en poäng mer än tvåan Schalke 04. I Europacupen besegrade man under hösten Austria Wien och Torino. Under våren slog Gladbach ut Club Brügge i kvartsfinalen samt Dynamo Kiev i semifinalen. I finalen på Olympiastadion i Rom blev det däremot förlust med 3–1 mot Liverpool. Målvakten Wolfgang Kneib samt dansken Allan Simonsen spelade samtliga 34 ligamatcher under säsongen. Bästa målskyttar blev Jupp Heynckes med femton ligamål och Simonsen med tolv.

Nästa säsong, 1977/78, stod kampen om ligatiteln mellan Mönchengladbach och Köln. Inför sista ligaomgången stod lagen på lika många poäng, men Gladbachs målskillnad var tio mål sämre. Gladbach öste på för fullt och besegrade Borussia Dortmund med hela 12–0, men det räckte ändå inte eftersom Köln vann sin match med 5–0 mot St. Pauli. I Europacupen slog Mönchengladbach under hösten ut Vasas Budapest samt Röda Stjärnan från Belgrad. I vårens kvartsfinaler besegrades österrikiska Wacker Innsbruck, men i semifinalen tog det stopp mot förra årets finalmotståndare Liverpool.

Laguppställning 1977/78: Wolfgang Kleff – Berti Vogts, Hans-Jürgen Wittkamp, Rainer Bonhof/Wilfried Hannes, Hans Klinkhammer/Rainer Bonhof – Horst Wohlers/Winfried Schäfer, Herbert Wimmer, Christian Kulik – Allan Simonsen, Carsten Nielsen, Jupp Heynckes/Ewald Lienen. Vogts spelade samtliga 34 ligamatcher och bästa målskyttar blev Heynckes med arton ligamål och Simonsen med sjutton.

Tröjorna tillverkades av Puma och sponsor var Erdgas men i de europeiska cuperna var inte reklam tillåten på tröjorna. Däremot återfanns texten ”Puma” på vänstra ärmen i Europacupfinalen 1977. Hemmatröjan var vit med en grön och svart linje längs ärmarna och användes tillsammans med byxor i samma stil samt vita strumpor. Reservtröjan var röd med två svarta linjer längs ärmarna och användes tillsammans med röda byxor och strumpor.

Hamburger SV 1976–1978

Som regerande tyska cupvinnare deltog Hamburg i Cupvinnarcupen 1976/77. Under hösten besegrade man isländska Keflavik och skotska Heart of Midlothian. Under våren slog Hamburg ut MTK Budapest i kvartsfinalen och därefter Atlético Madrid i semifinalen. I finalen på Olympiastadion i Amsterdam väntade belgiska Anderlecht. Georg Volkert (på straffspark) och Felix Magath gjorde varsitt mål under matchens åtta sista minuter och gav segern till Hamburg. I ligan slutade Hamburg på sjätte plats, fyra placeringar sämre än året innan. Manfred Kaltz, Hans-Jürgen Ripp och Willi Reimann spelade samtliga 34 ligamatcher. Bästa målskyttar blev Reimann med femton ligamål samt Arno Steffenhagen och Georg Volkert med tretton var.

Inför säsongen 1977/78 förstärkte Hamburg laget med den engelske storstjärnan Kevin Keegan från Liverpool. Segern i föregående säsongs Cupvinnarcup innebar att laget fick chansen att försvara titeln. Denna gång gick det dock inte lika bra. Storseger över finländska Reipas Lahti följdes av förlust mot 1977 års finalmotståndare Anderlecht. I november/december deltog Hamburg även i europeiska supercupen där man mötte Liverpool som hade vunnit Europacupen. Efter 1–1 i första mötet vann engelsmännen med hela 6–0 i returen på Anfield. I ligan sjönk laget ytterligare fyra placeringar och slutade på tionde plats, på samma poäng som Schalke 04.

Laguppställning 1977/78: Rudi Kargus – Ivan Buljan/Hans-Jürgen Ripp, Manfred Kaltz, Peter Nogly, Peter Hidien/Hans-Jürgen Ripp – Caspar Memering, Klaus Zaczyk/Willi Reimann, Felix Magath – Kevin Keegan, Ferdinand Keller, Georg Volkert. Kargus, Kaltz och Memering spelade samtliga 34 ligamatcher och Keller blev bäste målskytt med fjorton ligamål medan Volkert gjorde tretton.

Hamburg använde flera tröjor i olika färger. Röda tröjor med vit krage verkar ha varit mest förekommande. Andra färger som användes var blått, vitt, ljusblått och rosa. Rosa och ljusblå tröjor användes mestadels i Cupvinnarcupen, men de förekom även i ligan. Tröjorna tillverkades av Umbro (förutom den rosa, som var från Adidas) medan byxor och strumpor levererades av Adidas. Sponsor var Hitachi, men i Cupvinnarcupen var sponsorloggan ersatt av klubbens initialer HSV.

Werder Bremen 1976–1978

Werder Bremen slutade på elfte plats i Bundesliga 1976/77, två placeringar bättre än året innan. I tyska cupen tog man sig till åttondelsfinal där det blev förlust mot Bayer Uerdingen. Dieter Burdenski, Franz Hiller, Karl-Heinz Kamp och Jürgen Röber spelade samtliga 34 ligamatcher. Karlheinz Meininger blev bäste målskytt med tio ligamål. Tränare denna säsong var Hans Tilkowski, tidigare målvakt som bland annat var med i VM-finalen 1966.

1977/78 sjönk laget till femtonde plats i tabellen, men i tyska cupen tog man sig i alla fall till semifinal där det dock blev förlust mot Köln. Tilkowski lämnade laget i december. Rudolf Assauer ledde laget fram till årsskiftet innan Fred Schulz tog över.

Laguppställning 1977/78: Dieter Burdenski – Karlheinz Geils, Horst-Dieter Höttges, Per Røntved/Norbert Siegmann, Karlheinz Kamp – Franz Hiller, Jürgen Röber, Uwe Bracht – Hartmut Konschal, Uwe Reinders, Werner Dreßel. Röber, Bracht och Konschal spelade samtliga 34 ligamatcher och Röber blev lagets bäste målskytt med tretton ligamål.

Tröjorna tillverkades av Hummel och sponsor var Norda. Hemmatröjan var för ovanlighetens skull blå med vit rund hals och med Hummels karaktäristiska sparrar (chevron) längs ärmarna. Denna användes tillsammans med vita byxor och blå strumpor. Två olika reservtröjor användes. Dels en vit med röd krage, dels en röd med vit krage. Dessa användes tillsammans med byxor och strumpor i samma färg som tröjan.

Eintracht Braunschweig 1975–1978

Säsongen 1975/76 slutade Eintracht Braunschweig på femte plats i Bundesliga och kvalificerade sig för UEFA-cupen. I tyska cupen tog man sig till åttondelsfinal där det blev förlust mot blivande finalisterna Kaiserslautern. Reiner Hollmann och Wolfgang Frank spelade samtliga 34 ligamatcher och Frank blev även bäste målskytt med sexton ligamål medan Bernd Gersdorff stod för tretton.

I UEFA-cupen hösten 1976 slog Braunschweig ut danska Holbæk i första omgången, men åkte sedan ut mot Espanyol från Barcelona. Under hösten blev laget även utslaget av Oberliga-laget Röchling Völklingen i tyska cupens andra omgång. I ligan gick det dock bättre 1976/77. Braunschweig kom på tredje plats, på samma poäng som tvåan Schalke 04 och bara en poäng efter mästarna Borussia Mönchengladbach. Målvakten Bernd Franke samt försvararna Franz Merkhoffer och Dieter Zembski spelade samtliga 34 ligamatcher och Wolfgang Frank gjorde 24 ligamål vilket gav en delad fjärdeplats i skytteligan tillsammans med Schalkes Klaus Fischer.

Tredjeplatsen innebar att Braunschweig kvalificerade sig för UEFA-cupen även 1977/78. Laget slog ut Dynamo Kiev och norska Start från Kristiansand innan man förlorade mot PSV Eindhoven. I tyska cupen gick det precis som två år tidigare, det vill säga förlust mot blivande finalisterna i åttondelsfinalen. Denna gång stod Fortuna Düsseldorf för motståndet. I ligan gick det inte lika bra som tidigare. Braunschweig kom bara på trettonde plats, på samma poäng som Bayern München och Borussia Dortmund.

Laguppställning 1977/78: Bernd Franke – Hasse Borg, Friedhelm Haebermann, Dieter Zembski/Reiner Hollmann, Franz Merkhoffer – Wolfgang Dremmler/Wolfgang Grobe, Karlheinz Handschuh, Paul Breitner, Dietmar Erler/Wolfgang Dremmler – Peter Lübeke/Wolfgang Dremmler, Danilo Popivoda. Wolfgang Frank inledde säsongen som ordinarie anfallare bredvid Popivoda, men såldes till Borussia Dortmund i oktober. Samtidigt värvades Peter Lübeke från Ajax. Svenska högerbacken Hasse Borg hade inför denna säsong värvats från Örebro SK. Även tyske världsmästaren från 1974, Paul Breitner, hade värvats tillbaka till Tyskland efter tre år i Real Madrid. Merkhoffer och Dremmler spelade samtliga 34 ligamatcher och Breitner blev bäste målskytt med tio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Jägermeister. Hemmatröjan var gul och användes tillsammans med blå byxor och strumpor. Under framförallt säsongerna 1975/76 och 1976/77, men även i någon match 1977/78, hade hemmatröjan rund hals. Säsongen 1977/78 användes i huvudsak tröjor med blå krage med en blå trekant vid halsen. Säsongerna 1976/77 och 1977/78 förekom även en tröja av märket Erima som hade gul krage med två blå ränder. Under hösten 1975 återfanns enbart Jägermeister-symbolen på tröjorna, men under vintern 1975/76 tillkom texten Jägermeister. I UEFA-cupen 1977/78 spelade Braunschweig i tröjor med rund hals och utan Jägermeister-texten. Reservtröjan var vit med blå rund hals och tre blå ränder längs ärmarna och användes tillsammans med vita byxor och strumpor.

Engelska division ett 1976/77

Liverpool försvarade sin ligatitel och blev engelska mästare för tionde gången. Manchester City, Ipswich Town, Aston Villa och Newcastle United kom på platserna närmast bakom och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Sunderland, Stoke City och Tottenham Hotspur tog hand om de sista platserna och åkte ner i tvåan. Manchester United vann FA-cupen för fjärde gången efter finalseger med 2–1 över Liverpool. Aston Villa vann Ligacupen för tredje gången efter att ha besegrat Everton efter två omspelsmatcher i finalen. Liverpool tog sin första seger i Europacupen tack vare 3–1 i finalen mot Borussia Mönchengladbach. Skytteligavinnare blev Andy Gray, Aston Villa, och Malcolm Macdonald, Arsenal, med 25 mål var. Liverpools Emlyn Hughes blev av fotbollsskribenterna (Football Writers’ Association, FWA) utsedd till Årets spelare i England. Spelarföreningen PFA (Professional Footballers’ Association) utsåg Aston Villas Andy Gray både till Årets spelare och Årets unga spelare.

Här är alla hemmatröjor i division ett 1976/77. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.

Engelska division ett 1976/77

Här är ligatabellen 1976/77. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.

Pos Lag Sp V O F GM IM P
1 Liverpool 42 23 11 8 62 33 57
2 Manchester City 42 21 14 7 60 34 56
3 Ipswich Town 42 22 8 12 66 39 52
4 Aston Villa 42 22 7 13 76 50 51
5 Newcastle United 42 18 13 11 64 49 49
6 Manchester United 42 18 11 13 71 62 47
7 West Bromwich Albion 42 16 13 13 62 56 45
8 Arsenal 42 16 11 15 64 59 43
9 Everton 42 14 14 14 62 64 42
10 Leeds United 42 15 12 15 48 51 42
11 Leicester City 42 12 18 12 47 60 42
12 Middlesbrough 42 14 13 15 40 45 41
13 Birmingham City 42 13 12 17 63 61 38
14 Queens Park Rangers 42 13 12 17 47 52 38
15 Derby County 42 9 19 14 50 55 37
16 Norwich City 42 14 9 19 47 64 37
17 West Ham United 42 11 14 17 46 65 36
18 Bristol City 42 11 13 18 38 48 35
19 Coventry City 42 10 15 17 48 59 35
20 Sunderland 42 11 12 19 46 54 34
21 Stoke City 42 10 14 18 28 51 34
22 Tottenham Hotspur 42 12 9 21 48 72 33

West Ham United 1976–1980

West Ham inledde säsongen 1976/77 med bara en seger på de tolv första ligamatcherna. Under hösten förstärkte man laget med anfallarna Bryan ”Pop” Robson (Sunderland) och John Radford (Arsenal) samt mittfältaren Alan Devonshire (Southall). Robson gjorde fjorton mål och blev lagets bäste målskytt medan Radford inte gjorde ett enda mål innan han i februari 1978 såldes vidare till Blackburn Rovers. West Ham slutade på sjuttonde plats i ligan och klarade sig undan nedflyttning med två poängs marginal.

Laget 1976/77: Mervyn Day – Keith Coleman/Billy Bonds, Bill Green, Kevin Lock, Frank Lampard – Billy Bonds/Geoff Pike, Trevor Brooking, Alan Devonshire – Alan Taylor/John Radford, Bryan Robson, Billy Jennings. Trevor Brooking och Mervyn Day spelade samtliga 42 ligamatcher.

Under hösten 1977 värvades anfallarna Derek Hales (Derby County) och David Cross (West Bromwich). Inledningen på säsongen 1977/78 blev likadan som året innan med en seger på de tolv första matcherna, men denna gång slutade laget på tjugonde plats och åkte ner i division två trots en stark avslutning med sex segrar på de nio sista matcherna.

Laget 1977/78: Mervyn Day – Paul Brush, Tommy Taylor, Billy Bonds, Frank Lampard – Geoff Pike/Pat Holland, Alan Curbishley, Trevor Brooking, Alan Devonshire – Bryan Robson, Derek Hales/David Cross. Tommy Taylor spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Derek Hales och David Cross med tio ligamål var.

De två följande säsongerna slutade med en femte- respektive sjundeplats i division två. 1980 tog man sig till final i FA-cupen genom att slå ut West Bromwich Albion (efter omspel), Orient, Swansea City, Aston Villa och Everton (efter omspel). I finalen på Wembley mötte man Arsenal som var storfavoriter, men West Ham lyckades vinna tack vare Trevor Brookings mål i trettonde minuten.

Laget i FA-cupfinalen 1980: Phil Parkes – Ray Stewart, Billy Bonds, Alvin Martin, Frank Lampard – Paul Allen, Geoff Pike, Trevor Brooking, Alan Devonshire – Stuart Pearson, David Cross. Phil Parkes hade värvats från Queens Park Rangers 1979 för 565 000 pund, en summa som gjorde honom till världens dyraste målvakt.

Tröjorna, som tillverkades av Admiral, byggde på den modell som användes i Cupvinnarcupfinalen 1976 med några små justeringar. Byxorna hade under hösten 1976 en ljusblå och en vinröd rand på sidorna, men sedan bytte man till en modell med en ljusblå rand med vinröda Admiral-loggor på sidorna. Till säsongen 1977/78 inverterades färgerna. Strumporna var från början helt vita, men senare la man till ett vinrött fält med ljusblå Admiral-loggor på överdelen. Bortastället bestod av vita tröjor, ljusblå byxor och ljusblå strumpor och var av samma modell som bland andra Leeds och Norwich använde. I FA-cupfinalen 1980 spelade West Ham i helvitt. Under klubbmärket återfanns texten ”Wembley 1980” samt en silhuett av FA-cuppokalen.

West Bromwich Albion 1976/77

Efter tre säsonger i division två var West Bromwich Albion tillbaka i ettan säsongen 1976/77. Nykomlingarna gjorde en stark säsong och slutade på sjunde plats i ligan. I FA-cupen och Ligacupen blev det förlust i tredje omgången mot Manchester City (efter omspel) respektive Brighton.

Laget 1976/77: John Osborne – Paddy Mulligan, John Wile, Ally Robertson, Len Cantello/Derek Statham – Tony Brown, Mick Martin/Bryan Robson, Johnny Giles (spelande tränare) – Ally Brown, David Cross, Willie Johnston. David Cross anlände från Coventry City i november 1976 och i mars 1977 värvade man yttern Laurie Cunningham från Leyton Orient. Mittbacksparet John Wile och Ally Robertson spelade samtliga 42 ligamatcher och David Cross blev bäste målskytt med tolv ligamål.

Umbro tillverkade tröjorna och hade precis som tidigare breda marinblå och vita ränder. Under hösten använde man det gamla klubbmärket med en trast inuti ett ”a”, men senare bytte man till klubbens initialer ”WBA”. På hemmaplan användes vita byxor och strumpor, men i vissa bortamatcher användes marinblå byxor och strumpor. Reservstället var i samma stil fast gult och grönt.

Uppdatering 2023-01-26: Jag har rättat till klubbmärket på tröjorna. Trasten i ”a”-märket är nu korrekt så som det såg ut på spelarnas tröjor från 70-talet. I den första versionen var märket det som finns på nyproducerade tröjor från TOFFS. Tack till Cliff som uppmärksammade felet! (se kommentarerna nedan)

Sunderland 1976/77

Sunderland hade vunnit division två och var tillbaka i högsta serien för första gången sedan 1969/70. Laget fick dock ingen bra start på den nya säsongen och efter nio raka ligamatcher utan seger avgick tränaren Bob Stokoe. Ian MacFarlane tog tillfälligt över innan Jimmy Adamson (senast i Sparta Rotterdam och tidigare i Burnley) tog över permanent i december. Adamson förlorade sina sju första ligamatcher med Sunderland, men sedan spelade laget upp sig. Men trots nio segrar på de sjutton sista matcherna slutade Sunderland på tjugonde plats och åkte tillbaka ner i tvåan.

Laget 1976/77: Barry Siddall – Jack Ashurst/Mick Docherty, Jeff Clarke, Jim Holton/Shaun Elliott, Joe Bolton – Gary Rowell, Tony Towers, Ray Train/Kevin Arnott, Bobby Kerr – Mel Holden, Bob Lee. Joe Bolton spelade samtliga 42 ligamatcher och Bob Lee blev bäste målskytt med tretton ligamål.

Tröjorna tillverkades av Umbro och på ena bröstet fanns texten ”2nd Division Champions 1975/6” samt klubbens initialer ”SAFC”. Hemmastället bestod av rödvitrandiga tröjor med röd krage, svarta byxor och röda strumpor med vit överdel. Bortastället var gult med blå markeringar.

Stoke City 1976/77

Taket på en av Victoria Grounds läktare hade byggts om till en kostnad av 250 000 pund, en summa som gjorde att Stoke City var tvungna att sälja flera av sina bästa spelare. Under hösten 1976 såldes Ian Moores (Tottenham), Eric Skeels (Port Vale), Jimmy Greenhoff (Manchester United) och Alan Hudson (Arsenal). I februari 1977 såldes även Mike Pejic till Everton. Resultaten blev därefter och i mitten av säsongen spelade laget fem raka ligamatcher utan att göra ett enda mål. Tränaren Tony Waddington avgick i mars 1977 och ersattes av assisterande tränaren George Eastham som dock inte kunde rädda klubben från nedflyttning. Stoke slutade näst sist i tabellen med endast 28 gjorda mål på de 42 ligamatcherna.

Laget 1976/77: Peter Shilton – Alan Dodd, Dennis Smith, Alan Bloor, Mike Pejic/Jackie Marsh – John Mahoney, Alan Hudson/Alan Dodd, Terry Conroy – John Tudor, Garth Crooks, Geoff Salmons. Alan Dodd spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Garth Crooks med sex ligamål och Terry Conroy med fem.

Tröjorna tillverkades precis som tidigare av Umbro, men årets variant hade en annan krage. På hemmaplan användes vita byxor och strumpor, men i bortamatcher mot lag med samma färger spelade Stoke i svarta byxor och röda strumpor. Någon bild på årets bortatröja har jag inte hittat.

Stoke City 1976/77 (hemma)