Etikett: Coppa Italia

17 april 2019

Atalanta 1986/87

Atalanta slutade på femtonde plats i Serie A och åkte ner i Serie B. I italienska cupen tog man sig däremot till final mot Napoli, men föll med 0–3 borta och 0–1 hemma i returen. Men tack vare att Napoli även vann ligan och därmed en plats i Europacupen fick Atalanta en plats i Cupvinnarcupen 1987/88. Bland nyförvärven fanns mittfältaren Andrea Icardi från Milan och engelske anfallaren Trevor Francis från Sampdoria. Målvakten Ottorino Piotti spelade samtliga 30 ligamatcher och lagkaptenen Marino Magrin blev bäste målskytt med sju ligamål.

Tröjorna tillverkades av Ennedue (N2). Den kortärmade hemmatröjan hade smalare ränder än tidigare medan den långärmade hade något bredare ränder.

7 april 2019

AS Roma 1985/86

Sven-Göran Erikssons andra säsong som tränare i Italien blev lyckad med en andraplats i ligan, fyra poäng efter Juventus, samt seger i italienska cupen. I finalen mot Sampdoria blev det förlust med 2–1 i första matchen, men i returen hemma på Stadio Olimpico vann Roma med 2–0 efter mål av Stefano Desideri (straff) och Toninho Cerezo. Roberto Pruzzo blev skyttekung i Serie A med 19 mål och för sjätte säsongen i rad spelade målvakten Franco Tancredi samtliga 30 ligamatcher. Nya i laget var mittfältaren Manuel Gerolin från Udinese och polacken Zbigniew Boniek från Juventus samt anfallaren Sandro Tovaliero som kom tillbaka från lån i Arezzo och Pescara. Bland de andra profilerna i laget fanns mittfältarna Giuseppe Giannini och Carlo Ancelotti samt yttern Bruno Conti.

Matchställen som tillverkades av Kappa var röda med gul krage och gula muddar. Bortastället var vitt med röd krage och röda muddar. Klubbens sponsor var Barilla.

3 april 2019

Sampdoria 1988/89

Sampdoria gjorde sin dittills bästa säsong. Laget vann italienska cupen efter att i finalen ha vänt ett 0–1-underläge mot Napoli till seger med 4–0 i returen på hemmaplan. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut IFK Norrköping, Carl Zeiss Jena, Dinamo Bukarest och Mechelen, men i finalen på Wankdorfstadion i Bern blev det förlust med 0–2 mot Barcelona. I ligan blev det en femteplats och Gianluca Vialli blev lagets bäste målskytt med 14 mål. Nya i laget var vänsterbacken Amedeo Carboni från Parma samt mittfältarna Giuseppe Dossena från Udinese och Víctor Muñoz från Barcelona. Målvakten Gianluca Pagliuca gjorde sin första säsong som ordinarie mellan stolparna och 18-årige anfallaren Enrico Chiesa spelade sin första ligamatch.

Tröjorna tillverkades från och med denna säsong av Kappa och ny sponsor var ERG. I Cupvinnarcupfinalen spelade Sampdoria i sitt vita bortaställ, fast utan reklam och klubbmärke.

1 april 2019

Sampdoria 1982–1988

1982 förde tränaren Renzo Ulivieri upp Sampdoria i Serie A. Inför återkomsten i högsta serien förstärkte man laget med irländske mittfältaren Liam Brady från Juventus och engelske anfallaren Trevor Francis från Manchester City. Bland nyförvärven fanns även 17-årige anfallaren Roberto Mancini från Bologna. Laget slutade på sjunde plats i ligan 1982/83, en placering som upprepades följande säsong.

1984 tog Eugenio Bersellini över som tränare. Han kom närmast från Torino och hade 1980 lett Inter till Serie A-titeln. Liam Brady såldes till Inter och för att fylla utlänningskvoten värvades skotten Graeme Souness från Liverpool. Nya i laget var också 20-årige anfallaren Gianluca Vialli från Cremonese samt högerbacken Moreno Mannini från Como. Säsongen slutade med en fjärdeplats i ligan, vilket var lagets bästa placering sedan 1960/61. Sampdoria tog sig till final i italienska cupen där man mötte Milan. I första matchen på San Siro gjorde Souness matchens enda mål och i returen hemma på Luigi Ferraris gjorde Mancini och Vialli varsitt mål i 2–1-segern. Sampdoria vann därmed sin första stora titel. 1985/86 blev inte lika lyckad. Det blev visserligen återigen finalspel i cupen (förlust mot Roma), men i ligan föll man till tolfte plats och i Cupvinnarcupen åkte man ut mot Benfica i andra omgången.

Jugoslaven Vujadin Boškov tog över som tränare 1986 och Francis och Souness såldes till Atalanta respektive Glasgow Rangers. Dessa ersattes av brasilianske mittfältaren Toninho Cerezo (Roma) och västtysken Hans-Peter Briegel (Verona). Laget klättrade till sjätte plats i ligan och sedan fjärde plats 1987/88. 1988 tog Sampdoria sin andra italienska cuptitel efter att ha besegrat Torino med sammanlagt 3–2.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Phonola. Under 1985/86 var Ennerre-loggan flyttad till det högra bröstet för att ge plats åt symbolen som visar att laget är regerande italienska cupmästare.

30 december 2017

Juventus 1989/90

Efter att Antonio Cabrini lämnat laget fick mittbacken Sergio Brio ansvaret som lagkapten under sin tolfte och sista säsong i Juventus. Försvaret förstärktes med Dario Bonetti från Verona och till mittfältet värvades Sergej Alejnikov från Dinamo Minsk, lagkamrat med Alexander Zavarov i det sovjetiska landslaget. Anfallet gjordes om då både Michael Laudrup och Alessandro Altobelli lämnade laget för Barcelona respektive Brescia. In kom istället två spelare från Serie B: Salvatore Schillaci från Messina och Pierluigi Casiraghi från Monza. Schillaci gjorde femton ligamål och tog en plats i Italiens VM-trupp 1990.

Säsongen fick en tragisk inledning då andretränaren Gaetano Scirea omkom i en bilolycka i Polen där han befann sig för att studera Juventus kommande motståndare i UEFA-cupen, Górnik Zabrze. I ligan hade Juventus en ojämn säsong som gjorde att laget inte kunde utmana om ligatiteln och i februari avgick klubbpresidenten Giampiero Boniperti. Juventus slutade så småningom på fjärde plats, sju poäng efter mästarna Napoli. I cuperna gick det däremot bättre. Laget tog sig till final i italienska cupen efter att ha besegrat Roma i semifinalen. I finalen mötte man Milan och efter en mållös första match i Turin kunde Roberto Galia göra matchens enda mål i returen i Milano. Juventus tog därmed sin åttonde italienska cuptitel. Juventus tog sig även till final i UEFA-cupen. Under hösten hade laget vunnit samtliga matcher i de tre första omgångarna mot Górnik Zabrze, Paris Saint-Germain och Karl-Marx-Stadt. Första och enda förlusten kom i vårens kvartsfinalretur hemma mot Hamburg (1–2), men tack vare att man hade vunnit med 2–0 i första matchen tog man sig ändå vidare till semifinal. Där mötte man ännu ett västtyskt lag, FC Köln, och efter seger med 3–2 hemma och 0–0 i returen var Juventus klart för final. Det blev en helitaliensk final mot Fiorentina och första matchen spelades på Stadio Comunale i Turin. Ett tidigt mål av Galia och två mål i andra halvlek av Casiraghi och De Agostini gav Juventus en 3–1-ledning inför returen. Fiorentinas hemmaarena höll på att renoveras inför VM 1990 och matchen spelades därför i Avellino. Det blev 0–0 och Juventus tog därmed sin andra UEFA-cuptitel i historien.

Hemmatröjan hade använts redan i början av föregående säsong, men nu valde Juventus att använda den permanent. Enda skillnaden var att Upim var klubbens nya sponsor. Den gula bortatröjan var också ny och användes i bortamatcherna mot Ascoli, Cesena och Udinese i ligan samt borta mot Paris Saint-Germain, Hamburg och Köln i UEFA-cupen.

19 december 2017

AC Milan 1989/90

Inför säsongen 1989/90 förstärkte Milan laget med målvakten Andrea Pazzagli (Ascoli), försvararen Stefano Carobbi (Fiorentina), mittfältarna Diego Fuser (Torino) och Stefano Salvatori (Fiorentina) samt anfallaren Marco Simone (Como). Giovanni Stroppa, Stefano Borgonovo och Daniele Massaro var också tillbaka i laget efter att ha varit utlånade under föregående säsong. Som regerande Europacupvinnare deltog Milan både i Europeiska Supercupen och Interkontinentalcupen. Matcherna spelades i november och december 1989 och i Europeiska Supercupen mötte man Barcelona som hade vunnit Cupvinnarcupen 1988/89. Första mötet på Camp Nou slutade 1–1 (Milans mål av Marco van Basten på straff) och i returen på Giuseppe Meazza-stadion gjorde Milans Alberigo Evani matchens enda mål. Tio dagar senare, den 17 december, mötte Milan de sydamerikanska mästarna Atlético Nacional från Colombia. Återigen gjorde Evani matchens enda mål och Milan kunde för andra gången titulera sig världsmästare, 20 år efter den första triumfen.

Precis som 1988/89 hade Milan problem i inledningen av ligaspelet. Det blev fyra förluster på de tio första matcherna, men sedan var man obesegrade i sjutton matcher i rad och tog över serieledningen från Napoli. Under avslutningen av säsongen kom man dock återigen in i en formsvacka med tre förluster på de sju sista matcherna. Napoli kunde därmed återta ledningen och ta sin andra ligatitel med Milan på andra plats, två poäng bakom. Marco van Basten blev skyttekung i Serie A med 19 mål och tog för andra året i rad emot Guldbollen som Europas bäste spelare 1989. Precis som 1988 tog tre Milanspelare hand om pallplatserna i omröstningen – Franco Baresi kom på andra plats och Frank Rijkaard på tredje plats.

I italienska cupen tog sig Milan till final mot Juventus efter att ha besegrat Napoli i semifinalen. Första finalmatchen i Turin blev mållös och i returen i Milano gjorde Juventus Roberto Galia matchens enda mål. Däremot lyckades Milan vinna Europacupen för andra året i rad. Milan slog ut HJK från Helsingfors i första omgången och sedan Real Madrid. Både i kvartsfinalen mot belgiska Mechelen och i semifinalen mot Bayern München krävdes det förlängning för att Milan skulle ta sig vidare. I finalen mot portugisiska Benfica gjorde Frank Rijkaard matchens enda mål och Milan tog därmed sin fjärde Europacuptitel.

Tröjorna var i stort sett likadana som föregående säsong. Skillnaderna var att de nu hade ett mönster i tyget och att Europacuppokalen var placerad på ena bröstet istället för scudetton. I bortamatcherna mot Bari i ligan och Real Madrid i Europacupen spelade Milan i svarta byxor och strumpor tillsammans med den rödsvarta tröjan. Den vita tröjan användes i bortamatcherna mot Genoa, Cremonese, Fiorentina. Roma, Lecce och Bologna i ligan samt mot Mechelen och Bayern München i Europacupen. Precis som 1989 använde Milan en helvit tröja med rödsvart krage i Europacupfinalen. I Interkontinentalcupen spelade man utan reklam på tröjorna.

16 december 2017

Napoli 1988/89

För andra året i rad slutade Napoli på andra plats i Serie A, denna gång elva poäng efter Inter. Laget gick även till final i italienska cupen där man mötte Sampdoria. En 1–0-seger i första finalmatchen räckte inte utan Sampdoria kunde vända och vinna med 4–0 i returen. I höstens UEFA-cupmatcher slog Napoli ut grekiska PAOK, östtyska Lokomotiv Leipzig och franska Bordeaux. I vårens kvartsfinaler besegrade man Juventus efter förlängning och i semifinalen slog Napoli Bayern München med sammanlagt 4–2. Även i finalen blev det tyskt motstånd i form av VfB Stuttgart. Mål av Diego Maradona (på straff) och Careca i andra halvlek gjorde att Napoli kunde vände underläge till seger. Returen i Stuttgart slutade 3–3 efter att Alemão, Ciro Ferrara och Careca gjort Napolis mål. Napoli tog därmed sin första europeiska cuptitel.

i ligan gjorde Careca 19 mål och kom tvåa i skytteligan medan anfallskollegan Andrea Carnevale gjorde 13 mål. Nya spelare i laget denna säsong var målvakten Giuliano Giuliani (Verona), försvararna Antonio Carannante (tillbaka från lån i Ascoli) och Giancarlo Corradini (Torino), mittfältarna Alemão (Atlético Madrid), Massimo Crippa (Torino) och Luca Fusi (Sampdoria) samt anfallaren Maurizio Neri (Ancona).

Tröjorna tillverkades precis som tidigare av Ennerre, men sponsor var från och med denna säsong Mars. Sponsorloggan var från början vit, men ändrades under våren till svart. Den vita bortatröjan med blå byxor användes i bortamatcherna mot Fiorentina, Inter och Sampdoria. I bortamatchen mot Como spelade Napoli i helvitt. Den vita tröjan användes även i cupfinalen borta mot Sampdoria, och då tillsammans med vita byxor och röda strumpor. Den röda reservtröjan med blåvita ränder på kragen användes i bortamatcherna mot Atalanta, Pescara, Lazio, Verona och Pisa. I cupmatchen mot Pisa spelade Napoli i helröda tröjor.

23 november 2017

Inter 1999/00

Inför säsongen 1999/2000 anlitade Inter den tidigare Juventustränaren Marcello Lippi. Den största värvningen på spelarfronten var anfallaren Christian Vieri från Lazio för 90 miljarder lire, vilket gjorde honom till världens dyraste spelare. Målvakten Angelo Peruzzi värvades från Juventus för att ersätta Gianluca Pagliuca som såldes till Bologna. Bland de övriga nyförvärven fanns högerbacken Christian Panucci (Real Madrid), franske mittbacken Laurent Blanc (Olympique Marseille) samt mittfältarna Vladimir Jugović (Atlético Madrid) och Luigi Di Biagio (Roma). Under vintern värvades ytterbacken Michele Serena (lån från Parma i en bytesaffär med Paulo Sousa), colombianske försvararen Iván Córdoba (San Lorenzo), holländske mittfältaren Clarence Seedorf (Real Madrid) och rumänske anfallaren Adrian Mutu (Dinamo Bukarest).

Anfallsparet Ronaldo–Vieri drabbades av skador vilket hindrade Inter från att utmana om ligatiteln. I matchen mot Lecce den 21 november skadade Ronaldo sitt högra knä och blev borta till april. Han gjorde comeback i cupmatchen mot Lazio den 12 april men redan efter sex minuters spel skadade han samma knä och blev borta från fotbollen i över ett år. Inter slutade på fjärde plats i ligan, på samma poäng som Parma. De två lagen fick spela en omspelsmatch om en plats i Champions League, en match som Inter vann med 3–1. I italienska cupen slog Inter ut Bologna, Milan och Cagliari på väg mot finalen där man mötte Lazio. Första finalmatchen i Rom slutade med en 2–1-seger för Lazio medan returen i Milano blev mållös.

Årets hemmatröja hade rund hals och något bredare ränder än tidigare. Som reservställ användes antingen vita tröjor med vita eller svarta byxor eller gula tröjor med svarta byxor.

17 november 2017

Lazio 1999/00

Lazio firade sitt 100-årsjubileum säsongen 1999/2000 och man inledde med att besegra Manchester United med 1–0 i europeiska supercupen. Matchen spelades på Stade Louis II i Monaco och Marcelo Salas gjorde matchens enda mål i 35:e minuten. Laget var förstärkt med tre argentinare: Roberto Sensini och Juan Sebastián Verón värvades från Parma medan Diego Simeone hämtades från Inter. Man värvade också anfallarna Simone Inzaghi (Piacenza) och Kennet Andersson (Bologna). Den senare spelade dock bara två ligamatcher innan han återvände till Bologna i november.

I ligan slogs Lazio med Juventus om seriesegern. Juventus ledde länge, men Lazio avslutade säsongen med att vinna sju av de åtta sista matcherna och i näst sista omgången tog man över förstaplatsen. Seriesegern säkrades genom en 3–0-seger över Reggina i sista omgången. Lazio slutade en poäng före Juventus och tog sin andra ligatitel i historien. I italienska cupen slog Lazio ut Ravenna, Juventus och Venezia innan man ställdes mot Inter i finalen. Första finalmatchen i Rom slutade 2–1 till Lazio efter att hemmalaget vänt underläge till seger genom mål av Pavel Nedvěd och Diego Simeone. Returen i Milano blev mållös och Lazio tog sin tredje cuptitel.

Lazio var även tack vare andraplaceringen i ligan förra säsongen kvalificerade för Champions League. Där ställdes man mot Bayer Leverkusen, Dynamo Kiev och Maribor. Båda matcherna mot Leverkusen slutade oavgjort, men man vann mot Dynamo Kiev och Maribor, både hemma och borta, och toppade tabellen. I det andra gruppspelet ställdes Lazio mot Olympique Marseille, Chelsea och Feyenoord. Lazio kom återigen etta i gruppen efter tre segrar, två oavgjorda och en förlust. I kvartsfinalen tog det stopp efter förlust med 5–2 mot Valencia. I returen gjorde Verón matchens enda mål men det räckte inte och spanjorerna tog sig vidare till semifinal.

Under hösten och fram till och med matchen mot Venezia den 5 januari användes samma hemma- och bortatröja som under 1998/99. Från och med matchen mot Bologna den 9 januari (datumet då klubben bildades 100 år tidigare) spelade man i vita tröjor och som reservtröja hade man en ny svart tröja. I de europeiska cupmatcherna användes en ljusblåvitrandig tröja och precis som föregående säsong hade man Del Monte som sponsor. Den gula reservtröjan användes i bortamatcherna mot Olympique Marseille, Chelsea och Valencia.

31 oktober 2017

Parma 1998/99

Inför säsongen 1998/99 anlitade Parma Alberto Malesani som ny tränare. Nya spelare i laget var ytterbackarna Luigi Sartor (Inter) och Paolo Vanoli (Verona), mittfältarna Juan Sebastián Verón (Sampdoria) och Raffaele Longo (Napoli), högeryttern Diego Fuser (Lazio) och anfallaren Abel Balbo (Roma). Hernán Crespo blev bäste målskytt med 16 ligamål medan målvakten Gianluigi Buffon och mittbacken Lilian Thuram deltog i samtliga 34 ligamatcher. Två som spelade sin sista säsong i klubben var försvarsveteranerna Luigi Apolloni och Roberto Mussi. Laget hade en mycket framgångsrik säsong med seger i både italienska cupen och UEFA-cupen samt en fjärdeplats i ligan, vilket gav en kvalplats till nästa säsongs Champions League. I italienska cupen slog Parma ut Genoa, Bari, Udinese och Inter innan man ställdes mot Fiorentina i finalen. Båda finalmatcherna slutade oavgjort, 1–1 på Ennio Tardini-stadion och 2–2 i returen på Artemio Franchi-stadion i Florens, och Parma tog därmed hem pokalen tack vare fler gjorda mål på bortaplan. I UEFA-cupen slog Parma ut Fenerbahçe, Wisła Kraków, Glasgow Rangers, Bordeaux och Atlético Madrid på vägen mot finalen. I finalen, som spelades på Lužniki-stadion i Moskva, besegrades Olympique Marseille med 3–0 efter mål av Hernán Crespo, Paolo Vanoli och Enrico Chiesa. Den sistnämnde blev turneringens skyttekung med åtta mål medan Crespo stod för sex fullträffar.

Tröjorna var nya för året och tillverkades av Lotto. En nyhet var att hemmatröjan var gul och blå istället för som tidigare vit. Reservtröjorna som användes var antingen vita eller mörkblå med blå och gula tvärränder. I UEFA-cupmatcherna var symbolen på sponsorloggan borttagen och man hade endast texten Parmalat. I finalen hade tröjorna Lotto-loggan på båda ärmarna samt UEFA-cuploggan på högra ärmen.