Etikett: IFK Göteborg

16 mars 2026

IFK Göteborg 1991

IFK Göteborg var regerande svenska mästare och 1991 skulle det gå ännu bättre. Laget försvarade sin mästartitel och tog dessutom hem segern i svenska cupen. Däremot åkte man ur Europacupen redan i andra omgången. Blåvitt var ett hårt jobbande lag, men trots de inhemska framgångarna saknade man profiler som kunde avgöra på egen hand. Stefan Rehn var den ende riktiga kreatören på mittfältet och skyttekungen Kennet Andersson såldes till Belgien under sommaren. Där tappade man en spelare som kunde fört laget vidare i Europa.

Våren 1991: IFK Göteborg i serieledning

I den allsvenska premiären 1991 fick IFK Göteborg 1–1 borta mot Malmö FF. Laget tog sedan tre raka segrar och gick upp i serieledning. Först slog man Halmstad (2–0) och Örebro SK (1–0) hemma på Ullevi, därefter Djurgården (2–1) på Råsunda. Efter en mållös första halvlek hemma mot IFK Norrköping tände det till efter paus och matchen slutade 3–3 efter bland annat två mål av Kennet Andersson. Samme Andersson stod sedan för IFK:s båda mål när man spelade 2–2 borta mot Öster. Efter 3–0 hemma mot nykomlingen GIF Sundsvall var det dags för derby mot GAIS. Serieledande Blåvitt var storfavoriter mot ett GAIS som bara hade vunnit en match. De grönsvarta överraskade dock och gjorde matchens enda mål i andra halvlek.

Efter derbyförlusten kom IFK Göteborg tillbaka och vann tre matcher på raken. Kennet Andersson gjorde matchens enda mål hemma mot AIK och sedan gjorde han bägge målen i 2–0-segern över Öster. Den tredje raka segern kom när man vann med 3–0 på Idrottsparken i Norrköping. Den 30:e maj var det dags för det andra derbyt mot GAIS. Publiksiffran på 14 110 var IFK Göteborgs bästa hemmasiffra 1991, men återigen stod Makrillarna som segrare, nu med 2–1. Blåvitt fick sedan bara oavgjort i två bortamatcher mot GIF Sundsvall (1–1) och AIK (0–0).

Sommaren 1991: Serieseger och cupavancemang

Allsvenskan tog nu sommaruppehåll, men på midsommarhelgen gick IFK Göteborg in i tredje omgången av svenska cupen. Där blev det seger med 3–2 mot Kalmar FF på Fredriksskans. En månad senare drog Allsvenskan igång igen. IFK tog två bortasegrar inom loppet av fyra dagar mot Djurgården (2–1) och Örebro (4–0). Det blev Kennet Anderssons sista matcher i den blåvita tröjan. Belgiska Mechelen värvade honom och som ersättare plockade man hem Johnny Ekström från franska Cannes.

I slutet av juli fortsatte äventyret i svenska cupen. IFK Göteborg besegrade först KB Karlskoga med 4–0 på Nobelstadion och sedan även Djurgården med 1–0 på Ullevi. Av Allsvenskan återstod nu två omgångar. Den fjärde augusti åkte Blåvitt på sin tredje förlust när Halmstad vann med 2–1 på Örjans Vall. Sista matchen hemma mot Malmö FF en vecka senare blev mållös. Det innebar att IFK Göteborg vann den allsvenska grundserien 1991 och kvalificerade sig för Mästerskapsserien. Laget tog 33 poäng, lika många som Örebro SK, men hade bättre målskillnad.

Hösten 1991: SM-guld och cupvinst

I Mästerskapsserien spelade de sex främsta lagen från Allsvenskan. IFK Göteborg inledde med förlust med 2–3 hemma mot Djurgården, men i nästa match tog man revansch genom att besegra Malmö FF med 2–1 på Malmö Stadion. Efter en 1–0-seger hemma mot AIK mötte man BK Häcken i svenska cupens kvartsfinal. Det blev en enkel seger för Blåvitt som vann med 5–0 efter att ha gjort fyra mål i första halvlek.

Det blev sedan 1–1 borta mot Örebro i Mästerskapsserien innan IFK gick in i första omgången av Europacupen. Där mötte man Flamurtari Vlorë från Albanien. Första matchen, på Ullevi den artonde september, blev mållös, och returen två veckor senare slutade 1–1. Det innebar att göteborgarna gick vidare på bortamålsregeln. Däremellan hade man mött IFK Norrköping två gånger i Mästerskapsserien. Göteborgskamraterna vann med 1–0 på Ullevi, men ”Peking” tog revansch och vann returen med 3–0 på Idrottsparken.

Svenska mästarna utslagna ur Europacupen

Det blev sedan förlust med 0-1 hemma mot Malmö FF, men trots det behöll man serieledningen. Blåvitt studsade dock tillbaka och besegrade Djurgården (2–1) på Stockholms Stadion och sedan Örebro (3–0) på Ullevi. Eftersom Malmö FF bara fick 0–0 mot Djurgården innebar segern mot Örebro att IFK ledde med sex poäng före skåningarna. Med en omgång kvar att spela innebar det att IFK Göteborg var svenska mästare 1991. Laget försvarade därmed sin titel och tog sitt trettonde SM-guld. Nu var det dags för andra omgången av Europacupen och motståndare var grekiska mästarna Panathinaikos. Grekerna vann med 2–0 i Aten och returen på Ullevi slutade 2–2.

Göteborgarna var utslagna ur Europacupen, men däremellan hade man vunnit tre matcher. Först besegrade man AIK med 2–0 borta i sista omgången av Mästerskapsserien. Därefter slog man enkelt ut Myresjö IF med 5–0 i semifinalen av svenska cupen. Tre dagar senare, den andra november 1991, var det dags för final i svenska cupen på Råsunda mellan IFK Göteborg och AIK. Efter en mållös första halvlek gjorde båda lagen två mål var i andra. Pascal Simpson gav AIK ledningen i 57:e minuten, men Kaj Eskelinen (65:e) och Stefan Rehn (68:e) vände på matchen med två snabba mål. En minut före full tid kvitterade dock Gary Sundgren och matchen gick till förlängning i form av sudden death två gånger femton minuter. Fyra minuter in i andra förlängningskvarten gjorde IFK:s Peter Eriksson målet som gav Blåvitt cupsegern. Det var klubbens fjärde cuptitel efter segrarna 1979, 1982 och 1983.

Spelarna i IFK Göteborg 1991

Ordinarie laguppställning Allsvenskan (4–4–2): 1 Thomas Ravelli – 6 Tore Pedersen, 13 Mikael Nilsson, 2 Ola Svensson, 3 Magnus Johansson – 11 Stefan Lindqvist/9 Pontus Kåmark, 17 Stefan Rehn, 7 Håkan Mild, 8 Peter Eriksson – 10 Kennet Andersson, 19 Kaj Eskelinen/11 Stefan Lindqvist – avbytare: 9 Pontus Kåmark/19 Kaj Eskelinen, 18 Gabriel Johansson.

Ordinarie laguppställning Mästerskapsserien (4–4–2): 1 Thomas Ravelli – 6 Tore Pedersen, 13 Mikael Nilsson, 2 Ola Svensson, 9 Pontus Kåmark – 8 Peter Eriksson, 17 Stefan Rehn, 7 Håkan Mild, 14 Thomas Andersson – 10 Johnny Ekström, 11 Stefan Lindqvist – avbytare: 3 Magnus Johansson, 19 Kaj Eskelinen.

Sju spelare spelade från start i samtliga arton allsvenska matcher – Ravelli, Nilsson, Svensson, Rehn, Mild, Eriksson och Lindqvist. I Mästerskapsserien spelade Kåmark, Mild och Ekström från start i samtliga tio matcher. Kennet Andersson gjorde tretton mål i Allsvenskan och blev därmed seriens skyttekung. Den insatsen bidrog säkerligen till att belgiska Mechelen värvade honom under sommaren. Ersättaren Johnny Ekström kom hem från franska Cannes och tog över tröja nummer tio. Han blev med sina sex mål lagets bäste målskytt i Mästerskapsserien.

Förutom Ekström var även Stefan Lindqvist (Neuchâtel Xamax), Zoran Stojcevski (egen produkt) och Fredrik Leksell (Säve SK 1982) nya i A-laget. Gabriel Johansson spelade under hösten för Kållereds SK.

Matchställen

Adidas levererade matchställen till IFK Göteborg 1991. Hemmastället var i stort sett likadant som tidigare, men Folksam ersatte SKF som sponsor på höger bröst. Man placerade också ICA-logotypen på kragen. I en del matcher saknades klubbmärket på tröjorna och på shortsen stod det nu ”ICA handlarna” istället för bara ICA. Striktare reklamregler gjorde att man i Europacupen endast hade en mindre ICA-logotyp på tröjorna.

Det röda bortastället var nytt för säsongen och hade samma design som Kameruns landslag i VM 1990.

14 februari 2026

IFK Göteborg 1990

IFK Göteborg, med nye tränaren Roger Gustafsson, åkte på en ordentlig smäll i den allsvenska premiären 1990. Matchen mot IFK Norrköping på Idrottsparken slutade 6–0 till hemmalaget efter bland annat tre mål av den nya stjärnan Tomas Brolin. I nästa omgång tog dock Blåvitt revansch genom att tvåla till AIK med 5–0 på Ullevi. Tre dagar senare var det dags för kvartsfinal i Svenska cupen 1989/90. Efter seger med 2–0 mot Sandvikens IF på Jernvallen var IFK klart för semifinal mot Djurgården. Den matchen slutade 2–2 efter full tid och förlängning. Stockholmarna tog sig sedan till final efter straffsparksläggning.

Utslaget ur cupen

Mellan de båda cupmatcherna hade IFK Göteborg besegrat just Djurgården (2–1) hemma i Allsvenskan samt förlorat (1–0) borta mot Halmstad. Efter uttåget ur cupen blev det ytterligare en förlust, 2–0 borta mot Öster, men laget kom igen och tog två 1–0-segrar. Först besegrade man Brage inför endast 1504 åskådare på Ullevi. Betydligt fler åskådare såg derbyt mot GAIS fyra dagar senare – 14 144 såg Kaj Eskelinen avgöra matchen två minuter före full tid. I sista matchen före VM-uppehållet blev det sedan 2–2 hemma mot Hammarby.

Den fjärde juli gick IFK Göteborg in i fjärde omgången av Svenska cupen 1990/91, en match som göteborgarna överraskande förlorade med 3–2 mot BK Forward.

Stark höstsäsong

Så långt hade det alltså inte gått något vidare för IFK Göteborg. Laget låg på sjätte plats i Allsvenskan, men höstsäsongen skulle visa sig bli betydligt mer lyckosam. I första seriematchen efter VM tog Blåvitt sin andra storseger för säsongen: 6–2 borta mot Örebro i en match där Kaj Eskelinen gjorde hattrick i andra halvlek. En mållös tillställning hemma mot Malmö FF följdes av tre raka segrar. Först besegrade man lokalkonkurrenten Örgryte med 3–0. Därefter blev det två hemmasegrar mot Örebro (1–0) och Öster (2–0) som förde upp laget i serieledning. En oväntad förlust borta mot nedflyttningskandidaten Brage (1–2) vändes till en 4–2-seger över bottenlaget Hammarby på Söderstadion.

Efter två bortamatcher var det dags för hemmaderby mot GAIS. Publiksiffran på 16 547 var Blåvitts högsta denna säsong, men matchen förblev mållös. Inte heller i nästa match, borta mot Djurgården på Råsunda, kunde laget spräcka nollan. Stockholmarna vann med 2–0, men på de återstående matcherna tog IFK Göteborg fem raka segrar. Först gjorde man sex mål på två hemmamatcher – 3–1 mot Halmstad och 3–0 mot ÖIS. Därefter blev det fyra mål på två bortamatcher – 2–0 mot Malmö FF och 2–1 mot AIK. Laget avslutade sedan seriespelet med en 1–0-seger över IFK Norrköping på Ullevi.

SM-slutspel: IFK Göteborg svenska mästare 1990

Tack vare den fina höstformen tog IFK Göteborg hem segern i den allsvenska grundserien 1990, fem poäng före tvåan Norrköping. De fyra bästa lagen gick vidare till SM-slutspel och göteborgarna mötte trean Örebro SK i semifinal. Första mötet på Eyravallen i Örebro slutade 1–1. Blåvitt vann sedan returen med 2–1 och gick till final mot IFK Norrköping.

Finalen var mer eller mindre avgjord redan efter första matchen. Göteborgskamraterna vann med 3–0 på Idrottsparken och returen på Ullevi slutade 0–0. IFK Göteborg blev därmed svenska mästare 1990. Det var klubbens tolfte SM-tecken och det första sedan 1987.

Spelarna i IFK Göteborg 1990

Ordinarie laguppställning (4–4–2): 1 Thomas Ravelli – 6 Tore Pedersen, 13 Mikael Nilsson, 2 Ola Svensson, 21 Magnus ”Ölme” Johansson – 14 Magnus ”Lill-Tidan” Johansson, 7 Håkan Mild, 17 Stefan Rehn, 8 Peter Eriksson – 10 Kennet Andersson, 19 Kaj Eskelinen – avbytare: 11 Lennart Nilsson, 22 Thomas Andersson.

Under våren spelade Klas Ingesson på mittfältet istället för Håkan Mild, men sommaren 1990 såldes han till belgiska Mechelen. Även ytterbacken Pontus Kåmark var ordinarie under våren, men efter sommaruppehållet tog Tore Pedersen över hans plats. Pedersens norske landsman Per Edmund Mordt var också ordinarie som vänstermittfältare under våren, men förlorade därefter sin plats.

Kaj Eskelinen gjorde tio mål i Allsvenskan vilket räckte till seger i skytteligan. Han stod även för två mål i första SM-finalen mot Norrköping. Hans anfallskollega Kennet Andersson gjorde åtta mål i Allsvenskan samt ett i SM-semifinalen hemma mot Örebro. Målvakten Thomas Ravelli och mittbacken Ola Svensson spelade samtliga 26 serie- och slutspelsmatcher.

Bland nyförvärven i IFK Göteborg 1990 fanns Stefan Rehn (Everton), Kaj Eskelinen (Västra Frölunda) och Tore Pedersen (Fredrikstad). Dessutom gjorde bland andra Magnus ”Ölme” Johansson och Thomas Andersson A-lagsdebut.

Matchställen

IFK Göteborg använde samma matchställ från Adidas som under 1989. Det innebar en blåvitrandig hemmatröja med blå krage och blå muddar. De tre smala ränder längs ärmarna kunde vara antingen blå eller vita. Huvudsponsor var ICA och man hade även SKF på ena bröstet. Shortsen var blå med tre vita ränder längs sidorna och ICA-logotypen på låren samt på bakfickan. Strumporna var blå med tre vita ränder upptill.

Även bortastället var likadant som föregående säsong. Tröjan var röd med ett vitt fält över axlarna. En skillnad mellan den kortärmade och den långärmade varianten var att den kortärmade hade en enkel V-hals medan den långärmade hade krage. Shorts och strumpor var i samma stil som på hemmastället fast rött istället för blått.

31 mars 2022

IFK Göteborg 1982

IFK Göteborg i UEFA-cupen 1982

IFK Göteborg inledde tävlingsmatchandet 1982 med kvartsfinal borta mot Valencia i UEFA-cupen. Klubben var i ekonomisk kris och fick tigga pengar för att ha råd att åka till Spanien. Men Blåvitt lyckades få oavgjort, 2–2, efter mål av Dan Corneliusson och Torbjörn Nilsson. Valencias båda mål gjordes av dansken Frank Arnesen, det första på frispark och det andra på straff. I returen inför 50 000 åskådare på Nya Ullevi var IFK Göteborg det bättre laget och vann med 2–0 efter mål av Tommy Holmgren samt Stig Fredriksson på straff. Kaiserslautern, med Ronnie Hellström i mål, stod för motståndet i semifinalen. Båda mötena slutade 1–1 efter full tid och returmötet inför ett återigen fullsatt Nya Ullevi avgjordes genom förlängning. Återigen klev Stig Fredriksson fram och gjorde det avgörande målet på straff.

IFK Göteborg var i final i UEFA-cupen 1982 och motståndare var västtyska storlaget Hamburger SV. I den första finalmatchen i ett regnigt Göteborg gjorde Tord Holmgren enda målet ett par minuter före full tid. Alla förväntade sig dock att tyskarna skulle vända underläget till seger på hemmaplan. IFK Göteborg hade andra planer och returmötet på Volksparkstadion den 19 maj 1982 kom att bli det dittills största ögonblicket i klubbens historia. Dan Corneliusson gav de blåvita ledningen i första halvlek, ett resultat som innebar att Hamburg var tvungna att göra tre mål. I andra halvlek ökade Torbjörn Nilsson istället på ledningen för IFK Göteborg och några minuter senare revs han ner i straffområdet. Stig Fredriksson satte straffsparken och fullbordade sensationen. 3–0 borta mot Hamburg innebar att IFK Göteborg som första svenska lag hade vunnit en stor europeisk cuptitel. Torbjörn Nilsson blev dessutom turneringens skyttekung med nio mål medan Stig Fredriksson blev delad tvåa med sina fem straffsparksmål. Torbjörn Nilssons framfart gjorde att Kaiserslautern värvade honom under sommaren.

Laguppställning UEFA-cupfinalerna 1982: 1 Thomas Wernerson – 2 Ruben Svensson, 3 Glenn Hysén, 4 Conny Karlsson, 5 Stig Fredriksson – 6 Tord Holmgren, 7 Glenn Strömberg, 8 Jerry Carlsson – 9 Torbjörn Nilsson, 10 Dan Corneliusson, 11 Tommy Holmgren; avbytare: 12 Ove Tobiasson (målvakt), 13 Glenn Schiller, 14 Glenn Holm, 15 Martin Holmberg, 16 Håkan Sandberg. Finalmatch 1 på Youtube. Finalmatch 2 på Youtube.

IFK Göteborg vinner svenska cupen 1982

Under våren 1982 spelade IFK Göteborg även i svenska cupens avgörande omgångar. Det blev seger över Norrby IF i kvartsfinalen och Halmstads BK i semifinalen. IFK Göteborg mötte Öster i finalen på Råsunda bara fyra dagar efter triumfen i Hamburg. Trots underläge 1–2 i paus kunde Blåvitt vända och vinna med 3–2 och ta sin andra svenska cuptitel i historien. Cupsegern innebar att laget kvalificerade sig för Cupvinnarcupen 1982/83. Denna gång gick det dock inte lika bra i det europeiska cupspelet. IFK Göteborg åkte ut mot ungerska Újpesti Dózsa redan i första omgången efter 1–1 hemma och 1–3 i returen.

IFK Göteborg tar SM-guld 1982

Till 1982 års säsong bantade man Allsvenskan till tolv lag och införde ett SM-slutspel på hösten. IFK Göteborg vann grundserien en poäng före Hammarby. Laget slog sedan ut Halmstads BK i SM-kvartsfinalen och sedan Malmö FF i semifinalen. I finalen stod Hammarby för motståndet. Första finalmatchen spelades på Nya Ullevi även om det var Hammarbys fans som hördes mest på läktarna. Ställningen var länge 1–1 men i matchens slutskede slog Peter Gerhardsson in segermålet för Hammarby. Returen spelades på Söderstadion i Stockholm fyra dagar senare, den 31 oktober 1982. IFK Göteborg lyckades vända underläget från första matchen till seger med 3–1 efter två mål av Corneliusson och ett av Tord Holmgren. Klubben blev därmed svenska mästare för åttonde gången. I proffsflyktade Torbjörn Nilssons frånvaro klev Dan Corneliusson fram som lagets store målskytt. Corneliusson gjorde tolv mål i grundserien och blev allsvensk skyttekung. Även i SM-slutspelet blev han bäste målskytt med åtta mål på sex matcher.

Laguppställning SM-finalerna 1982: 1 Thomas Wernerson – 5 Ruben Svensson, 18 Glenn Hysén, 12 Conny Karlsson, 2 Stig Fredriksson – 3 Tord Holmgren, 17 Glenn Strömberg, 6 Jerry Carlsson – 8 Håkan Sandberg, 9 Dan Corneliusson, 15 Tommy Holmgren; avbytare: 10 Glenn Schiller, 14 Glenn Holm.

Tröjorna

Tröjorna var av samma modell som 1981, men med ett par förändringar. Man gjorde SKF-loggan större och placerade den på en blå ruta. Den blå rutan på ryggen gjordes också bredare.

27 mars 2022

IFK Göteborg 1981

IFK Göteborg förstärkte laget med tre spelare inför 1981: målvakten Thomas Wernerson (Åtvidabergs FF), vänsterbacken Stig Fredriksson (Västerås SK) och anfallaren Håkan Sandberg (Örebro SK). Laget hade vunnit samtliga träningsmatcher i början av året, men när Allsvenskan drog igång i april stämde ingenting. Det blev förlust i de tre inledande matcherna och IFK låg sist i tabellen. Vändningen kom i bortamatchen mot Malmö FF i den fjärde omgången då man vann med 2–0. Det blev ytterligare två förluster i maj, men från och med den nionde omgången förblev laget obesegrat. IFK Göteborg slutade så småningom på andra plats i tabellen 1981, fyra poäng efter Öster som försvarade sitt SM-guld från 1980. Ruben Svensson, Conny Karlsson, bröderna Tord och Tommy Holmgren samt Torbjörn Nilsson spelade samtliga 26 allsvenska matcher. Torbjörn Nilsson gjorde 20 mål och blev allsvensk skyttekung medan Håkan Sandberg kom trea i skytteligan med sina tretton mål. Spelartrupp och samtliga matcher finns på ifkdb.se – IFK Göteborg säsongen 1981.

I UEFA-cupen hösten 1981 slog IFK Göteborg ut finländska Haka Valkeakoski efter seger med 3–2 borta och 4–0 hemma. I andra omgången blev det oavgjort 2–2 borta mot österrikiska Sturm Graz, men i returen hemma på Ullevi vann IFK med 3–2. IFK Göteborg tog sig vidare till kvartsfinal genom att besegra rumänska Dinamo Bukarest med 3–1 hemma och 1–0 borta. Laget tog sig även vidare till kvartsfinal i svenska cupen 1981/82 genom att besegra IFK Luleå, Åtvidabergs FF och IFK Västerås.

1981 tog Adidas över som tröjleverantör åt IFK Göteborg. Den blåvitrandiga tröjan hade blå krage samt blå ärmar med vita muddar och tre vita ränder. På både mage och rygg satt en stor ICA-logga i vitt på blå botten och på högra bröstet satt SKF:s logga. På vänster bröst satt ett nytt modifierat klubbmärke. Byxorna var blå med tre vita ränder längs sidorna och hade precis som tidigare ICA-loggan på vardera ben. Strumporna var blå med tre vita ränder upptill. I UEFA-cupen spelade man i tröjor och byxor utan reklam. Tröjan som IFK använde i UEFA-cupen hade dessutom vit rand i mitten istället för blå.

23 mars 2022

IFK Göteborg 1979–1980

IFK Göteborg 1979

Inför säsongen 1979 tog Sven-Göran Eriksson över som tränare för IFK Göteborg. Han kom närmast från Degerfors och tränade nu ett allsvenskt lag för första gången. Ny i laget var också norske målvakten Odd Ivar Lindberg från Örebro SK. Till en början gick det lite knackigt med många oavgjorda matcher under våren, men man tog sig i alla fall till final i svenska cupen efter en uddamålsseger över Västerås SK I semifinalen. Finalen spelades på Råsunda den 24 maj 1979 och stod mellan IFK Göteborg och Årvidabergs FF. IFK var överlägsna och ledde med 6–0 i paus efter mål av Tommy Holmgren (2), Glenn Strömberg, Ralf Edström, Torbjörn Nilsson samt ett självmål av Åtvidaberg. I andra halvlek gjorde Åtvidaberg ett tröstmål och matchen slutade 6–1.

Laget i cupfinalen 1979: 1 Odd Ivar Lindberg – 10 Glenn Schiller, 12 Conny Karlsson, 19 Glenn Hysén, 2 Reine Olausson – 17 Glenn Strömberg, 8 Olle Nordin, 4 Ralf Edström, 14 Glenn Holm – 11 Torbjörn Nilsson, 15 Tommy Holmgren; avbytare: 6 Jerry Carlsson, 18 Anders Ahlberg. Under sommaren lämnade Ralf Edström klubben för att återigen bli utlandsproffs, denna gång i belgiska Standard Liège.

Cupsegern kvalificerade IFK Göteborg för Cupvinnarcupen 1979/80. Under hösten 1979 slog man ut irländska Waterford samt grekiska Panionios. Resultaten i Allsvenskan förbättrades även de under hösten. Laget avslutade serien med fyra raka segrar och klättrade upp till andra plats, en poäng bakom mästarlaget Halmstad. Målvakten Lindberg och mittbacken Conny Karlsson spelade samtliga 26 seriematcher och Torbjörn Nilsson blev lagets bäste målskytt med elva allsvenska mål.

IFK Göteborg 1980

Till säsongen 1980 bytte IFK Göteborg återigen målvakt. Odd Ivar Lindberg flyttade tillbaka till Örebro för spel i BK Forward och in kom islänningen Thorsteinn Ólafsson från Keflavik. IFK Göteborg inledde tävlingssäsongen med spel mot Arsenal i kvartsfinalen av Cupvinnarcupen i mars 1980. Engelsmännen avgjorde mötet redan i första matchen på Highbury i London genom att vinna med hela 5–1. Returen på Nya Ullevi två veckor senare blev mållös. Under föregående höst hade IFK Göteborg även tagit sig vidare till kvartsfinal i svenska cupen 1979/80. Även denna kvartsfinal som spelades i april 1980 slutade med förlust, nu mot Djurgården som vann med 2–1.

I Allsvenskan 1980 spelade IFK Göteborg oavgjort i tio av de 26 matcherna och förlorade fyra. De tolv segrarna bidrog dock till att laget slutade på tredje plats, en poäng efter Malmö FF och tre poäng efter mästarna Östers IF. Reine Olausson, Glenn Hysén, Tord Holmgren och Tommy Holmgren spelade samtliga 26 allsvenska matcher. Torbjörn Nilsson gjorde fjorton mål vilket gav en andraplats i skytteligan bakom Hammarbys Billy Ohlsson. IFK Göteborg tog sig till sjätte omgången i svenska cupen hösten 1980, men förlorade där mot Öster. Laget deltog även i UEFA-cupen, men åkte ur redan i första omgången mot nederländska FC Twente efter att ha förlorat med 5–1 borta följt av en 2–0-seger hemma.

Tröjorna

Admiral levererade tröjorna till IFK Göteborg åren 1979 och 1980. Tröjorna fanns i olika varianter med bredare eller smalare ränder. Sponsor var ICA som från början hade sin logga på ryggen och på byxorna. 1980 placerade man loggan i rött även på framsidan av tröjan, först på högra bröstet, sedan mitt på tröjan. I de europeiska cupmatcherna spelade man i tröjor och byxor utan reklam.

14 april 2017

IFK Göteborg 1994/95 (Champions League)

Efter att ha slagit ut Sparta Prag i kvalet ställdes IFK Göteborg mot Manchester United, Barcelona och Galatasaray i Champions Leagues gruppspel. Förlust med 4–2 borta mot Manchester United i första matchen följdes av seger hemma mot Barcelona efter att IFK Göteborg vänt 0–1 till 2–1 under sista kvarten. Målen gjordes av Magnus Erlingmark och Jesper Blomqvist. Därefter såg Erlingmark med sina båda mål till att det blev två 1–0-segrar över Galatasaray. Avancemanget till kvartsfinalen säkrades tack vare en 3–1-seger över Manchester United på Ullevi. Blomqvist gav Blåvitt en tidig ledning, men Mark Hughes kvitterade i andra halvlek. Erlingmark gjorde dock 2–1 precis efter kvitteringen, och strax därefter satte Pontus Kåmark 3–1 på straff. I sista gruppspelsmatchen, mot Barcelona på Camp Nou, tog hemmalaget ledningen med knappt tio minuter kvar, men precis som på Ullevi gjorde IFK Göteborg mål i 90:e minuten, denna gång genom Stefan Rehn. I kvartsfinalen mötte IFK Göteborg Bayern München. Första mötet slutade mållöst och i returen på Ullevi gjorde tyskarna två mål i andra halvlek, men Blåvitt gjorde återigen ett par sena mål och lyckades kvittera till 2–2. Målskyttar var Mats Lilienberg och Mikael Martinsson. Bayern gick dock till semifinal tack vare fler gjorda mål på bortaplan.

IFK Göteborg spelade i blåvitrandiga tröjor i samtliga matcher. I de första matcherna satt Asics-loggan och klubbmärket på varsin vit rand, men i sista gruppspelsmatchen mot Barcelona och i kvartsfinalen mot Bayern München hade loggorna flyttats in ett steg närmare mitten. Skillnader mot tröjan som användes i Allsvenskan var att ICA-loggan var betydligt mindre och att man hade Champions League-loggan på ena ärmen. Byxorna hade bara en smal rand på sidorna och hade dessutom spelarens nummer på ena benet. I hemmamatchen mot Barcelona spelade IFK Göteborg i vita byxor och strumpor. På de vita byxorna var numren i ett annat typsnitt än på de blå.

4 mars 2017

IFK Göteborg 1992/93 (Champions League)

IFK Göteborg kvalificerade sig till den första upplagan av Champions League genom att besegra turkiska Beşiktaş och polska Lech Poznań. I gruppspelet ställdes man mot Milan, Porto och PSV Eindhoven. I premiären blev det förlust med 0–4 borta mot Milan i en match där Marco van Basten gjorde alla fyra mål. Men sedan lyckades IFK Göteborg besegra först Porto med 1–0 hemma (mål av Peter ”Erra” Eriksson) och sedan PSV Eindhoven, 3–1 borta (ett mål av Mikael Nilsson och två av Johnny Ekström) och 3–0 hemma (mål av Mikael Nilsson, Johnny Ekström och Mikael Martinsson). Trots förlust i de två avslutande matcherna, 0–1 hemma mot Milan och 0–2 borta mot Porto, slutade laget på andra plats i gruppen.

Tröjorna var utan reklam då det inte var tillåtet i Champions League. Däremot hade man Champions League-loggan på ena ärmen och nummer på byxorna. IFK hade två olika varianter av hemmatröjan: den ena hade tre smala ränder på ärmarna och blå Adidas-logga. Den andra saknade de smala ränderna och hade vit Adidas-logga. Den röda bortatröjan användes i båda matcherna mot Porto.

6 februari 2017

IFK Göteborg 1996

IFK Göteborg tog sitt 17:e SM-guld. Man upprepade därmed IFK Norrköpings bedrift från 40-talet genom att bli svenska mästare fyra år i rad. Nyförvärvet Andreas Andersson från Degerfors blev allsvensk skyttekung med 19 mål. Övriga nyförvärv var Niclas Alexandersson från Halmstad, Teddy Lucic från Västra Frölunda samt målvakten Sören Järelöv från GAIS. Även tränaren Mats Jingblad från Halmstad var ny för året.

Skillnaden mot föregående års tröjor var att spelarnas namn nu återfanns på ryggen. Det svarta matchstället från förra året användes i en cupmatch mot Åtvidaberg (se filmklipp på Youtube) samt i en träningsmatch mot Halmstad (se Bortatröjor på 90-talet – ifkgoteborg.se).

2 februari 2017

IFK Göteborg 1995

För tredje året i rad blev IFK Göteborg svenska mästare, detta trots att laget låg sist i tabellen efter elva omgångar. Lagets anfallare hade svårt med målskyttet och vänsterbacken Mikael Nilsson blev, tillsammans med Mats Lilienberg (nyförvärv från tyska TSV 1860 München), bästa målskytt med sex mål i Allsvenskan. Under sommaren lämnade Joachim Björklund och Stefan Rehn laget för spel i Vicenza respektive Lausanne och efter säsongen flyttade Pontus Kåmark till engelska Leicester City. Håkan Mild återkom under sommaren från schweiziska Servette och ersatte Rehn på mittfältet.

Matchstället var i stort sett samma som föregående år, med skillnaden att klubbmärket återfanns på byxorna. Efter ett par års uppehåll hade spelarna återigen fasta tröjnummer. Till exempel hade Mikael Nilsson nummer 13 och Magnus Erlingmark nummer 19. Som bortaställ användes det röda som hade introducerats året innan. Man hade även ett svart tredjeställ som användes i bortamatchen mot Malmö FF.

21 januari 2017

IFK Göteborg 1994

1994 tog IFK Göteborg sitt 15:e SM-guld. Laget slutade två poäng före Örebro efter seger över Malmö FF i sista omgången. Efter många år med Adidas-tröjor spelade man nu med nya tröjor från Asics. Under denna säsong var IFK:s spelare numrerade 1–11. Tröja nummer nio bars oftast av Jesper Blomqvist, som hade värvats från Umeå året innan och nu tog en ordinarie plats i laget. Blomqvist var en av sju IFK-spelare som togs ut i den svenska VM-truppen detta år. De övriga var Joachim Björklund, Magnus Erlingmark, Pontus Kåmark, Mikael Nilsson, Thomas Ravelli och Stefan Rehn. Ett par andra profiler i laget var Mikael Martinsson som blev bäste målskytt med 13 mål samt Stefan Pettersson som återvände från Ajax under sommaren.

Precis som året innan användes en rödvitrandig bortatröja. Denna Asics-modell användes i bortamatchen mot Hammarby (bilder finns på hifhistoria.se). Den andra bortatröjan som användes under 1994 var den röda med det blåvita bandet över bröstet. Denna tröja användes bland annat i bortamatchen mot Malmö FF i sista omgången.