Etikett: Luton Town

Luton Town 1984–1987

Luton Towns ligaplaceringar 1984–1987 var 13–9–7. Sjundeplatsen 1986/87 var klubbens högsta placering någonsin i ligan. 1984/85 tog sig laget till semifinal i FA-cupen där det dock blev förlust mot Everton. I kvartsfinalen mot Millwall i mars 1985 ledde huliganuppror till att Luton bannlyste bortasupportrar på sina matcher i fyra säsonger framöver. Även 1985/86 gjorde man bra ifrån sig i FA-cupen då man tog sig till kvartsfinal, men återigen blev det förlust mot Everton. 1986/87 slog Luton ut Liverpool efter två omspelsmatcher i FA-cupens tredje omgång, men förlorade sedan mot Queens Park Rangers, också det efter omspel. I Ligacupen gick det däremot inte lika bra. Uttåg i fjärde omgången 1984/85 och tredje omgången 1985/86. 1986/87 stängdes Luton av från spel i Ligacupen på grund av att man inte släppte in bortasupportrar.

Laguppställning 1984/85: 1 Les Sealey – 2 Tim Breacker, 5 Steve Foster, 6 Mal Donaghy, 3 Mitchell Thomas – 7 Ricky Hill, 4 Peter Nicholas, 11 David Preece/David Moss – 8 Brian Stein, 9 Mick Harford, 10 Emeka Nwajiobi/Frankie Bunn.

Steve Foster värvades från Aston Villa i november 1984. Mitchell Thomas inledde säsongen i nummer 2 (Ashley Grimes spelade först i nummer 3, sedan Wayne Turner), men bytte till 4 innan han förlorade sin plats till Peter Nicholas som värvades från Crystal Palace i januari 1985. Steve Elliott, nyförvärv från Preston North End, inledde säsongen som ordinarie i tröja nummer 9, men såldes till Walsall i december. Samtidigt värvades Mick Harford från Birmingham City. Från Walsall värvades även David Preece i december och tog över nummer 11 från David Moss.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Bedford. Hemmatröjan var vit med tunna glansiga ränder på tvären och med marinblå-vit-orange V-hals och muddar. Byxorna var marinblå med tre vita ränder längs sidorna och strumporna var vita med tre marinblå ränder på orange överdel. Reservtröjan var i samma stil fast orange och användes tillsammans med antingen vita eller marinblå byxor och orange eller vita strumpor beroende på motståndarlagets färger. Bedford-loggan fanns under 1984/85 i två storlekar. Den mindre användes i tv-sända matcher medan den större hade en något annorlunda utformning med rundade övre hörn på bokstäverna. Den mindre loggan användes även i FA-cupen 1985/86, men i ligan var större sponsorloggor tillåtna även i tv-sända matcher från och med denna säsong.

Luton Town 1982–1984

Luton Town hade vunnit division två och fick säsongen 1982/83 göra ett nytt försök i högsta serien (förra försöket, 1974/75, slutade med nedflyttning direkt). Denna gång slutade man på artonde plats och klarade sig kvar med två poängs marginal ner till Manchester City som åkte ur. Detta trots att man hade seriens sämsta försvar med 81 insläppta mål på de 42 matcherna. Bland annat var man inblandat i två av säsongens målrikaste matcher: seger med 5–3 mot Notts County och oavgjort 4–4 mot Stoke City. Ricky Hill spelade samtliga 42 ligamatcher och Paul Walsh blev bäste målskytt med fjorton ligamål. Nästa säsong, 1983/84, förbättrade man sig en aning och slutade på sextonde plats.

Laguppställning 1982/83: 1 Jake Findlay – 2 Kirk Stephens, 5 Clive Goodyear, 6 Mal Donaghy, 3 Richard Money – 7 Ricky Hill, 4 Brian Horton, 10 Wayne Turner – 9 Paul Walsh, 8 Brian Stein, 11 David Moss.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Bedford Trucks. Hemmastället bestod av vita tröjor med orange ärmar, vita byxor och vita strumpor. Bortastället bestod av orange tröjor med marinblå ärmar, marinblå byxor och orange strumpor. Fram till och med 1982/83 var inte reklam på tröjorna tillåten, men inför 1983/84 började man släppa på reglerna. Tröjreklam fick nu förekomma även i tv-sända matcher, men i begränsat format. För Lutons del innebar det att man förminskade ordet ”Trucks” och lade till en tjock linje under ordet ”Bedford”.

Luton Town 1974–1976

Efter andraplatsen i division två spelade Luton Town för första gången sedan 1959/60 i högsta divisionen. Laget kom på tjugonde plats i tabellen 1974/75, bara en poäng efter Tottenham Hotspur, och åkte ner i tvåan igen. I FA-cupen åkte man ut direkt i tredje omgången mot Birmingham City och i Ligacupen slog man ut Bristol Rovers i andra omgången men förlorade sedan mot Sheffield United. Återkomsten i tvåan slutade med en sjundeplats 1975/76 och uttåg ur FA-cupen och Ligacupen i fjärde respektive andra omgången.

Laget 1974/75: Keith Barber (målvakt), John Ryan, Steve Buckley, Bobby Thomson, Paul Futcher, Don Shanks (försvarare), Alan West, Peter Anderson, Jimmy Ryan, John Aston, Gordon Hindson (mittfältare), Jimmy Husband, John Faulkner, Adrian Alston, Ron Futcher (anfallare). Alan West spelade samtliga 42 ligamatcher och Adrian Alston blev bäste målskytt med totalt åtta mål varav sju i ligan.

Tröjorna, som tillverkades av Admiral, var orange med en blåvit rand på vänster sida. Bortastället var i samma stil fast vitt.