Etikett: Newcastle United

Newcastle United 1987/88

Newcastle United fick en trög start på 1987/88 med bara tre segrar på de femton första ligamatcherna. Efter den inledningen befann sig laget på sextonde plats i tabellen. I slutet av november började dock resultaten att bli bättre och Newcastle vann sex av tolv matcher fram till slutet av februari. Det gjorde att man klättrade upp till elfte plats. Efter fyra segerlösa matcher avslutade man sedan säsongen med fem segrar på de nio sista matcherna. Det innebar att Newcastle United kom upp i 56 poäng vilket räckte till åttonde plats i division ett 1987/88. Det var klubbens bästa placering sedan 1976/77 då man slutade femma.

I FA-cupen slog Newcastle ut Crystal Palace (1–0) och Swindon Town (5–0) innan man förlorade med 3–1 mot Wimbledon. Newcastle slog ut Blackpool i Ligacupens andra omgång efter att ha vänt ett 0–1-underläge från första mötet till seger med 4–1 i returen. I nästa omgång blev det dock förlust med 1-2 och även här stod Wimbledon för motståndet. Laget deltog även i Full Members’ Cup. Där slog man ut Shrewsbury Town med 2–1, men förlorade sedan med samma siffror mot Bradford City.

Spelarna i Newcastle United 1987/88

Ordinarie laguppställning: 1 Gary Kelly – 2 Neil McDonald/John Anderson, 5 Peter Jackson, 6 Glenn Roeder, 3 Kenny Wharton/Brian Tinnion – 7 Darren Jackson/Neil McDonald, 4 David McCreery, 8 Paul Gascoigne, 11 John Cornwell/Michael O’Neill – 9 Paul Goddard, 10 Mirandinha.

Neil McDonald spelade samtliga 48 tävlingsmatcher under säsongen. Michael O’Neill och Mirandinha blev bästa målskyttar med tretton mål var. Av dessa gjorde O’Neill tolv i ligan och Mirandinha elva. Under sommaren 1987 sålde Newcastle anfallaren Peter Beardsley till Liverpool för klubbrekordet 1,9 miljoner pund. In kom istället mittfältarna John Cornwell (Orient) och Glyn Hodges (Wimbledon). Den senare försvann dock till Watford redan efter ett par månader. I början av hösten anslöt även nordirländaren Michael O’Neill från Coleraine och brasilianaren Mirandinha från Palmeiras.

Tröjorna

Umbro var kvar som tröjleverantör åt Newcastle United 1987/88 och sponsor var precis som tidigare Greenalls. Årets hemmatröja hade framförallt en annan form på halsen som hade en rundare form och var dessutom övervägande vit med svarta ränder. Byxorna var av Umbros nya variant som flera andra lag använde. Newcastle hade ett vitt och ett grått fält på vardera sida. Bortatröjan var av samma modell som 1986/87. Den grå bortatröjan funkade dock inte så bra mot alla lag och borta mot Luton Town spelade Newcastle i blå tröjor. Det verkar dock inte finnas bilder från den matchen så jag är inte säker på alla detaljer.

Newcastle United 1986/87

Newcastle United fick en miserabel start på 1986/87 med fyra förluster och bara två oavgjorda på de sex första ligamatcherna. Första segern kom i sjunde omgången då man besegrade Wimbledon med 1–0. Efter femton matcher hade laget bara vunnit två matcher och låg sist i tabellen. Den andra segern kom mot Manchester City (3–1) i tionde omgången. Newcastle lyckades sedan vinna tre av fyra matcher och klättra upp till femtonde plats. Formtoppen var dock bara tillfällig och laget förlorade därefter sex raka matcher och befann sig återigen sist i tabellen.

Det blev ytterligare tre matcher utan seger innan vändningen kom. I mars 1987 kom nyförvärvet Paul Goddard in i ett målstimm och gjorde mål sju matcher i rad. Samtidigt kom Paul Gascoigne tillbaka efter ett nästan fem månader långt skadeuppehåll. Från början av mars till mitten av april vann Newcastle sex matcher och spelade tre oavgjorda. Efter en 2–1-seger över Manchester United den artonde april låg laget på sextonde plats i tabellen. Det blev sedan en 0–3-förlust mot blivande mästarna Everton innan man besegrade Chelsea med 1–0. Newcastle United avslutade sedan säsongen med en oavgjord och två förluster och slutade på sjuttonde plats i division ett 1986/87.

I FA-cupen slog Newcastle ut Northampton Town (2–1) och Preston North End (2–0) innan man föll med 1–0 mot Tottenham Hotspur i femte omgången. Newcastle åkte ur Ligacupen direkt i andra omgången efter att ha förlorat mot Bradford City. Det blev förlust med 2–0 borta och då räckte inte 1–0-segern i returen. Newcastle United deltog även i Full Members’ Cup 1986/87. Även där blev det uttåg direkt efter förlust med 5–2 mot Everton.

Spelarna i Newcastle United 1986/87

Ordinarie laguppställning: 1 Martin Thomas – 2 John Anderson/Neil McDonald, 5 Jeff Clarke/Peter Jackson, 6 Glenn Roeder, 3 John Bailey/Kenny Wharton – 7 Neil McDonald/Paul Stephenson, 4 David McCreery, 8 Paul Gascoigne/Andy Thomas, 11 Ian Stewart/Darren Jackson/John Anderson – 9 Billy Whitehurst/Paul Goddard, 10 Peter Beardsley.

Under hösten värvade Newcastle försvararen Peter Jackson (Bradford City), mittfältaren Andy Thomas (Oxford United) samt anfallarna Darren Jackson (Meadowbank Thistle) och Paul Goddard (West Ham). I februari anlände även skotske mittfältaren Albert Craig från Hamilton Academical. I oktober såldes anfallaren Billy Whitehurst till Oxford United. Neil McDonald var den som spelade mest med totalt 45 av de 48 liga- och cupmatcherna varav 40 i ligan. Paul Goddard blev lagets bäste målskytt med totalt tretton mål varav elva i ligan.

Tröjorna

Newcastle United behöll samma tröjor från Umbro 1986/87 som föregående säsong. Man hade dock en ny sponsor i form av öltillverkaren Greenalls. I början av säsongen bestod loggan av texten Greenalls Beers med en ram runtom, men senare tog man bort ramen och ändrade texten till bara Greenalls. På hemmatröjan gick man tillbaka till de traditionella tröjnumren med runda former, men bortatröjans nummer hade kvar de kantiga formerna.

Newcastle United 1994/95

Newcastle United fick en flygande start på säsongen 1994/95. Laget vann sina sex första matcher och gjorde hela 22 mål. Därefter gick man obesegrade i ytterligare fem matcher – tre segrar och två oavgjorda. I tolfte omgången kom till slut första förlusten, 0–2 borta mot Manchester United. Detta blev inledningen på en formsvacka. Man slog visserligen Queens Park Rangers i nästa omgång, men därefter blev det bara en seger på elva matcher. Newcastle gjorde inte heller lika mycket mål som tidigare och fem av dessa elva matcher slutade 0–0. I januari 1995 chockade managern Kevin Keegan fansen genom att sälja skyttekungen Andy Cole till Manchester United för den brittiska rekordsumman sex miljoner pund. I affären ingick också Manchester Uniteds ytter Keith Gillespie, värderad till en miljon pund, som gick över till Newcastle.

Trots försäljningen av Cole började Newcastle vinna matcher igen. Mellan 25 januari och 19 mars blev det sju segrar på nio matcher, men återhämtningen var bara tillfällig. På de nio avslutande matcherna blev det två segrar, tre oavgjorda och fyra förluster. Newcastle United slutade därmed sexa i Premier League 1994/95, en poäng efter Leeds United som tog den sista UEFA-cupplatsen.

FA-cupen och Ligacupen

I FA-cupen slog Newcastle ut Blackburn Rovers efter omspel – första matchen slutade 1–1. Newcastle besegrade sedan Swansea City och Manchester City, men i kvartsfinalen blev det förlust mot Everton. I Ligacupen slog Newcastle först ut division ett-laget Barnsley och sedan Manchester United. Därefter fick man oavgjort, 1–1, mot Manchester City och i omspelet blev det förlust med 0–2.

Newcastle United i UEFA-cupen 1994/95

Tack vare tredjeplatsen i Premier League 1993/94 fick Newcastle United en plats i UEFA-cupen 1994/95. I första omgången mötte man belgiska Royal Antwerp som inte vållade engelsmännen några som helst bekymmer. Första matchen i Antwerpen slutade med en 5–0-seger för Newcastle efter bland annat ett hattrick av Rob Lee. Även i returen på St. James’ Park blev det storseger. Newcastle vann med 5–2 och denna gång stod Andy Cole för ett hattrick. I nästa omgång stod spanska Athletic Bilbao för motståndet. Newcastle började hemma och gick fram till en 3–0-ledning, men under de sista arton minuterna reducerade spanjorerna två gånger. Dessa två mål visade sig bli avgörande då returen i Bilbao slutade 1–0 till Athletic. Sammanlagt alltså 3–3 och det spanska laget gick vidare på fler gjorda bortamål.

Spelarna i Newcastle United 1994/95

Laguppställning: 1 Pavel Srnicek – 12 Marc Hottiger, 15 Darren Peacock, 6 Steve Howey, 3 John Beresford – 5 Ruel Fox, 2 Barry Venison, 7 Rob Lee, 19 Steve Watson/18 Keith Gillespie – 8 Peter Beardsley, 9 Andy Cole/28 Paul Kitson.

Bland de nya i laget fanns schweiziske högerbacken Marc Hottiger från FC Sion och belgiske mittbacken Philippe Albert från Anderlecht. Belgaren spelade sjutton av de tjugo första ligamatcherna, men skadade sig och missade resten av säsongen. Anfallaren Paul Kitson värvades från Derby County i september 1994 och tog en ordinarie plats när Andy Cole försvann till Manchester United. Keith Gillespie spelade från start i femton av de tjugo sista ligamatcherna. Tjeckiske målvakten Srnicek spelade mest med 52 av de 56 matcherna varav 38 i ligan. Av utespelarna spelade Hottiger och Fox mest med totalt 51 matcher var. Av dessa var 38 respektive 40 i ligan. Bästa målskyttar blev Beardsley och Cole med totalt femton mål var (tolv respektive nio i ligan). Se komplett statistik på Wikipedia.

Tröjorna

Newcastle United behöll samma tröjor som 1993/94. Man fick emellertid göra några justeringar till matcherna i UEFA-cupen. Där var spelarna numrerade 1–11 och man hade inga namn på ryggen. Man tog även bort Asics-loggan från siffrorna. Dessutom tog man bort Premier League-märket från ärmarna. I UEFA-cupen var det hemmalaget som fick byta matchdräkt ifall lagen hade liknande färger. Därför spelade Newcastle i sitt blå reservställ i hemmamatchen mot Athletic Bilbao den 18 oktober 1994. I övriga UEFA-cupmatcher kunde Newcastle använda sina ordinarie svartvita tröjor.

Newcastle United 1993/94

Newcastle United, under ledning av Kevin Keegan, hade vunnit division ett och gjorde därmed debut i Premier League 1993/94. Sommaren 1993 återvände Peter Beardsley till Newcastle efter sex säsonger. Han kom närmast från Everton och kostade 1,5 miljoner pund. Bland övriga nyförvärv fanns även Nikodimos Papavasiliou från OFI Kreta som blev den förste cypriot att spela i Premier League. Han kom dock inte att spela mer än sju matcher för Newcastle innan han återvände till Kreta.

Newcastle United trea i Premier League 1993/94

Det blev förlust för Newcastle United i de två inledande omgångarna av Premier League 1993/94. Därefter fick man emellertid igång spelet. Oavgjort borta mot Manchester United i tredje omgången var inledningen på en åtta matcher lång förlustfri svit som tog upp laget till sjätte plats i tabellen. Efter ett par förluster i oktober kom Newcastle återigen igång och efter halva säsongen låg man på fjärde plats.

Förlust mot Chelsea i årets sista match följdes av tre raka segrar efter nyår. Därefter blev det dock tre raka förluster, men mellan 23 februari och 29 mars vann Newcastle sex matcher i rad. Laget gjorde 21 mål under denna period som bland annat innehöll en 7–1-seger över Swindon Town. Segermarginalen var tangerat rekord i Premier Leagues korta historia – Blackburn Rovers hade vunnit med samma siffror över Norwich City föregående säsong. Totalt kom Newcastle att göra 82 ligamål denna säsong, mer än något annat lag i Premier League. Efter tre matcher utan seger avslutade Newcastle säsongen med fyra segrar på de fem sista matcherna. Laget slutade därmed trea i tabellen och kvalificerade sig för UEFA-cupen.

Newcastle besegrade Coventry City i FA-cupens tredje omgång. Därefter fick man dock bara oavgjort mot Luton Town som vann omspelet med 2–0. Det gick inte mycket bättre i Ligacupen. Visserligen blev det storseger – 4–1 hemma och 7–1 borta – i dubbelmötet med Notts County i andra omgången, men i nästa omgång blev det förlust med 2–1 mot Wimbledon.

Spelarna

Laguppställning: 1 Pavel Srnicek – 2 Barry Venison, 5 Kevin Scott/6 Steve Howey, 19 Steve Watson, 3 John Beresford – 7 Robert Lee, 4 Paul Bracewell, 10 Lee Clark, 11 Scott Sellars – 8 Peter Beardsley, 9 Andy Cole.

Mittfältaren Robert Lee spelade mest med 47 av de 48 tävlingsmatcherna under säsongen. Han missade endast en ligamatch. Andy Cole var lagets store målskytt med totalt 41 mål varav 34 i ligan. De 34 ligamålen gjorde honom till skyttekung i Premier League. Hans anfallspartner Peter Beardsley stod för 24 mål varav 21 i ligan. Yttern Ruel Fox värvades från Norwich City i februari 1994 och tog över tröja nummer 5 efter Kevin Scott som såldes till Tottenham.

Tröjorna

Till säsongen 1993/94 tog japanska Asics över som tröjleverantör åt Newcastle United. Efter att under några år haft olika bredd på de svartvita ränderna gick man nu tillbaka till en mer klassisk design på hemmatröjan. Årets tröja hade lika breda svarta och vita ränder samt svart krage med knäppning i halsen och svarta muddar med en blå kant. Sponsor var öltillverkaren Scottish & Newcastle som marknadsförde de två märkena Newcastle Brown Ale och McEwan’s Lager. Newcastle Brown Ale hade en logotyp bestående av en blå stjärna med en siluett av den berömda bron Tyne Bridge. Tröjor med denna logga använde man endast i hemmamatcher. I bortamatcher samt i tv-sända hemmamatcher och i matcher mot de stora lagen spelade Newcastle i tröjor med McEwan’s Lager på bröstet.

I de tre första matcherna 1993/94, hemma mot Tottenham samt borta mot Coventry och Manchester United, stod McEwan’s Lager i gul text på tröjorna. Loggan syntes dock inte så bra mot de svartvita ränderna varför man till hemmamatchen mot Everton satte den i vit text mot en svart bakgrund. Av någon anledning återkom den gula loggan en sista gång, i bortamatchen mot Ipswich Town i sjätte omgången. I denna match, samt i den tidigare nämnda mot Manchester United, spelade Newcastle för övrigt i vita strumpor. Det fanns även en uppsättning vita byxor. Dessa kom till användning i bortamatchen mot Wimbledon i februari 1994 då Newcastle spelade i svartvita tröjor, vita byxor och vita strumpor. Tröjnumren hade samma runda former som de andra lagen med Asics-tröjor, men tröjorna med den blå stjärnan hade under stora delar av säsongen kantiga nummer. Senare under säsongen fick dock även dessa tröjor de runda siffrorna.

Bortatröjorna

Bortastället som Newcastle United använde 1993/94 och 1994/95 gick i blått med vita ”penseldrag”. Första gången Newcastle uppträdde i detta matchställ var faktiskt på hemmaplan mot Sheffield Wednesday i september 1993. Orsaken var att varken hemma- eller bortatröjan som Wednesday förfogade över utgjorde tillräcklig kontrast mot Newcastles svartvita ränder. Sheffield Wednesday stod faktiskt även för motståndet när Newcastle presenterade säsongens tredje matchställ i mars 1994. Tröjan var grön med smala mörkblå ränder och tillhörande byxor och strumpor var även de gröna med mörkblå detaljer. Bortamatcherna mot Sheffield Wednesday 1993/94 och 1994/95 var de enda tillfällena som Newcastle använde det gröna matchstället.

Mycket av informationen om tröjorna är hämtad från Museum of Jerseys.

Newcastle United 1983–1986

Newcastle kom på tredje plats i division två 1983/84 och tog därmed steget tillbaka till högsta serien. Kevin Keegan, som blev lagets bäste målskytt med totalt 28 mål, valde efter säsongen att avsluta karriären. Inför 1984/85 kom Jack Charlton in som ny manager för att ersätta den avgående Arthur Cox. Efter att ha inlett den nya säsongen med tre raka segrar började det gå sämre och laget sjönk i tabellen. För att hejda fallet värvade Charlton i februari 1985 de två anfallarna Tony Cunningham (Manchester City) och George Reilly (Watford). Med dessa två i laget förändrades lagets spelstil till att handla mer om långbollar. Newcastle slutade så småningom på fjortonde plats i tabellen, tre poäng ovanför nedflyttningsstrecket. I Ligacupen slog Newcastle ut Bradford City i andra omgången, men åkte därefter ut mot Ipswich Town efter omspel. I FA-cupens tredje omgång blev det förlust mot Nottingham Forest efter omspel. Malcolm Brown spelade 45 av de 46 tävlingsmatcherna. Bästa målskyttar blev Peter Beardsley med sjutton mål (samtliga i ligan) och Chris Waddle med sexton mål varav tretton i ligan. En spelare som gjorde sin första seniormatch var Paul Gascoigne, ännu inte fyllda arton år, som fick hoppa in i hemmamatchen mot Queens Park Rangers i april 1985. Bortamatchen mot samma lag i september 1984 slutade för övrigt 5–5 vilket gjorde den till den målrikaste under hela säsongen.

Laguppställning 1984/85: 1 Kevin Carr/Martin Thomas – 2 Malcolm Brown, 5 John Anderson/Jeff Clarke, 6 Glenn Roeder, 3 Wes Saunders/Kenny Wharton – 7 Neil McDonald, 4 Pat Heard/David McCreery, 8 Kenny Wharton, 11 David McCreery/Pat Heard – 9 Chris Waddle, 10 Peter Beardsley.

I juli 1985 såldes Chris Waddle till Tottenham Hotspur. Detta ledde till att Jack Charlton hamnade i dispyt med supportrar under en träningsmatch mot Sheffield United. Bråket fick Charlton att avgå sex dagar före säsongsstart. Willie McFaul (målvakt i Newcastle 1966–75) tog över som tillförordnad manager. Säsongen inleddes med två oavgjorda (Southampton och Luton) följt av seger över Liverpool vilket var tillräckligt för att McFaul skulle få jobbet permanent. Han värvade till en början yttrarna Ian Stewart (Millwall) och Alan Davies (Manchester United) och i december anlände centern Billy Whitehurst (Hull City). Newcastle lyckades ta elva poäng mer än under föregående säsong och slutade på elfte plats. I Ligacupen slog man ut Barnsley i andra omgången, men åkte sedan ut mot Oxford United och i FA-cupen blev det förlust mot Brighton i tredje omgången. Glenn Roeder spelade samtliga 46 tävlingsmatcher (även Peter Beardsley spelade alla 42 ligamatcher). Peter Beardsley blev bäste målskytt med nitton mål (samtliga i ligan). Dessutom tog Paul Gascoigne en ordinarie plats i laget.

Tröjorna tillverkades av Umbro och sponsor var Newcastle Breweries. Hemmatröjan var svartvit-randig med svart V-hals och svarta muddar med tre vita ränder. Byxorna var svarta med två vita ränder längs sidorna. Strumporna var 1983–85 svarta med vit överdel, men 1985/86 bytte man till strumpor med vit Umbro-markering på överdelen. Reservtröjan 1983–85 var grå med svarta kritstrecksränder. Denna användes tillsammans med grå byxor med två svarta ränder längs sidorna samt grå strumpor med svart Umbro-markering på överdelen. 1985/86 introducerades en ny bortatröja. Även denna var övervägande grå men hade ett svart och vitt band över bröstet.

Newcastle United 1976–1978

Trots försäljningen av den store målskytten Malcolm Macdonald till Arsenal slutade Newcastle på femte plats i ligan 1976/77, deras högsta placering sedan 1951. I december låg man trea i tabellen, men i slutet av januari 1977 avgick plötsligt tränaren Gordon Lee för att ta över Everton. Assisterande tränaren Richard Dinnis tog tillfälligt över innan han fick jobbet permanent.

Laget 1976/77: Mike Mahoney – Irving Nattrass, Aidan McCaffery, Geoff Nulty, Alan Kennedy – Stewart Barrowclough, Tommy Craig, Tommy Cassidy – Paul Cannell, Mickey Burns, Alan Gowling. Mahoney, Kennedy och Nulty spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Burns (14 ligamål), Cannell (12) och Gowling (11).

Nästa säsong gick det inte lika bra. Efter seger över Leeds i premiären blev det tio raka förluster i ligan. I UEFA-cupen slog man ut irländska Bohemians, men åkte sedan ut mot blivande finalisterna Bastia. Richard Dinnis fick sparken i november. Bill McGarry (senast i Saudiarabien och tidigare tränare i Wolverhampton) tog över men kunde inte rädda klubben från nedflyttning. Newcastle lyckades bara vinna sex ligamatcher på hela säsongen och slutade näst sist i tabellen.

1976 introducerades ett nytt klubbmärke som placerades mitt på tröjan. Hemmatröjan hade något bredare ränder än tidigare. Bukta-loggan var placerad längs ärmarna och på byxorna. Bortastället bestod av gula tröjor med grön krage, gröna byxor och gula strumpor.

Newcastle United 1975/76

Inför säsongen 1975/76 tog Gordon Lee över som tränare för Newcastle. Newcastle gjorde näst flest mål i serien, 71 stycken, men man släppte också in 62 mål och slutade på femtonde plats för tredje året i rad. I FA-cupen tog man sig till kvartsfinal efter att ha slagit ut Queens Park Rangers, Coventry City och Bolton Wanderers. I alla tre omgångar krävdes det omspel (mot Bolton till och med två omspelsmatcher) för att Newcastle skulle ta sig vidare, men i kvartsfinalen blev det förlust med 2–4 mot Derby County. I höstens Ligacupmatcher slog Newcastle ut Southport, Bristol Rovers (efter omspel), Queens Park Rangers och Notts County. I semifinalerna, som spelades i januari, mötte man Tottenham Hotspur. Efter förlust med 0–1 borta kunde Newcastle ta sig till final genom att vinna med 3–1 på hemmaplan. Finalen på Wembley slutade dock med flest med 1–2 mot Manchester City.

Laget 1975/76: Mike Mahoney – Irving Nattrass, John Bird, Pat Howard, Alan Kennedy – Stewart Barrowclough, Geoff, Nulty, Tommy Craig – Mickey Burns, Malcolm Macdonald, Alan Gowling. I Ligacupfinalen spelade Glenn Keeley mittback istället för Bird och Tommy Cassidy spelade på mittfältet istället för Nulty. Alan Kennedy spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Malcolm Macdonald med nitton ligamål och Alan Gowling med sexton.

Hemmastället bestod av svartvitrandiga tröjor med svart krage, svarta byxor och vita strumpor. Bortastället bestod av gula tröjor med grön krage, ljusblå byxor och orange strumpor. I bortamatchen mot Wolverhampton i april 1976 spelade Newcastle i blå tröjor med vit krage, blå byxor och vita strumpor.

Newcastle United 1972–1975

Säsongen 1972/73 slutade Newcastle på nionde plats i ligan. I FA-cupen slog man ut Bournemouth i tredje omgången men förlorade sedan mot Luton Town och i Ligacupen blev det seger över Port Vale i andra omgången men förlust mot Blackpool i tredje omgången. Newcastle deltog också i Anglo-italienska cupen under våren 1973. Laget vann alla sina fyra gruppspelsmatcher mot Roma, Bologna, Como och Torino. I semifinalen slog man ut Crystal Palace efter 0–0 borta och 5–1 hemma och i finalen blev det seger med 2–1 över Fiorentina. John Tudor och David Craig deltog i samtliga 42 ligamatcher. Tudor gjorde 18 ligamål (totalt 24) men Malcolm Macdonald blev lagets bäste målskytt totalt sett med 25 mål varav 17 i ligan.

Newcastle Uniteds startelva 1972/73: 1 Willie McFaul (målvakt), 2 David Craig (högerback), 3 Frank Clark (vänsterback), 4 Irving Nattrass (mittfältare), 5 Pat Howard (mittback), 6 Bobby Moncur (mittback), 7 Stewart Barrowclough (högerytter), 8 Jimmy Smith (mittfältare), 9 Malcolm Macdonald (center), 10 John Tudor (center), 11 Terry Hibbitt (vänsterytter).

1973/74 gick det något sämre i ligan med en femtondeplats för Newcastle. Däremot tog man sig till final i FA-cupen. Resultatet i matchen mot Nottingham Forest i sjätte omgången, som Newcastle vann med 4–3, annullerades efter att publiken invaderat planen. Engelska fotbollsförbundet FA beslutade att matchen skulle spelas om på neutral plan. Valet föll på Goodison Park i Liverpool, men matchen slutade 0–0. I omspelet på samma arena vann till slut Newcastle med 1–0. I semifinalen blev det seger över Burnley, men i finalen på Wembley förlorade man med 0–3 mot Liverpool. I Ligacupen slog Newcastle ut Doncaster Rovers i andra omgången men förlorade sedan mot Birmingham efter omspel. Newcastle deltog också i Texaco Cup, en turnering mellan engelska och skotska lag. Laget vann turneringen efter seger över Burnley i finalen. Malcolm Macdonald blev lagets bäste målskytt med totalt 28 mål varav 15 i ligan.

Även 1974/75 slutade Newcastle på femtonde plats i ligan. I FA-cupen slog man ut Manchester City i tredje omgången men förlorade sedan mot Walsall och i Ligacupen tog man sig till kvartsfinal men förlorade mot Chester efter omspel. I november 1974 såldes Terry McDermott till Liverpool och i december samma år värvades mittfältarna Tommy Craig från Sheffield Wednesday och Geoff Nulty från Burnley. Malcolm Macdonald spelade samtliga 42 ligamatcher och blev även skyttekung med 21 mål.

Hemmatröjan var av samma modell som tidigare fast klubbmärket var placerat mitt på tröjan. Byxorna hade nummer på ena benet (till och med 1973/74) och två vita ränder på sidorna. Strumporna var svartvitrandiga 1972–74. I FA-cupfinalen återfanns Buktas logga på tröjorna och byxorna. Strumporna var vita med två svarta ränder upptill. Dessa strumpor kom sedan att användas under 1974/75. Bortaställen var till en början samma som tidigare, men 1973/74 användes dels en blå tröja med vit krage, blå byxor och blåvitrandiga strumpor, dels en gul tröja med grön krage, ljusblå byxor och vita eller gula strumpor.

Newcastle United 1969–1972

Säsongen 1969/70 slutade Newcastle på sjunde plats i ligan, en förbättring med två placeringar jämfört med året innan. Som regerande mästare deltog man också i Mässcupen, men denna gång åkte man mot Anderlecht i kvartsfinalen. Bryan ”Pop” Robson blev lagets bäste målskytt med totalt 24 mål. Andra viktiga spelare var målvakten Iam McFaul, ytterbackarna David Craig och Frank Clark, mittbackarna Ollie Burton och Bobby Moncur, mittfältarna Tommy Gibb, Jimmy Smith och danske Preben Arentoft samt anfallarna Wyn Davis och Alan Foggon. 1970/71 sjönk Newcastle till tolfte plats i ligan och i Mässcupen åkte man ut redan i andra omgången efter förlust på straffar mot ungerska Pécsi MFC. 1971 förstärktes laget med centern Malcolm Macdonald från Luton Town och mittfältaren Terry Hibbitt från Leeds United. Macdonald gjorde totalt 30 mål under sin första säsong i Newcastle, men laget slutade ända bara på elfte plats i ligan.

Hemmatröjan var av samma modell som tidigare men från och med 1969 var Newcastles stadsvapen placerat på ena bröstet. Reservställen var antingen helt röda eller helt blå.