Etikett: Queens Park Rangers

18 juli 2025

Queens Park Rangers 1988/89

Queens Park Rangers hade kommit femma i ligan 1988, men inledningen på 1988/89 blev inte lika bra. Det blev sju förluster och bara fyra segrar på de fjorton första matcherna. Laget låg då på trettonde plats i tabellen. QPR avslutade sedan 1988 med två segrar (2–1 hemma mot Coventry den tredje december samt 4–1 borta mot Southampton på nyårsafton) och däremellan två oavgjorda och en förlust.

Det blev ingen seger (tre förluster och fyra oavgjorda) på de sju första matcherna efter nyår vilket gjorde att man sjönk till sextonde plats. Queens Park Rangers hittade dock formen under våren 1989. Laget vann åtta av elva matcher och förlorade bara en gång (1–4 borta mot Everton den första april). Det blev sedan ytterligare en förlust, 0–2 borta mot Liverpool, i säsongens sista match. Den fina avslutningen gjorde att Queens Park Rangers klättrade upp till en slutlig niondeplats i ligan 1988/89.

Queens Park Rangers mötte Manchester United i FA-cupens tredje omgång. Matchen blev mållös och omspelet slutade 2–2 efter förlängning. I den andra omspelsmatchen var United det bättre laget och vann med 3–0. I Ligacupen tog sig QPR till femte omgången. På vägen besegrade man Cardiff City (2–0 hemma, 1–1 borta), Charlton Athletic (2–1) och Wimbledon (0–0, 1–0 efter omspel). Därefter blev det förlust med 2–5 mot Nottingham Forest.

Laget deltog i ytterligare två turneringar under 1988/89: Football League Centenary Trophy och Full Members’ Cup. I den förra blev det förlust direkt med 1–0 mot Arsenal. I den senare slog man ut Sheffield Wednesday (1–0 efter förlängning) och Watford (1–1 efter förlängning, 2–1 på straffar), men i semifinalen blev det förlust med 1–0 mot Everton.

Spelarna i Queens Park Rangers 1988/89

Ordinarie laguppställning: 1 David Seaman – 2 Wayne Fereday/Simon Barker/Alan McDonald/Justin Channing, 3 Mark Dennis/Martin Allen, 4 Paul Parker, 5 Alan McDonald, 6 Danny Maddix/Nigel Spackman, 7 Martin Allen/Mark Falco/Andy Gray, 8 Trevor Francis/David Kerslake, 9 Wayne Fereday/Colin Clarke, 10 Mark Stein/Dean Coney/Peter Reid, 11 Kevin Brock/Andy Sinton.

Målvakten David Seaman spelade 46 av de 51 liga- och cupmatcherna varav 35 i ligan. Mark Falco blev lagets bäste målskytt med totalt femton mål varav tolv i ligan. Bland nyförvärven sommaren 1988 fanns mittfältarna Simon Barker (Blackburn Rovers) och Osvaldo Ardiles (Tottenham Hotspur) samt anfallaren Mark Stein (Luton Town). Efter nyår och under våren anlände även Nigel Spackman (Liverpool), Andy Gray (Aston Villa), Peter Reid (Everton), Colin Clarke (Southampton) och Andy Sinton (Brentford).

Tröjorna

Tröjorna som Queens Park Rangers använde under 1988/89 var i stort sett likadana som tidigare. De blå och vita ränderna var dock placerade annorlunda. Siffrorna på ryggen var också något annorlunda jämfört med tidigare. Man behöll samma byxor och strumpor som 1987/88 och precis som tidigare spelade QPR i blå byxor och strumpor i vissa bortamatcher. Den rödsvarta bortatröjan var även den likadan som föregående säsong. Till denna tröja använde man antingen svarta eller röda byxor och strumpor.

Queens Park Rangers 1988/89 (alternativ hemma)

21 oktober 2024

Queens Park Rangers 1987/88

Queens Park Rangers fick en utmärkt start på säsongen 1987/88. Laget vann åtta av de tio första ligamatcherna och toppade tabellen i början av oktober. I ligapremiären hade det blivit en 3–0-seger i Londonderbyt borta mot West Ham och i femte omgången besegrade man de regerande mästarna Everton med 1–0 hemma på Loftus Road. Fortsättningen på hösten blev dock inte lika framgångsrik. Efter en 4–0-förlust borta mot Liverpool slog man visserligen nykomlingen Portsmouth med 2–1, men formen började nu att svikta. QPR tog inte en enda seger på nio matcher. Det blev fyra raka oavgjorda följt av fyra raka förluster och sedan ytterligare en oavgjord match, 1–1 borta mot Chelsea på annandag jul.

Så småningom började man dock vinna matcher igen. På de följande sju matcherna blev det fyra segrar. Efter ytterligare en förlust (0–1) mot Liverpool den femte mars vann QPR sex av sju matcher och klättrade upp till tredje plats i tabellen. Laget avslutade sedan säsongen med två oavgjorda och två förluster. Queens Park Rangers slutade därmed på femte plats i division ett 1987/88, elva placeringar bättre än föregående säsong.

I FA-cupen slog QPR ut Yeovil Town (3–0) och West Ham (3–1). Därefter blev det 1–1 mot Luton Town och förlust med 1–0 efter omspel. I Ligacupen slog man ut Millwall efter seger med 2–1 hemma följt av en mållös retur. QPR åkte sedan ur turneringen efter att ha förlorat med 1–0 mot division tre-laget Bury.

Spelarna i Queens Park Rangers 1987/88

Ordinarie laguppställning: 1 David Seaman – 2 Wayne Fereday/Warren Neill, 4 Paul Parker, 5 Alan McDonald, 6 Terry Fenwick/Gavin Maguire, 3 Ian Dawes – 7 Martin Allen, 11 Kevin Brock – 8 Dean Coney/Mark Falco, 9 Gary Bannister, 10 John Byrne/Wayne Fereday.

Ny i laget inför säsongen var mittfältaren Kevin Brock från Oxford United. I december anlände anfallaren Mark Falco från Glasgow Rangers. Från samma klubb värvade man även Trevor Francis i mars 1988. Engelske landslagsmittbacken Terry Fenwick såldes till Tottenham i december och i mars sålde man även anfallaren Gary Bannister till Coventry City. Försvararen Paul Parker spelade samtliga 40 ligamatcher och Gary Bannister blev lagets bäste målskytt med åtta ligamål.

Tröjorna

Adidas tog fram en ny design till Queens Park Rangers tröjor 1987/88. Borta var allt det röda (förutom tröjnumren) och halsen fick en rundare form. I de fem första ligamatcherna saknade klubben sponsor, men till bortamatchen mot Charlton den femte september hade man fått två sponsorer: holländska turistrådet och flygbolaget KLM. Man behöll samma byxor och strumpor som 1986/87. Precis som tidigare var dessa vita med blå Adidas-ränder, men i vissa bortamatcher spelade man i blå byxor och/eller strumpor. Det rödsvarta bortastället hade använts sedan 1983 och var likadant som tidigare förutom sponsorn.

Queens Park Rangers 1987/88 (alternativ hemma)

11 april 2024

Queens Park Rangers 1986/87

Queens Park Rangers åkte på storstryk i säsongens första ligamatch 1986/87 – 1–5 borta mot Southampton. Laget återhämtade sig dock och vann de följande tre matcherna mot Watford (3–2), Aston Villa (1–0) och Newcastle United (2–0). QPR var nu uppe på andra plats i tabellen, men där skulle man inte stanna länge. På de sexton efterföljande matcherna blev det bara två segrar, 2–1 mot Wimbledon och 2–0 mot Tottenham Hotspur i oktober. I mitten av december hade Queens Park Rangers sjunkit till sjuttonde plats, men man avslutade i alla fall året med två segrar, 3–1 mot Coventry City och 1–0 mot Oxford United.

Laget inledde 1987 med en 1–3-förlust borta mot Chelsea på nyårsdagen följt av 0–1 hemma mot mot Everton två dagar senare. QPR kom sedan in i en formtopp med fyra raka segrar, vilket tog upp laget till elfte plats. På de fjorton sista matcherna blev det dock bara två segrar, 3–1 mot Nottingham Forest och 3–0 mot Watford. Laget avslutade sedan säsongen med tre raka förluster, bland annat 1–7 borta mot Sheffield Wednesday i 40:e omgången. Queens Park Rangers kom upp i 50 poäng och slutade på sextonde plats i division ett 1986/87.

I FA-cupens tredje omgång slog Queens Park Rangers ut Leicester City med 5–2. Efter 1–1 mot Luton Town vann sedan QPR med 2–1 efter omspel, men i femte omgången blev det förlust med 1–2 mot Leeds United. I Ligacupens andra omgång slog QPR ut Blackburn Rovers efter 2–1 hemma och 2–2 borta, men i nästa omgång blev det förlust med 1–0 mot Charlton Athletic.

Spelarna i Queens Park Rangers 1986/87

Ordinarie laguppställning: 1 David Seaman – 2 Warren Neill, 5 Alan McDonald, 6 Gary Chivers/Terry Fenwick, 3 Ian Dawes/Robbie James – 7 Sammy Lee, 4 Martin Allen, 8 Robbie James/Mike Fillery, 11 Wayne Fereday – 9 Gary Bannister, 10 John Byrne.

David Seaman tog över som förstemålvakt i Queens Park Rangers denna säsong. Han anlände från Birmingham City för 225 000 pund i augusti 1986. Seaman var den i laget som spelade mest med totalt 48 av de 49 liga- och cupmatcherna (han missade en ligamatch). Tidigare förstemålvakten Paul Barron lånades ut till Reading i december. Förutom Seaman var även mittfältaren Sammy Lee (Liverpool) och anfallaren Alan Brazil (Coventry City) nya i laget. Den senare var dock skadedrabbad och deltog bara i fyra ligamatcher. Gary Bannister blev lagets bäste målskytt med totalt sexton mål varav femton i ligan. Han irländske anfallskollega John Byrne stod för fjorton mål varav elva i ligan.

Tröjorna

Adidas levererade tröjorna till Queens Park Rangers 1986/87. Tröjorna var i stort sett likadana som tidigare, men man hade en ny sponsor i form av Blue Star Garages.

Queens Park Rangers 1986/87 (alternativ hemma)

15 december 2023

Queens Park Rangers 1993/94

Queens Park Rangers inledde Premier League-säsongen 1993/94 med två förluster: 1–4 borta mot Aston Villa och 1–3 hemma mot Liverpool. Första segern kom i tredje omgången då man besegrade Southampton med 2–1 hemma på Loftus Road. Därefter blev det lika många segrar, oavgjorda som förluster på de kommande sex matcherna. I början av oktober började dock Queens Park Rangers att hitta formen. Laget vann fem av sex matcher och efter att ha besegrat Everton med 3–0 den 20:e november låg man på fjärde plats i tabellen. I denna match stod Bradley Allen för ett hattrick. Formtoppen visade sig vara tillfällig och QPR spelade sedan fyra matcher utan att vinna. Laget avslutade dock året med två segrar, mot Southampton för andra gången (1–0 denna gång) och Oldham Athletic (2–0), samt en oavgjord mot Leeds United (1–1).

Queens Park Rangers nia i Premier League 1993/94

Queens Park Rangers inledde 1994 med en 1–2-förlust hemma mot Sheffield Wednesday på nyårsdagen följt av en mållös match mot Arsenal två dagar senare. Det blev sedan ytterligare två förluster på hemmaplan, mot Newcastle United (1–2) och Manchester United (2–3). Däremellan besegrade man Coventry City med 1–0 på bortaplan. Efter förlusten mot Manchester United hade QPR sjunkit till tionde plats i tabellen, men tre segrar och två oavgjorda på fem matcher gjorde att man klättrade tre placeringar. I en av dessa matcher besegrade man Norwich City med 4–3 vilket var den målrikaste match som laget var inblandat i denna säsong. Även denna formtopp var dock tillfällig.

I början av april förlorade Queens Park Rangers nämligen tre match på åtta dagar och släppte in elva mål. Spelschemat gjorde att laget fick spela åtta matcher under april månad. Det blev tre 1–1-matcher samt en 1–0-seger över Everton på de fyra följande matcherna. QPR avslutade sedan månaden med en 1–3-förlust hemma mot Swindon Town. Efter en mållös match i Londonderbyt mot West Ham United avslutade QPR säsongen med att besegra Tottenham Hotspur med 2–1 i ännu ett Londonderby. Queens Park Rangers slutade därmed på nionde plats i Premier League 1993/94, fyra placeringar sämre än föregående säsong. Laget kom upp i 60 poäng, lika många som Liverpool, men med sämre målskillnad.

Queens Park Rangers i cuperna 1993/94

Queens Park Rangers åkte ur FA-cupen direkt i tredje omgången efter att ha förlorat med 1–2 mot division två-laget Stockport County. Även i Ligacupens andra omgång mötte man ett division två-lag, nämligen Barnet. QPR vann med 2–1 borta och 4–0 hemma och tog sig vidare till tredje omgången. Där besegrade man Millwall med 3–0, men i nästa omgång blev det förlust med 1–2 mot Sheffield Wednesday.

Spelarna i Queens Park Rangers 1993/94

Ordinarie laguppställning: 13 Jan Stejskal – 2 David Bardsley, 5 Darren Peacock, 24 Steve Yates, 3 Clive Wilson – 7 Andy Impey, 4 Ray Wilkins, 14 Simon Barker, 11 Trevor Sinclair – 9 Les Ferdinand, 12 Gary Penrice.

Clive Wilson spelade samtliga 42 ligamatcher och Les Ferdinand blev bäste målskytt med sexton ligamål. Tony Roberts stod i mål de sju första och åtta sista ligamatcherna samt i matchen mot Newcastle den 16:e januari. I övriga matcher vaktade tjecken Jan Stejskal målet. Nya spelare i laget denna säsong var mittbacken Steve Yates från Bristol Rovers och vänsteryttern Trevor Sinclair från Blackpool.

Tröjorna

Queens Park Rangers producerade sina tröjor själva under märket Clubhouse. Sponsor var Computer Solutions & Finance. I början av säsongen satt sponsorloggan på en vit ruta med företagets namn under en oval med initialerna CSF. Senare, i mitten av september, ersatte man den vita rutan med den ovala logotypen i större format.

Hemmatröjan hade som vanligt blå och vita ränder på tvären samt vit krage med blå ränder. Byxorna var vita med en blå rand längst ner och strumporna var helt vita. I vissa bortamatcher förekom det dock att QPR spelade i blå byxor och strumpor. I ligapremiären borta mot Aston Villa spelade QPR i svarta matchställ med röda detaljer. Den svarta tröjan användes även i nästa bortamatch mot Chelsea, men då med röda byxor. Därefter använde man ett rött matchställ med svarta detaljer i de bortamatcher man inte kunde använda sina ordinarie färger. Läs mer om Queens Park Rangers tröjor 1993/94 på History of QPR kits.

Queens Park Rangers 1993/94 (hemma augusti–september)

4 december 2022

Queens Park Rangers 1994/95

Queens Park Rangers inledde säsongen 1994/95 med bara en seger på de elva första ligamatcherna. Laget låg då på nedflyttningsplats, men i slutet av oktober besegrade man både Aston Villa och Liverpool och klättrade upp över strecket. Den elfte november lämnade emellertid managern Gerry Francis klubben för att ta över Tottenham Hotspur. Ersättaren hette Ray Wilkins och antog rollen som spelande tränare. Wilkins hade lämnat QPR efter föregående säsong för att bli spelande tränare i Crystal Palace, men återvände alltså redan efter ett halvår. Under Wilkins ledning fortsatte laget klättringen uppåt i tabellen. Till slut kom Queens Park Rangers på åttonde plats i Premier League 1994/95, en placering bättre än föregående säsong.

Queens Park Rangers tog sig till kvartsfinal i FA-cupen genom att besegra Aylesbury United, West Ham United och Millwall utan att släppa in ett enda mål. I kvartsfinalen blev det dock förlust med 0–2 mot Manchester United. I Ligacupen slog QPR ut Carlisle United i andra omgången, men förlorade sedan med 3–4 mot Manchester City.

Laguppställning: 1 Tony Roberts – 2 David Bardsley, 4 Steve Yates/16 Danny Maddix, 6 Alan McDonald, 3 Clive Wilson – 7 Andy Impey, 8 Ian Holloway, 14 Simon Barker, 11 Trevor Sinclair – 9 Les Ferdinand, 20 Kevin Gallen.

Andy Impey spelade mest med totalt 46 av de 49 tävlingsmatcherna varav 40 i ligan. Les Ferdinand blev bäste målskytt med totalt 26 mål varav 24 i ligan. De 24 ligamålen gav en tredjeplats i Premier Leagues skytteliga bakom Robbie Fowler (Liverpool) och Alan Shearer (Blackburn Rovers). Nya spelare i truppen var holländske målvakten Sieb Dijkstra (Motherwell) och tidigare landslagsmittfältaren Steve Hodge som kom från Leeds United i oktober. Dessa spelade dock bara tiotalet matcher under säsongen medan nye spelande tränaren Ray Wilkins bara deltog som spelare i två matcher.

Tröjorna

1994/95 var tredje och sista säsongen som Queens Park Rangers tillverkade sina egna tröjor under märket Clubhouse. Sponsor från och med denna säsong var amerikanska it-företaget Compaq. Den blåvita hemmatröjan fanns i två varianter där ordningen på ränderna på ärmarna skiljde sig. Byxorna var vanligtvis vita med en blå rand nertill, men i bortamatcher mot lag med vita byxor spelade QPR i blå byxor med vit rand nertill. Även strumporna fanns i vitt eller blått utförande. Bortatröjan var röd med svart V-hals och svarta ärmslut. Till denna tröja använde man röda byxor med en svart rand nertill samt röda strumpor med svart överdel.

Queens Park Rangers 1994/95 (alternativ hemma)

25 februari 2022

Queens Park Rangers 1985/86

Inför säsongen 1985/86 tog Jim Smith, tidigare i Oxford United, över som manager för Queens Park Rangers. Han ledde laget till trettonde plats i ligan, sex placeringar bättre än föregående säsong. I FA-cupens tredje omgång förlorade QPR mot division två-laget Carlisle United, men i Ligacupen gick det bättre. Först blev det seger över Hull City, även de hemmahörande i division två. Därefter besegrade man fyra division ett-klubbar i rad: Watford, Nottingham Forest, Chelsea (efter omspel) och Liverpool. I finalen på Wembley stod Oxford United för motståndet. Där vann Oxford med 3–0 och tog sin första stora cuptitel.

Laguppställning: 1 Paul Barron – 2 Alan McDonald, 5 Steve Wicks, 6 Terry Fenwick, 3 Ian Dawes – 7 Martin Allen/Michael Robinson, 8 Robbie James/Wayne Fereday, 4 Gary Waddock/Warren Neill, 11 Wayne Fereday/Michael Robinson – 9 Gary Bannister, 10 John Byrne. I Ligacupfinalen spelade Warren Neill i tröja nummer 4, Martin Allen i nummer 7, Robbie James i nummer 8 och Michael Robinson i nummer 11. Avbytare var Leroy Rosenior. Alan McDonald och Ian Dawes spelade samtliga 42 ligamatcher och Gary Bannister blev bäste målskytt med sexton ligamål.

Precis som tidigare levererade Adidas tröjorna åt QPR och sponsor var Guinness. Årets modell hade tre röda ränder längs ärmarna och hals och muddar var röda med en blå och en vit rand. Tröjreklamen fanns i två storlekar. Den mindre varianten användes främst i tv-sända matcher. I Ligacupfinalen återfanns inskriptionen ”Milk Cup Final / Wembley 1986” runt Adidas-loggan. Byxor och strumpor var vita med tre röda ränder. I bortamatcher mot lag med vita byxor eller strumpor spelade QPR i blå byxor och/eller strumpor med tre vita ränder. Queens Park Rangers behöll samma reservställ som laget hade använt sedan 1983.

Queens Park Rangers 1985/86 (alternativ hemma)

17 april 2021

Queens Park Rangers 1983–1985

Queens Park Rangers hade vunnit division två och var nu tillbaka i högsta serien. Laget kom på femte plats i tabellen och kvalificerade sig för UEFA-cupen. I FA-cupen åkte man däremot ut direkt i tredje omgången mot Huddersfield och i Ligacupen slog man ut Crewe Alexandra, men förlorade sedan mot Ipswich. Målvakten Peter Hucker och vänsterbacken Ian Dawes spelade samtliga 42 ligamatcher. Simon Stainrod blev lagets bäste målskytt totalt sett med sexton mål varav tretton i ligan medan Clive Allen gjorde fjorton ligamål.

Laguppställning 1983/84: 1 Peter Hucker – 2 Warren Neill, 5 Steve Wicks, 6 Terry Fenwick, 3 Ian Dawes – 7 Gary Micklewhite/Mike Fillery, 4 Gary Waddock, 11 John Gregory – 9 Clive Allen, 10 Simon Stainrod, 8 Ian Stewart/Mike Fillery.

Sommaren 1984 lämnade managern Terry Venables klubben för att ta över Barcelona. Under hösten slog QPR ut KR Reykjavik ur UEFA-cupen, men åkte sedan ut på bortamålsregeln mot Partizan Belgrad efter 6–2 hemma och 0–4 borta. I ligan gick det inte alls lika bra som föregående säsong. Laget kom först på nittonde plats, en poäng före Norwich som åkte ur. QPR åkte även ur FA-cupen direkt i tredje omgången mot division tre-laget Doncaster Rovers. I Ligacupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot Ipswich efter omspel.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Guinness. Hemmatröjan hade smala röda ränder mellan de blå och vita tvärränderna. Från början var Adidas-märket och klubbmärket röda, men så småningom bytte man till vita. Samtidigt blev Guinness-loggan något större. Under 1983/84 hade klubbmärket en banderoll med texten ”Div.2 Champions 1982 1983”. Till 1984/85 ändrades den till ”1st Division 1984 1985”. I bortamatcher mot lag med vita byxor eller strumpor spelade QPR i blå byxor eller strumpor. Reservstället bestod av tröjor med röda och svarta ränder på tvären samt svarta eller röda byxor och strumpor.

Queens Park Rangers 1983/84 (hemma hösten -83)

11 juni 2018

Queens Park Rangers 1978/79

Queens Park Rangers slutade på tjugonde plats i ligan 1978/79 och åkte ner i division två tillsammans med Birmingham City och Chelsea. I FA-cupen åkte man ut mot Fulham i tredje omgången och i Ligacupen slog man ut Preston North End och Swansea City innan det blev förlust mot Leeds United i fjärde omgången.

Laget 1978/79: 1 Phil Parkes/Derek Richardson – 2 Dave Clement/Don Shanks, 5 Ernie Howe, 6 Glenn Roeder, 3 Ian Gillard – 8 Gerry Francis, 4 John Hollins, 10 Stan Bowles – 7 Peter Eastoe/Don Shanks, 9 Martin Busby/Rachid Harkouk/Billy Hamilton/Mickey Walsh, 11 Paul McGee/Paul Goddard. I februari 1979 såldes målvakten Phil Parkes till West Ham United för 565 000 pund vilket gjorde honom till världens dyraste målvakt. Peter Eastoe såldes till Everton i mars 1979 i utbyte mot Mickey Walsh. Bästa målskyttar blev Martin Busby och Paul Goddard med sex ligamål var.

Tröjorna tillverkades precis som tidigare av Adidas och hade denna säsong vit hals och vita muddar. Bortastället var helt rött med tre vita ränder längs ärmarna och på byxorna och strumporna. Den rödvita tröjan fanns också kvar och användes som tredjeställ.

23 maj 2018

Queens Park Rangers 1977/78

Queens Park Rangers slutade på nittonde plats i ligan 1977/78, bara en poäng före West Ham som åkte ur. I FA-cupen tog man sig till femte omgången där det blev förlust mot Nottingham Forest efter två omspelsmatcher och i Ligacupen åkte man ut mot Aston Villa i tredje omgången.

Laget 1977/78: Phil Parkes – Dave Clement, Ernie Howe, Don Shanks, Ian Gillard – Martin Busby, John Hollins, Brian Williams – Stan Bowles, Don Givens, Leighton James/Peter Eastoe. Nya i laget var Ernie Howe (Fulham), Brian Williams (Bury), Martin Busby (Notts County) och Leighton James (Derby County). Stan Bowles och Peter Eastoe blev bästa målskyttar med sex ligamål var.

Tröjorna tillverkades precis som tidigare av Adidas och hade nu blå hals och muddar. Bortastället var likadant som tidigare förutom att strumporna hade rödvit överdel. Den vita Umbro-tröjan från förra säsongen återkom i en FA-cupmatch mot West Ham.

2 maj 2018

Queens Park Rangers 1976/77

Tack vare andraplatsen i ligan 1975/76 var Queens Park Rangers kvalificerade för UEFA-cupen 1976/77. Laget lottades mot norska SK Brann i första omgången och Londonlaget tog sig enkelt vidare efter 4–0 hemma och hela 7–0 i Bergen. I nästa omgång blev det 3–3 borta mot tjeckoslovakiska Slovan Bratislava, men QPR tog sig vidare efter seger med 5–2 hemma på Loftus Road. I tredje omgången slog man ut västtyska FC Köln tack vare fler gjorda bortamål (3–0 hemma och 1–4 borta). Kvartsfinalen mot AEK Aten började bra med en 3–0-seger på hemmaplan, men i Aten vann grekerna med samma siffror och tog sig vidare efter straffsparksläggning.

I ligan kunde inte QPR upprepa förra säsongens resultat utan slutade på fjortonde plats och i FA-cupen åkte man ut mot Manchester United i fjärde omgången. I Ligacupen tog man sig dock till semifinal, men efter 0–0 hemma och 2–2 i returen kunde Aston Villa vinna med 3–0 i en omspelsmatch på Highbury i London.

Laget 1976/77: Phil Parkes – Dave Clement, Frank McLintock, David Webb, Ian Gillard – John Hollins, Don Masson, Eddie Kelly – Stan Bowles/Peter Eastoe, Don Givens, Dave Thomas. Don Givens blev bäste målskytt med tio ligamål.

För första gången spelade ett engelskt ligalag i tröjor tillverkade av Adidas. Den första varianten med smalare ränder användes i de två första ligamatcherna, hemma mot Everton och borta mot West Ham. Till nästa match introducerades en ny tröja med bredare ränder som kom att användas fram till november. Till bortamatchen mot Liverpool i november presenterades en tredje variant med vit hals och en större Adidas-logga. I december dök en fjärde variant upp med blåvit hals och en mindre logga med texten ”adidas” under. Denna tröja kom även att användas i början på nästa säsong.

Under hösten 1976 användes samma bortatröja som året innan. Tröjan var tillverkad av Umbro, men byxorna och strumporna var av Adidasmodell. Så småningom tog Adidas fram en egen variant av den rödvita bortatröjan, men denna saknade klubbmärket. I Ligacupmatchen mot West Ham i oktober spelade QPR i vita tröjor av Umbro och i blå byxor och röda strumpor av Adidas. Detta reservställ, fast med blå strumpor, kom även att användas i en FA-cupmatch 1978 och återigen var West Ham motståndare.