Etikett: Sampdoria

Sampdoria 1989/90

Precis som föregående säsong slutade Sampdoria på femte plats i ligan. I Cupvinnarcupen slog man ut norska Brann, Borussia Dortmund, Grasshoppers och Monaco. Finalen mot Anderlecht på Nya Ullevi i Göteborg var mållös i 90 minuter, men i förlängningen gjorde Gianluca Vialli två mål och gav Sampdoria segern. Nya i laget denna säsong var mittfältarna Giovanni Invernizzi från Como och Srečko Katanec från Stuttgart samt högeryttern Attilio Lombardo från Cremonese. Lombardo, Giuseppe Dossena samt målvakten Gianluca Pagliuca spelade samtliga 34 ligamatcher. Bästa målskyttar blev Gianluca Vialli med totalt 21 mål varav tio i ligan och Roberto Mancini med elva ligamål.

Tröjorna var i stort sett likadana som tidigare, fast numren var nu i vitt på blå botten. Strumporna var oftast vita, men i bortamatcher mot lag med vita strumpor spelade Sampdoria i blå strumpor. I Cupvinnarcupfinalen spelade man utan reklam på tröjorna.

Sampdoria 1988/89

Sampdoria gjorde sin dittills bästa säsong. Laget vann italienska cupen efter att i finalen ha vänt ett 0–1-underläge mot Napoli till seger med 4–0 i returen på hemmaplan. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut IFK Norrköping, Carl Zeiss Jena, Dinamo Bukarest och Mechelen, men i finalen på Wankdorfstadion i Bern blev det förlust med 0–2 mot Barcelona. I ligan blev det en femteplats och Gianluca Vialli blev lagets bäste målskytt med 14 mål. Nya i laget var vänsterbacken Amedeo Carboni från Parma samt mittfältarna Giuseppe Dossena från Udinese och Víctor Muñoz från Barcelona. Målvakten Gianluca Pagliuca gjorde sin första säsong som ordinarie mellan stolparna och 18-årige anfallaren Enrico Chiesa spelade sin första ligamatch.

Tröjorna tillverkades från och med denna säsong av Kappa och ny sponsor var ERG. I Cupvinnarcupfinalen spelade Sampdoria i sitt vita bortaställ, fast utan reklam och klubbmärke.

Sampdoria 1982–1988

1982 förde tränaren Renzo Ulivieri upp Sampdoria i Serie A. Inför återkomsten i högsta serien förstärkte man laget med irländske mittfältaren Liam Brady från Juventus och engelske anfallaren Trevor Francis från Manchester City. Bland nyförvärven fanns även 17-årige anfallaren Roberto Mancini från Bologna. Laget slutade på sjunde plats i ligan 1982/83, en placering som upprepades följande säsong.

1984 tog Eugenio Bersellini över som tränare. Han kom närmast från Torino och hade 1980 lett Inter till Serie A-titeln. Liam Brady såldes till Inter och för att fylla utlänningskvoten värvades skotten Graeme Souness från Liverpool. Nya i laget var också 20-årige anfallaren Gianluca Vialli från Cremonese samt högerbacken Moreno Mannini från Como. Säsongen slutade med en fjärdeplats i ligan, vilket var lagets bästa placering sedan 1960/61. Sampdoria tog sig till final i italienska cupen där man mötte Milan. I första matchen på San Siro gjorde Souness matchens enda mål och i returen hemma på Luigi Ferraris gjorde Mancini och Vialli varsitt mål i 2–1-segern. Sampdoria vann därmed sin första stora titel. 1985/86 blev inte lika lyckad. Det blev visserligen återigen finalspel i cupen (förlust mot Roma), men i ligan föll man till tolfte plats och i Cupvinnarcupen åkte man ut mot Benfica i andra omgången.

Jugoslaven Vujadin Boškov tog över som tränare 1986 och Francis och Souness såldes till Atalanta respektive Glasgow Rangers. Dessa ersattes av brasilianske mittfältaren Toninho Cerezo (Roma) och västtysken Hans-Peter Briegel (Verona). Laget klättrade till sjätte plats i ligan och sedan fjärde plats 1987/88. 1988 tog Sampdoria sin andra italienska cuptitel efter att ha besegrat Torino med sammanlagt 3–2.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Phonola. Under 1985/86 var Ennerre-loggan flyttad till det högra bröstet för att ge plats åt symbolen som visar att laget är regerande italienska cupmästare.

Sampdoria 1998/99

Precis som Napoli året innan åkte Sampdoria ur Serie A åtta år efter att man blivit italienska mästare. Lagets store målskytt Vincenzo Montella åkte på en skada och var borta en stor del av säsongen, medan den argentinske stjärnan Ariel Ortega som hade värvats från Valencia inte nådde upp till förväntad nivå. Ny i laget var också mittfältaren Fabio Pecchia från Juventus och i januari värvades brasilianske mittfältaren Doriva från Porto. Efter att ha förlorat med 5–2 mot Lazio i december fick tränaren Luciano Spalletti sparken. Han ersattes av engelsmannen David Platt som saknade tränarerfarenhet och som därför ledde laget tillsammans med Giorgio Veneri. Den nya tränarduon inledde med att spela oavgjort 2–2 mot Milan, men man lyckades aldrig vinna någon match, och efter 0–2 mot Perugia i slutet av januari avgick Platt. Luciano Spalletti fick förnyat förtroende, men trots en uppryckning med sex segrar på de femton sista ligamatcherna kunde inte laget undvika nedflyttning utan slutade på 16:e plats.

Hemmatröjan hade denna säsong en vit krage och sponsor var Daewoo Matiz. På den vita bortatröjan var numren placerade på symbolen från klubbmärket, en sjöman i siluett. Dessa två tröjor kompletterades av en svart tredjetröja i samma stil som hemmatröjan.

Sampdoria 1997/98

Inför säsongen 1997/98 anlitade Sampdoria Argentinas gamle världsmästartränare från 1978 César Luis Menotti. Han blev dock inte långvarig på tränarposten utan fick sparken redan efter den åttonde ligaomgången. Laget hade då åkt på två raka 0–3-förluster mot Milan respektive Lazio och man hade dessutom åkt ur UEFA-cupen i första omgången efter förlust mot Athletic Bilbao. Vujadin Boškov, som ledde Sampdoria till ligatiteln 1991, tog över och laget kom till slut på nionde plats. Inför säsongen värvades tyske anfallaren Jürgen Klinsmann från Bayern München, men han spelade bara åtta matcher innan han i december lånades ut till Tottenham. Samma månad värvade man Lazios skyttekung Giuseppe Signori samt kamerunske anfallaren François Omam-Biyik från mexikanska Yucatan Merida, men ingen av dessa gjorde något större avtryck. Istället blev Vincenzo Montella återigen lagets bäste målskytt med 20 mål.

Tröjorna var av samma modell som året innan. I början av säsongen spelade man utan reklam på tröjorna, men senare kom Daewoo in som sponsor. Strumporna skiljde sig från tidigare och var nu blåvitrandiga. Man hade också en specialtröja för att fira 50-årsjubileet av sammanslagningen mellan Sampierdarenese och Andrea Doria. Denna tröja hade Andrea Dorias färger blått och vitt på framsidan och Sampierdareneses färger vitt, rött och svart på baksidan.

Sampdoria 1996/97

Sampdoria slutade sexa i Serie A 1996/97 och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Detta var Sven-Göran Erikssons sista säsong som tränare för Sampdoria. Även Roberto Mancini lämnade laget efter säsongen då han följde med ”Svennis” till Lazio. Nyförvärvet från Genoa, Vincenzo Montella, gjorde 22 mål på 28 ligamatcher och kom på andra plats i skytteligan efter Atalantas Filippo Inzaghi. Från just Atalanta värvades lagets nye målvakt Fabrizio Ferron. Nya i laget var också franske mittfältaren Pierre Laigle (Lens), argentinske mittfältaren Juan Sebastián Verón (Boca Juniors), franske försvararen Oumar Dieng (Paris Saint-Germain) samt mittfältaren Simone Vergassola (Carrarese).

Tröjorna, som tillverkades av Asics, saknade sponsorlogga denna säsong. På hemmatröjan var sjömannen från klubbmärket svart med vit kontur i början av säsongen, men senare ändrades den till vit. Ett nytt tredjeställ i svart introducerades denna säsong och användes i bortamatcherna mot Lazio och Parma.

Sampdoria 1995/96

Sampdoria, under ledning av Sven-Göran Eriksson, spelade en offensiv fotboll och gjorde 59 mål på de 34 ligamatcherna (endast Milan och Lazio gjorde fler), men de många insläppta målen gjorde att laget bara slutade på åttonde plats. Under sommaren hade några viktiga spelare lämnat laget: Vierchowod, Jugović och Lombardo såldes till Juventus medan David Platt och Ruud Gullit flyttade till England för spel i Arsenal respektive Chelsea. Anfallaren Enrico Chiesa var tillbaka från lån i Cremonese och kom nu trea i skytteligan efter att ha gjort 22 mål på 27 ligamatcher. Två andra viktiga nyförvärv var mittfältarna Clarence Seedorf från Ajax och Christian Karembeu från Nantes. Seedorf gjorde så bra ifrån sig att Real Madrid värvade honom efter säsongen och Karembeu gick samma väg ett år senare.

Tröjorna hade samma mönster i tyget som föregående säsong, men kragen var annorlunda med knäppning istället för snörning i halsen. Laget hade också en ny sponsor i form av Nuova Tirrena.

Sampdoria 1994/95

Sampdoria slutade på åttonde plats i Serie A 1994/95. Inför säsongen såldes målvakten Gianluca Pagliuca till Inter, medan Inters målvakt Walter Zenga och mittbacken Riccardo Ferri gick över till Sampdoria. Man värvade även serbiske mittbacken Siniša Mihajlović från Roma, mittfältaren Riccardo Maspero från Cremonese och anfallaren Alessandro Melli från Parma. Ruud Gullit återvände till Milan men kom tillbaka till Sampdoria i november i utbyte mot Melli. Tillsammans med Roberto Mancini blev Gullit lagets bäste målskytt med nio ligamål. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut norska Bodø/Glimt, schweiziska Grasshoppers och portugisiska FC Porto. I semifinalen mötte man Arsenal och efter att lagen vunnit varsin match med 3–2 fick det avgöras på straffsparkar. Missar av Mihajlović, Jugović och Lombardo gjorde att engelsmännen kunde vinna straffsparksläggningen med 3–2 och gå till final.

Sampdorias tröja hade samma mönster i tyget som Roma, med ett målnät, fotbollar, klubbmärket och Asics-loggan. Precis som Roma hade man även snörning i halsen. På Sampdorias hemmatröjor var snörena ibland vita och ibland blå. Vita eller blå byxor med en rand längst ner användes beroende på motståndarlagets färger. Ibland användes även byxorna från föregående säsong.

Sampdoria 1993/94

Sampdoria gjorde flest mål i Serie A och slutade på tredje plats, sex poäng efter Milan. Laget tog sig även till final i italienska cupen där man mötte Ancona. Efter ett mållöst första möte på bortaplan tog Sampdoria en enkel seger med 6–1 i returen på hemmaplan. Det dröjde dock till andra halvlek innan första målet kom, ett självmål av Anconas Vecchiola. Sedan gjorde Attilio Lombardo två mål och Pietro Vierchowod ett innan Mauro Bertarelli och Alberigo Evani avslutade målkalaset med varsin straffspark.

Laget var förstärkt med två veteraner från Milan: Alberigo Evani och Ruud Gullit som blev lagets bäste målskytt med 15 ligamål. Ny för säsongen var också engelsmannen David Platt som hade värvats från Juventus.

Tröjan var av samma modell som föregående säsong, förutom att Asics-loggan nu var på svart botten och att ERG-loggan hade ändrats en aning. Den vita bortatröjan användes i matcherna mot Atalanta, Cagliari, Inter och Lecce. I bortamatcherna mot Juventus, Lazio, Napoli och Parma spelade Sampdoria i röda tröjor.

Sampdoria 1992/93

Sampdoria, med Sven-Göran Eriksson som ny tränare, slutade på sjunde plats i Serie A. Laget hade tappat bland andra Toninho Cerezo som flyttade hem till Brasilien och Gianluca Vialli som såldes till Juventus för motsvarande 12 miljoner pund, vilket gjorde honom till världens dyraste spelare. Ett par av nyförvärven inför årets säsong var engelske försvararen Des Walker från Nottingham Forest och jugoslaviske mittfältaren Vladimir Jugović som drygt ett år tidigare hade vunnit Europacupen med Röda Stjärnan.

Tröjan var ny för säsongen, även om förändringarna inte var så stora jämfört med tidigare modeller. Kragen hade en ny utformning och på ena byxbenet återfanns motsvarande ränder som på tröjan. Bortatröjan användes första gången i Europacupfinalen 1992, fast då utan tröjreklam och klubbmärke.