Etikett: Sampdoria

Sampdoria 1980–1990

Sampdoria låg i Serie B i början av 1980-talet. Under ledning av tränaren Renzo Ulivieri gick laget upp i högsta divisionen 1982 och etablerade sig direkt som ett mittenlag i Serie A. Irländske mittfältaren Liam Brady och engelske anfallaren Trevor Francis var två av de nya profilerna i Sampdoria. Även unge anfallaren Roberto Mancini kom till klubben 1982. Två år senare tog Eugenio Bersellini över som tränare. Skotten Graeme Souness ersatte Brady och in kom även anfallaren Gianluca Vialli och högerbacken Moreno Mannini. Just Vialli och Mancini kom att bilda ett fruktat anfallspar i Sampdoria under åtta säsonger. Säsongen 1984/85 blev riktigt lyckad med en fjärdeplats i ligan och seger i italienska cupen.

Efter en tolfteplats i ligan 1986 tog jugoslaven Vujadin Boskov över som tränare. Han ersatte Souness och Francis med brasilianaren Toninho Cerezo och tysken Hans-Peter Briegel. Sampdoria klättrade till sjätte plats 1986/87 och sedan fjärde plats 1987/88. Samma säsong tog laget sin andra italienska cuptitel, en titel man försvarade 1988/89. Sampdoria tog sig även till final i Cupvinnarcupen både 1989 och 1990. Första gången blev det förlust mot Barcelona, men 1990 besegrade Sampdoria belgiska Anderlecht i finalen på Ullevi i Göteborg. Bland de nya spelarna i slutet av 1980-talet fanns målvakten Gianluca Pagliuca, mittfältaren Giuseppe Dossena och högeryttern Attilio Lombardo. I ligan slutade Sampdoria på femte plats både 1988/89 och 1989/90.

Sampdoria på 1980-talet: Tröjorna

Puma levererade tröjorna till Sampdoria i början av 1980-talet, men vintern 1980/81 tog Ennerre över. Man behöll dock Pumas byxor ett tag. Ennerre var tröjleverantör fram till 1988 då Kappa tog över. Tröjreklam blev tillåtet i början av 1980-talet och mellan 1982 och 1988 var Phonola sponsor åt Sampdoria. Från och med 1988 hette sponsorn ERG.

Här är Sampdorias hemma- och bortatröjor på 1980-talet. Klicka på en bild för att se den i större format.

Tabellraderna

Sampdorias tabellrader på 1980-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Säsongerna 1980/81 och 1981/82 spelade Sampdoria i Serie B.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1980/81 5 (B) 38 11 21 6 39 33 43
1981/82 2 (B) 38 17 13 8 41 25 47
1982/83 7 30 8 15 7 31 30 31
1983/84 7 30 12 8 10 36 30 32
1984/85 4 30 12 13 5 36 21 37
1985/86 12 30 8 11 11 27 25 27
1986/87 6 30 13 9 8 37 21 35
1987/88 4 30 13 11 6 41 30 37
1988/89 5 34 14 11 9 43 25 39
1989/90 5 34 16 11 7 46 26 43

Sampdoria 1980/81

Till säsongen 1980/81 anlitade Sampdoria Enzo Riccomini som ny tränare. Han hade tillbringat tre säsonger i Pistoiese och förde 1980 upp klubben i Serie A för första gången i historien. Nya spelare i laget var ytterbacken Luca Pellegrini (Varese), mittbacken Giancarlo Galdiolo (Fiorentina) samt mittfältarna Luigi Delneri (Udinese) och Giorgio Redeghieri (Lanerossi Vicenza).

I italienska cupens gruppspel i augusti/september förlorade Sampdoria tre matcher med 1–0: mot Lanerossi Vicenza, Napoli och Bologna. Enda segern kom mot Pisa (2–0) vilket inte räckte till mer än en tredjeplats i gruppen.

Sampdoria femma i Serie B 1980/81

Sampdoria inledde Serie B-säsongen 1980/81 med tre segrar och fyra oavgjorda på de sju första matcherna. Segrarna kom hemma mot Taranto och Pescara samt borta mot Catania. Därefter blev det tre förluster i rad, mot Pisa, Foggia och Lecce. Laget förlorade sedan inte något mer under höstsäsongen. Istället blev det fyra segrar och fem oavgjorda på de nio sista matcherna av första hälften av säsongen. Sampdoria låg då på tredje plats i tabellen vilket skulle innebära uppflyttning till Serie A.

Under vårsäsongen spelade Sampdoria många oavgjorda matcher. Det började med fyra oavgjorda i rad innan man föll borta mot Pescara. Laget vann sedan borta mot Catania och borta mot Milan innan man spelade ytterligare sex oavgjorda matcher i rad. Vårsäsongens andra förlust kom sedan hemma mot Rimini. Sampdoria lyckades vinna två matcher till, borta mot Lazio och hemma mot SPAL. Däremellan blev det två oavgjorda och i säsongens sista match förlorade man borta mot Bari.

21 av lagets matcher slutade oavgjort. Bara Verona spelade fler oavgjorda. Därtill blev det elva segrar och sex förluster vilket gav 43 poäng. Sampdoria kom därmed på femte plats i Serie B 1980/81, fem poäng efter Genoa och Cesena som gick upp till Serie A.

Laguppställning: 1 Claudio Garella – 2 Luca Pellegrini, 5 Giancarlo Galdiolo/Antonio Logozzo, 6 Ciro Pezzella, 3 Mauro Ferroni/Antonio Logozzo – 7 Antonio Genzano/Maurizio Orlandi, 4 Giorgio Redeghieri, 8 Maurizio Orlandi, 10 Luigi Delneri – 9 Gianluca De Ponti, 11 Alviero Chiorri.

Ferroni spelade samtliga 38 ligamatcher och fyra cupmatcher under säsongen medan målvakten Garella bara missade en ligamatch. De Ponti blev bäste målskytt med tio ligamål medan hans anfallskollega Chiorri stod för åtta fullträffar.

Tröjorna

Till säsongen 1980/81 introducerade Sampdoria ett nytt klubbmärke. Det bestod av en vit sköld med en siluett av en sjöman samt klubbfärgerna i diagonala band. Namnet på figuren i klubbmärket är Baciccia, en diminutivform av Battista (”baptist” eller ”döpare” på svenska). Johannes döparen råkar också vara staden Genuas skyddshelgon.

Under hösten levererade Puma tröjorna till Sampdoria, men i slutet av november tog Ennerre över. Under vintern var både Ennerre-loggan och klubbmärket placerade på vänster bröst. Senare flyttade man klubbmärket till ena ärmen. Sampdoria spelade i Puma-byxor tillsammans med den första versionen av Ennerre-tröjan, men till våren bytte man till helvita byxor med Ennerrre-loggan på ena benet.

Sampdoria 1981/82

Sampdoria inledde säsongen 1981/82 med gruppspelet i italienska cupen. Där besegrade man Como och Sambenedettese, spelade oavgjort mot Lecce och förlorade mot Cagliari. Sampdoria vann gruppen och tog sig vidare till kvartsfinal. I ligan inledde emellertid Sampdoria inte lika bra. Efter tre förluster på de fem första matcherna fick tränaren Enzo Riccomini sparken. Renzo Ulivieri tog över och resultaten förbättrades. Efter halva säsongen låg Sampdoria på en delad fjärdeplats i tabellen. Laget tog sig även till semifinal i italienska cupen genom att besegra Reggiana på straffar efter att lagen vunnit varsin match med 1–0. Det blev även seger med 2–1 över Torino i första semifinalmatchen, men i returen vann Turin-laget med 1–0 och tog sig till final med sammanlagt 2–2 och fler gjorda bortamål.

Under andra halvan av Serie B-säsongen 1981/82 förlorade Sampdoria bara två matcher. Laget kom upp i 47 poäng, lika många som Pisa och en mindre än seriesegraren Verona. Sampdoria tog därmed steget upp i Serie A efter fem säsonger i Serie B.

Mittfältaren Alessandro Scanziani, nyförvärv från Ascoli, spelade mest med 45 av de 46 tävlingsmatcherna – samtliga 38 ligamatcher samt sju i cupen. Scanziani och Nicola Zanone (även han nyförvärv från Udinese) blev lagets bästa målskyttar med tio mål var. Scanziani gjorde alla sina tio mål i ligan medan Zanone gjorde nio i ligan och ett i cupen.

Tröjorna

Ennerre var tröjleverantör åt Sampdoria 1981/82. Hemmatröjan var blå med krage och muddar i samma färg samt de fyra klassiska vågräta ränderna i vitt, rött och svart. Klubbmärket var placerat på höger ärm. Denna tröja använde man tillsammans med vita byxor och blå strumpor. Bortatröjan var vit med en blå rand längs ärmarna. Kragen var blå med två vita, en röd och en svart rand och muddarna var blå. Byxor och strumpor var vita. I bortamatchen mot Brescia spelade Sampdoria i röda tröjor med blå, vita, svarta och en röd rand på höger sida samt röda byxor och strumpor.

Sampdoria 1999/00

Sampdoria spelade i Serie B för första gången sedan 1981/82. Laget kom på femte plats i tabellen – bara en poäng efter Atalanta, Brescia och Napoli – och missade därmed uppflyttning till Serie A. Stefano Casale, nyförvärv från Lecce, spelade samtliga 38 ligamatcher. Davide Dionigi värvades från Piacenza i december och blev lagets bäste målskytt med åtta ligamål.

Tröjorna tillverkades av Asics och sponsor var Dreamcast. Den blå hemmatröjan kompletterades av en vit och en svart reservtröja.

Sampdoria 1989/90

Precis som föregående säsong slutade Sampdoria på femte plats i ligan. I Cupvinnarcupen slog man ut norska Brann, Borussia Dortmund, Grasshoppers och Monaco. Finalen mot Anderlecht på Nya Ullevi i Göteborg var mållös i 90 minuter, men i förlängningen gjorde Gianluca Vialli två mål och gav Sampdoria segern. Nya i laget denna säsong var mittfältarna Giovanni Invernizzi från Como och Srečko Katanec från Stuttgart samt högeryttern Attilio Lombardo från Cremonese. Lombardo, Giuseppe Dossena samt målvakten Gianluca Pagliuca spelade samtliga 34 ligamatcher. Bästa målskyttar blev Gianluca Vialli med totalt 21 mål varav tio i ligan och Roberto Mancini med elva ligamål.

Tröjorna var i stort sett likadana som tidigare, fast numren var nu i vitt på blå botten. Strumporna var oftast vita, men i bortamatcher mot lag med vita strumpor spelade Sampdoria i blå strumpor. I Cupvinnarcupfinalen spelade man utan reklam på tröjorna.

Sampdoria 1988/89

Sampdoria gjorde sin dittills bästa säsong. Laget vann italienska cupen efter att i finalen ha vänt ett 0–1-underläge mot Napoli till seger med 4–0 i returen på hemmaplan. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut IFK Norrköping, Carl Zeiss Jena, Dinamo Bukarest och Mechelen, men i finalen på Wankdorfstadion i Bern blev det förlust med 0–2 mot Barcelona. I ligan blev det en femteplats och Gianluca Vialli blev lagets bäste målskytt med 14 mål. Nya i laget var vänsterbacken Amedeo Carboni från Parma samt mittfältarna Giuseppe Dossena från Udinese och Víctor Muñoz från Barcelona. Målvakten Gianluca Pagliuca gjorde sin första säsong som ordinarie mellan stolparna och 18-årige anfallaren Enrico Chiesa spelade sin första ligamatch.

Tröjorna tillverkades från och med denna säsong av Kappa och ny sponsor var ERG. I Cupvinnarcupfinalen spelade Sampdoria i sitt vita bortaställ, fast utan reklam och klubbmärke.

Sampdoria 1982–1988

1982 förde tränaren Renzo Ulivieri upp Sampdoria i Serie A. Inför återkomsten i högsta serien förstärkte man laget med irländske mittfältaren Liam Brady från Juventus och engelske anfallaren Trevor Francis från Manchester City. Bland nyförvärven fanns även 17-årige anfallaren Roberto Mancini från Bologna. Laget slutade på sjunde plats i ligan 1982/83, en placering som upprepades följande säsong.

1984 tog Eugenio Bersellini över som tränare. Han kom närmast från Torino och hade 1980 lett Inter till Serie A-titeln. Liam Brady såldes till Inter och för att fylla utlänningskvoten värvades skotten Graeme Souness från Liverpool. Nya i laget var också 20-årige anfallaren Gianluca Vialli från Cremonese samt högerbacken Moreno Mannini från Como. Säsongen slutade med en fjärdeplats i ligan, vilket var lagets bästa placering sedan 1960/61. Sampdoria tog sig till final i italienska cupen där man mötte Milan. I första matchen på San Siro gjorde Souness matchens enda mål och i returen hemma på Luigi Ferraris gjorde Mancini och Vialli varsitt mål i 2–1-segern. Sampdoria vann därmed sin första stora titel. 1985/86 blev inte lika lyckad. Det blev visserligen återigen finalspel i cupen (förlust mot Roma), men i ligan föll man till tolfte plats och i Cupvinnarcupen åkte man ut mot Benfica i andra omgången.

Jugoslaven Vujadin Boškov tog över som tränare 1986 och Francis och Souness såldes till Atalanta respektive Glasgow Rangers. Dessa ersattes av brasilianske mittfältaren Toninho Cerezo (Roma) och västtysken Hans-Peter Briegel (Verona). Laget klättrade till sjätte plats i ligan och sedan fjärde plats 1987/88. 1988 tog Sampdoria sin andra italienska cuptitel efter att ha besegrat Torino med sammanlagt 3–2.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Phonola. Under 1985/86 var Ennerre-loggan flyttad till det högra bröstet för att ge plats åt symbolen som visar att laget är regerande italienska cupmästare.

Sampdoria 1998/99

Precis som Napoli året innan åkte Sampdoria ur Serie A åtta år efter att man blivit italienska mästare. Lagets store målskytt Vincenzo Montella åkte på en skada och var borta en stor del av säsongen, medan den argentinske stjärnan Ariel Ortega som hade värvats från Valencia inte nådde upp till förväntad nivå. Ny i laget var också mittfältaren Fabio Pecchia från Juventus och i januari värvades brasilianske mittfältaren Doriva från Porto. Efter att ha förlorat med 5–2 mot Lazio i december fick tränaren Luciano Spalletti sparken. Han ersattes av engelsmannen David Platt som saknade tränarerfarenhet och som därför ledde laget tillsammans med Giorgio Veneri. Den nya tränarduon inledde med att spela oavgjort 2–2 mot Milan, men man lyckades aldrig vinna någon match, och efter 0–2 mot Perugia i slutet av januari avgick Platt. Luciano Spalletti fick förnyat förtroende, men trots en uppryckning med sex segrar på de femton sista ligamatcherna kunde inte laget undvika nedflyttning utan slutade på 16:e plats.

Hemmatröjan hade denna säsong en vit krage och sponsor var Daewoo Matiz. På den vita bortatröjan var numren placerade på symbolen från klubbmärket, en sjöman i siluett. Dessa två tröjor kompletterades av en svart tredjetröja i samma stil som hemmatröjan.

Sampdoria 1997/98

Inför säsongen 1997/98 anlitade Sampdoria Argentinas gamle världsmästartränare från 1978 César Luis Menotti. Han blev dock inte långvarig på tränarposten utan fick sparken redan efter den åttonde ligaomgången. Laget hade då åkt på två raka 0–3-förluster mot Milan respektive Lazio och man hade dessutom åkt ur UEFA-cupen i första omgången efter förlust mot Athletic Bilbao. Vujadin Boškov, som ledde Sampdoria till ligatiteln 1991, tog över och laget kom till slut på nionde plats. Inför säsongen värvades tyske anfallaren Jürgen Klinsmann från Bayern München, men han spelade bara åtta matcher innan han i december lånades ut till Tottenham. Samma månad värvade man Lazios skyttekung Giuseppe Signori samt kamerunske anfallaren François Omam-Biyik från mexikanska Yucatan Merida, men ingen av dessa gjorde något större avtryck. Istället blev Vincenzo Montella återigen lagets bäste målskytt med 20 mål.

Tröjorna var av samma modell som året innan. I början av säsongen spelade man utan reklam på tröjorna, men senare kom Daewoo in som sponsor. Strumporna skiljde sig från tidigare och var nu blåvitrandiga. Man hade också en specialtröja för att fira 50-årsjubileet av sammanslagningen mellan Sampierdarenese och Andrea Doria. Denna tröja hade Andrea Dorias färger blått och vitt på framsidan och Sampierdareneses färger vitt, rött och svart på baksidan.

Sampdoria 1996/97

Sampdoria slutade sexa i Serie A 1996/97 och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Detta var Sven-Göran Erikssons sista säsong som tränare för Sampdoria. Även Roberto Mancini lämnade laget efter säsongen då han följde med ”Svennis” till Lazio. Nyförvärvet från Genoa, Vincenzo Montella, gjorde 22 mål på 28 ligamatcher och kom på andra plats i skytteligan efter Atalantas Filippo Inzaghi. Från just Atalanta värvades lagets nye målvakt Fabrizio Ferron. Nya i laget var också franske mittfältaren Pierre Laigle (Lens), argentinske mittfältaren Juan Sebastián Verón (Boca Juniors), franske försvararen Oumar Dieng (Paris Saint-Germain) samt mittfältaren Simone Vergassola (Carrarese).

Tröjorna, som tillverkades av Asics, saknade sponsorlogga denna säsong. På hemmatröjan var sjömannen från klubbmärket svart med vit kontur i början av säsongen, men senare ändrades den till vit. Ett nytt tredjeställ i svart introducerades denna säsong och användes i bortamatcherna mot Lazio och Parma.