Etikett: Southampton

Southampton 1987–1989

Southampton 1987/88

Southampton inledde ligaspelet 1987/88 med att spela 2–2 mot Manchester United hemma på The Dell. Efter att ha besegrat Norwich City med 1–0 borta blev det sedan tre oavgjorda och fyra förluster på de följande sju matcherna. Southampton låg då på artonde plats i tabellen, men tre raka segrar tog laget upp till tionde plats. Efter en oavgjord och en förlust vann man två raka matcher i mitten av november – 3–0 hemma mot Oxford United och 1–0 borta mot Arsenal. Det blev sedan fyra matcher utan seger, men laget avslutade året med en 2–1-seger över Tottenham Hotspur på annandag jul. Vid det laget låg Southampton nia i tabellen.

Southampton fick en svag inledning på det nya året. På de åtta första ligamatcherna blev det fyra förluster och bara en seger, 2–0 borta mot Manchester United. På de avslutande elva matcherna blev det sedan fyra segrar, lika många oavgjorda samt tre förluster. Southampton kom därmed upp i 50 poäng vilket räckte till tolfte plats i division ett 1987/88, samma placering som föregående säsong.

Southampton slog ut Reading med 1–0 i FA-cupens tredje omgång, men åkte sedan ut efter förlust med 2–1 mot Luton Town. Det blev uttåg direkt i andra omgången av Ligacupen. Division två-laget Bournemouth vann första mötet med 1–0 och returen slutade 2–2. Southampton deltog även i Full Members’ Cup 1987/88, men åkte ut direkt mot Bradford City som vann med 1–0.

Spelarna i Southampton 1987/88

Ordinarie laguppställning: 1 John Burridge – 2 Gerry Forrest, 5 Kevin Moore, 6 Kevin Bond, 3 Derek Statham – 7 Andy Townsend, 4 Jimmy Case, 8 Glenn Cockerill, 10 Graham Baker – 9 Colin Clarke, 11 Danny Wallace.

Sommaren 1987 sålde Southampton flera tongivande spelare, däribland engelske landslagsmålvakten Peter Shilton och mittbacken Mark Wright (båda till Derby County) samt mittfältarna David Armstrong (Sheffield Wednesday) och George Lawrence (Millwall). Dessa ersatte man med målvakten John Burridge (Sheffield United), försvararna Kevin Moore (Oxford United) och Derek Statham (West Bromwich Albion) samt mittfältaren Graham Baker (Manchester City). Anfallaren Colin Clarke spelade 44 av de 45 liga- och cupmatcherna (han missade endast matchen mot Bradford i Full Members’ Cup). Clarke blev även lagets bäste målskytt med sexton mål i ligan och ett i FA-cupen.

Southampton 1988/89

Bland spelarna som lämnade Southampton sommaren 1988 fanns mittbacken Kevin Bond (Bournemouth) och mittfältaren Andy Townsend (Norwich City). In kom istället mittbacken Russell Osman (Leicester City) och anfallaren Paul Rideout från italienska Bari.

Southampton fick en perfekt start på ligasäsongen 1988/89 med tre raka segrar. I premiären besegrade man West Ham med 4–0 i en match där nyförvärvet Rideout stod för två mål. Därefter blev det fem matcher utan seger, men laget återhämtade sig och vann tre av fyra matcher. Efter tolv matcher låg Southampton trea i tabellen, men nu kom man in i en rejäl formsvacka. Mellan den nittonde november 1988 och den 27:e mars 1989 spelade man sjutton ligamatcher utan att vinna. Största förlusten för säsongen kom den andra januari då Luton Town vann med 6–1. I slutet av mars hade laget sjunkit till artonde plats vilket skulle innebära nedflyttning. Southampton avslutade dock säsongen starkt med fyra segrar och bara en förlust på de nio sista matcherna. Det blev därmed 45 poäng och trettonde plats i tabellen för Southampton 1988/89.

Southampton åkte ur FA-cupen i tredje omgången efter omspel mot Derby County. Det blev förlust med 1–2 efter att första mötet hade slutat oavgjort, 1–1. I Ligacupen slog Southampton ut Lincoln City efter 1–1 borta och 3–1 hemma. Det blev sedan 2–2 mot Scarborough, men Southampton gick vidare efter seger med 1–0 i omspelet. I höstens sista omgång av Ligacupen besegrade man även Tottenham med 2–1. Turneringen fortsatte med femte omgången i januari 1989. Där mötte man Luton Town och efter 1–1 föll Southampton med 1–2 efter förlängning i omspelet. I Full Members’ Cup slog Southampton ut Stoke City (3–0), men förlorade sedan med 1–2 mot Crystal Palace.

Anfallaren Rod Wallace spelade samtliga 49 liga- och cupmatcher. Han blev även lagets bäste målskytt med totalt femton mål varav tolv i ligan.

Tröjorna

Inför 1987/88 tog Hummel över efter Patrick som tröjleverantör åt Southampton. Sponsor var precis som tidigare Draper Tools. Hemmatröjan hade samma design som danska landslagets tröjor från VM 1986 med smala röda och vita ränder. Även byxorna var av samma modell fast svarta med vita V-former (så kallade ”sparrar” eller ”chevron”) längs sidorna. Strumporna var vita med rött Hummel-märke. Bortatröjan var blå med samma mönster i tyget som på Tottenhams hemmatröja. Tillhörande byxor var vita med blå detaljer, men i vissa matcher spelade Southampton i de svarta hemmabyxorna. Det fanns också en vit tröja med svarta detaljer i samma stil som den blå. Till denna tröja använde man de svarta hemmabyxorna och de vita hemmastrumporna.

Southampton 1994/95

Southampton fick ingen bra start på 1994/95 med två oavgjorda matcher och två förluster. I den ena förlustmatchen, mot Newcastle United, blev man dessutom utklassade med 5–1. I september och början av oktober gick det däremot bättre. Laget vann tre matcher och spelade en oavgjord och klättrade från sjuttonde till sjunde plats i tabellen. Uppgången var dock bara tillfällig. På de följande tjugoen ligamatcherna vann Southampton endast två matcher, hemma mot Arsenal respektive Aston Villa. Noterbart är att perioden innehöll en serie på sju raka oavgjorda matcher från 28 december till 11 februari. Av dessa slutade fyra matcher 2–2. Bristen på segrar gjorde dock att laget sjönk under nedflyttningsstrecket efter den trettionde omgången. Men Southampton hittade formen i den senare delen av säsongen. På de avslutande elva matcherna blev det sex segrar och Southampton slutade på tionde plats i Premier League 1994/95.

Southampton slog ut division ett-laget Southend United i FA-cupens tredje omgång. Även i fjärde omgången mötte man ett division ett-lag, denna gång Luton Town. Matchen slutade 1–1, men i omspelet vann Southampton med hela 6–0. Det blev 1–1 även mot Tottenham Hotspur i femte omgången och återigen fick man ta till omspel. Southampton ledde med 2–0 i paus, men i andra halvlek gjorde Tottenhams Ronny Rosenthal två mål inom loppet av två minuter. Matchen gick till förlängning och då rasade Southampton ihop fullständigt. Tottenham gjorde fyra mål och vann således med 6–2. I Ligacupen slog Southampton ut division två-laget Huddersfield Town, men därefter förlorade man mot Sheffield Wednesday.

Spelarna i Southampton 1994/95

Laguppställning: 1 Bruce Grobbelaar – 2 Jeff Kenna/15 Jason Dodd, 5 Richard Hall, 6 Ken Monkou, 3 Francis Benali – 21 Tommy Widdrington, 4 Jim Magilton, 10 Neil Maddison, 14 Simon Charlton/12 Neil Heaney – 7 Matthew Le Tissier – 9 Iain Dowie/9 Neil Shipperley.

Sommaren 1994 värvade Southampton målvakten Bruce Grobbelaar från Liverpool. I januari 1995 värvade man även anfallaren Neil Shipperley från Chelsea. Han tog över tröja nummer nio från Iain Dowie som såldes till Crystal Palace en vecka senare. Dessutom sålde Southampton högerbacken Jeff Kenna till Blackburn Rovers i mars 1995. Mittfältaren Jim Magilton spelade samtliga 50 liga- och cupmatcher under säsongen. Även lagets stora profil Matthew Le Tissier spelade alla matcher sånär som på en ligamatch. Han blev också lagets bäste målskytt med totalt 29 mål varav nitton i ligan. Se spelarstatistik på Wikipedia.

Tröjorna

Southampton använde samma matchställ 1994/95 som föregående säsong. Men eftersom hemmatröjan var övervägande röd och bortatröjan övervägande blå var ingen av dem lämpliga alternativ i bortamatchen mot Crystal Palace i november 1994. Tröjtillverkaren Pony tog därför fram en gul tröja med blå ärmar. Till denna tröja använde man blå byxor med en gul kant nertill samt gula strumpor med blå överdel. Matchen mot Crystal Palace var den enda som Southampton uppträdde i gult och blått under 1994/95.

Southampton 1993/94

Southampton förstärkte laget inför 1993/94 med vänsterbacken Simon Charlton från Huddersfield Town för 250 000 pund. Man värvade även de två skottarna Paul McDonald (vänsterytter) och Colin Cramb (forward) från Hamilton Academical, men dessa lyckades aldrig ta en ordinarie plats i laget, utan höll mest till i reservlaget.

Southampton i Premier League 1993/94

Precis som föregående säsong fick laget kämpa för att undvika nedflyttning. Det blev åtta förluster på de nio första matcherna. Enda segern så långt kom i fjärde omgången då man besegra Swindon Town med 5–1. Southampton värvade ett flertal spelare under säsongen för att förstärka laget. I mitten av september anlände mittfältaren Paul Allen från Tottenham Hotspur för 500 000 pund. Två veckor senare anslöt tidigare landslagsmittfältaren Peter Reid från Manchester City som kom på fri transfer. Han lämnade dock klubben för spel i Notts County redan i februari 1994. Den 4 november sålde klubben sin förstemålvakt Tim Flowers till Blackburn Rovers. Övergångssumman på 2,4 miljoner pund gjorde honom till Storbritanniens dyraste målvakt. För att ersätta Flowers köpte klubben in 34-årige Dave Beasant från Chelsea för 300 000 pund.

I oktober/november hade Southampton en period med tre segrar på fem matcher och efter segern borta mot Aston Villa den 24 november var man ovanför nedflyttningsstrecket. Därefter blev det emellertid fem raka förluster, men man avslutade i alla fall året med seger över Chelsea och oavgjort mot Manchester City.

Alan Ball tar över

Efter förlust hemma mot Norwich City på nyårsdagen fick managern Ian Branfoot sparken. Hans ersättare Alan Ball hade tidigare spelat i Southampton och kom närmast från ett tränaruppdrag i Exeter City. Alan Ball fick en kanonstart med fyra segrar på sina fem första matcher och laget klättrade upp till sjuttonde plats i tabellen. På dessa fem matcher gjorde Matthew Le Tissier sju mål inklusive ett hattrick mot Liverpool. På de följande sju matcherna blev det dock tre oavgjorda och fyra förluster och laget sjönk återigen till näst sista plats. En stark avslutning med tre segrar på de sex sista matcherna gjorde ändå att man klarade sig kvar. Southampton slutade på artonde plats i Premier League 1993/94, samma placering som föregående säsong. Den nionde april var laget för övrigt inblandat i säsongens målrikaste match när man besegrade Norwich City med 5–4 på Carrow Road.

I de båda cuperna gick det inget vidare för Southampton 1993/94. I FA-cupens tredje omgång förlorade man mot division två-laget Notts County efter omspel. Laget åkte ut direkt även i Ligacupen. Efter att ha vunnit med 1–0 i första mötet med division tre-laget Shrewsbury Town förlorade man returen med 2–0.

Spelarna i Southampton 1993/94

Laguppställning: 1 Dave Beasant – 2 Jeff Kenna, 18 Steve Wood, 11 Francis Benali/14 Simon Charlton, 6 Ken Monkou, 3 Micky Adams/11 Francis Benali – 10 Neil Maddison, 8 Glenn Cockerill/4 Jim Magilton, 27 Paul Allen – 7 Matthew Le Tissier – 9 Iain Dowie.

Micky Adams spelade från start i sjutton av de tjugofyra första ligamatcherna, men förlorade sedan sin plats till Francis Benali. I mars 1994 såldes dessutom Adams till Stoke City. Cockerill gick över till Leyton Orient i december och Magilton anlände från Oxford United i februari. Maddison spelade 45 av de 46 tävlingsmatcherna och missade bara en ligamatch. Le Tissier gjorde 25 mål (samtliga i ligan) och kom delad trea i skytteligan tillsammans med Chris Sutton i Norwich City.

Tröjorna

Pony levererade tröjorna åt Southampton 1993/94 och sponsor var Dimplex. Årets tröjor hade ett stort Pony-märke i rött över bröstet och tre röda ränder nedanför. Ärmarna var röda och V-halsen hade röda, svarta och vita ränder. Till denna tröja använde man svarta byxor med två röda och ett vitt fält som var i samma stil som Pony-loggan. Strumporna var svarta med röd överdel och två vita ränder upptill. Reservtröjan var i samma stil som hemmatröjan fast turkos med blå ränder och turkos-färgade ärmar. Även byxor och strumpor var i samma stil fast turkos och blått.

Southampton 1985–1987

1985/86

Inför säsongen 1985/86 tog Chris Nicholl över som manager för Southampton. Han var tidigare mittback i bland annat Southampton 1977–83 och kom närmast från ett jobb som assisterande manager i Grimsby Town. Nicholl kunde dock inte föra Southampton till samma framgångar som företrädaren Lawrie McMenemy. Southampton slutade på fjortonde plats i ligan 1985/86, nio placeringar sämre än året innan. Däremot tog man sig till semifinal i FA-cupen efter att ha slagit ut Middlesbrough, Wigan Athletic, Millwall (efter omspel) och Brighton. I semifinalen blev det förlust med 2–0 mot blivande mästarna Liverpool. I Ligacupens andra omgång tog sig Southampton vidare på straffsparksläggning efter två mållösa matcher mot Millwall. Därefter besegrade man Birmingham City efter omspel, men i fjärde omgång blev det förlust mot Arsenal, även det efter omspel.

Laguppställning 1985/86: 1 Peter Shilton – 2 Gerry Forrest, 5 Mark Wright, 6 Kevin Bond, 3 Mark Dennis – 7 Nick Holmes/Andy Townsend, 4 Jimmy Case, 8 Glenn Cockerill, 10 David Armstrong – 9 Steve Moran, 11 Danny Wallace.
Gerry Forrest värvades från Rotherham United i december 1985. Innan dess hade Ivan Golac och Steve Baker spelat i tröja nummer 2. David Armstrong spelade 41 av de 42 ligamatcherna och blev även lagets bästa målskytt med femton ligamål.

1986/87

Nästa säsong, 1986/87, klättrade Southampton två placeringar och slutade på tolfte plats, men i FA-cupen åkte man ut direkt i tredje omgången mot Everton. I Ligacupen tog sig Southampton till semifinal genom att besegra Swindon Town, Manchester United (efter omspel), Aston Villa och Shrewsbury Town. Men även i denna semifinal blev det förlust mot Liverpool.

Tröjorna

Tröjtillverkaren Patrick hade tagit fram en ny design som även användes av Birmingham City. Sponsor var som tidigare Draper Tools. Hemmatröjan var rödrandig med svarta och vita fält över axlarna. Klubbmärket var något modifierat med anledning av klubbens 100-årsjubileum 1985 och hade texten ”Centenary Year / 1885 1985 / Southampton FC”. Byxorna var svarta med röda, vita och svarta ränder längs sidorna. Strumporna var vita med två par röda och svarta ränder upptill. Reservstället var i samma stil som hemmastället. Tröjan var ljusblårandig och hade marinblå och röda fält över axlarna. Byxorna var marinblå och strumporna ljusblå.

Southampton 1984/85

Southampton tog bara en poäng på de fyra första ligamatcherna 1984/85, men spelade sedan upp sig och slutade så småningom på femte plats i tabellen. I FA-cupen besegrade man Sunderland och Orient innan man åkte ut mot Barnsley i femte omgången. I Ligacupen slog Southampton ut Hull City och Wolverhampton, men åkte sedan ut mot Queens Park Rangers efter två omspelsmatcher. Laget deltog även i UEFA-cupen, men åkte ut mot Hamburg redan i första omgången efter 0–0 hemma och 0–2 borta. Mick Mills spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Steve Moran med totalt arton mål varav elva i ligan och Joe Jordan (nyförvärv från Hellas Verona) med sexton varav tolv i ligan.

Laguppställning: 1 Peter Shilton – 2 Mick Mills, 5 Mark Wright, 6 Kevin Bond, 3 Mark Dennis – 7 Nick Holmes, 4 Steve Williams/Alan Curtis/Jimmy Case, 10 David Armstrong – 8 Steve Moran, 9 Joe Jordan, 11 Danny Wallace. Bond värvades från Manchester City i september 1984, Williams såldes till Arsenal i december och Case värvades från Brighton i mars 1985.

Tröjorna, som tillverkades av Patrick, var likadana som tidigare, men man hade en ny sponsor i Draper Tools.

Southampton 1983/84

Southampton gjorde 1983/84 sin bästa säsong någonsin och slutade på andra plats i ligan, tre poäng efter mästarna Liverpool. Man tog sig även till semifinal i FA-cupen där det blev förlust mot Everton efter förlängning. I Ligacupen åkte man däremot ut mot division tre-laget Rotherham United i tredje omgången. Peter Shilton, David Armstrong och Nick Holmes spelade samtliga 42 ligamatcher och Steve Moran blev bäste målskytt med 21 ligamål vilket gav en delad tredjeplats i skytteligan. Moran stod för övrigt för ett hattrick i säsongens målrikaste match: seger med 8–2 över Coventry City i mars 1984. Nya spelare i laget var vänsterbacken Mark Dennis (Birmingham City), mittbacken Ken Armstrong (Kilmarnock) samt anfallarna Alan Curtis (Swansea City) och Frank Worthington (Sunderland). I mars 1984 återvände jugoslaviske högerbacken Ivan Golac till Southampton efter en kortare period i FK Belasica.

Laguppställning: 1 Peter Shilton – 2 Mick Mills/Reuben Agboola, 5 Ken Armstrong, 6 Mark Wright, 3 Mark Dennis/Mick Mills – 7 Nick Holmes, 4 Steve Williams, 10 David Armstrong – 8 Steve Moran, 9 Frank Worthington, 11 Danny Wallace.

Tröjorna som tillverkades av Patrick var av samma modell som 1980–83, men Air Florida ersatte Rank Xerox som sponsor.

Southampton 1980–1983

Inför säsongen 1980/81 värvade Southampton Kevin Keegan från Hamburg. Keegan, som hade blivit utsedd till Årets spelare i Europa både 1978 och 1979, ledde laget till en sjätteplats i ligan, deras dittills bästa placering. Chris Nicholl och Mick Channon spelade samtliga 42 ligamatcher och Steve Moran blev lagets bäste målskytt med 18 mål medan Keegan gjorde elva. Southampton gjorde för övrigt 76 mål i ligan denna säsong, vilket var näst bäst i serien (endast Ipswich gjorde fler).

Laguppställning 1980/81: Peter Wells – Ivan Golac, Dave Watson, Chris Nicholl, Mike McCartney//Nick Holmes – Steve Williams, Nick Holmes/Charlie George, Graham Baker – Kevin Keegan, Mick Channon, Steve Moran.

Sjätteplatsen i ligan innebar att Southampton kvalificerade sig för UEFA-cupen 1981/82. I första omgången slog man ut irländska Limerick United, men i andra omgången blev det förlust mot Sporting Lissabon. I ligan inledde Southampton starkt och i slutet av januari 1982 toppade man tabellen, men en svag avslutning gjorde att man slutade på sjunde plats. Alan Ball, Kevin Keegan och David Armstrong spelade mest med 41 ligamatcher var. Keegan blev även skyttekung i division ett med 26 mål medan Armstrong stod för femton mål.

Sommaren 1982 såldes Keegan till Newcastle och laget sjönk till tolfte plats i tabellen. Även 1982/83 deltog Southampton i UEFA-cupen, men laget åkte ut redan i första omgången då IFK Norrköping gick vidare på fler gjorda bortamål. Chris Nicholl spelade samtliga 42 ligamatcher och Danny Wallace blev bäste målskytt med tolv ligamål medan Steve Moran gjorde tio.

Tröjorna tillverkade av Patrick och sponsor var Rank Xerox. Reklam på tröjorna var dock inte tillåtet i tv-sända matcher. Hemmatröjan var röd med ett brett vitt fält i mitten och användes tillsammans med svarta byxor och vita strumpor. Bortatröjan var i samma stil fast mörkblå med ett ljusblått fält i mitten. I bortamatchen mot West Bromwich i september 1980 spelade Southampton i röda tröjor, svarta byxor och röda strumpor.

Southampton 1978–1980

Southampton hade slutat på andra plats i division två 1977/78 och var nu tillbaka i högsta serien efter fyra års frånvaro. Återkomsten slutade med en fjortondeplats och speciellt hemma på The Dell var laget starkt – det blev bara två hemmaförluster i ligan, mot Ipswich Town och Derby County. På bortaplan blev det däremot bara tre segrar. I FA-cupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot Arsenal efter omspel och i Ligacupen tog man sig ända till final mot Nottingham Forest. Southampton tog ledningen i första halvlek genom David Peach, men efter paus gjorde Forest tre mål. Nick Holmes reducerade för Southampton i slutet, men Nottingham Forest vann med 3–2.

1979/80 klättrade Southampton till åttonde plats i ligan. Laget gjorde lika många mål, 65 stycken, som tvåan Manchester United – bara de andra två topplagen Liverpool och Ipswich gjorde fler. I cuperna gick det dock inte lika bra den här gången. Det blev förlust mot Birmingham i FA-cupens tredje omgång och i Ligacupen slog man ut Wrexham i andra omgången innan man förlorade mot Arsenal.

Laget 1978/79: 1 Peter Wells/Terry Gennoe – 2 Ivan Golac, 5 Chris Nicholl, 6 Malcolm Waldron, 3 David Peach – 7 Alan Ball, 4 Steve Williams, 10 Nick Holmes – 8 Phil Boyer, 9 Trevor Hebberd/Austin Hayes, 11 Terry Curran/Graham Baker. Nya i laget var målvakten Terry Gennoe (Halifax Town), högerbacken Ivan Golac (Partizan Belgrad) och yttern Terry Curran (Derby County). I december värvades även Charlie George från Derby County. Terry Curran lämnade klubben i mars 1979 för division tre-klubben Sheffield Wednesday och Ted MacDougall, som hade inlett säsongen som ordinarie i tröja nummer 9, såldes till Bournemouth i november 1978. Waldron, Ball och Boyer spelade samtliga 42 ligamatcher och Boyer blev bäste målskytt med totalt femton mål varav sju i ligan (Nick Holmes blev lagets bäste målskytt i ligan med åtta mål).

I september 1979 värvades anfallaren Mick Channon tillbaka till klubben från Manchester City och i oktober värvades mittbacken David Watson från Werder Bremen. I mars 1980 såldes David Peach till Swindon Town och Alan Ball lämnade England för spel i NASL-laget Vancouver Whitecaps. 1979/80 spelade Phil Boyer samtliga 42 ligamatcher och han blev även lagets bäste målskytt med 23 ligamål.

Tröjorna tillverkades av Admiral och hemmastället bestod av tröjor med röda och vita ränder i olika bredd, svarta byxor och vita strumpor. Bortastället bestod av gula tröjor, blå byxor och gula strumpor.

Southampton 1972–1974

Southampton slutade på trettonde plats i ligan 1972/73. I FA-cupen åkte man ut direkt i tredje omgången mot Crystal Palace och i Ligacupen besegrade man Chester efter två omspelsmatcher i andra omgången men förlorade sedan mot Notts County. Eric Martin och Hugh Fisher spelade alla 42 ligamatcher och Mick Channon blev bäste målskytt med totalt 18 mål varav 16 i ligan.

Southamptons startelva 1972/73: 1 Eric Martin (målvakt), 2 Bob McCarthy (högerback), 3 Francis Burns/Joe Kirkup (vänsterback), 4 Hugh Fisher (mittfältare), 5 Paul Bennett (mittback), 6 Jim Steele (mittback), 7 Terry Paine (mittfältare), 8 Mick Channon (anfallare), 9 Ron Davies/Paul Gilchrist (anfallare), 10 Brian O’Neil (mittfältare), 11 Bobby Stokes (anfallare). Ron Davies var ordinarie under första hälften av säsongen, men Paul Gilchrist tog sedan över och i april såldes Davies till Portsmouth.

Ted Bates som hade varit tränare för Southampton sedan 1955 avgick i december 1973 och ersattes av Lawrie McMenemy. Från och med säsongen 1973/74 flyttades tre lag ner i division två. Southampton slutade på tjugonde plats och åkte därför ur högsta divisionen. I FA-cupen slog man ut Blackpool och Bolton men åkte ut mot Wrexham i femte omgången. I Ligacupen slog Southampton ut Charlton och Chesterfield men förlorade mot Norwich i fjärde omgången. Hugh Fisher spelade återigen alla 42 ligamatcher och Mick Channon blev skyttekung i division ett med 21 mål (totalt gjorde han 23 mål med cuperna inräknat).

Hemmatröjan var rödvitrandig med röd krage och röda muddar. Byxorna och strumporna var under 1972/73 likadana som tidigare, men 1973/74 fick byxorna två röda ränder på sidorna och strumporna var helt röda. Bortastället bestod av gula tröjor med blå krage, blå byxor och gula strumpor.

Southampton 1967–1972

Southampton slutade på sextonde plats i ligan 1967/68. Ron Davies gjorde 28 mål och blev skyttekung för andra året i rad. Martin Chivers hann göra tretton ligamål innan han i januari såldes till Tottenham. Samtidigt tog 20-årige Mick Channon en plats i anfallet. I laget fanns också högeryttern Terry Paine som spelade över 800 matcher för klubben mellan 1957 och 1974.

Säsongen 1968/69 klättrade Southampton till sjunde plats i tabellen och kvalificerade sig för Mässcupen. Där slog man ut norska Rosenborg i första omgången och sedan portugisiska Vitória Guimarães, men i tredje omgången åkte man ut mot Newcastle. I ligan slutade Southampton först på nittonde plats, tre poäng från nedflyttning, men 1970/71 gjorde man återigen en bra säsong. Laget kom på sjunde plats i ligan och kvalificerade sig för den nystartade UEFA-cupen. Det blev dock förlust mot Athletic Bilbao redan i första omgången och i ligan slutade man precis som två år tidigare på nittonde plats.

Hemmastället bestod av rödvitrandiga tröjor, svarta byxor och röda strumpor med en vit rand. Den långärmade varianten hade rund hals medan den kortärmade hade V-hals. Fram till 1970 var numren placerade på en vit tonplatta men denna togs sedan bort. Bortastället bestod av guldgula tröjor och strumpor samt svarta byxor.