Sunderland 1988/89

Efter att ha varit nere och vänt i division tre var Sunderland tillbaka i tvåan 1988/89. Till en början hade man svårt att vinna matcher. På de sex första ligamatcherna blev det fyra oavgjorda och två förluster. Första segern kom den första oktober då man besegrade Oldham Athletic med 3–2 hemma på Roker Park. Det blev sedan ytterligare fyra segrar på de sju följande matcherna, men ofta slutade matcherna oavgjort. Faktum är att Sunderland spelade oavgjort tio gånger på de nitton första ligamatcherna. I december–januari hittade man dock en formtopp med fem segrar på sex matcher, men i februari och mars gick det återigen sämre. Det blev nio förluster och bara tre segrar på fjorton matcher. Laget avslutade sedan säsongen med tre segrar och lika många oavgjorda på de sex sista matcherna. Sunderland slutade därmed på elfte plats i division två 1988/89.

Ligacupen, Full Members’ Cup och FA-cupen

Sunderland inledde cupspelet 1988/89 med en mållös match mot York City i första omgången av Ligacupen. Det blev sedan seger med 4–0 i returen, men i nästa omgång åkte man ur turneringen efter två förluster mot West Ham, 0–3 hemma och 1–2 borta. Den åttonde november gick Sunderland in i Full Members’ Cup (Simod Cup) där man besegrade Charlton Athletic med 1–0. I andra omgången föll man dock med 1–2 mot Blackburn Rovers. I tredje omgången av FA-cupen, den sjunde januari 1989, blev det oavgjort 1–1 mot Oxford United. Sunderland åkte sedan ur även FA-cupen efter förlust med 0–2 i omspelet.

Spelarna i Sunderland 1988/89

Ordinarie laguppställning: 1 Iain Hesford/Tony Norman – 2 Gary Bennett/Frank Gray, 4 Richard Ord, 5 John MacPhail, 3 Frank Gray/Reuben Agboola – 7 Gary Owers, 8 Gordon Armstrong, 6 Steve Doyle, 11 Colin Pascoe – 9 Eric Gates, 10 Marco Gabbiadini.

Målvakten Hesford spelade de tjugo första ligamatcherna, men i december 1988 såldes han till Hull City i en bytesaffär med Tony Norman. Tim Carter vaktade målet i två matcher innan Norman tog över och spelade de 24 sista matcherna. Mittbacken John MacPhail och mittfältaren Gordon Armstrong spelade mest med 45 ligamatcher var. Marco Gabbiadini blev lagets bäste målskytt med arton ligamål samt tre i Ligacupen.

Sunderland 1989/90

Sunderland inledde säsongen 1989/90 med att besegra Swindon Town med 2–0 borta på County Ground. Just Swindon skulle återkomma som motståndare i slutet av säsongen. Tre dagar senare föll man med 2–4 mot Ipswich Town hemma på Roker Park, men annars hade laget en bra höst. På de 24 första ligamatcherna fram till nyår vann Sunderland elva matcher, spelade oavgjort nio gånger och förlorade fyra gånger. Laget låg då på tredje plats i tabellen. Efter nyår gick det något sämre. På de tjugo sista matcherna blev det nio segrar, fem oavgjorda och åtta förluster. Sunderland sjönk därmed till en slutlig sjätteplats i division två 1989/90 vilket innebar kvalspel till division ett.

I kvalsemifinalen mötte man trean i tabellen Newcastle United. Första mötet på Roker Park slutade mållöst, men i returen på St. James’ Park vann Sunderland med 2–0 och gick till kvalfinal. Där mötte man Swindon Town som hade besegrat Blackburn Rovers i sin semifinal. I finalen på Wembley den 28:e maj 1990 gjorde Swindon matchens enda mål och tog sig upp i högsta serien. Det slutade dock inte där. Swindon Town och dess ordförande Brian Hillier åtalades på grund av ekonomiska oegentligheter. Klubben dömdes vara skyldig på 36 åtalspunkter varav 35 handlade om olagliga utbetalningar. Swindon förblev därför i division två och Sunderland gick i stället upp i ettan.

Cupspel

Precis som föregående säsong deltog Sunderland i tre cupturneringar även 1989/90. Det började med andra omgången av Ligacupen i september. Där blev det 1–1 mot Fulham, men i returen vann Sunderland med 3–0. Även matchen mot Bournemouth i nästa omgång slutade 1–1, men Sunderland tog sig vidare tack vare 1–0 i omspelet. I fjärde omgången mot Exeter City blev det återigen oavgjort, nu 1–1, men Sunderland vann omspelet med 5–2. En mållös match mot Coventry City i femte omgången innebar oavgjort för fjärde gången. Denna gång var dock motståndarna för starka i omspelet där Coventry vann med hela 5–0. I Full Members’ Cup, som numera officiellt hette Zenith Data Systems Cup, åkte Sunderland ut direkt efter förlust med 1–2 mot Port Vale. Det blev förlust med samma siffror även i tredje omgången av FA-cupen i januari 1990, denna gång mot Reading.

Spelarna i Sunderland 1989/90

Ordinarie laguppställning: 1 Tony Norman – 2 Reuben Agboola/John Kay, 4 Gary Bennett, 5 John MacPhail, 3 Paul Hardyman – 6 Gary Owers, 7 Paul Bracewell, 8 Gordon Armstrong, 11 Colin Pascoe – 9 Eric Gates, 10 Marco Gabbiadini.

Sommaren 1989 lämnade Frank Gray (Darlington) och Steve Doyle (Hull City) klubben. Nya spelare i Sunderland 1989/90 var vänsterbacken Paul Hardyman (Portsmouth) och mittfältaren Paul Bracewell (Everton). Gordon Armstrong och Marco Gabbiadini spelade från start i samtliga 46 ligamatcher. Gabbiadini blev även lagets bäste målskytt med totalt 26 mål (21 i ligan, 4 i Ligacupen, 1 i play-off-semifinalen).

Nya matchställ från Hummel

Till säsongen 1988/89 tog Hummel över som tröjleverantör åt Sunderland. Klubbens sponsor sedan tre år tillbaka var Vaux. Hemmatröjan hade de traditionella röda och vita ränderna samt en rundad, överlappande röd halslinning. Längs ärmarna löpte en rad med de för Hummel så typiska vinkelformerna. I tröjans tyg fanns också ett mönster bestående av bokstäverna HUMMEL som upprepade sig, varannan rad uppochner. Shortsen var svarta med en rad vinkelformer längs sidorna i samma färg som på tröjan. Strumporna var röda med vit överdel.

Sunderland hade två reservställ: ett blått och ett gult. Den blå tröjan hade vit och röd halslinning samt vita vinkelformer längs ärmarna. Till denna tröja använde man antingen vita eller blå shorts beroende på motståndarnas färger. Strumporna var blå med vit överdel.

Den andra bortatröjan var gul med blå vinklar längs ärmarna samt blå och gul rundad halslinning. Denna variant använde man under 1988/89, men till 1989/90 gjorde man några förändringar. Halslinningen blev V-formad och man gjorde om ärmarna till Raglan-typ, det vill säga att sömmen går från armhålan upp mot halsen. Vaux-loggan blev svart istället för blå och man bytte stil på numren på ryggen. Till dessa tröjor använde man antingen blå eller gula shorts samt gula strumpor.

Sunderland slutade på trettonde plats i ligan 1983/84, tre placeringar bättre än året innan. I FA-cupen slog man ut Bolton Wanderers, men åkte sedan ut mot Birmingham City och i Ligacupen besegrade man Cambridge United innan man förlorade mot Norwich City efter omspel. Chris Turner och Nick Pickering spelade samtliga 48 tävlingsmatcher. Colin West och Gary Rowell blev bästa målskyttar med totalt tretton mål varav nio respektive åtta i ligan.

Laguppställning 1983/84: 1 Chris Turner – 2 Barry Venison, 4 Ian Atkins, 5 Gordon Chisholm, 6 Shaun Elliott, 3 Nick Pickering – 7 Paul Bracewell, 10 Mark Proctor – 8 Gary Rowell, 9 Colin West, 11 Leighton James.

Säsongen 1984/85 kom Sunderland näst sist i tabellen och åkte ner i division två. I FA-cupen åkte man ut direkt i tredje omgången mot Southampton, men i Ligacupen tog man sig hela vägen till final. Där blev det dock förlust mot Norwich City efter att mittbacken Gordon Chisholm styrt bollen i eget mål. Chris Turner spelade samtliga 53 tävlingsmatcher under säsongen och Clive Walker, nyförvärv från Chelsea, blev bäste målskytt med totalt fjorton mål varav tio i ligan.

Laguppställning Ligacupfinalen 1985: 1 Chris Turner – 2 Barry Venison, 4 Gary Bennett, 5 Gordon Chisholm, 6 David Corner, 3 Nick Pickering – 7 Peter Daniel, 10 Steve Berry – 8 Ian Wallace, 9 David Hodgson, 11 Clive Walker; avbytare: 12 Howard Gayle.

Tröjorna tillverkades av Nike som för första gången levererade tröjor till ett engelskt ligalag. Sponsor var Cowies. I tv-sända matcher var Cowies-loggan i mindre format. Hemmatröjan var röd- och vit-randig med vit V-hals och vita ärmar. Byxorna var svarta med röda och vita fält på sidorna och strumporna var röda med två vita ränder på överdelen. Reservtröjan var ljusblå med marinblå ränder på tvären och med marinblå ärmar. Byxorna var oftast ljusblå, men marinblå byxor förekom också. Strumporna var ljusblå med två marinblå ränder på överdelen.

• 

• 

• 

• 

Sunderland undvek precis nedflyttning säsongen 1981/82. Laget kom på nittonde plats i tabellen, två poäng före Leeds som åkte ur och med lika många poäng som Birmingham, West Bromwich och Stoke. I FA-cupen slog man ut Rotherham United efter omspel i tredje omgången, men förlorade sedan mot Liverpool. Även i Ligacupen slog man ut Rotherham, men åkte ur mot Crystal Palace i tredje omgången. Nick Pickering spelade mest med totalt 43 matcher varav 37 i ligan (även Mick Buckley spelade 37 ligamatcher). Gary Rowell blev lagets bäste målskytt med totalt elva mål varav nio i ligan.

Laguppställning 1981/82: 1 Chris Turner/Barry Siddall, 2 Joe Hinnigan, 3 Iain Munro, 4 Rob Hindmarch, 5 Jeff Clarke/Gordon Chisholm, 6 Shaun Elliott, 7 Mick Buckley, 8 Ally McCoist, 9 Gary Rowell, 10 Nick Pickering, 11 Stan Cummins.

Bland de nya spelarna 1982/83 fanns Ian Atkins (försvarare/mittfältare, Shrewsbury Town), Leighton James (vänsterytter, Swansea City) och Frank Worthington (anfallare, Leeds United). Sunderland kom på sextonde plats i ligan, återigen på samma poäng som Birmingham. I FA-cupen blev det förlust mot Manchester City efter omspel i tredje omgången och i Ligacupen slog man ut Wolverhampton i andra omgången, men förlorade mot Norwich efter omspel i tredje omgången. Nick Pickering var återigen den som spelade flest matcher med totalt 44 varav 39 i ligan och även denna säsong blev Gary Rowell bäste målskytt med totalt arton mål varav sexton i ligan.

Tröjorna tillverkades av Le coq sportif, som hade tagit fram en för Sunderland okonventionell design. Tröjorna var övervägande vita med smala röda och svarta ränder och användes tillsammans med röda byxor och strumpor. Reservtröjan var ljusblå med tunna mörkblå ränder och användes tillsammans med mörkblå byxor och ljusblå strumpor. Numren på hemmatröjan var av den traditionella sorten, medan de på reservtröjan var i en modern 3D-stil, samma som på Tottenhams tröjor.

• 

• 

Efter tre säsonger i division två var Sunderland tillbaka i högsta serien. Laget tog 35 poäng, lika många som Wolverhampton och Brighton, och klarade sig kvar med två poängs marginal till Norwich som åkte ur. Stan Cummins spelade samtliga 42 ligamatcher och Gary Rowell blev lagets bäste målskytt med tio ligamål.

Laguppställning: Chris Turner – Steve Whitworth, Rob Hindmarch, Sam Allardyce, Shaun Elliott, Joe Bolton – Kevin Arnott, Gordon Chisholm, Gary Rowell – Alan Brown, Stan Cummins.

Tröjorna tillverkades av Umbro. Hemmastället bestod av rödvitrandiga tröjor med röd krage och röda muddar, svarta byxor och röda strumpor med vit överdel. Två olika reservställ användes: En blå tröja med rödvit krage och Umbro-markering längs ärmarna. Denna användes tillsammans med vita (eller som i bortamatchen mot Arsenal, svarta) byxor och blå strumpor med rödvit överdel. Det andra reservstället bestod av vita tröjor, svarta byxor och vita strumpor.

• 

• 

• 

Sunderland hade vunnit division två och var tillbaka i högsta serien för första gången sedan 1969/70. Laget fick dock ingen bra start på den nya säsongen och efter nio raka ligamatcher utan seger avgick tränaren Bob Stokoe. Ian MacFarlane tog tillfälligt över innan Jimmy Adamson (senast i Sparta Rotterdam och tidigare i Burnley) tog över permanent i december. Adamson förlorade sina sju första ligamatcher med Sunderland, men sedan spelade laget upp sig. Men trots nio segrar på de sjutton sista matcherna slutade Sunderland på tjugonde plats och åkte tillbaka ner i tvåan.

Laget 1976/77: Barry Siddall – Jack Ashurst/Mick Docherty, Jeff Clarke, Jim Holton/Shaun Elliott, Joe Bolton – Gary Rowell, Tony Towers, Ray Train/Kevin Arnott, Bobby Kerr – Mel Holden, Bob Lee. Joe Bolton spelade samtliga 42 ligamatcher och Bob Lee blev bäste målskytt med tretton ligamål.

Tröjorna tillverkades av Umbro och på ena bröstet fanns texten ”2nd Division Champions 1975/6” samt klubbens initialer ”SAFC”. Hemmastället bestod av rödvitrandiga tröjor med röd krage, svarta byxor och röda strumpor med vit överdel. Bortastället var gult med blå markeringar.