Etikett: UEFA-cupen

Bayer Leverkusen 1994/95

Bayer Leverkusen, med rutinerade nyförvärvet Rudi Völler i anfallet, slutade på sjunde plats i Bundesliga 1994/95. I UEFA-cupen tog man sig till semifinal där det tog stopp mot Parma.

Höstsäsongen: avancemang i UEFA-cupen

Bayer Leverkusen hade en riktig målfest i första tävlingsmatchen 1994/95. Det blev seger med hela 11–0 mot BSV Brandenburg i första omgången av tyska cupen! I ligapremiären förlorade man dock med 0–1 hemma mot Kaiserslautern. Förlust, 3–2, blev det också borta mot Werder Bremen, men därefter tog Bayer Leverkusen två raka segrar. 34-årige Rudi Völler hade hämtats från Olympique Marseille och var nu spelklar. Med honom i laget slog man Eintracht Frankfurt (4–0 hemma) och Bochum (3–1 borta). Leverkusen åkte sedan ut på straffar mot 1860 München i andra omgången av tyska cupen.

Laget gick nu in i första omgången av UEFA-cupen. Motståndare: PSV Eindhoven med en 18-årig Ronaldo i anfallet. Det blev en sprudlande tillställning som slutade 5–4 till hemmalaget Bayer efter hattrick av både Ulf Kirsten (Bayer) och Ronaldo (PSV). I ligan spelade Bayer sedan oavgjort både hemma mot Borussia Dortmund (2–2) och borta mot Freiburg (1–1). Även returen mot PSV slutade oavgjort, 0–0. Oktober månad inleddes med en 3–1-seger hemma mot Stuttgart följt av 3–3 borta mot Borussia Mönchengladbach. I den senare matchen blev både Martin Dahlin och Rudi Völler tvåmålsskyttar. Efter 1–1 hemma mot Bayer Uerdingen slog man ungerska Honved med 2–0 borta i andra omgången av UEFA-cupen. Samma siffror blev det i ligan borta mot Duisburg.

Leverkusen spelade sedan 2–2 hemma mot Schalke 04 innan man slog Honved med 5–0 i returen. Återigen svarade Ulf Kirsten för ett hattrick. Det blev även seger, 2–1, borta mot Hamburger SV i ligan. Efter 0–0 hemma mot Karlsruhe och 1–1 borta mot 1860 München mötte man polska GKS Katowice i UEFA-cupen. Leverkusen föll med 2–1 borta mot Bayern München, men slog sedan Köln med 3–1 hemma. Laget gjorde sedan återigen fyra mål mot Katowice. 4–1 slutade matchen och sammanlagt 8–1. Det innebar att man var klara för kvartsfinal. Bayer Leverkusen avslutade sedan höstsäsongen med 1–1 borta mot Dynamo Dresden. Efter halva säsongen låg laget åtta i tabellen.

Vårsäsongen

Bayer Leverkusen fick ingen vidare start på vårsäsongen 1995. Förlust både borta mot Kaiserslautern (1–0) och hemma mot Werder Bremen (1–2). Ulf Kirsten och Paulo Sergio gjorde sedan två mål var i 5–1-segern över franska Nantes i UEFA-cupen. I ligan gick det dock fortsatt dåligt. Förlust med 2–0 borta mot Eintracht Frankfurt och med 1–3 hemma mot Bochum – fyra raka förluster i ligan efter vinteruppehållet! Efter en mållös retur borta mot Nantes var Bayer Leverkusen klart för semifinal. Det blev sedan seger med 3–0 i Dortmund, men därefter förlorade man med 4–2 två gånger i rad, hemma mot Freiburg och borta mot Stuttgart. Leverkusen hade nu sjunkit till elfte plats i tabellen.

I UEFA-cupens semifinal mötte man Parma. Italienarna vann med 2–1 i Leverkusen och kopplade ett starkt grepp om finalbiljetten. Det blev sista matchen för tränaren Dragoslav Stepanovic som lämnade klubben. Det blev dock seger med 3–1 hemma mot Mönchengladbach och sedan slog man även Uerdingen med 1–0 borta. Mot Mönchengladbach satt Peter Hermann på tränarbänken, men till nästa match hade Erich Ribbeck tagit över permanent. Parma vann sedan semifinalreturen med 3–0 och gick till final.

Första ligamatchen för Ribbeck slutade med en 2–0-seger hemma mot Duisburg. Efter en 3–2-förlust borta mot Schalke slog man även Hamburg hemma (3–1) och Karlsruhe borta (4–2). Mot Karlsruhe gjorde Kirsten sitt tredje hattrick för säsongen. Man mötte sedan de båda München-lagen hemma på Ulrich-Haberland-Stadion. Mot 1860 blev det förlust med 2–0, men mot Bayern vann man med samma siffror. Laget avslutade sedan säsongen med 3–3 borta mot Köln och 2–2 hemma mot Dynamo Dresden. De innebar att Bayer Leverkusen slutade på sjunde plats i Bundesliga 1994/95, fyra placeringar sämre än föregående säsong.

Spelarna i Bayer Leverkusen 1994/95

Ordinarie laguppställning: Rüdiger Vollborn – Ioan Lupescu – Jens Melzig/Christian Wörns, Markus Happe – Hans-Peter Lehnhoff/Heiko Scholz, Bernd Schuster, Pavel Hapal/Markus Münch – Andreas Thom, Paulo Sergio – Ulf Kirsten, Rudi Völler.

Markus Happe spelade mest med 32 av de 34 ligamatcherna. Rudi Völler blev bäste målskytt med sexton ligamål. Hans anfallskollega Ulf Kirsten stod för femton fullträffar i ligan. Han gjorde dessutom tio mål i UEFA-cupen och blev turneringens skyttekung.

Markus Münch (Bayern München), Thomas Dooley (ingen klubb, senast i Kaiserslautern 1988–93), Hans-Peter Lehnhoff (Royal Antwerp), Andreas Neuendorf (Reinickendorfer Füchse), Mike Rietpietsch (Union Berlin), Taifour Diane (Colorado Foxes) och Rudi Völler (Olympique Marseille) var nya i Bayer Leverkusen 1994/95. Bernard Schuiteman (Feyenoord) lämnade klubben under vintern.

Matchställen

Adidas levererade matchställen till Bayer Leverkusen 1994/95. Sponsorn Bayer gjorde reklam för läkemedlet Talcid på tröjorna. Hemmatröjan var röd- och svartrandig med svart krage. Shortsen var svarta med tre röda ränder nedtill. I ligamatcherna stod det ”Bayer” ovanför tröjnumret och ”Leverkusen” nedanför. Detta saknades dock i UEFA-cupen. Man hade också en annan typ av tröjnummer i UEFA-cupen.

Vad gäller bortatröjor är det något oklart. I UEFA-cupen hade man i alla fall en vit tröja med tre röda ränder över höger axel. Däremot har jag inte hittat några bilder från ligan där laget använder ett bortaställ. En kvalificerad gissning är de använde samma tröjmodell som i UEFA-cupen – den hade de även 1993/94.

1. FC Kaiserslautern 1994/95

Kaiserslautern var med bland de främsta lagen i Bundesliga 1994/95. Man kunde dock inte rå på topplagen Dortmund och Bremen utan fick nöja sig med fjärde plats. Laget gick dessutom till semifinal i tyska cupen, men i UEFA-cupen blev det överraskande respass mot danska Odense i andra omgången.

Höstsäsongen: förlust mot Odense i UEFA-cupen

Kaiserslautern inledde säsongen 1994/95 med att slå ut SG Egelsbach (2–0) i första omgången av tyska cupen. I ligapremiären slog man sedan Bayer Leverkusen med 1–0 borta. Efter 1–1 hemma mot Eintracht Frankfurt föll man med 2–1 borta mot Borussia Dortmund. I fjärde omgången tog Kaiserslautern sin andra tvåpoängare när man besegrade Stuttgart med 3–2 hemma.

Nästa match spelades den 13:e september då laget gick in i första omgången av UEFA-cupen. Kaiserslautern besegrade enkelt isländska IA från Akranes med 4–0 borta. I returen hemma på Fritz-Walter-Stadion två veckor senare blev det 4–1 till tyskarna och sammanlagt alltså 8–1. Däremellan hade laget spelat två matcher i ligan och en i tyska cupen. I ligan blev det två 3–1-segrar mot Bayer Uerdingen (borta) och Schalke 04 (hemma). Mellan dessa matcher besegrade man dessutom Dortmund med hela 6–3 efter förlängning i cupen.

Det blev alltså sex segrar på sex matcher i september, men i oktober gick det inte lika bra – bara en enda seger. Först blev det oavgjort två gånger: 3–3 borta mot Karlsruhe och 1–1 hemma mot Bayern München. Efter en 1–0-förlust borta mot Dynamo Dresden fick man bara 1–1 hemma mot danska Odense i UEFA-cupen. Även mot Werder Bremen i ligan blev det 1–1, men Kaiserslautern avslutade månaden med en 2–0-seger borta mot Bochum.

November månad inleddes med en mållös match i returen mot Odense. Danskarna hade därmed sensationellt slagit ut tyskarna tack vare sitt mål på bortaplan. Efter en 3–2-seger hemma mot Freiburg slog man Fortuna Köln med hela 7–3 i tyska cupens åttondelsfinal. Det blev sedan storförlust med 4–0 borta mot Borussia Mönchengladbach i nästa ligamatch, men därefter höll man nollan tre matcher i rad. Kaiserslautern besegrade både Duisburg (hemma) och Köln (borta) med 1–0. Däremellan fick man 0–0 borta mot Hamburg. Laget avslutade sedan höstsäsongen med 1–1 hemma mot 1860 München. Den matchen spelades den andra december medan de flesta andra lag spelade sin sista match en vecka senare. När alla hade spelat sjutton matcher låg Kaiserslautern på sjätte plats i tabellen.

Vårsäsongen: semifinal i cupen, fyra i ligan

Kaiserslautern fick en utmärkt start på vårsäsongen 1995 med fyra raka segrar. Det blev 1–0 hemma mot Leverkusen och Dortmund samt 3–1 borta mot Frankfurt. Sedan besegrade man St. Pauli med 4–2 i tyska cupens kvartsfinal. Därefter följde två oavgjorda matcher mot Stuttgart (2–2 borta) och Bayer Uerdingen (1–1 hemma). Laget avslutade sedan mars månad med en 1–0-seger borta mot Schalke 04.

April började med en mållös match hemma mot Karlsruhe och sedan 1–1 borta mot Bayern München. Det blev sedan förlust med 1–0 mot Mönchengladbach i semifinalen av tyska cupen, men Kaiserslautern återhämtade sig och besegrade Dynamo Dresden med 3–1 hemma i ligan. Efter 2–2 i Bremen slog man även Bochum med 3–1 hemma.

Laget släppte sedan in tio mål på fyra matcher i maj. Det började med en 4–1-förlust borta mot Freiburg. Man fick 2–2 hemma mot Mönchengladbach och föll sedan med 3–2 borta mot Duisburg. Kaiserslautern avslutade däremot säsongen riktigt starkt. Efter seger med 4–1 hemma mot Hamburg blev det två 3–1-segrar borta mot 1860 München och hemma mot Köln. Det innebar att Kaiserslautern slutade på fjärde plats i Bundesliga 1994/95. Laget tog lika många poäng som trean Freiburg (46) och man var tre poäng bakom mästarna Dortmund.

Spelarna i Kaiserslautern 1994/95

Ordinarie laguppställning (3–5–2 med libero): Andreas Reinke – Miroslav Kadlec – Axel Roos, Thomas Ritter – Oliver Schäfer/Michael Lusch, Roger Lutz, Ciriaco Sforza, Martin Wagner, Andreas Brehme – Pavel Kuka, Stefan Kuntz.

Gerald Ehrmann inledde som ordinarie målvakt och spelade tio av de tretton första ligamatcherna. Därefter tog nyförvärvet Andreas Reinke från St. Pauli över. I slutet av säsongen ställde tränare Friedel Rausch upp med Olaf Marschall som tredje anfallare på bekostnad av en av mittfältarna. Tjeckiske anfallaren Pavel Kuka deltog i samtliga 34 ligamatcher – 32 från start plus två inhopp. Han landsman, liberon Miroslav Kadlec, spelade 33 ligamatcher, samtliga från start. Kuka blev även lagets bäste målskytt med sexton ligamål. Hans anfallskollega Stefan Kuntz stod för fjorton fullträffar.

Förutom målvakten Reinke var även Matthias Hamann (Eintracht Trier), Dirk Anders (VfB Leipzig), Dirk Flock (Stuttgarter Kickers) och Olaf Marschall (Dynamo Dresden) nya i Kaiserslautern 1994/95.

Matchställen

Adidas levererade matchställen till Kaiserslautern 1994/95. Hemma- och bortatröjorna hade den för denna period så typiska Adidas-designen med tre diagonala ränder på sidorna. Hemmastället var som vanligt helrött medan bortastället bestod av vita tröjor med röda ärmar samt svarta diagonaler på sidorna. Det fanns också ett lila tredjeställ med tre vita fält över axlarna.

Eintracht Frankfurt 1994/95

Inför säsongen 1994/95 tog Jupp Heynckes över som tränare för Eintracht Frankfurt. Han hamnade dock på kollisionskurs med lagets stjärnspelare Tony Yeboah, Jay-Jay Okocha och Maurizio Gaudino. Oroligheterna bidrog säkerligen till de blandade resultaten. Någon riktig toppform ville aldrig infinna sig och laget höll till i mitten av tabellen hela säsongen.

Höstsäsongen: ojämn ligaform men avancemang i UEFA-cupen

Eintracht Frankfurt inledde säsongen 1994/95 med att slå ut Göttingen med 6–0 i första omgången av tyska cupen den 13:e augusti. En vecka senare spelade man en mållös ligapremiär hemma mot Köln. Det blev sedan oavgjort, 1–1, även i nästa match borta mot Kaiserslautern. Därefter åkte Eintracht på en 4–0-förlust borta mot Bayer Leverkusen innan man tog sin första seger, 4–1 hemma mot Borussia Dortmund. Segern var dock en tillfällighet och laget förlorade ytterligare tre matcher: först åkte man ur tyska cupen på straffar mot Wolfsburg och sedan föll man med 1–4 borta mot Stuttgart och 0–3 hemma mot Bayer Uerdingen.

Eintracht låg nu på 14:e plats i tabellen, men efter 0–0 borta mot Schalke 04 besegrade man Karlsruhe med 1–0 hemma. Man fick sedan 3–3 borta mot Bayern München innan man slog Dynamo Dresden med 2–0 hemma. Så lång fyra matcher utan förlust i oktober, men man avslutade månaden med en 2–0-förlust borta mot Werder Bremen. November månad bjöd på två segrar och två förluster. Det började med en 2–1-seger hemma mot Bochum följt av 0–2 borta mot Freiburg. Det blev sedan ännu en 2–1-seger (hemma mot Borussia Mönchengladbach) och därefter förlust med 1–0 borta mot Duisburg.

Som nämndes i inledningen kom tränaren Jupp Heynckes på kant med stjärnorna i laget. I början av december blev Yeboah, Okocha och Gaudino bestraffade med extra träning för att inte ha gjort sitt bästa. De vägrade sedan spela nästa match hemma mot Hamburg. Klubben stängde därför av dem på obestämd tid. Gaudino lånades ut till Manchester City senare samma månad och Yeboah såldes till Leeds United i januari 1995. Okocha kom senare tillbaka till laget. Trots stjärnornas frånvaro vann Eintracht matchen mot Hamburg med 2–0, men man avslutade sedan höstsäsongen med en 2–1-förlust borta mot 1860 München. Efter halva säsongen låg Eintracht Frankfurt på elfte plats i tabellen.

Under hösten spelade Eintracht även i UEFA-cupen. I första omgången slog man ut Olimpija Ljubljana efter 1–1 borta och 2–0 hemma. En 2–1-förlust borta mot Rapid Bukarest vändes till en 5–0-seger hemma. I tredje omgången slog man ut Napoli efter seger med 1–0 både hemma och borta.

Vårsäsongen: Jupp Heynckes får sparken

De svaga resultaten fortsatte i början på vårsäsongen 1995. Eintracht förlorade med 3–0 borta mot Köln och sedan med 1–3 hemma mot Kaiserslautern. Tre dagar senare, den 28:e februari, fick man åtminstone oavgjort, 1–1, hemma mot Juventus i UEFA-cupens kvartsfinal. I nästa ligamatch slog man dessutom Bayer Leverkusen med 2–0 hemma. Det blev sedan oavgjort i tre raka ligamatcher: 1–1 borta mot Dortmund och Uerdingen samt däremellan 2–1 hemma mot Stuttgart. Innan den sistnämnda matchen mötte man också Juventus i returen i Turin. Italienarna vann med 3–0 och gick till semifinal.

Efter förlust med 0–3 hemma mot Schalke 04 den 31:a mars fick Jupp Heynckes sparken. Eintracht-legendaren Karl-Heinz ”Charly” Körbel tog över som tillförordnad tränare resten av säsongen. Som spelare gjorde han 602 ligamatcher för klubben åren 1972–1991.

I Körbels första match på tränarbänken fick Eintracht 1–1 borta mot Karlsruhe. En vecka senare föll man med 2–5 hemma mot Bayern München. Bayern hade dock fyra amatörspelare på plan (max tre var tillåtet) varför Eintracht tilldömdes segern med 2–0. Det blev sedan seger med 2–1 borta mot Dynamo Dresden. Efter 0–0 hemma mot Werder Bremen slog man även Bochum med 1–0 borta.

Efter tre segrar och två oavgjorda kom dock ett bakslag för Körbel i form av två förluster mot Freiburg (1–2 hemma) och Mönchengladbach (0–2 borta). Eintracht kom tillbaka och slog Duisburg med 4–1 innan man förlorade med 3–1 borta mot Hamburg. Det blev sedan seger med 3–1 hemma mot 1860 München i sista omgången. Det innebar att Eintracht Frankfurt slutade på nionde plats i Bundesliga 1994/95, fyra placeringar sämre än föregående säsong.

Spelarna i Eintracht Frankfurt 1994/95

Ordinarie laguppställning: Andreas Köpke – Manfred Binz – Uwe Bindewald, Dietmar Roth/Ralf Weber – Slobodan Komljenovic, Mirko Dickhaut, Augustine ”Jay-Jay” Okocha, Ralf Falkenmayer, Ralf Weber/Thorsten Legat – Jan Furtok, Anthony Yeboah/Augustine ”Jay-Jay” Okocha.

Målvakten Köpke och liberon Binz spelade från start i samtliga 34 ligamatcher. Jay-Jay Okocha och Tony Yeboah blev lagets bästa målskyttar med sju ligamål var.

Andreas Köpke (1. FC Nürnberg), Matthias Dworschak (egen produkt 1988), Thorsten Flick (egen produkt 1993) och Thorsten Legat (Werder Bremen) var nya i A-laget sommaren 1994. Thomas Doll anlände från Lazio i oktober 1994 och Josef Obajdin kom från Slovan Liberec i januari 1995. Maurizio Gaudino (Manchester City, lån fr.o.m. december 1994) och Anthony Yeboah (Leeds United, januari 1995) lämnade klubben under säsongen.

Matchställen

Puma levererade matchställen till Eintracht Frankfurt 1994/95. Sponsor var Tetra Pak. Hemmatröjan var röd med former eller ränder som påminde om Tetra Pak-logotypen i svart, vitt och rött. Tillhörande byxor var svarta med ett rött och ett vitt fält på vänster ben. Bortatröjan hade samma design och var övervägande gul med blå, vita och röda former. Det fanns också en blå tredjetröja i samma stil som de andra. I UEFA-cupen saknade tröjorna klubbnamnet på ryggen.

Borussia Dortmund 1994/95

Säsongen 1994/95 blev Borussia Dortmund tyska mästare för första gången på 32 år. Dessutom gick laget till semifinal i UEFA-cupen. Tränare Ottmar Hitzfeld fortsatte att bygga upp ett riktigt storlag genom att värva ytterligare ett par rutinerade spelare i form av Andreas Möller och Júlio Cesar.

Höstsäsongen: Rivstart av Borussia

Borussia Dortmund inledde säsongen 1994/95 genom att slå ut Altona 93 ur tyska cupen (2–0). En vecka senare, den 20:e augusti, rivstartade man Bundesligasäsongen med en 4–0-seger över 1860 München hemma på Westfalenstadion. Detta följde man upp med en ännu större utklassning – 6–1 borta mot Köln i en match där Andreas Möller gjorde hattrick i första halvlek. Borussia Dortmund slog även Kaiserslautern (2–1) hemma, men i fjärde omgången kom första förlusten – 1–4 borta mot Eintracht Frankfurt. Det skulle dock visa sig bli lagets enda förlust i ligan under höstsäsongen.

Efter 2–2 borta mot Bayer Leverkusen mötte man Kaiserslautern i andra omgången av tyska cupen. Efter 2–2 vid full tid blev det fem mål i förlängningen. Matchen slutade 6–3 till Kaiserslautern och Dortmund var därmed utslaget. Borussia kom dock tillbaka och tog ännu en utklassningsseger, 5–0 hemma mot Stuttgart efter bland annat två mål var av Möller och Chapuisat. Det blev sedan ytterligare två segrar borta mot Bayer Uerdingen (2–0) och hemma mot den stora rivalen Schalke 04 (3–2). Efter en mållös match borta mot Karlsruhe tog man två 1–0-segrar mot Bayern München (hemma) och Dynamo Dresden (borta).

Två 2–0-segrar över Werder Bremen hemma och Bochum borta följdes av två oavgjorda mot Freiburg (1–1 hemma) och Borussia Mönchengladbach (3–3 borta). Efter 1–0 hemma mot Duisburg avslutade Borussia Dortmund höstsäsongen med en 4–0-seger borta mot Hamburg. Här svarade Michael Zorc för ett äkta hattrick i andra halvlek. Efter halva säsongen toppade Borussia tabellen, fyra poäng före Werder Bremen.

Vårsäsongen: Första mästartiteln på 32 år

När vårsäsongen drog igång i februari 1995 fortsatte Borussia Dortmund på den inslagna vägen med ännu en storseger: 5–1 borta mot 1860 München. Man slog sedan Köln med 2–1 hemma, men i mars upplevde laget något av en formsvacka. Två förluster blev det, 0–1 borta mot Kaiserslautern och 0–3 hemma mot Bayer Leverkusen. Däremellan fick man 1–1 hemma mot Eintracht Frankfurt. Efter en mållös match borta mot Stuttgart fick laget en bättre start på april månad: seger med 3–1 hemma mot Bayer Uerdingen. Efter 0–0 borta mot Schalke 04 slog man även Karlsruhe med 2–1 hemma. Bayern München vann sedan med 2–1 och gav Borussia deras fjärde ligaförlust för säsongen, men i nästa match blev det seger med 2–0 mot Dynamo Dresden.

Första matchen i maj var borta mot ligatvåan Werder Bremen. Hemmalaget vann med 3–1 och passerade Dortmund i tabellen. Borussia kom dock tillbaka och besegrade Bochum med samma siffror. Det blev sedan 1–1 både mot Freiburg (borta) och Mönchengladbach (hemma) innan man besegrade Duisburg med 3–2 borta. Inför sista omgången låg Dortmund en poäng bakom Werder Bremen. Borussia mötte Hamburg som inte hade något att spela för medan Werder mötte Bayern München som slogs om en plats i UEFA-cupen. Bayern vann sin match samtidigt som Andreas Möller och Lars Ricken ordnade en 2–0-seger för Borussia. Det innebar att Borussia Dortmund passerade Werder Bremen och blev tyska mästare 1994/95. Det var första gången som klubben vann Bundesliga sedan den professionella ligan startade 1963/64. Senast Dortmund blev tyska mästare var säsongen 1962/63 då mästarlaget korades genom ett slutspel mellan mästarna i de olika regionala ligorna kallade Oberliga.

Borussia Dortmund i UEFA-cupen 1994/95

Borussia Dortmund deltog även i UEFA-cupen 1994/95. Under hösten slog man ut Motherwell (1–0 hemma, 2–0 borta), Slovan Bratislava (förlust 2–1 borta, seger 3–0 hemma) och Deportivo La Coruña (förlust 1–0 borta, seger med 3–1 efter förlängning hemma).

Under våren fortsatte det med kvartsfinaler mot Lazio, och återigen vände tyskarna en 1–0-förlust borta till seger med 2–0 hemma. Även i semifinalen började Dortmund borta. Motståndare var Juventus och matchen slutade 2–2. Denna gång kunde dock inte Dortmund avgöra hemma. Istället vann italienarna med 2–1 och gick till final.

Spelarna i Borussia Dortmund 1994/95

Ordinarie laguppställning (3–5–2 med libero): Stefan Klos – Matthias Sammer – Bodo Schmidt, Júlio César – Stefan Reuter, Steffen Freund, Andreas Möller, Michael Zorc, Knut Reinhardt – Karl-Heinz Riedle, Stéphane Chapuisat.

Målvakten Stefan Klos spelade samtliga 34 ligamatcher. Han var också den målvakt i Bundesliga som höll nollan flest gånger, 14. Bland utespelarna var Stefan Reuter den mest frekvent förekommande med 33 matcher. Bästa målskyttar i ligan blev Michael Zorc (15 mål), Andreas Möller (14) och Stéphane Chapuisat (12).

Júlio César och Andreas Möller (båda Juventus), Martin Kree (Bayer Leverkusen), Marco Kurz (1.FC Nürnberg), Marc Arnold (SSV Ulm), René Tretschok (Tennis Borussia Berlin, tillbaka efter lån) och Mallam Yahaya (Torino) var nya i Borussia Dortmund 1994/95.

Matchställen

Nike levererade matchställen till Borussia Dortmund 1994/95. Sponsor var Die Continentale. Hemmatröjan var neongul med ett svart mönster på ärmarna liknande vingar. Reklamen på tröjan utgjordes av ett stort C med texten Die Continentale under, men i UEFA-cupen var sponsorns namn borttagen och man hade endast ett stort C. En annan skillnad var att tröjorna i UEFA-cupen saknade stadens namn Dortmund på ryggen. Shortsen var svarta med vita stjärnor längs sidorna och strumporna var randiga i neongult och svart. Bortastället var i samma stil fast helvitt med svarta detaljer.

Örebro SK 1992

Örebro SK hade en problematisk säsong 1992. 37-årige mittbacken Sven ”Dala” Dahlkvist hade lagt av efter en knäskada, men tränaren Rolf Zetterlund kallade in honom igen. Målvakten Anders Karlsson blev utvisad två matcher i rad och anfallaren Hasse Holmqvist kom på kant med Zetterlund. Nyförvärv som fick lite speltid bidrog dessutom till dålig stämning i laget. Det slutade med att ÖSK missade Mästerskapsserien, men i Kvalsvenskan var motståndet lättare och laget klarade sig kvar i Allsvenskan.

Örebro SK i Allsvenskan 1992

Det blev seger med 3–1 för Örebro SK mot Djurgården hemma på Eyravallen i den allsvenska premiären 1992 Därefter gick man mållös av plan i tre raka matcher. Det blev 0–0 borta mot GAIS och hemma mot Västra Frölunda. Däremellan föll ÖSK med 0–4 borta mot Malmö FF. I femte omgången kom andra segern, och även denna gång slutade det 3–1, nu borta mot Trelleborg.

Segern var dock en tillfällighet och ÖSK spelade sedan fem matcher utan att vinna. Det blev 0–2 hemma mot IFK Göteborg och sedan två oavgjorda: 1–1 borta mot Öster och 0–0 hemma mot AIK. I matchen mot Blåvitt tog målvakten Anders Karlsson med hand utanför straffområdet och blev utvisad redan i sjätte minuten. Debutanten Stefan Mogren fick ställa sig i mål och släppte in två bollar. Samma sak hände mot Öster. Karlsson blev återigen utvisad för hands utanför straffområdet och Mogren fick ställa sig i mål. Denna gång höll han dock nollan (Öster ledde med 1–0 vid utvisningstillfället) och Sven ”Dala” Dahlkvist kvitterade i sista minuten. Dessa två matcher var Stefan Mogrens enda framträdanden i Allsvenskan denna säsong!

Örebro släppte sedan in sex mål på två matcher mot IFK Norrköping (0–3 borta) och Öster (2–3 hemma). Därefter avslutade man vårsäsongen med en 2–0-seger hemma mot GAIS. ”Dala” Dahlkvist tackade nu för sig, men han skulle komma tillbaka. Efter EM-uppehållet tog ÖSK bara en seger på de återstående sju matcherna. Efter en 0-1-förlust borta mot Djurgården besegrade man AIK med 1–0 på Råsunda. Det blev sedan oavgjort tre gånger i rad: 0–0 hemma mot Norrköping, 1–1 borta mot Västra Frölunda och 2–2 hemma mot Malmö FF. ÖSK föll sedan med 1–3 borta mot Göteborg innan man avslutade grundserien med ännu en oavgjort, nu 1–1 hemma mot Trelleborg. Örebro SK slutade därmed åtta av de tio lagen i Allsvenskan 1992. Man fick därför rikta in sig på spel i Kvalsvenskan under hösten.

Stark avslutning efter tveksam start i Kvalsvenskan

Efter den svaga insatsen i Allsvenskan växte kritiken mot tränaren Rolf Zetterlund. Han hamnade på kollisionskurs med storstjärnan Hasse Holmqvist som bara fick spela sex av de fjorton matcherna i Kvalsvenskan. Efter OS råkade dessutom vänsterlöparen Christer Fursth ut för en bilolycka och missade flera matcher. Sven ”Dala” Dahlkvist kallades återigen in för att stabilisera laget.

Örebro fick en usel start på Kvalsvenskan med tre raka förluster. Först blev det 1–4 borta mot Halmstad och sedan två 0–2-förluster hemma mot Brage och borta mot Djurgården. Därefter kom första segern och det var en rejäl sådan: 7–0 hemma mot IFK Sundsvall i en match där polacken Miroslaw Kubisztal gjorde fyra mål! ÖSK slog sedan även GAIS med 1–0 på Gamla Ullevi innan man återigen förlorade, nu med 1–3 hemma mot Häcken.

Efter den ojämna inledningen kom Örebro igång ordentligt. På de åtta sista matcherna tog laget sex segrar och spelade två oavgjorda. Först blev det hela 7–1 borta mot Häcken. Här stod Mikael Andersson för ett hattrick. Ytterligare tre raka segrar följde sedan: 1–0 hemma mot GAIS, 2–1 hemma mot Västra Frölunda och 2–0 borta mot IFK Sundsvall. Efter en mållös match borta mot Brage slog man Djurgården (4–2) och Halmstad (1–0) hemma. I sista matchen blev det 1–1 borta mot Frölunda. Örebro SK slutade därmed på andra plats i Kvalsvenskan 1992 och klarade sig kvar i Allsvenskan.

Örebro SK i UEFA-cupen 1992/93

ÖSK deltog även i UEFA-cupen hösten 1992. I första omgången stod belgiska Mechelen för motståndet. Belgarna började hemma och gjorde två mål genom Eijkelkamp och De Boeck. Pär Millqvist reducerade till 2–1 med fem minuter kvar, men det räckte inte. Returen slutade 0–0 och Örebro var utslaget.

Spelarna i Örebro SK 1992

Ordinarie laguppställning (3–5–2): 1 Anders Karlsson – 3 Lennart Sjögren, 9 Sven Dahlkvist/Thomas Andersson, 2 Magnus Sköldmark – 6 Hlynur Stefansson, 5 Magnus Erlingmark/7 Mikael Lindqvist, 10 Hans Holmqvist, 8 Tommy Ståhl, 4 Christer Fursth – 11 Miroslaw Kubisztal, Mikael Andersson/Jörgen Dunberg – avbytare: Rickard Larsson/Pär Millqvist, Järgen Dunberg/Mikael Andersson.

Sjögren och Sköldmark spelade från start i samtliga arton allsvenska matcher. Till Kvalsvenskan kom långtidsskadade Lars Zetterlund tillbaka. Tillsammans med Sköldmark, Erlingmark och Kubisztal deltog han i samtliga fjorton matcher i Kvalsvenskan. Kubisztal blev bäste målskytt med totalt sexton mål – sex i Allsvenskan och tio i Kvalsvenskan.

Matchställen

Puma levererade matchställen till Örebro SK 1992. Tröjorna hade samma design som AIK och Malmö FF. Örebros variant var helvit med ett rutmönster i tyget samt en svart puma på vardera ärm. Klubben hade flera olika sponsorer vars logotyper var placerade fram respektive bak på tröjan. Bland sponsorerna fanns ASG, Toyota, Örebro Stad och Sparbanken. Scandic Hotels hade även en mindre logga på höger bröst och på shortsen hade Konsum sin evighetssymbol. Bortastället var i samma stil som hemmastället fast rött med vita detaljer.

IFK Norrköping 1992

IFK Norrköping inledde 1992 ojämnt, men så småningom började man vinna fler och fler matcher. Det slutade med serieseger i Allsvenskan, men under sommaren sålde man mittbacken Janne Eriksson till Kaiserslautern. Till en början gick det bra, men i Mästerskapsserien visade sig Erikssons betydelse. Laget tappade mark och fick nöja sig med andra plats bakom mästarna AIK. Säsongen bjöd också på ett möte med italienska Torino i UEFA-cupen.

Serieseger efter ojämn vårsäsong

IFK Norrköping föll med 0–1 mot Öster i den allsvenska premiären på Värendsvallen. En vecka senare besegrade man dock AIK med 3–1 hemma på Idrottsparken. Efter 2–2 hemma mot nykomlingen Trelleborg slog man även IFK Göteborg med 2–1 på Gamla Ullevi. Det blev sedan förlust med 2–1 hemma mot det andra göteborgslaget GAIS. Förlust med 0–4 borta mot Malmö FF innebar Norrköpings tredje förlust på sex matcher. Laget låg nu åtta i tabellen, men i nästa match blev det en klar seger med 4–0 över Västra Frölunda.

Efter 2–2 borta mot Djurgården gjorde Janne Hellström hattrick i 3–0-segern hemma mot Örebro SK. Matchen sågs av 6959 åskådare, IFK Norrköpings bästa hemmasiffra i Allsvenskan 1992. Laget avslutade sedan vårsäsongen med en 1–2-förlust borta mot Västra Frölunda och sedan en 1–0-seger borta mot AIK.

Första matchen efter EM-uppehållet slutade med storseger 6–2 hemma mot Öster. Norrköping var nu ordentligt på gång och den tidigare nämnda förlusten mot Frölunda var faktiskt lagets sista i den allsvenska grundserien. Allsvenskan var nu inne i en intensiv period med sex omgångar inom loppet av arton dagar i juli. Efter en 3–1-seger hemma mot Djurgården var IFK Norrköping i serieledning. Det blev sedan en mållös match i Örebro innan man besegrade göteborgskamraterna med 4–1 på Idrottsparken. Här blev för övrigt Mikael Hansson den andra Norrköpingsspelare att göra hattrick. Ytterligare tre raka segrar följde. Det blev 2–0 borta mot Trelleborg och 1–0 hemma mot Malmö innan man avslutade grundserien med 3–0 borta mot GAIS. IFK Norrköping tog därmed hem seriesegern i Allsvenskan 1992.

IFK Norrköping tvåa i Mästerskapsserien 1992

Efter uppehåll för OS i Barcelona drog Mästerskapsserien igång den sextonde augusti. IFK Norrköping besegrade AIK med 2–1 hemma, men därefter släppte man in nio mål på två matcher i Skåne. Här visade det sig vad försäljningen av Janne Eriksson betydde. Det blev storförlust med 2–6 mot Trelleborg och sedan 1–3 mot Malmö FF. Visserligen slog man IFK Göteborg med 1–0 hemma, men formen var på nedåtgående. Det blev sedan två förluster mot Öster (0–1 hemma, 0–2 borta) vilket gjorde att man tappade serieledningen.

Norrköping vann det andra kamratmötet med Göteborg (3–1) och spelade sedan en mållös match hemma mot Malmö. Det blev oavgjort (2–2) även borta mot AIK innan man avslutade säsongen med en 3–2-seger hemma mot Trelleborg. Det innebar att IFK Norrköping slutade på andra plats i Mästerskapsserien 1992, två poäng bakom svenska mästarna AIK.

Möte med Torino i UEFA-cupen

IFK Norrköping deltog även i UEFA-cupen hösten 1992. I första omgången mötte man italienska Torino. Norrköping började hemma inför 8605 åskådare på Idrottsparken. Matchen var länge mållös, men åtta minuter före full tid gjorde nyförvärvet från Örebro, Pelle Blohm, mål för hemmalaget.

Returen spelades två veckor senare på Stadio delle Alpi i Turin. Det tog bara två minuter för Pasquale Bruno att kvittera Norrköpings ledning från första mötet. I andra halvlek gjorde sedan Torinos sydamerikaner varsitt mål. Brasilianaren Walter Casagrande gjorde 2–0 i 77:e minuten och tre minuter senare fastställde uruguayanen Carlos Aguilera slutresultatet till 3–0. Norrköping var därmed utslaget och i nästa omgång åkte även Torino ur turneringen då de förlorade mot Dynamo Moskva.

Spelarna i IFK Norrköping 1992

Ordinarie laguppställning (4–4–2): Lars Eriksson – Sulo Vaattovaara, Peter Lönn, Jan Eriksson/Jan Kalén, Jonas Lind – Mikael Hansson/Göran Bergort, Per Blohm, Jevgenij Kuznetsov, Slobodan Marovic – Jan Hellström, Patrik Andersson – avbytare: Jonny Rödlund, Jens Nilsson.

I de sex första matcherna spelade Lind mittback istället för Lönn. Marovic spelade då vänsterback och Samuelsson, Kuznetsov och Bergort turades om att spela vänstermittfältare. Niclas Kindvall startade fem av de åtta första matcherna, men en knäskada höll honom borta från spel resten av säsongen. Även Tor-Arne Fredheim missade större delen av säsongen på grund av armbrott och sårinfektion.

Lars Eriksson, Lind, Blohm och Kuznetsov spelade från start i samtliga arton allsvenska matcher. Fem spelare startade samtliga tio matcher i Mästerskapsserien: Lars Eriksson, Vaattovaara, Lönn, Lind och Hellström. Janne Hellström blev bäste målskytt med totalt elva mål (sju i Allsvenskan och fyra i Mästerskapsserien). Även Patrik Andersson stod för sju fullträffar i Allsvenskan, men han gjorde bara ett i Mästerskapsserien. Hellströms elva mål räckte till en femteplats i skytteligan.

Slobodan Marovic (Röda Stjärnan, Jugoslavien), Per Blohm (Örebro SK) och Peter Lönn (tillbaka efter tre år i Neuchâtel Xamax, Schweiz) var nya i A-laget. Janne Eriksson såldes under säsongen till 1. FC Kaiserslautern.

Matchställen

1992 tog Umbro över efter Adidas som tröjleverantör till IFK Norrköping. Hemmatröjan var snarlik Aston Villas bortatröja 1990–92. Den var vit med blå och svarta fält över axlarna samt svart krage. Sponsorer på tröjan var Holmen Paper, Norrköpings kommun och MoDo. Shortsen var blå med två trianglar på sidorna, en vit och en blåvit-randig. På shortsen växlade sponsorerna mellan Sparbanken, Statoil och Folksam. De vita strumporna med tre ränder upptill var kvar sedan tidigare.

Reservtröjan var röd med vita ärmar samt röda och svarta fält över axlarna. Till denna tröja använde man röda shorts och strumpor i samma stil som hemmastället.

I UEFA-cupmatcherna mot Torino spelade IFK Norrköping i tröjor som liknade Inters bortatröja från denna tid. Den var vit med blå (en ljusare nyans än på den vanliga tröjan) och svarta trianglar upptill. Shortsen var blå med en vit halvcirkel på benen. Denna typ av shorts hade även Tottenham.

Östers IF 1991

Östers IF hade ekonomiska problem 1991. Med skulder på sju miljoner kronor gick man miste om värvningen av Thomas Johansson från Mjällby som istället gick till Malmö FF. Tränare Hasse Backe fick förlita sig på en tunn spelartrupp som dessutom drabbades av skador. Laget kom näst sist i Allsvenskan och fick försöka hänga kvar i högsta serien via spel i Kvalsvenskan. Trots allt tog man sig till final i svenska cupen under våren där det dock blev förlust mot IFK Norrköping.

Östers IF i Allsvenskan 1991

Öster spelade 1–1 mot Örebro i den allsvenska premiären hemma på Värendsvallen. Efter en 1–0-seger borta mot IFK Norrköping blev det återigen 1–1 hemma, nu mot Djurgården. Första förlusten kom i fjärde omgången då Öster föll med 2–0 borta mot GAIS. 1–1 mot Halmstad (borta) och 2–2 mot IFK Göteborg (hemma) innebar att Öster hade spelat oavgjort i fyra av de sex första matcherna. En 1–2-förlust mot AIK på Råsunda följdes av ännu en oavgjord, 1–1 hemma mot Malmö FF. I nionde omgången tog Öster sin andra seger när man slog nykomlingen GIF Sundsvall med 3–0 i Växjö.

När hälften av matcherna var spelade låg Öster på sjätte plats i tabellen. Det hade inneburit en plats i Mästerskapsserien, men det skulle dröja innan nästa seger kom. Öster förlorade borta mot IFK Göteborg (0–2) och Malmö FF (1–2) och däremellan spelade man 2–2 hemma mot Halmstad. Det blev sedan tre oavgjorda i rad mot AIK (0-0 hemma), GIF Sundsvall (1–1 borta) och GAIS (2–2 hemma). Istället för att klättra i tabellen hade laget nu tappat två placeringar. Inte blev det bättre av att man förlorade med 2–4 borta mot Djurgården. Laget tog dock sin tredje seger i näst sista omgången när man slog IFK Norrköping med 3–1. I sista matchen blev det återigen förlust, 1–2 borta mot Örebro. Östers IF slutade därmed på nionde och näst sista plats i Allsvenskan 1991. Laget fick därför rikta in sig på spel i Kvalsvenskan under hösten.

Final i Svenska cupen, utslaget ur UEFA-cupen

Även om det inte gick något vidare i Allsvenskan kunde Öster åtminstone glädja sig åt en finalplats i Svenska cupen säsongen 1990/91. Under våren besegrade man IFK Eskilstuna med 3–1 i kvartsfinalen och i semifinalen blev det seger med 3–0 mot Brommapojkarna. I finalen på ett regnigt Råsunda den 26:e juni 1991 möttes Öster och IFK Norrköping. Sulo Vaattovaara gav Norrköping ledningen, men Öster kvitterade genom Erkka Petäjä. Norrköpingskamraterna var dock numret större och gjorde ytterligare tre mål. Slutresultatet blev således 4–1 till IFK Norrköping.

Den artonde september gick Öster in i första omgången av UEFA-cupen där man mötte franska Lyon. Fransmännen gjorde matchens enda mål genom Rémi Garde på Stade de Gerland i Lyon. Returen på Värendsvallen två veckor senare slutade 1–1 och Lyon gick därmed vidare med sammanlagt 2–1. Janne Jansson gav Öster ledningen i fjortonde minuten, men Stéphane Roche kvitterade i 54:e.

Östers IF obesegrat i Kvalsvenskan 1991

En vecka efter sista omgången av Allsvenskan drog Kvalsvenskan igång. Första matchen borta mot GIF Sundsvall slutade 2–2. Efter en 3–1-seger hemma mot GAIS spelade Öster oavgjort tre gånger i rad. Det blev 1–1 borta mot Trelleborg och 2–2 hemma mot Hammarby. Den tredje matchen, hemma mot Halmstad, blev en minst sagt målrik historia. Slutresultatet blev 5–5 och Östers Janne Jansson gjorde tre av målen i första halvlek.

Efter tre oavgjorda tog Öster tre segrar i rad. En 3–1-seger borta mot Västra Frölunda följdes av två möten med Kiruna FF. Öster vann med 4–0 på Lombia IP i Kiruna och returen på Värendsvallen fyra dagar senare slutade 2–0 till hemmalaget. Det blev sedan två 1–1-matcher mot Hammarby (borta) och GIF Sundsvall (hemma) och däremellan en 2–1-seger över Västra Frölunda hemma.

Laget avslutade sedan serien med ytterligare tre raka segrar. Det blev 1–0 borta mot Halmstad, 6–2 hemma mot Trelleborg och 3–0 borta mot GAIS. Östers IF tog därmed hem segern i Kvalsvenskan 1991 utan att förlora en enda match. Seriesegern innebar att man var klara för allsvenskt spel även 1992.

Spelarna i Östers IF 1991

Vanligaste laguppställning i Allsvenskan (4–4–2): Pål Lundin – Tonny Westring, Jesper Jansson/Urban Westerberg, Erkka Petäjä, Urban Westerberg/Nicklas Persson – Peter Wibrån, Stefan Landberg, Ulrik Jansson, Jan Jansson – Nicklas Persson/Andreas Bild, Hans Eklund – avbytare: Morgan Hansson, Stefan Paldan.

Wibrån och Eklund deltog i samtliga 32 matcher i Allsvenskan och Kvalsvenskan. Hur många det var från start respektive som inhoppare är oklart då jag inte har hittat laguppställningar från Kvalsvenskan. I Allsvenskan gjorde i alla fall Eklund fyra av de arton matcherna som inhoppare. Lundin, Westring och Wibrån spelade från start i samtliga arton allsvenska matcher. Andreas Bild blev bäste målskytt med femton mål (sju i Allsvenskan och åtta i Kvalsvenskan). Därefter följde Janne Jansson med tio fullträffar (två i Allsvenskan och tio i Kvalsvenskan).

Torbjörn Rampeltin (Mönsterås GIF), Andreas Bild (Växjö BK 1987), Jörgen Moberg (Veberöds AIF 1988) och Stavros Papadopoulos (Forsby IF 1990) var nya i A-laget. Urban Westerberg lånades under säsongen ut till Umeå FC. Orsaken lär ha varit att han rök ihop med Erkka Petäjä kvällen efter cupfinalen mot Norrköping. Under hösten kom dessutom Andreas Ravelli tillbaka till Öster. Han hade lämnat klubben för IFK Göteborg inför 1988 och hade nu en och en halv säsong som spelande tränare i division fyra-laget Lenhovda bakom sig.

Matchställen

Öster behöll samma matchställ från Puma som man använde 1990, dock med två skillnader. Klubbmärket prydde nu tröjorna och på ryggen hade man en annan stil på numren än tidigare. I UEFA-cupmatcherna mot Lyon spelade Öster i helrött och utan reklam på vare sig tröjor eller shorts.

Örebro SK 1991

Örebro SK med tränaren Rolf Zetterlund förstärkte truppen inför 1991 med anfallarna Hasse Holmqvist och Miroslaw Kubisztal. Dessa hade dock dåligt understöd och polacken Kubisztal blev ofta lämnad ensam på topp. Försvaret höll tätt bakåt och laget tog därigenom tillräckligt många poäng för att komma på andra plats i Allsvenskan – klubbens bästa placering någonsin. Spel i sommarens Tipscup samt matcherna mot Ajax i UEFA-cupen bidrog dock till att ÖSK tröttnade under hösten. I Mästerskapsserien kom därför förlusterna allt oftare och laget fick nöja sig med en tredjeplats.

Tvåa i Allsvenskan och gruppseger i Tipscupen

Örebro SK fick 1–1 borta mot Öster i den allsvenska premiären 1991. Hemma på Eyravallen blev sedan nye polacken Kubisztal tvåmålsskytt i 4–1-segern över GAIS, men en vecka senare föll man med 0–1 borta mot det andra göteborgslaget IFK. Det skulle dock dröja länge till nästa förlust. ÖSK tog tre raka segrar, hemma mot AIK (1–0) och GIF Sundsvall (3–1) samt borta mot IFK Norrköping (2–0). Laget toppade nu tabellen även om man tappade ledningen tillfälligt efter 1–1 hemma mot Djurgården.

Därefter följde två bortamatcher, men det gjordes bara ett mål. ÖSK besegrade Halmstad med 1–0 på Örjans Vall och spelade sedan en mållös match mot Malmö FF på Malmö Stadion. Två nya mål av Kubisztal samt ett av Hasse Holmqvist ordnade en 3–1-seger hemma mot Norrköping. Efter 1–1 borta mot GIF Sundsvall besegrade man Halmstad för andra gången, nu med 3–0.

Den förlustfria sviten sprack den andra juni då Djurgården vann med 4–1 på Råsunda. Det innebar att ÖSK tappade serieledningen till IFK Göteborg. Det blev sedan två mållösa matcher mot Malmö FF (hemma) och AIK (borta). Däremellan deltog Örebro SK i Intertotocupen eller Tipscupen som den också kallades. Där mötte man tyska Saarbrücken samt de två israeliska lagen Maccabi Haifa och Hapoel Petah Tikva. ÖSK besegrade israelerna både hemma och borta samt tyskarna på bortaplan. Hemmamatchen mot Saarbrücken slutade 2–2. Fem segrar och en oavgjord innebar att man vann gruppen, men där tog turneringen ändå slut. Detta år spelade man nämligen inget slutspel och ingen vinnare av turneringen utsågs.

Tillbaka till Allsvenskan. Tre dagar efter mötet med AIK gick ÖSK mållöst av planen för tredje matchen i rad när man föll med 0–4 hemma mot IFK Göteborg. Det blev dock två stycken 2–1-segrar mot GAIS (borta) och Öster (hemma) i de två sista matcherna. Örebro SK slutade därmed på andra plats i Allsvenskan 1991 vilket var klubbens bästa resultat någonsin.

Dalande formkurva och möte med Ajax

När Mästerskapsserien drog igång den 25:e augusti var den tidigare så goda formen som bortblåst. ÖSK inledde med tre förluster och sex insläppta mål. Det blev 1–2 både mot IFK Norrköping (hemma) och AIK (borta) och sedan 0–2 borta mot Djurgården. Efter två oavgjorda mot IFK Göteborg (1–1 hemma) och Malmö FF (0–0 borta) tog ÖSK två raka segrar. Returmötet mot Malmö på Eyravallen slutade 2–1 och sedan besegrade man även AIK med 1–0 på Råsunda. Formen var dock ojämn och det blev två nya förluster, nu mot kamratlagen från Norrköping (0–2 hemma) och Göteborg (0–3 borta). I sista matchen besegrade man dock Djurgården med 1–0 hemma. Örebro SK kom därmed på tredje plats i Mästerskapsserien 1991 vilket gav en plats i UEFA-cupen 1992/93.

ÖSK spelade i UEFA-cupen även hösten 1991. I första omgången mötte man Ajax som var en alltför stark motståndare. Ajax började hemma, men på grund av huliganproblem vid en tidigare match var man tvungna att spela minst tjugo mil från Amsterdam. Valet föll på Rheinstadion i Düsseldorf, men det bekom inte holländarna som efter en mållös första halvlek gjorde tre mål i andra. Eftersom Örebro inte gjorde något mål var det i praktiken avgjort. Returen på Eyravallen slutade 1–0 till Ajax efter mål av Aron Winter i andra halvlek. Därmed var ÖSK:s Europaäventyr över för den här gången.

Spelarna i Örebro SK 1991

Vanligaste laguppställning Allsvenskan (3–5–2): 1 Anders Karlsson – 2 Tommy Andersson, 5 Sven Dahlkvist, 8 Magnus Sköldmark – 9 Magnus Erlingmark, 6 Per Blohm, 7 Tommy Ståhl, 3 Richard Larsson/Lennart Sjögren, 4 Christer Fursth – 10 Hans Holmqvist, 11 Miroslaw Kubisztal – avbytare: 12 Peter Nilsson, 13 Lennart Sjögren/Richard Larsson.

I de fem första matcherna spelade Sjögren högerforward i en 3–4–3-uppställning. Larsson började då på bänken. I de fyra sista matcherna bytte man till fyrbackslinje med Tommy Ståhl som extra mittback bredvid Dahlkvist.

Vanligaste laguppställning Mästerskapsserien (4–4–2): 1 Anders Karlsson – 3 Lennart Sjögren, 5 Sven Dahlkvist/9 Magnus Erlingmark, 2 Tommy Andersson, 8 Magnus Sköldmark – 9 Magnus Erlingmark/6 Per Blohm, 6 Per Blohm/10 Hans Holmqvist, 7 Tommy Ståhl, 4 Christer Fursth – 10 Hans Holmqvist/Mikael Andersson, 11 Miroslaw Kubisztal – avbytare: 12 Richard Larsson, 13 Pär Millqvist.

Magnus Sköldmark spelade från start i samtliga 28 matcher i Allsvenskan och Mästerskapsserien (18+10). Även Dahlkvist, Blohm och Kubisztal startade de arton matcherna i Allsvenskan, men missade några i Mästerskapsserien. I Mästerskapsserien spelade förutom Sköldmark även Erlingmark och Fursth från start i samtliga tio matcher. Kubisztal blev bäste målskytt med åtta mål (fem i Allsvenskan och tre i Mästerskapsserien). Hans anfallskollega Holmqvist stod också för fem fullträffar i Allsvenskan, men gjorde inget i Mästerskapsserien.

Hans Holmqvist (Cesena), Miroslaw Kubisztal (GKS Katowice), Richard Larsson (Vivalla IF 1987), Magnus Powell (Arnäs IF), Thomas Johansson (Laxå IF 1990) och Mikael Lindgren (Gefle IF) var nya i A-laget.

Matchställen

Inför 1991 bytte Örebro SK från Adidas till Puma. Hemmatröjan var till en början helvit, men till Mästerskapsserien tog man fram en ny design med olika färgfält i svart, gult och grönt på ärmarna. Denna design, fast med andra färger, kom sedan Helsingborgs IF att använde 1992 och 1993. Shortsen var svarta och strumporna vita med tre ränder upptill. Bortatröjan var röd och hade samma design som bland annat AIK, Malmö FF och Öster använde. Några av sponsorerna som förekom på tröjorna var NeH, ASG och Yxhult. Under hösten hade man även Sparbanken med sin nya logotyp på tröjorna. I hemmamatchen mot Ajax i UEFA-cupen spelade ÖSK i helvita tröjor med en mindre Sparbanken-logga. Borta mot Ajax ställde ÖSK upp i svarta tröjor och shorts samt röda strumpor.

IFK Norrköping 1990

IFK Norrköping var regerande svenska mästare, men 1990 blev en turbulent säsong präglad av tränarbråk. Nye tränaren Jörgen Augustsson hann både med att få sparken och bli återinstallerad på tränarbänken. Det var också den nya stjärnan Tomas Brolins genombrott som efter en imponerande vår såldes till Parma under sommaren. Trots alla turer gick laget återigen till SM-final där det dock blev förlust mot IFK Göteborg.

Vårsäsongen: Tomas Brolins genombrott

IFK Norrköping mötte IFK Göteborg hemma på Idrottsparken i den allsvenska premiären 1990. Hemmalaget stod för en imponerande insats och vann med hela 6–0. Nye anfallaren Tomas Brolin från GIF Sundsvall stod för ett äkta hattrick i andra halvlek. Han gjorde även ett mål i 2–0-segern borta mot Djurgården i nästa match. I tredje omgången blev det dock förlust med 0–2 borta mot GAIS, men IFK kom igen och vann tre raka matcher.

I 4–1-segern hemma mot AIK var det Patrik Anderssons tur att göra hattrick. Brolin gjorde sedan matchens enda mål hemma mot Malmö FF och därefter gjorde de båda anfallarna varsitt mål när man besegrade Halmstad med 2–0 borta. Anfallsparet Andersson–Brolin hade därmed svarat för tretton av lagets femton mål på de sex första matcherna. ”Peking” avslutade sedan vårsäsongen med två oavgjorda: 2–2 hemma mot Örebro och 1–1 borta möt Örgryte.

Sommaren 1990: Missnöje och miljonförsäljning

IFK Norrköping låg tvåa i serien, men under ytan bubblade missnöjet. Tränare Augustsson hade valt slitvargen Jonas Lind som komplement till ryssen Kuznetsov på innermittfältet. Den store talangen Jonny Rödlund började tröttna på att agera inhoppare och hotade med att lämna klubben.

Tack vare den succéartade våren samt insatserna i VM i Italien fick utländska klubbar upp ögonen för Tomas Brolin. Brolin hade kostat Norrköping 350 000 kronor och nu sålde man honom till Parma för tretton miljoner. Ersättaren fanns dock redan i klubben. 1989 års skyttekung Janne Hellström var nu tillbaka efter sitt benbrott och klubben hade därmed en garant för fortsatt målproduktion.

Höstsäsongen: Augustsson får sparken… eller inte?

I första matchen efter VM-uppehållet var Janne Hellström tillbaka i anfallet och Brolin fick börja på bänken i sin sista match för klubben. Hellström ordnade två mål när IFK Norrköping besegrade Hammarby med 3–1 på Idrottsparken. Formkurvan var dock i dalande och man fick bara oavgjort borta mot Brage (1–1) och hemma mot Öster (2–2). Nu började Jonny Rödlund äntligen få spela från start medan Jonas Lind flyttades ner som vänsterback. Det blev sedan två raka 0–2-förluster borta mot Hammarby och Malmö FF. Tor-Arne Fredheim blev sedan tredje Norrköpingsspelare att göra hattrick när man besegrade Halmstad med 3–1 hemma. Laget åkte dock på två nya förluster, hemma mot Örgryte (1–2) och borta mot Örebro (0–1).

Efter förlusten mot ÖIS fick styrelsen nog och sparkade Jörgen Augustsson. Styrelseledamoten Håkan Pettersson satte sig på tränarbänken, men spelarna var oeniga med styrelsen. Assisterande tränaren Stefan Hellberg sa upp sig i protest och spelarna ville ha tillbaka Augustsson. Så blev det och Jörgen Augustsson kom tillbaka medan Håkan Pettersson blev lagledare.

Till nästa match, hemma mot GAIS, hittade IFK återigen segerreceptet. Det blev seger med 3–0 efter bland annat två nya mål av Hellström. Laget var nu på gång ordentligt och tog därefter ytterligare fyra raka segrar. Två bortasegrar mot AIK (3–1) och Öster (2–0) följdes av två hemmasegrar mot Brage (2–1) och Djurgården (3–2).

Mitt i den allsvenska segersviten gick IFK Norrköping in i UEFA-cupen 1990/91. Motståndare i första omgången var 1.FC Köln. Första matchen i Norrköping blev mållös och sedan vann tyskarna med 3–1 i returen.

Laget avslutade sedan den allsvenska grundserien med en 0–1-förlust borta mot serievinnarna IFK Göteborg. Det innebar andra plats i tabellen och kvalificering till SM-slutspelet.

IFK Norrköping till SM-final 1990

IFK Norrköping mötte den allsvenska fyran Öster i SM-semifinalen. Första matchen på Värendsvallen i Växjö slutade 4–3 till hemmalaget. IFK vände dock underläget till seger med 2–1 hemma. Det sammanlagda resultatet blev alltså 5–5 och IFK gick till final tack vare fler bortamål. Vänstermittfältaren Göran Holter blev stor hjälte med sina fyra mål på de två matcherna.

I finalen mötte man IFK Göteborg som visade sig vara en alltför stark motståndare. Göteborgarna avgjorde i princip finalen redan i första matchen då de vann med 3–0 på Idrottsparken. Returen på Ullevi blev mållös och IFK Göteborg var därmed svenska mästare.

Spelarna i IFK Norrköping 1990

Laguppställning omg. 1–8 (4–4–2): 1 Lars Eriksson – 2 Magnus Karlsson, 12 Sulo Vaattovaara, 13 Jan Kalén, 3 Jan Hedén – 6 Tor-Arne Fredheim, 21 Jevgenij Kuznetsov, 5 Jonas Lind, 15 Göran Holter – 7 Patrik Andersson, 14 Tomas Brolin – avbytare: 9 Ragnar Ericsson, 10 Jonny Rödlund.

Laguppställning omg. 9–22 (4–4–2): 1 Lars Eriksson – 2 Magnus Karlsson, 12 Sulo Vaattovaara, 13 Jan Kalén, 5 Jonas Lind/3 Jan Hedén – 6 Tor-Arne Fredheim, 21 Jevgenij Kuznetsov, 10 Jonny Rödlund, 15 Göran Holter – 7 Patrik Andersson, 11 Jan Hellström – avbytare: 8 Markus Törnvall, 9 Ragnar Ericsson.

I de sex sista allsvenska matcherna samt i SM-slutspelet spelade Kalén högerback och nr. 4 Mats Almgren på Kaléns tidigare mittbacksplats. Lasse Eriksson, Vaattovaara och Kuznetsov spelade från start i samtliga 22 seriematcher samt de fyra slutspelsmatcherna. Andersson och Hellström blev bästa målskyttar med åtta allsvenska mål var. Det räckte till en delad andraplats i skytteligan. Därtill stod Brolin och Fredheim för sju mål var. Även Holter kom upp i totalt sju mål tack vare sina fyra mål i slutspelet.

Jevgenij Kuznetsov (Spartak Moskva), Tomas Brolin (GIF Sundsvall), Magnus Samuelsson (Simonstorps IF), Georgios Karatanasis (Kalmar FF 1989) och Mikael Hansson (Söderköpings IS) var nya i A-laget.

Matchställen

Adidas levererade matchställen till IFK Norrköping 1990. Hemmatröjan var vit med blå V-hals och muddar samt tre blå ränder längs ärmarna. Shortsen var blå med tre vita ränder längs sidorna och strumporna var vita med tre vita ränder upptill. Klubben hade flera sponsorer vars logotyper syntes på dräkterna. På framsidan av tröjorna var Holmen Paper huvudsponsor. Därbak hade man Domus nedanför numret och ovanför hade man antingen Leni, Cirkelkaffe eller Goman. På framsidan av shortsen hade man antingen Sparbankens logotyp eller Opel och på baksidan hade man Televerket. Även strumporna hade reklam i form av MoDo Cellkraft.

Reservstället hade stora likheter med hemmastället fast helrött med vita detaljer. Man använde dock samma bortaställ som 1989. Den kortärmade tröjan saknade muddar och hade en röd kant vid halsen och på den långärmade tröjans muddar.

GAIS 1990

GAIS fick en mycket bra start på den allsvenska säsongen 1990. I premiären mot Öster hemma på Ullevi stod Magnus Gustafsson för ett hattrick när de grönsvarta vann med 3–0. Efter oavgjort borta mot Brage (1–1) gjorde Gustafsson ytterligare två mål i 2–0-segern över IFK Norrköping. Därefter hände inte särskilt mycket framåt. Laget gick mållöst i fem raka matcher och sjönk från första till åttonde plats i tabellen.

Polskt nyförvärv och spel i Intertotocupen

Efter VM-uppehållet anslöt den polske liberon Piotr Piekarczyk från Katowice. Finansieringen av polacken löstes av den nye ordföranden Rune Svensson som betalade 100 000 kronor ur egen ficka. Samtidigt bytte tränare Bo Falk spelsystem från 4–4–2 till 3–5–2.

Sommaren 1990 deltog GAIS i Intertotocupen där man mötte Hansa Rostock, Bröndby och Karlsruhe. I första matchen vann GAIS med hela 6–0 borta mot Hansa. Därefter fick man 1–1 borta mot Bröndby följt av segrar hemma mot Bröndby och Hansa. Man fick även oavgjort mot Karlsruhe. Det innebar att GAIS vann gruppen och tog hem 150 000 kronor i prispengar.

GAIS i Allsvenskan och UEFA-cupen hösten 1990

I den allsvenska återstarten fick GAIS 2–2 borta mot AIK. Därefter blev det två segrar (Hammarby borta 2–0 och AIK hemma 1–0) och däremellan en mållös match hemma mot Halmstad. Laget hade dock fortfarande svårt med målskyttet. Efter 0–1 borta mot Örebro besegrade man åtminstone Örgryte med 2–0 i göteborgsderbyt. GAIS spelade sedan fem raka matcher utan att göra mål innan man besegrade Hammarby (1–0) och Brage (2–0).

Dessförinnan hade GAIS gått in i UEFA-cupen där man mötte Torpedo Moskva. Ryssarna vann enkelt med 4–1 i Moskva. Efter 1–1 i returen var GAIS utslaget.

Laget avslutade sedan säsongen med en 0–1-förlust borta mot Öster. GAIS slutade därmed på sjunde plats i Allsvenskan 1990, fyra placeringar sämre än 1989. Trots det hade man ett av seriens bästa försvar. Laget släppte bara in sjutton mål på de 22 allsvenska matcherna. Mittfältet jobbade hårt, men saknade kreativa spelare som kunde förse anfallarna Magnus Gustafsson och Jaokim Nåfors med bollar.. Därför hade GAIS seriens sämsta anfall med bara sjutton gjorda mål.

Spelarna i GAIS 1990

Laguppställning våren 1990 (4–4–2): 1 Sören Järelöv – 3 Pär Eriksson, 18 Jens Wålemark, 4 Erik Holmgren, 14 Jan Lundqvist – 7 Simon Hunt, 10 Samir Bakaou, 6 Lenna Kreivi, 20 Mikael Göransson – 9 Joakim Nåfors, 16 Magnus Gustafsson – avbytare: 5 Anders Björk, 17 Ulf Köhl.

Laguppställning sommaren/hösten 1990 (3–5–2): 1 Sören Järelöv – 18 Jens Wålemark, 12 Piotr Piekarczyk, 4 Erik Holmgren – 8 Morgan Nilsson, 20 Mikael Göransson, 7 Simon Hunt, 6 Lenna Kreivi, 14 Jan Lundqvist – 9 Joakim Nåfors, 16 Magnus Gustafsson – avbytare: 5 Anders Björk, 17 Ulf Köhl.

Målvakten Järelöv samt mittfältarna Hunt, Kreivi och Göransson spelade från start i samtliga 22 allsvenska matcher. Även Morgan Nilsson deltog i 22 matcher, men fyra av dessa var som inhoppare. Magnus Gustafsson blev lagets bäste målskytt med sju mål.

Pär Eriksson (Gefle IF), Anders Björk (Överås BK), Simon Hunt (IK Brage), Morgan Nilsson (Gnosjö IF), Mario Jadonic (Kortedala IF 1982) och Piotr Piekarczyk (GKS Katowice) var nya i GAIS A-lag 1990.

Matchställen

Puma levererade matchställen till GAIS 1990. Tröjan var likadan som 1989, men shortsen hade delvis annan reklam. I UEFA-cupen rådde striktare regler avseende dräktreklam. Där var det bara tillåtet med en sponsorlogotyp på tröjan. Man använde även en annan typ av tröjnummer samt gröna strumpor i matcherna mot Torpedo Moskva.