Etikett: UEFA-cupen

VfB Stuttgart 1978/79

Stuttgart slutade på andra plats i Bundesliga 1978/79, bara en poäng efter mästarlaget Hamburg. I UEFA-cupen slog man ut Basel och Torpedo Moskva men åkte sedan ut mot Dukla Prag.

Laguppställning: Helmut Roleder – Bernd Martin, Dragan Holcer, Karlheinz Förster, Markus Elmer – Roland Hattenberger/Erwin Hadewicz, Hermann Ohlicher, Hansi Müller – Walter Kelsch, Dieter Hoeneß, Georg Volkert. Helmut Roleder och Karlheinz Förster spelade samtliga 34 ligamatcher och fyra spelare gjorde minst tio ligamål: Dieter Hoeneß (16), Georg Volkert (14), Hansi Müller (13) och Walter Kelsch (10).

Två olika tröjmodeller användes under säsongen: en Adidas-tröja och en av märket Erima. Sponsor var Frottesana, men i UEFA-cupen var inte reklam tillåtet på tröjorna.

Borussia Mönchengladbach 1978/79

Efter andraplaceringen året innan blev Borussia Mönchengladbach inte bättre än tionde lag i Bundesliga 1978/79. I UEFA-cupen gick det däremot bättre. Under hösten slog man ut österrikiska Sturm Graz, portugisiska Benfica och polska Śląsk Wrocław. I vårens kvartsfinaler besegrades Manchester City och i semifinalen slog man ut ligakonkurrenten MSV Duisburg. I finalen ställdes man mot Röda Stjärnan från Belgrad och första mötet på bortaplan slutade 1–1. I returen, som spelades på Rheinstadion i Düsseldorf, blev dansken Allan Simonsen matchvinnare för Borussia genom sitt straffsparksmål efter en kvarts spel.

Laguppställning: Wolfgang Kneib – Frank Schäffer, Horst Wohlers, Wilfried Hannes, Hans Klinkhammer/Norbert Ringels – Hans-Günter Bruns, Christian Kulik, Winfried Schäfer/Carsten Nielsen – Allan Simonsen, Ewald Lienen, Rudi Gores/Kalle Del’Haye. Målvakten Kneib spelade samtliga 34 ligamatcher och Allan Simonsen blev bäste målskytt med elva ligamål och nio i UEFA-cupen.

Tröjorna var av märket Puma och var av samma modell som använts sedan 1976 med skillnaden att numren var i en annan stil. I UEFA-cupen användes en variant med krage istället för rund hals och med tvåfärgade nummer. Samma modell hade använts i Europacupen föregående säsong. Byxorna hade oftast en grönsvart linje på sidorna men ibland användes helvita byxor. Sponsor var Erdgas men i de europeiska cuperna var inte reklam tillåten på tröjorna.

Hertha Berlin 1978/79

Hertha Berlin slutade på 14:e plats i Bundesliga 1978/79, elva placeringar sämre än året innan. I cuperna gick det däremot bättre. Laget tog sig till final i tyska cupen (DFB-Pokal) där man förlorade mot Fortuna Düsseldorf med 1–0 efter förlängning. I UEFA-cupen slog man under hösten ut Trakia Plovdiv från Bulgarien, Dinamo Tbilisi från Sovjetunionen samt danska Esbjerg. I vårens kvartsfinaler besegrade man Dukla Prag, men i semifinalen tog det stopp mot Röda Stjärnan från Belgrad.

Laguppställning: Norbert Nigbur – Michael Sziedat, Holger Brück, Uwe Kliemann, Hans Weiner/Jürgen Diefenbach – Dieter Nüssing, Wolfgang Sidka, Erich Beer – Henrik Agerbeck, Dietmar Krämer/Karl-Heinz Granitza, Bernd Gersdorff/Jürgen Milewski. Nigbur och Brück spelade samtliga 34 ligamatcher och Erich Beer blev bäste målskytt med tolv ligamål.

Tröjorna tillverkades av Puma och sponsor var Mampe. I UEFA-cupen och i tyska cupfinalen spelade man utan reklam på tröjorna. Istället återfanns klubbnamnet ”Hertha BSC” på bröstet.

MSV Duisburg 1978/79

1978/79 slutade Duisburg på trettonde plats i Bundesliga, sju placeringar sämre än året innan. I UEFA-cupen gick det däremot bättre. Under hösten besegrade man Lech Poznań, Carl Zeiss Jena och Strasbourg. I vårens kvartsfinaler slog man ut Budapest Honvéd, men i semifinalen tog det stopp mot Borussia Mönchengladbach.

Laguppställning: Gerhard Heinze – Norbert Dronia, Kees Bregman, Ditmar Jakobs, Bernard Dietz – Peter Fenten, Manfred Dubski, Herberg Büssers, Kurt Jara – Günter Weber, Ronald Worm. Bregman, Jakobs, Dietz och Jara spelade samtliga 34 ligamatcher och Worm blev bäste målskytt med tio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Diebels Alt. Hemmatröjan var vit med blå ränder på tvären på framsidan och reservtröjan var grön med vit krage. I UEFA-cupen spelade man utan reklam på tröjorna. Mot Strasbourg spelade Duisburg i helvitt både hemma och borta och i semifinalen borta mot Mönchengladbach användes det gröna reservstället.

Fiorentina 1989/90

Fiorentina slutade på tolfte plats i Serie A 1989/90, fem placeringar sämre än föregående säsong. Nye tränaren Bruno Giorgi fick sparken under våren och laget leddes under de fyra sista ligaomgångarna av Francesco Graziani. I UEFA-cupen gick det däremot bättre. Under hösten slog man ut Atlético Madrid, Sochaux och Dynamo Kiev och under våren besegrades Auxerre i kvartsfinalen och Werder Bremen i semifinalen. I finalen blev det förlust mot Juventus efter 1–3 borta och 0–0 hemma. Nya spelare i laget var försvararna Mario Faccenda (Pisa), Giuseppe Volpecina och Stefano Pioli (båda Verona), mittfältarna Renato Buso (Juventus), Giuseppe Iachini (Verona) och tjecken Luboš Kubík (Slavia Prag) samt anfallarna Marco Nappi (Genoa) och argentinaren Oscar Dertycia (Argentinos Juniors). Målvakten Marco Landucci spelade samtliga 34 ligamatcher och Roberto Baggio blev lagets bäste målskytt med 17 ligamål vilket gav en andraplats efter Marco van Basten i Serie A:s skytteliga.

Tröjorna tillverkades av ABM och var av samma modell som 1988/89. Skillnaderna bestod i att laget hade en ny sponsor i La Nazione och att tröjnumren var i en annan stil.

Uppdatering 2020-01-14: I början av säsongen användes lila byxor och vita strumpor, men i november bytte man till vita byxor och lila strumpor.

Atalanta 1989/90

Atalanta deltog i UEFA-cupen 1989/90 men åkte ut mot Spartak Moskva redan i första omgången. I ligan gick det däremot bättre med en sjundeplats i tabellen som återigen kvalificerade laget för UEFA-cupen. Bland de nya i laget fanns försvararen Roberto Bordin (Cesena), mittfältaren Mario Bortolazzi (Verona) och argentinske anfallaren Claudio Caniggia (Verona). Målvakten Fabrizio Ferron spelade samtliga 34 ligamatcher och bästa målskyttar blev Armando Madonna och Caniggia med åtta ligamål var.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Tamoil. Hemmastället bestod av blåsvartrandiga tröjor med svart krage, svarta byxor och svarta strumpor med blå överdel. Reservtröjan var vit med blå och svarta fält inspirerade av västtyska landslagets tröja och användes tillsammans med svarta byxor och vita strumpor.

Hellas Verona 1987/88

Förra säsongens fjärdeplats gav Verona en plats i UEFA-cupen 1987/88. Under hösten slog laget ut Pogoń Szczecin från Polen, nederländska Utrecht samt rumänska Sportul Studențesc. Europaäventyret tog slut i vårens kvartsfinaler där Werder Bremen blev för svåra. I ligan slutade Verona på tionde plats, bara två poäng före Avellino som åkte ur och i italienska cupen tog man sig till åttondelsfinal där det blev förlust mot Torino. Målvakten Giuliano Giuliani, försvararna Silvano Fontolan och Roberto Soldà samt anfallaren Marco Pacione var de som spelade mest med 29 ligamatcher var. Bäste målskytt blev Preben Elkjær med totalt tretton mål varav sju i ligan, fem i UEFA-cupen och ett i italienska cupen. Bland de nya i laget fanns tyske högerbacken Thomas Berthold (Eintracht Frankfurt), vänsterbacken Giuseppe Volpecina (Napoli), mittbackarna Dario Bonetti (Milan), Stefano Pioli och Roberto Soldà (båda Juventus) samt mittfältarna Giuseppe Iachini (Ascoli) och Luigi Sacchetti (Brescia).

Tröjorna tillverkades från och med denna säsong av Hummel. Det blå hemmastället och det gula reservstället kompletterades av en blågul tröja i samma stil som den Danmark använde i VM i Mexiko 1986.

Napoli 1985–1987

Säsongen 1985/86 tog Ottavio Bianchi, senast i Como, över som tränare för Napoli. Nya spelare i laget var målvakten Claudio Garella (Verona), vänsterbacken Massimoi Filardi (Varese), liberon Alessandro Renica (Sampdoria), mittfältarna Eraldo Pecci (Fiorentina) och Ruben Buriani (Roma) samt anfallaren Bruno Giordano (Lazio). Napoli slutade på tredje plats i Serie A, två poäng efter Roma och sex efter mästarna Juventus. Garella spelade samtliga 30 ligamatcher och bästa målskyttar blev Diego Maradona med elva ligamål och Giordano med tio.

Sommaren 1986 såldes Eraldo Pecci till Bologna och argentinaren Daniel Bertoni till Udinese. Ruben Buriani som under föregående säsong bara hade spelat fem ligamatcher på grund av skada avslutade karriären. In kom istället vänsterbacken Giuseppe Volpecina (Pisa), mittfältaren Fernando De Napoli (Avellino) och anfallaren Andrea Carnevale (Udinese). I UEFA-cupen åkte Napoli ut mot franska Toulouse redan i första omgången, men i ligan och italienska cupen gick det bättre. Napoli tog sin tredje cuptitel efter att ha besegrat Atalanta i finalen med 3–0 hemma och 1–0 i returen. I ligan var laget obesegrat under hela hösten. Första förlusten kom borta mot Fiorentina i början av januari. Det blev bara två förluster till, borta mot Inter och Verona, och Napoli kunde titulera sig italienska mästare för första gången i klubbens historia. Claudia Garella, Moreno Ferrario, Alessandro Renica och Diego Maradona var de som spelade flest matcher med 29 ligamatcher var. Maradona blev lagets bäste målskytt med tio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Buitoni. Hemmastället bestod av blå tröjor, vita byxor och blå strumpor. I vissa matcher användes en annan tröjmodell som även Roma och Lazio hade. Bortastället bestod av vita tröjor, blå byxor och vita strumpor. I cupmatcherna mot SPAL och Lazio i augusti 1986 spelade Napoli i röda tröjor, mot SPAL med blå och vita ränder på krage och muddar och mot Lazio i en helröd tröja.

Inter 1985/86

Inför säsongen 1985/86 värvades försvararen Luciano Marangon och högeryttern Pietro Fanna från mästarlaget Verona. Marco Tardelli hämtades från Juventus i en bytesaffär med Aldo Serena. I november ersattes tränaren Ilario Castagner av Mario Corso. Under hösten slog Inter ut schweiziska Sankt Gallen, österrikiska LASK Linz och polska Legia Warszawa i UEFA-cupen. I kvartsfinalen i mars besegrades franska Nantes och i semifinalen mötte man precis som föregående säsong Real Madrid. Även denna gång blev det förlust. Trots 3–1 hemma i första matchen kunde inte Inter stå emot spanjorerna i returen utan föll med hela 5–1. I ligan slutade Inter på sjätte plats och i italienska cupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot Roma. Walter Zenga och Giuseppe Bergomi spelade samtliga 30 ligamatcher och Karl-Heinz Rummenigge kom tvåa i Serie A:s skytteliga med tretton mål. Klubbens bäste målskytt totalt sett blev dock Alessandro Altobelli med nitton mål varav nio i ligan.

Tröjorna var i stort sett likadana som tidigare förutom att kragen hade an annan utformning.

Inter 1983–1985

Säsongen 1983/84 hade Luigi Radice ansvaret som tränare för Inter. Ny i laget var belgiske mittfältaren Ludo Coeck från Anderlecht som på grund av skador bara kom att spela nio ligamatcher. Mittfältaren Giancarlo Pasinato och anfallaren Aldo Serena var tillbaka från lån i Milan. Inter slutade på fjärde plats i Serie A och kvalificerade sig för UEFA-cupen. I årets UEFA-cup slog man ut turkiska Trabzonspor och holländska Groningen men åkte sedan ut mot österrikiska Austria Wien. Målvakten Walter Zenga spelade samtliga 30 ligamatcher och Alessandro Altobelli blev bäste målskytt med totalt femton mål varav tio i ligan.

Sommaren 1984 såldes Ludo Coeck och tyske mittfältaren Hansi Müller för att ge plats åt två nya utlänningar: irländske mittfältaren Liam Brady från Sampdoria och tyske anfallaren Karl-Heinz Rummenigge från Bayern München. Nya i laget var också mittfältarna Andrea Mandorlini (Ascoli) och Franco Causio (Udinese). Som tränare ersattes Radice av Ilario Castagner. Inter klättrade en placering i tabellen och slutade trea, fem poäng efter mästarna Verona. I höstens UEFA-cupmatcher slog man ut Sportul Studențesc från Bukarest, Glasgow Rangers och Hamburg. I vårens kvartsfinaler besegrades Köln, men i semifinalen tog det stopp mot Real Madrid. Även i italienska cupen tog sig Inter till semifinal men förlorade mot Milan. Alessandro Altobelli och Giuseppe Baresi spelade samtliga 30 ligamatcher och Altobelli kom tvåa i Serie A:s skytteliga med sjutton mål.

Tröjorna tillverkades av Mec Sport och sponsor var Misura. Hemmatröjan fanns i några olika variante med varierande bredd på ränderna. Dessa användes som vanligt tillsammans med svarta byxor och strumpor. Reservstället bestod av vita tröjor med en blå och en svart rand längs ärmarna, samt vita byxor och strumpor. Under 1984/85 användes även de svarta byxorna tillsammans med den vita tröjan.