Tre av Lazios spelare – Bruno Giordano, Lionello Manfredonia och Massimo Cacciatori – hade varit avstängda från spel sedan Totonero-skandalen 1980. Efter Italiens VM-seger 1982 hävdes avstängningarna och nämnda trio kunde återigen spela för Lazio. Laget inledde starkt och förlorade bara en match under hösten vilket innebar att man toppade tabellen efter halva säsongen. Under vårsäsongen gick det dock sämre och i maj fick tränaren Roberto Clagluna sparken. Han ersattes av argentinaren Juan Carlos Morrone (tränare) och Roberto Lovati (teknisk direktör). Dessa inledde med en 1–5-förlust mot Milan, men därefter avslutade de säsongen med två segrar och två oavgjorda matcher vilket räckte till en andraplats i tabellen och uppflyttning till Serie A. I italienska cupen blev Lazio utslaget i gruppspelet efter att ha slutat på tredje plats bakom Napoli och Avellino. Bruno Giordano spelade samtliga 43 tävlingsmatcher under säsongen och blev även lagets bäste målskytt med totalt 21 mål varav 18 i ligan vilket gjorde honom till skyttekung i Serie B. Även mittfältaren Enrico Vella spelade samtliga 38 ligamatcher och missade bara en match i cupen.
Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Sèleco. En unik design hade tagits fram till denna säsong med nedre halvan av tröjan i ljusblått och den övre i vitt. Över bröstet återfanns en stiliserad örn i mörkblått. Även numren hade en speciell utformning i 3D-stil. Från början var numren vita med mörkblå skugga, men detta visade sig synas dåligt varför man i oktober vände på färgerna. Samtidigt bytte man från ljusblå till vita muddar på den kortärmade varianten. Byxorna var ljusblå och strumporna vita med ljusblå överdel. Lazio kunde spela i sin hemmatröja i samtliga matcher utom en, borta mot Como då man spelade i gröna tröjor med en vit örn över bröstet. Det fanns också en röd variant av denna tröja med ljusblå örn, krage och muddar som dock endast användes i några vänskapsmatcher, bland annat mot Italiens U21-landslag.



