Etikett: Manchester City

Manchester City 1994/95

Manchester City inledde säsongen 1994/95 med åtta segrar på de sjutton första ligamatcherna. Bland annat besegrade man Everton med 4–0 och Tottenham med 5–2, men man föll också med 0–5 i derbyt mot Manchester United. Efter sjutton matcher låg City sexa i tabellen, men därefter förlorade man fyra raka matcher. Det blev sedan ytterligare sex matcher utan seger. På dessa tio matcher gick man mållöst av planen vid sju tillfällen, däribland säsongens andra derby mot United som slutade 0–3. På de femton sista matcherna blev det fyra segrar, fem oavgjorda och sex förluster. Manchester City slutade därmed på sjuttonde plats i Premier League 1994/95 och klarade sig kvar. De svaga resultaten innebar dock att managern Brian Horton fick sparken efter säsongen. In kom istället Alan Ball från Southampton.

I FA-cupen behövde Manchester City omspel för att besegra Notts County i tredje omgången. Första matchen slutade 2–2, men i omspelet vann City med 5–2 efter fyra mål av Uwe Rösler. Därefter gjorde Paul Walsh matchens enda mål mot Aston Villa, men i femte omgången blev det förlust med 1–3 mot Newcastle United. När Manchester City gick in i Ligacupens andra omgång föll man med 0–1 mot division tre-laget Barnet. Eftersom andra omgången spelades i form av ett dubbelmöte hemma/borta gick City ändå vidare tack vare 4–1 i returen. Därefter vann man med 4–3 över Queens Park Rangers och i fjärde omgången blev det oavgjort, 1–1 mot Newcastle. Matchen gick därför till omspel där anfallsparet Rösler och Walsh gjorde varsitt mål i 2–0-segern. Efter 0–4 mot Crystal Palace i femte omgången var det dock färdigspelat för Manchester City i Ligacupen 1994/95.

Spelarna i Manchester City 1994/95

Laguppställning: 1 Tony Coton – 12 Ian Brightwell, 5 Keith Curle, 6 Michel Vonk, 3 Terry Phelan – 16 Nicky Summerbee, 10 Garry Flitcroft, 21 Steve Lomas, 11 Peter Beagrie – 8 Paul Walsh, 28 Uwe Rösler/9 Niall Quinn.

Ny i startelvan var mittfältaren Nicky Summerbee som Manchester City värvade från Swindon Town för 1,5 miljoner pund. Han var den som spelade mest i Manchester City denna säsong med totalt 51 av de 52 matcherna varav 41 i ligan (39 från start plus två inhopp). I december värvade man även 43-årige målvakten John Burridge från Falkirk. När han kom in som avbytare i matchen mot Newcastle den 29 april 1995 blev han den äldste spelaren i Premier Leagues historia. Uwe Rösler blev bäste målskytt med totalt 22 mål varav femton i ligan. Hans anfallskollega Paul Walsh stod för femton mål varav tolv i ligan. Dessutom kom Niall Quinn tillbaka från sin knäskada och gjorde åtta ligamål. Se mer statistik på StatCity.

Tröjorna

Manchester City behöll samma hemmatröja och tredjetröja som 93/94. Man introducerade dock en ny rödsvart bortatröja i samma stil som Chelseas bortatröja och Nottingham Forests hemmatröja.

Manchester City 1993/94

Efter att Manchester City inlett säsongen 1993/94 med tre förluster på de fyra första matcherna fick spelande managern Peter Reid sparken. Brian Horton tog över, men laget hade stora problem med målskyttet under säsongen. Det blev inte mer än 38 mål på de 42 ligamatcherna. Trots detta slutade Manchester City på sextonde plats och klarade sig kvar i Premier League. Det var lagets sämsta placering sedan nedflyttningen 1987.

I FA-cupen slog Manchester City ut Leicester City med 4–1 i en match där Kåre Ingebrigtsen gjorde tre mål. Det var för övrigt de enda målen norrmannen gjorde på sina sjutton matcher för City. Det blev dock förlust mot Cardiff City i nästa omgång. I Ligacupen 1993/94 besegrade Manchester City först Reading och sedan Chelsea. I fjärde omgången blev det oavgjort mot Nottingham Forest som vann omspelet med 2–1.

Mittfältaren Steve McMahon var den som spelade mest med 35 ligamatcher. Mike Sheron blev lagets bäste målskytt med sex ligamål. Hans anfallskollega Niall Quinn skadade sig illa i matchen mot Sheffield Wednesday i november 1993 och missade därför en stor del av säsongen. I december 1993 sålde Manchester City anfallaren David White till Leeds United och i samma veva värvade man mittfältaren David Rocastle från samma klubb. Senare under våren, i mars 1994, förstärkte Brian Horton laget med Paul Walsh (Portsmouth) och tysken Uwe Rösler (Nürnberg). De två nykomlingarna bildade anfallspar i slutet av säsongen och gjorde tillsammans nio mål.

Tröjorna

Umbro levererade tröjorna till Manchester City även 1993/94 och sponsor var som tidigare det japanska elektronikföretaget Brother. Årets hemmatröja hade smala diagonala ränder i två ljusblå nyanser samt de karakteristiska Umbro-diamanterna över vänster bröst och axel. Bortatröjan var lila med vita ränder och var av samma modell som föregående säsong. Den enda skillnaden var att man nu hade spelarnas namn på ryggen. Manchester City introducerade även en ny tredjetröja i samma stil som bortatröjan fast vit med mörkblå ränder.

Manchester City 1985–1987

1985/86

Säsongen 1985/86 spelade Manchester City återigen i högsta serien efter två säsonger i division två. Laget hade det kämpigt i början av säsongen och vann bara två av de sexton första ligamatcherna. Manchester City låg då på 20:e plats i tabellen, men på de tretton kommande matcherna blev det nio segrar och laget klättrade upp till elfte plats. Avslutningen av säsongen blev dock mindre lyckad. På de tretton sista ligamatcherna blev det nio förluster och fyra oavgjorda vilket innebar att man slutade på femtonde plats.

I FA-cupen slog Manchester City ut division tre-laget Walsall i tredje omgången, men förlorade sedan mot Watford efter två omspelsmatcher. Även i Ligacupen stötte City på ett division tre-lag. Det blev seger över Bury, men i nästa omgång förlorade man mot Arsenal.

Manchester City deltog även i Full Members’ Cup som hade skapats som kompensation för att engelska klubbar var avstängda från europeiskt cupspel på grund av Heyselkatastrofen 1985. City vann sin grupp före Sheffield United och Leeds United. Semifinalen i turneringens norra sektion mot Sunderland blev mållös, men City kunde ta sig till final genom straffsparksläggning. I den norra finalen blev det seger över Hull City. Turneringen avgjordes på Wembley där Manchester City mötte segrarna av den södra sektionen, Chelsea. Steve Kinsey gav City en tidig ledning, men Chelsea vände och gick upp till en 5–1-ledning. Under matchens sista fem minuter gjorde dock City tre mål och snyggade till siffrorna till 5–4.

Laguppställning 1985/86: 1 Eric Nixon – 2 Nicky Reid, 4 Kenny Clements, 5 Mick McCarthy, 3 Paul Power – 6 David Phillips, 8 Andy May, 10 Neil McNab – 7 Mark Lillis, 9 Gordon Davies, 11 Paul Simpson. Mark Lillis och David Phillips spelade mest med totalt 51 av de 55 tävlingsmatcherna varav 39 i ligan. Gordon Davies blev lagets bästa målskytt totalt sett med femton mål varav nio i ligan. I ligan blev Mark Lillis lagets bästa målskytt med elva mål (totalt fjorton).

1986/87

I september 1986 lämnade managern Billy McNeill Manchester City för att ta över Aston Villa. Han ersattes av assisterande tränaren Jimmy Frizzell som tog över en klubb i ekonomisk kris. Resultaten på plan var även de svaga och laget slutade näst sist i tabellen och åkte ner i division två tillsammans med Aston Villa och Leicester City. I FA-cupens tredje omgång blev det förlust i derbyt mot Manchester United och i Ligacupen slog man ut Southend United innan man förlorade mot Arsenal. Manchester City deltog även denna säsong i Full Members’ Cup som numer var en ren utslagsturnering där division ett-klubbarna gick in i andra omgången. City besegrade Wimbledon och därefter Watford, men i kvartsfinalen blev det förlust mot Ipswich Town.

Tröjorna

Tröjorna tillverkades av Umbro och sponsor var Philips. Hemmatröjan var ljusblå med rund hals. Hals och muddar var vita med en ljusblå kant. Till säsongen 1986/87 ökade man storleken på tröjreklamen. Byxorna var vita med en blå rand längs sidorna och strumporna var ljusblå med vit överdel. I vissa bortamatcher mot lag med vita byxor spelade City i blå byxor.

Bortatröjorna var under denna period röda och svarta. 1985/86 var den randig och hade V-hals och muddar i övervägande svart med två röda och en vit linje. Byxorna, som var av samma modell som Sheffield Wednesday använde, var svarta med två breda röda ränder längs sidorna. Strumporna var svarta med röd Umbro-markering upptill. 1986/87 bytte man till en rutig bortatröja med rund hals och muddar i rött med en svart linje och små vita rutor. Byxorna var svarta och hade en röd triangel på vänster ben. Strumporna var svarta med röd överdel.

Manchester City 1982/83

Ett Manchester City med stora ekonomiska problem sålde under sommaren 1982 Trevor Francis till Sampdoria. In kom istället mittfältaren Graham Baker från Southampton och anfallaren David Cross från West Ham. Laget kom på tjugonde plats i tabellen och åkte ner i division två tillsammans med Swansea och Brighton. I FA-cupen slog Manchester City ut Sunderland efter omspel i tredje omgången, men förlorade sedan med 4–0 mot Brighton. I Ligacupen slog man ut Wigan i andra omgången innan man åkte ut mot Southampton efter omspel. Kevin Bond, Kevin Reeves och Ray Ranson spelade mest med totalt 47 matcher varav 40 i ligan. Bäste målskytt blev David Cross med tretton mål varav tolv i ligan.

Laguppställning: 1 Joe Corrigan/Alex Williams, 2 Ray Ranson, 3 Bobby McDonald, 4 Nicky Reid, 5 Kevin Bond, 6 Tommy Caton, 7 Dennis Tueart, 8 Kevin Reeves, 9 David Cross, 10 Asa Hartford, 11 Graham Baker/Paul Power.

Tröjorna tillverkades av Umbro och var av samma modell som 1981/82 med skillnaden att klubben nu hade en sponsor i form av Saab vars logga var placerad på tröjorna. Från början var Saab-loggan svart, men i början av oktober bytte man till en vit. Reservtröjan var ny för säsongen och var vit med röda och svarta kritstrecksränder samt svart V-hals och muddar. Denna tröja användes tillsammans med svarta byxor och strumpor.

Manchester City 1981/82

Manchester City slutade på tionde plats i ligan 1981/82, på samma poäng som West Ham. I FA-cupen åkte man ut mot Coventry i fjärde omgången och i Ligacupen blev det förlust mot division två-laget Barnsley i fjärde omgången. Kevin Reeves spelade samtliga 42 ligamatcher och blev även lagets bäste målskytt med tretton ligamål medan Trevor Francis gjorde tolv. Francis hade värvats från Nottingham Forest för 1,2 miljoner pund, men skadeproblem gjorde att han bara spelade 26 ligamatcher. Efter säsongen såldes han till Sampdoria.

Laguppställning: 1 Joe Corrigan, 2 Ray Ranson, 3 Bobby McDonald, 4 Nicky Reid, 5 Kevin Bond, 6 Tommy Caton, 7 John Ryan/Dennis Tueart, 8 Kevin Reeves, 9 Trevor Francis, 10 Asa Hartford, 11 Paul Power/Tommy Hutchison.

Tröjorna tillverkades av Umbro. Hemmatröjan var ljusblå med vit och blå V-hals och muddar. Till denna säsong återkom det klubbmärke som hade använts 1972–76. Byxorna och strumporna var av samma modell som tidigare. Reservstället var samma som tidigare förutom att det nygamla klubbmärket återfanns på tröjan.

Manchester City 1978–1981

I slutet av 70-talet började det gå sämre för Manchester City och laget höll till på undre halvan av tabellen. Tabellplaceringarna 1978/79–1980/81 var 15–17–12. 1981 lyckades dock City ta sig till final i FA-cupen där man mötte Tottenham. Yttern Tommy Hutchison gav Manchester City ledningen i första halvlek, men i andra halvlek gjorde han självmål och matchen slutade 1–1. I omspelsmatchen fem dagar senare vann Spurs med 3–2. Samma år tog man sig till semifinal i Ligacupen där det blev förlust mot Liverpool.

1978/79 deltog Manchester City också i UEFA-cupen. Under hösten slog man ut Twente, Standard Liège och Milan, men i vårens kvartsfinaler blev det förlust mot Borussia Mönchengladbach.

Laget 1978/79: 1 Joe Corrigan – 2 Kenny Clements, 5 Dave Watson, 6 Paul Futcher/4 Tommy Booth, 3 Willie Donachie/Paul Power – 10 Asa Hartford, 8 Gary Owen/Colin Viljoen, 4/6 Paul Power – 7 Mike Channon, 9 Brian Kidd/Barry Silkman, 11 Peter Barnes. Högerbacken Kenny Clements bröt benet i matchen mot Ipswich den 25 november 1978. Flera spelare användes sedan som högerback, oftast Willie Donachie eller Ray Ranson. I mars 1979 såldes Brian Kidd till Everton och i slutet av säsongen spelade Barry Silkman (nyförvärv från Plymouth) i tröja nummer 9. Joe Corrigan spelade samtliga 42 ligamatcher och Mike Channon och Gary Owen blev bästa målskyttar med elva ligamål var (av Owens mål kom sex stycken till på straff).

Laget i FA-cupfinalen 1981: 1 Joe Corrigan – 2 Ray Ranson, 4 Nicky Reid, 6 Tommy Caton, 3 Bobby McDonald – 10 Tommy Hutchison, 8 Barry Gow, 9 Steve MacKenzie, 5 Paul Power – 7 Dave Bennett, 11 Kevin Reeves.

Hemmastället bestod av ljusblå tröjor med vit krage och vit Umbro-markering längs ärmarna, ljusblå byxor och ljusblå strumpor. 1978/79 var bortatröjan vit med en rödsvart diagonal på framsidan, men från och med 1979/80 användes en rödsvartrandig tröja med vit V-hals.

Manchester City 1977/78

Manchester City slutade på fjärde plats i ligan 1977/78, tolv poäng efter mästarna Nottingham Forest. I UEFA-cupen lottades laget mot polska Widzew Łódź i första omgången, men efter 2–2 hemma och 0–0 borta åkte Manchester City ut på färre gjorda bortamål. I FA-cupen besegrade man Leeds United i tredje omgången, men åkte sedan ut mot Nottingham Forest och i Ligacupen tog man sig till femte omgången där det blev förlust mot Arsenal efter omspel.

Laget 1977/78: Joe Corrigan – Kenny Clements, Tommy Booth, Dave Watson, Willie Donachie – Paul Power, Gary Owen, Asa Hartford – Mick Channon, Brian Kidd, Peter Barnes. Mick Channon hade värvats från Southampton för 300 000 pund inför säsongen. Joe Corrigan och Kenny Clements spelade samtliga 42 ligamatcher och Brian Kidd blev bäste målskytt med sexton ligamål. Channon och Dennis Tueart var näst bäst med tolv ligamål, den senare trots att han bara spelade sjutton ligamatcher.

Tröjorna var i stort sett likadana som föregående säsong förutom att kragen hade V-hals istället för en ifylld trekant vid halsen.

Manchester City 1976/77

Segern i Ligacupen 1976 gav en plats i UEFA-cupen 1976/77 och Manchester City lottades mot Juventus i första omgången som spelades i september 1976. Det blev seger med 1–0 hemma på Maine Road men i returen i Turin vann italienarna med 2–0 och tog sig vidare till andra omgången. Tidigare samma månad hade City även åkt ur Ligacupen efter förlust mot Aston Villa i andra omgången. I FA-cupen slog man ut West Bromwich Albion (efter omspel) och Newcastle United, men i femte omgången blev det förlust mot Leeds United. I ligan gick det dock bättre. Från slutet av oktober till mitten av februari spelade Manchester City fjorton raka ligamatcher utan förlust och man slutade på andra plats, bara en poäng efter mästarna Liverpool.

Laget 1976/77: Joe Corrigan – Kenny Clements, Mike Doyle, Dave Watson, Willie Donachie – Gary Owen, Paul Power, Asa Hartford – Joe Royle, Brian Kidd, Dennis Tueart. Ny i laget var Brian Kidd som hade värvats från Arsenal. Joe Corrigan och Willie Donachie spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Brian Kidd med 21 ligamål och Dennis Tueart med arton.

Denna säsong återgick man till att använda Manchesters stadsvapen på tröjorna istället för klubbmärket. Hemmatröjan var ljusblå med Umbro-loggan i vitt längs ärmarna och även byxorna var numer ljusblå. Bortatröjan var vit med en röd och en svart diagonal på framsidan.

Manchester City 1975/76

För andra året i rad slutade Manchester City på åttonde plats i ligan och i FA-cupen förlorade man mot Stoke City i fjärde omgången. I Ligacupen gick det däremot bättre. I andra omgången krävdes det två omspelsmatcher innan Norwich City kunde besegras, men sedan slog man ut Nottingham Forest, Manchester United, Mansfield Town och Middlesbrough. I finalen på Wembley väntade Newcastle United. Peter Barnes gav City ledningen i elfte minuten, men Alan Gowling kvitterade tio minuter före paus. Strax efter halvtidsvilan gjorde Dennis Tueart segermålet för Manchester City som tog sin andra Ligacuptitel.

Laget 1975/76: Joe Corrigan – Kenny Clements/Ged Keegan, Mike Doyle, Dave Watson, Willie Donachie – Asa Hartford, Colin Bell/Tommy Booth, Alan Oakes – Dennis Tueart, Joe Royle, Peter Barnes. I Ligacupmatchen mot Manchester United skadade Colin Bell knäet så illa att han några år senare tvingades avsluta karriären och Tommy Booth fick därför vikariera som mittfältare. Dave Watson (Sunderland) och Kenny Clements (juniorlaget) var nya i laget. Bästa målskyttar blev Dennis Tueart med fjorton ligamål och Joe Royle med tolv.

Hemmatröjan hade krage istället för som tidigare rund hals. I Ligacupfinalen var klubbmärket ersatt av Manchesters stadsvapen med texten ”M.C.F.C. F.L. Cup Final / Wembley 1976. Bortastället var likadant som föregående säsong.

Manchester City 1974/75

Manchester City slutade på åttonde plats i ligan 1974/75. I FA-cupen åkte man ut direkt i tredje omgången mot Newcastle United och i Ligacupen slog man ut Scunthorpe i andra omgången men förlorade sedan mot Manchester United.

Laget 1974/75: Keith MacRae/Joe Corrigan (målvakt), Geoff Hammond, Mike Doyle, Tommy Booth, Willie Donachie, Colin Barrett (försvarare), Colin Bell, Alan Oakes, Asa Hartford (mittfältare), Mike Summerbee, Rodney Marsh, Dennis Tueart, Joe Royle (anfallare). Mike Doyle och Colin Bell spelade samtliga 42 ligamatcher och Bell blev även lagets bäste målskytt med femton ligamål. Näst bäste målskytt var Dennis Tueart med fjorton ligamål. Joe Royle värvades från Everton i december men lyckades bara göra ett ligamål under säsongen.

Både hemma- och bortaställen var av samma modell som föregående säsong med skillnaden att Umbro-loggan var placerad på ena bröstet och att hemmastrumporna var ljusblå.