Etikett: Coppa Italia

29 maj 2023

Torino 1980/81

Torino inledde säsongen 1980/81 med gruppspelet i italienska cupen i augusti/september. Där besegrade man Bari (2–1), Lecce (4–0) och Catanzaro (3–1). I den sista matchen blev det oavgjort, 1–1, mot Perugia. Torino vann gruppen och avancerade till kvartsfinalerna som avgjordes i mars och april 1981. Det blev förlust med 1–0 borta mot Serie B-laget SPAL i första mötet, men i returen vann Torino med 4–0 och gick till semifinal. De båda semifinalmötena med Bologna slutade 2–2 och returmötet gick därför till förlängning. Där gjorde Francesco Graziani det avgörande 3–2-målet som tog Torino till final. Roma stod för motståndet i finalen och även dessa båda möten slutade oavgjort, denna gång 1–1. Efter en mållös förlängning i returmötet gick matchen till straffsparksläggning. Eraldo Pecci och Francesco Graziani missade för Torino medan Roma satte fyra av sina straffar. 4–2 på straffar till Roma som försvarade sin cuptitel.

Torino i UEFA-cupen 1980/81

I UEFA-cupens första omgång mötte Torino belgiska Molenbeek. Lagen vann varsin bortamatch med 2–1 och returmötet gick till förlängning. I förlängningens första minut avgjorde Graziani för Torino som gick vidare med sammanlagt 4–3. I nästa omgång slog Torino östtyska Magdeburg med 3–1 hemma. Förlusten med 1–0 borta i returen hade därför ingen betydelse. I tredje omgången mötte man Grasshoppers från Zürich. Schweizarna vann med 2–1 hemma och i returen blev det seger för Torino med samma siffror. Efter en mållös förlängning vann Grasshoppers straffsparksläggningen med 4–3 och gick till kvartsfinal. Renato Zaccarelli och Eraldo Pecci blev syndabockar för italienarna genom att missa sina straffar.

Torino i Serie A 1980/81

Under första hälften av Serie A-säsongen 1980/81 vann Torino sex matcher, spelade fem oavgjorda och förlorade fyra. Höstens höjdpunkt var 2–1-segern över lokalrivalen Juventus i sjätte omgången. På de femton första matcherna gjorde laget nitton mål och släppte in tolv, men under vårsäsongen hade man det svårt med målskyttet. Det blev bara sju gjorda mål och sexton insläppta. På de femton sista matcherna vann Torino bara två gånger, hemma mot Catanzaro och borta mot Como. Därtill blev det fem oavgjorda och åtta förluster. Laget gjorde faktiskt inte ett enda mål på de sju sista matcherna. Efter 0–2-förlusten hemma mot Roma i nittonde omgången fick tränaren Ercole Rabitti sparken. Andretränaren Romano Cazzaniga ledde därefter laget. Resultaten innebar att laget blev indraget i bottenstriden. Torino höll dock undan och slutade på nionde plats i Serie A 1980/81, bara en poäng före fjortondeplacerade Brescia som åkte ur.

Ordinarie laguppställning: 1 Giuliano Terraneo – 2 Agatino Cuttone, 5 Luigi Danova, 6 Renato Zaccarelli, 3 Domenico Volpati – 4 Patrizio Sala, 8 Eraldo Pecci, 10 Claudio Sclosa – 7 Vincenzo D’Amico, 9 Francesco Graziani, 11 Paolino Pulici.

Nya i laget var försvararna Agatino Cuttone (tillbaka från lån i Reggina) och holländske Michel van de Korput (Feyenoord) samt mittfältaren/anfallaren Vincenzo D’Amico (Lazio). Van de Korput gjorde självmål i debuten mot Molenbbek i UEFA-cupen och fick därefter svårt att ta en ordinarie plats. Istället satsade tränare Rabitti på Zaccarelli alternativt Roberto Salvadori eller Marco Masi som libero. Målvakten Giuliano Terraneo spelade samtliga 30 ligamatcher. Graziani blev lagets bäste målskytt med elva ligamål. Han gjorde även fem mål i italienska cupen och tre i UEFA-cupen.

Tröjorna

Umbro tillverkade tröjorna till Torino 1980/81, men Superga stod som teknisk sponsor och hade sin logotyp på höger bröst. Hemmatröjan var vinröd med krage och muddar i samma färg. Även byxor och strumpor var vinröda. Bortatröjan var gul med blå krage och blå muddar och användes tillsammans med gula byxor och strumpor. I detta matchställ uppträdde Torino borta mot Catanzaro, Pistoiese, Fiorentina, Bologna och Perugia. I bortamötet med Roma i cupfinalen spelade dock Torino i vita tröjor, vinröda byxor och vita strumpor. Dessa tröjor hade nummer i den traditionella Umbro-stilen med runda former. Den vinröda och gula tröjan hade dock de nya kantiga numren som flera engelska lag använde vid denna tidpunkt.

27 maj 2023

AS Roma 1980/81

Inför 1980/81 värvade Roma den brasilianske mittfältaren Falcão från Internacional. Det var klubbens första utländska värvning efter att Serie A åter öppnat upp för utlänningar. Bland övriga nyförvärv fanns försvararna Dario Bonetti och Vincenzo Romano från Brescia respektive Avellino. Tränare var svensken Nils Liedholm som gjorde sin andra säsong i Roma efter återkomsten från Milan.

Roma i Cupvinnarcupen 1980/81

Roma hade vunnit italienska cupen föregående säsong och deltog därför i Cupvinnarcupen 1980/81. I första matchen besegrade man östtyska Carl Zeiss Jena med 3–0 på hemmaplan. Trots den klara ledningen kunde inte Roma hålla undan i returen. Tyskarna vände underläget och vann returmötet med 4–0 och gick vidare till andra omgången.

Seger i italienska cupen

I årets upplaga av italienska cupen var Roma som regerande mästare direktkvalificerat till kvartsfinalerna som inleddes i mars. Alberto Di Chiara gjorde matchens enda mål i första mötet med Fiorentina och efter en mållös retur var Roma i semifinal. Även i första semifinalmötet blev det seger med 1–0, denna gång mot Juventus efter mål av Carlo Ancelotti. I returen gjorde Juventus första målet genom Antonio Cabrini, men Agostino Di Bartolomei kvitterade på straff och tog Roma till final.

Torino stod för motståndet och även denna match slutade 1–1. Ancelotti gav Roma ledningen efter en halvtimme och Torino kvitterade genom ett självmål av Sergio Santarini i andra halvlek. Samma siffror blev det i finalreturen. Agatino Cuttone gav Torino ledningen i första halvlek, men återigen kvitterade Di Bartolomei på straff i andra halvlek. Efter en mållös förlängning vidtog straffsparksläggning. Torino missade två av sina straffar medan Roma satte fyra av sina fem. Laget från huvudstaden tog därmed hem segern för andra året i rad. Det var klubbens fjärde inteckning i italienska cupen.

Roma tvåa i Serie A 1980/81

Under första hälften av Serie A-säsongen 1980/81 tog Roma sju segrar, spelade sex oavgjorda och förlorade två matcher. Förlusten med 4–0 borta mot Napoli var lagets största under säsongen. Man förlorade även med 1–0 borta mot Cagliari. Största segern under hösten kom borta mot nykomlingen Pistoiese då Roma vann med 4–0. Roma gjorde även fyra mål borta mot Inter (4–2) och hemma mot Ascoli (4–1). I matchen mot Inter i sjätte omgången stod för övrigt Roberto Pruzzo för ett hattrick. Han gjorde även lagets samtliga tre mål i 3–1-segern över Udinese i nionde omgången.

Roma toppade tabellen efter halva säsongen. Poängtapp mot några av de mindre laget gjorde dock att Juventus kunde passera under våren trots att Roma förblev obesegrade. Det blev sju segrar och åtta oavgjorda under vårsäsongen vilket räckte till en andraplats i tabellen, två poäng efter Juventus. Lagets största seger kom i 27:e omgången då man besegrade Perugia med 5–0. Detta var enda gången under vårsäsongen som Roma gjorde mer än två mål i en match.

Ordinarie laguppställning: 1 Franco Tancredi – 2 Luciano Spinosi/Vincenzo Romano, 4 Maurizio Turone, 6 Vincenzo Romano/Dario Bonetti, 3 Domenico Maggiora – 7 Bruno Conti, 5 Falcão, 8 Agostino Di Bartolomei, 10 Carlo Ancelotti, 11 Roberto Scarnecchia – 9 Roberto Pruzzo.

Målvakten Tancredi spelade samtliga 38 liga- och cupmatcher under säsongen. Även mittfältaren Di Bartolomei spelade samtliga 30 ligamatcher, men missade två i cupen. Roberto Pruzzo gjorde arton ligamål och vann skytteligan i Serie A. Därtill gjorde han ett mål i Cupvinnarcupen.

Tröjorna

Playground var leverantör av tröjor till Roma 1980/81. Hemmatröjan var mörkröd med orange krage och mörkröda muddar med en orange rand. På vänster bröst återfanns symbolen som visar att man är regerande cupvinnare – en cirkel i grönt, vitt och rött. Klubbmärket placerade man på höger ärm. Tröjnumren fanns i två varianter, dels en orange, dels en vit i 3D-stil. Byxorna var mörkröda och strumporna mörkröda med en orange rand på mitten.

Reservtröjan var vit med röd-orange krage och muddar. Till denna tröja använde man vita byxor samt vita strumpor med en röd-orange rand på mitten. Se bilder på tröjorna på Questa maglia storica.

17 juni 2022

Inter 1981/82

Inför 1981/82 återvände anfallaren Aldo Serena till Inter efter att ha varit utlånad till Como och Bari. Från Perugia värvade man mittfältaren Salvatore Bagni och i försvaret tog 18-årige högerbacken Giuseppe Bergomi en ordinarie plats. Detta var också säsongen då mittbacken Riccardo Ferri gjorde ligadebut. Han kom att spela 290 ligamatcher för Inter fram till 1994. Tränare var Eugenio Bersellini som gjorde sin femte säsong i klubben.

Inter vinner Coppa Italia 1981/82

Inter inledde säsongen 1981/82 med italienska cupens gruppspel. Laget vann sin grupp efter att ha besegrat Pescara och Verona samt spelat oavgjort mot SPAL och Milan. Kvartsfinalerna spelades i december och första matchen slutade med 4–1 mot Roma på Olympiastadion. Inter hämtade dock upp underläget i returen två veckor senare. Det blev 3–0 till hemmalaget på Giuseppe Meazza-stadion och Inter gick därmed vidare med sammanlagt 4–4 och fler gjorda bortamål. I semifinalerna i mars/april mötte man Catanzaro. Inter vann med 2–1 hemma och i returen stod det 2–1 till Catanzaro vid full tid. I förlängningen gjorde lagen varsitt mål och Inter gick därför återigen vidare med sammanlagt 4–4 och fler gjorda bortamål.

Finalerna avgjordes i maj 1982 och där stod Torino för motståndet. I första finalmatchen gjorde Aldo Serena matchens och Inters enda mål fem minuter före paus. Returmatchen slutade 1–1 sedan Alessandro Altobelli kvitterat Agatino Cuttones ledningsmål. Inter vann därmed finalen med sammanlagt 2–1 och tog sin tredje cuptitel.

Femte plats i Serie A

I ligaspelet 1981/82 radade Inter upp tio matcher utan förlust innan man föll mot Napoli. Säsongens andra förlust kom mot Fiorentina i trettonde omgången. Under andra hälften av säsongen blev det ytterligare fyra förluster och Inter slutade på femte plats i tabellen. Det blev elva segrar, tretton oavgjorda (endast Ascoli och Napoli spelade fler oavgjorda matcher) och sex förluster vilket gav 35 poäng, lika många som Napoli.

Inter deltog även i UEFA-cupen 1981/82. I första omgången slog man ut turkiska Adanaspor, men sedan åkte man ut mot rumänska Dinamo Bukarest.

Anfallaren Alessandro Altobelli spelade mest med totalt 42 av de 44 tävlingsmatcherna varav 29 i ligan. Han blev även lagets bäste målskytt med totalt 21 mål varav nio i ligan, nio i italienska cupen och tre i UEFA-cupen. Med sina nio cupmål blev han turneringens bäste målskytt.

Tröjorna

Från och med 1981/82 levererade Mec Sport tröjorna åt Inter. Sponsor var Inno-Hit som blev klubbens första tröjsponsor i och med att dräktreklam blev tillåtet från och med denna säsong. Precis som företrädaren Puma valde Mec Sport att förse Inter med blå byxor (med svarta fält på sidorna) och strumpor till den blåsvarta tröjan. Reservtröjan var vit med en blå och en svart rand längs ärmarna. Byxorna var vita med blå fält på sidorna och strumporna var helt vita.

18 december 2021

Hellas Verona 1982/83

Verona hade vunnit Serie B 1982 under ledning av nye tränaren Osvaldo Bagnoli och var nu tillbaka i högsta serien. Inför återkomsten förstärkte man laget med två utländska spelare: polske liberon Władysław Żmuda från Widzew Łódź och brasilianske yttern Dirceu från Atlético Madrid. Bland de inhemska nyförvärven fanns försvararna Luciano Marangon och Luciano Spinosi (båda Roma), mittfältarna Mario Guidetti (Napoli), Luigi Sacchetti (Fiorentina) och Domenico Volpati (Brescia) samt yttern Pietro Fanna (Juventus).

Verona inledde ligaspelet med förlust mot Inter och Roma, men därefter förblev man obesegrade i sjutton raka matcher. Vid årsskiftet låg man tvåa i tabellen, men fyra förluster under vårsäsongen gjorde att Verona till slut kom på fjärde plats, vilket gav en plats i nästa säsongs UEFA-cup. I italienska cupen kom Verona tvåa i sin grupp efter Roma och tog sig till åttondelsfinal. där man enkelt besegrade Ascoli. Det blev seger även över Milan i kvarten och Torino i semin. Finalmotståndare blev Juventus och i första matchen på hemmaplan kunde Verona vinna med 2–0 efter mål av Domenico Penzo och Domenico Volpati, men i returen i Turin gjorde Paolo Rossi och Michel Platini varsitt mål för hemmalaget och tog matchen till förlängning. Där avgjorde Platini med sitt andra mål för dagen, bara en minut före slutsignalen, och gav Juventus segern. Verona deltog även i Mitropa Cup där man mötte ZVL Žilina från Tjeckoslovakien, Galenika Zemun från Jugoslavien och Vasas från Ungern. Det blev dock bara två oavgjorda och fyra förluster för Verona som slutade sist av de fyra lagen. Domenico Volpati, Roberto Tricella, Domenico Penzo och Dirceu spelade mest med 47 av de 49 tävlingsmatcherna. Volpati och Tricella samt Luciano Spinosi spelade samtliga 30 ligamatcher. Penzo blev bäste målskytt med totalt 22 mål varav 15 i ligan vilket gav en delad andraplats i Serie A:s skytteliga tillsammans med Inters Alessandro Altobelli.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Canon. Hemmatröjan var blå med gul rund hals och tre gula ränder längs ärmarna. Byxor och strumpor var även de blå med tre gula ränder längs sidorna respektive på överdelen. Reservstället hade omvända färger. Den kortärmade bortatröjan var kritstrecksrandig och hade blå V-hals och muddar medan den långärmade hade rund hals.

6 december 2021

Juventus 1982/83

Sommaren 1982 sålde Juventus Liam Brady (Sampdoria), Pietro Fanna (Verona) och Pietro Paolo Virdis (Udinese). Dessa ersattes med två av stjärnorna från VM i Spanien, nämligen fransmannen Michel Platini (Saint-Étienne) och polacken Zbigniew Boniek (Widzew Łódź). Sedan tidigare fanns flera spelare som precis blivit världsmästare med Italien: Dino Zoff, Claudio Gentile, Antonio Cabrini, Gaetano Scirea, Marco Tardelli och Paolo Rossi. Denna säsong kom för övrigt att bli målvakten Dino Zoffs sista i karriären. Efter 22 säsonger som proffs, varav elva i Juventus, lade 41-åringen målvaktshandskarna på hyllan. Även anfallaren Roberto Bettega lämnade klubben efter säsongen för att avsluta karriären i Toronto Blizzard.

Säsongen 1982/83 inleddes med gruppspelet i italienska cupen där Juventus vann sin grupp före Milan och tog sig till åttondelsfinalerna som spelades i februari 1983. Där besegrade man Bari. Cupspelet fortsatte i juni månad då Juventus besegrade först Roma i kvartsfinal och sedan Inter i semifinal. I finalen ställdes man mot Verona. Förlust med 0–2 borta följdes av seger på hemmaplan. Mål av Paolo Rossi och Michel Platini innebar sammanlagt 2–2 och förlängning. Med en minut kvar av förlängningen avgjorde Platini med sitt andra mål för dagen och gav segern till Juventus.

Som regerande ligamästare deltog Juventus i Europacupen. Under hösten slog man ut danska Hvidovre och belgiska Standard Liège. I vårens kvartsfinaler besegrades 1982 års Europacupvinnare Aston Villa och i semifinalen slog Juventus ut Bonieks tidigare klubb Widzew Łódź. I finalen, som spelades på Atens Olympiastadion, ställdes Juventus mot Hamburger SV. Där blev det dock förlust efter att Felix Magath gjort matchens enda mål i nionde minuten.

I ligan låg Juventus på fjärde plats efter halva säsongen, fyra poäng efter Roma. Under andra halvan närmade sig Juventus toppen, men man fick till slut nöja sig med andra plats bakom mästarlaget Roma. Michel Platini spelade samtliga 52 tävlingsmatcher under säsongen (även Gaetano Scirea spelade samtliga 30 ligamatcher och missade bara en cupmatch). Platini blev även bäste målskytt med totalt 28 mål varav 16 i ligan vilket gav honom segern i Serie A:s skytteliga.

Tröjorna tillverkades precis som tidigare av Kappa och sponsor var Ariston. Tack vare att Juventus under föregående säsong hade tagit sin tjugonde ligatitel återfanns nu två stjärnor ovanför den italienska skölden. I ligamatcherna var stjärnorna placerade i en vit ruta, men i Europacupen var de placerade direkt på tröjan. I höstens Europacupmatcher samt i hemmamatchen mot Widzew Łódź hade Juventus tröjor svart rand i mitten på framsidan. I semifinalerna och finalen hade tröjorna vit rand i mitten. I bortamatchen mot Aston Villa och i finalen mot Hamburg spelade Juventus i tröjor utan reklam. Reservtröjan var blå med svartvita muddar och användes tillsammans med blå byxor och strumpor. Detta reservställ användes i bortamatcherna mot Ascoli, Cesena och Udinese. I bortamatchen mot Widzew Łódź i Europacupens semifinal spelade Juventus i tröjor med en något ljusare blå nyans.

17 november 2020

AS Roma 1983/84

Regerande mästarna Roma slutade på andra plats i Serie A 1983/84, två poäng efter Juventus. Däremot blev det seger i italienska cupen efter 1–1 borta och 1–0 hemma i finalen mot Verona. I Europacupen slog Roma under hösten ut IFK Göteborg och CSKA Sofia. Under våren besegrades Dynamo Berlin i kvartsfinalen och Dundee United i semifinalen. Finalen mot Liverpool på Olympiastadion i Rom slutade 1–1 efter att Roberto Pruzzo kvitterat Phil Neals ledningsmål i första halvlek. En mållös förlängning innebar att matchen fick avgöras på straffsparkar. Bruno Conti och Francesco Graziani missade för Roma och Liverpool tog sin fjärde Europacuptitel.

Målvakten Franco Tancredi och brasilianske mittfältaren Toninho Cerezo spelade samtliga 30 ligamatcher och Roberto Pruzzo blev bäste målskytt med åtta ligamål. Pruzzo gjorde även fem mål i Europacupen och blev tillsammans med Liverpools Ian Rush turneringens näst bäste målskytt. Tränare var Nils Liedholm som efter fem säsonger lämnade laget för att återigen ta över Milan.

Tröjorna tillverkades fram till januari av Patrick. Därefter tog Kappa över som leverantör. Sponsor var Barilla. Numren på Kappa-tröjorna fanns i tre varianter: en i 3D-stil (där nian var en uppochnedvänd sexa) och en med outlines. Den tredje varianten som förekom användes på den vita reservtröjan och var i samma stil som tidigare leverantören Patrick använde. I Europacupfinalen var inte reklam tillåten på tröjorna. Inte heller den italienska skölden, Lo Scudetto, fick vara med utan var ersatt av klubbmärket.

7 oktober 2020

AC Milan 1984/85

Milan slutade på femte plats i Serie A 1984/85 och kvalificerade sig för UEFA-cupen. I italienska cupen tog man sig till final där det blev förlust mot Sampdoria efter 0–1 hemma och 1–2 borta. Klubben gjorde flera värvningar inför säsongen för att förstärka laget, däribland målvakten Giuliano Terraneo (Torino), mittfältarna Agostino Di Bartolomei (Roma) och Ray Wilkins (Manchester United) samt anfallarna Mark Hateley (Portsmouth) och Pietro Paolo Virdis (Udinese). Dessutom var tränaren Nils Liedholm tillbaka i laget efter fem år i Roma. Terraneo spelade samtliga 30 ligamatcher och Virdis blev bäste målskytt med nio ligamål. Och i bortamatchen mot Udinese i januari spelade 16-årige Paolo Maldini sin första av 647 ligamatcher för Milan.

Tröjorna tillverkades av Rolly Go. Sponsor var till en början Retequattro och användes i italienska cupens gruppspel i augusti och september 1984. Därefter byttes sponsorn till Oscar Mondadori. Hemmatröjan var rödsvartrandig med svart krage och användes tillsammans med vita byxor och svarta strumpor med rödsvart överdel. Reservtröjan var vit med röda och svarta ränder på tvären och användes i bortamatcherna mot Cremonese, Fiorentina, Roma och Torino i ligan samt mot Triestina i cupen (då med Retequattro som sponsor). Den kortärmade varianten hade röda nummer medan den långärmade hade svarta.

AC Milan 1984/85 (hemma, Coppa Italia, aug/sep 1984)

10 juni 2019

Napoli 1985–1987

Säsongen 1985/86 tog Ottavio Bianchi, senast i Como, över som tränare för Napoli. Nya spelare i laget var målvakten Claudio Garella (Verona), vänsterbacken Massimoi Filardi (Varese), liberon Alessandro Renica (Sampdoria), mittfältarna Eraldo Pecci (Fiorentina) och Ruben Buriani (Roma) samt anfallaren Bruno Giordano (Lazio). Napoli slutade på tredje plats i Serie A, två poäng efter Roma och sex efter mästarna Juventus. Garella spelade samtliga 30 ligamatcher och bästa målskyttar blev Diego Maradona med elva ligamål och Giordano med tio.

Sommaren 1986 såldes Eraldo Pecci till Bologna och argentinaren Daniel Bertoni till Udinese. Ruben Buriani som under föregående säsong bara hade spelat fem ligamatcher på grund av skada avslutade karriären. In kom istället vänsterbacken Giuseppe Volpecina (Pisa), mittfältaren Fernando De Napoli (Avellino) och anfallaren Andrea Carnevale (Udinese). I UEFA-cupen åkte Napoli ut mot franska Toulouse redan i första omgången, men i ligan och italienska cupen gick det bättre. Napoli tog sin tredje cuptitel efter att ha besegrat Atalanta i finalen med 3–0 hemma och 1–0 i returen. I ligan var laget obesegrat under hela hösten. Första förlusten kom borta mot Fiorentina i början av januari. Det blev bara två förluster till, borta mot Inter och Verona, och Napoli kunde titulera sig italienska mästare för första gången i klubbens historia. Claudia Garella, Moreno Ferrario, Alessandro Renica och Diego Maradona var de som spelade flest matcher med 29 ligamatcher var. Maradona blev lagets bäste målskytt med tio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Buitoni. Hemmastället bestod av blå tröjor, vita byxor och blå strumpor. I vissa matcher användes en annan tröjmodell som även Roma och Lazio hade. Bortastället bestod av vita tröjor, blå byxor och vita strumpor. I cupmatcherna mot SPAL och Lazio i augusti 1986 spelade Napoli i röda tröjor, mot SPAL med blå och vita ränder på krage och muddar och mot Lazio i en helröd tröja.

9 maj 2019

Torino 1987/88

Sommaren 1987 såldes brasilianaren Júnior till Pescara och Wim Kieft återvände till Nederländerna för spel i PSV Eindhoven. Dessa ersattes av danske mittfältaren Klaus Berggreen från Roma och österrikiske anfallaren Toni Polster från Austria Wien. I ligan slutade Torino på delad sjätteplats med Juventus vilket innebar omspel om den sista UEFA-cupplatsen. Matchen var mållös efter förlängning och Juventus vann sedan straffsparksläggningen med 4–2 efter att Antonio Comi och Silvano Benedetti missat för Torino. I italienska cupen tog sig laget till final mot Sampdoria men föll med sammanlagt 2–3 efter 0–2 borta och 2–1 hemma. Målvakten Fabrizio Lorieri och försvararen Ezio Rossi spelade samtliga 30 ligamatcher och Toni Polster blev bäste målskytt med totalt fjorton mål varav nio i ligan.

Hemmatröjan var vinröd med tre vita ränder längs ärmarna och bortatröjan var vit med vinröd krage och tre vinröda ränder längs ärmarna. Tröjtillverkare var Adidas och sponsor var Sweda.

27 april 2019

Hellas Verona 1983/84

Inför säsongen 1983/84 värvade Verona ytterbacken Mauro Ferroni (Sampdoria), mittbackarna Silvano Fontolan (Como) och Massimo Storgato (Juventus), mittfältaren Luciano Bruni (Reggiana) samt anfallarna Giuseppe Galderisi (Juventus), Maurizio Iorio (Roma) och skotten Joe Jordan (Milan). Målvakten Claudio Garella och liberon och lagkaptenen Roberto Tricella kom att spela samtliga 30 ligamatcher och Iorio blev lagets bäste målskytt med totalt 21 mål varav 14 i ligan. Verona slutade på sjätte plats i Serie A, två placeringar sämre än året innan, och i UEFA-cupen slog man ut Röda Stjärnan från Belgrad, men åkte sedan ut mot österrikiska Sturm Graz. I italienska cupen tog man sig till final där det blev förlust mot Roma efter 1–1 hemma och 0–1 borta i returen.

Den kortärmade hemmatröjan var blå med smala gula ränder och med gul V-hals och gula muddar. Under våren lades klubbmärket till på ena bröstet. Den långärmade varianten som användes i slutet av hösten till och med januari var helt blå med gul rund hals, men från och med februari fick även den långärmade tröjan smala gula ränder.

Den kortärmade bortatröjan var under hösten likadan som hemmatröjan fast med färgerna inverterade. Under våren användes en helgul variant med rund hals. Den långärmade bortatröjan var gul med blå rund hals och blå muddar.