Etikett: Watford

Watford 1985–1988

Watford slutade på tolfte plats i ligan 1985/86 följt av nionde plats 1986/87. Säsongen 1987/88 åkte Watford ner i division två efter att ha slutat på tjugonde plats. I FA-cupen tog sig Watford till sjätte omgången (kvartsfinal) både 1986 och 1988 (förlust mot Liverpool respektive Wimbledon). 1987 lyckades man ta sig ända till semifinal där det blev förlust mot Tottenham. I Ligacupen nådde Watford inga större framgångar. Laget åkte ut i tredje omgången både 1986 och 1987 samt fjärde omgången 1988.

Laguppställning 1985/86: 1 Tony Coton – 2 Nigel Gibbs, 5 Steve Terry, 6 John McClelland, 3 Wilf Rostron – 7 Worrell Sterling/Nigel Callaghan, 4 Brian Talbot, 10 Kenny Jackett, 11 John Barnes – 8 Luther Blissett, 9 Colin West.
Steve Terry, Kenny Jackett och Brian Talbot spelade mest med 41 av de 42 ligamatcherna. Talbot hade värvats från Arsenal sommaren 1985 men stannade bara drygt ett år innan han i oktober 1986 såldes till Stoke City. Colin West blev lagets bäste målskytt med tretton ligamål. Även han tillbringade bara drygt ett år i klubben. Watford hade värvat honom från Sunderland i mats 1985 och sålde vidare honom till Glasgow Rangers i maj 1986.

Umbro levererade tröjorna och sponsor var Solvite. Designen var ny och hade ett tvåfärgat band över bröstet delat på diagonalen. Denna design använde även Newcastle på sin bortatröja. Byxor och strumpor var röda och av samma modell som tidigare. I vissa bortamatcher använde Watford dock de svarta byxorna och/eller strumporna från reservstället tillsammans med den gula hemmatröjan. Under 1985/86 var bortatröjan likadan som tidigare fast med den nya sponsorn. Till säsongen 1986/87 tog Umbro fram en ny tröja i samma stil som hemmatröjan som Watford använde tillsammans med byxor i matchande stil. 1987/88 introducerade man vita byxor och strumpor som alternativ till den vita tröjan.

Watford 1983–1985

Andraplatsen i ligan 1983 gav Watford en plats i UEFA-cupen 1983/84. Mot Kaiserslautern i första omgången vände man ett 1–3-underläge från första matchen till seger med 3–0 i returen. I andra omgången mot Levski Sofia slutade båda matcherna 1–1, men Watford gjorde två mål i förlängningen och tog sig vidare till tredje omgången. Där tog det dock stopp mot Sparta Prag efter förlust med 2–3 och 0–4. I ligan kom Watford på elfte plats och i Ligacupen åkte man ut direkt i andra omgången mot division två-laget Huddersfield. I FA-cupen gick det betydligt bättre. Laget tog sig till final mot Everton, men förlorade med 2–0. Nigel Callaghan spelade mest med 41 ligamatcher och Mo Johnston blev bäste målskytt med 20 ligamål på de 29 ligamatcher han hann med efter att ha blivit värvad från Partick Thistle i november 1983. Nya i laget var också högerbacken David Bardsley (från Blackpool i november), mittbacken Lee Sinnott (från Walsall i september) och anfallaren George Reilly (Cambridge United).

Laguppställning 1983/84: 1 Steve Sherwood – 2 David Bardsley, 5 Steve Sims/Steve Terry, 6 Paul Franklin/Lee Sinnott, 3 Wilf Rostron – 7 Nigel Callaghan, 4 Les Taylor, 10 Kenny Jackett, 11 John Barnes – 8 Mo Johnston, 9 George Reilly. I FA-cupfinalen 1984 spelade Neil Price vänsterback (nr 3) istället för Rostron som var avstängd, Steve Terry i nummer 5 och Lee Sinnott i nummer 6. I början av säsongen, innan Bardsley anlände, spelade Pat Rice eller Charlie Palmer högerback. John Barnes spelade oftast i nummer 8 innan Johnston anlände.

Nästa säsong, 1984/85 slutade återigen med en elfteplats i ligan för Watford. I FA-cupen åkte man ut mot Luton Town efter omspel i femte omgången och i Ligacupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot Sunderland.

Tröjorna tillverkades av Umbro och var av samma modell som 1982/83. De två ränderna på byxorna var nu smalare än tidigare. Iveco var fortfarande sponsor och i tv-sända matcher var sponsorloggan mindre. I FA-cupfinalen 1984 återfanns inskriptionen ”F.A. Cup Final / Wembley 1984” nedanför klubbmärket. Watford hade även ett nytt reservställ bestående av vitrandiga tröjor med flerfärgad V-hals och muddar samt svarta byxor med en gul och en röd linje längs sidorna och strumpor med röd överdel med två gula ränder. De svarta byxorna och strumporna användes, tillsammans med den gula hemmatröjan, i hemmamatchen mot Kaiserslautern i UEFA-cupen eftersom tyskarna spelade i helrött.

Watford 1982/83

Watford hade kommit på andra plats i division två och spelade nu i högsta serien för första gången. Laget överraskade alla och kom på andra plats efter mästarna Liverpool. I FA-cupen slog man ut Plymouth Argyle och Fulham, men åkte sedan ut mot Aston Villa. I Ligacupen slog man först ut Bolton Wanderers, men förlorade sedan med hela 7–3 mot Nottingham Forest. John Barnes, Wilf Rostron och Steve Sherwood spelade samtliga 42 ligamatcher och Luther Blissett gjorde 27 mål och blev skyttekung i division ett.

Laguppställning: 1 Steve Sherwood – 2 Pat Rice, 5 Steve Sims, 6 Ian Bolton, 3 Wilf Rostron – 7 Nigel Callaghan, 4 Les Taylor, 10 Kenny Jackett, 11 John Barnes – 8 Luther Blissett, 9 Ross Jenkins.

Tröjorna tillverkades av Umbro och sponsor var Iveco. Hemmatröjan var gul med röd V-hals och muddar med en gul och en svart linje. Byxorna var röda med en gul och en svart rand längs sidorna och strumporna var röda med svart överdel och två gula ränder. Reservstället var enligt webbplatsen Classic Kits samma som hade använts sedan 1978 och bestod av vita tröjor med vit krage och muddar, svarta byxor och svarta strumpor med rödvit överdel. Något fotografi på reservstället har jag dock inte hittat.