Etikett: 1982/83

Aston Villa 1982/83

Aston Villa var regerande Europacupvinnare och deltog därför i Europacupen även 1982/83. Man slog ut Besiktas och Dinamo Bukarest, men föll sedan mot Juventus i kvartsfinalen. I januari 1983 Aston Villa Barcelona i Europeiska Supercupen. I första mötet på Camp Nou vann spanjorerna med matchens enda mål, och i returen på Villa Park tog Aston Villa ledningen genom Gary Shaw med tio minuter kvar. Den sammanlagda ställningen var därmed 1–1 och matchen gick till förlängning. Gordon Cowans och Ken McNaught gjorde ytterligare två mål för Villa som därmed vann med 3–0 och sammanlagt 3–1. I ligan slutade laget på sjätte plats och kvalificerade sig för UEFA-cupen. I Ligacupen blev det förlust mot Notts County redan i andra omgången och i FA-cupen tog man sig till kvartsfinal, men föll där mot Arsenal. Gordon Cowans spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Gary Shaw med sjutton ligamål och Peter Withe med sexton.

Laguppställning: 1 Nigel Spink/Jimmy Rimmer – 2 Gary Williams/Mark Jones, 4 Allan Evans, 5 Ken McNaught, 3 Colin Gibson/Gary Williams – 7 Des Bremner, 10 Gordon Cowans, 6 Dennis Mortimer – 9 Peter Withe, 8 Gary Shaw, 11 tony Morley.

Tröjorna var av samma modell som 1981/82, men hade nu en sponsorlogga i form av Davenports. Nedanför klubbmärket återfanns inskriptionen ”Champions of Europe” som en påminnelse om att laget hade vunnit Europacupen föregående säsong. I Europacupen var klubbmärket placerat på vänster bröst och Le coq sportif-loggan på höger bröst istället för på ärmarna. I Europacupmatcherna användes även en annan typ av tröjnummer.

Arsenal 1982/83

Arsenal var kvalificerade för UEFA-cupen 1982/83, men åkte ut mot Spartak Moskva redan i första omgången. Däremot tog man sig till semifinal i både FA-cupen och Ligacupen, där det dock blev förlust mot Manchester United båda gångerna. I ligan slutade Arsenal på tionde plats, fem placeringar sämre än året innan. Brian Talbot och Kenny Sansom spelade mest med 58 matcher var (varav 42 respektive 40 i ligan) samt Paul Davis med 57 matcher varav 41 i ligan. Tony Woodcock, nyförvärv från FC Köln, blev lagets bäste målskytt med totalt 21 mål varav fjorton i ligan. Övriga nyförvärv var centern Lee Chapman från Stoke City och jugoslaviske mittfältaren Vladimir Petrović som kom från Röda Stjärnan i december.

Laguppställning: 1 George Wood/Pat Jennings, 2 John Hollins, 3 Kenny Sansom, 4 Brian Talbot, 5 David O’Leary, 6 Chris Whyte/Peter Nicholas, 7 Paul Davis, 8 Alan Sunderland, 9 Lee Chapman/Stewart Robson/Vladimir Petrović, 10 Tony Woodcock, 11 Graham Rix.

Tröjorna tillverkades av Umbro och sponsor var JVC. Efter femton år med samma tröjor var det dags för förnyelse. Årets tröja hade röd V-hals och en marinblå linje vid axlarna. Även byxorna hade en marinblå linje längs sidorna och strumporna var röd- och marinblå-randiga. Reservtröjan var grön med marinblå ärmar och kompletterades av marinblå byxor samt grön- och marinblå-randiga strumpor.

West Ham United 1980–1983

Säsongen 1980/81 inleddes med Charity Shield-matchen mot Liverpool (förlust 0–1), dit West Ham var kvalificerat tack vare segern i 1980 års FA-cup. Som regerande FA-cupvinnare deltog West Ham i Cupvinnarcupen. Under hösten 1980 slog man ut Real Madrids reservlag Castilla samt rumänska Poli Timișoara, men i vårens kvartsfinaler blev det förlust mot Dinamo Tbilisi. Laget gick även till final i Ligacupen där man mötte Liverpool. Efter 90 mållösa minuter tog Liverpool ledningen med två minuter kvar av förlängningen, men precis före slutet kvitterade West Ham genom Ray Stewart och ordnade därmed omspel. Paul Goddard gav West Ham en tidig ledning i omspelet, men Liverpool vände och vann med 2–1. I årets FA-cup åkte West Ham ut efter två omspelsmatcher mot Wrexham i tredje omgången, men i ligan gick det desto bättre. Laget tog hem seriesegern i division två och tog därmed steget upp i högsta divisionen. Totalt spelade laget 61 tävlingsmatcher under säsongen. Målvakten Phil Parkes och mittfältaren Geoff Pike spelade samtliga 61 matcher och David Cross blev bäste målskytt med totalt 33 mål varav 22 i ligan vilket gjorde honom till skyttekung i division två.

Laget i Ligacupfinalerna 1981: 1 Phil Parkes – 2 Ray Stewart, 4 Billy Bonds, 5 Alvin Martin, 3 Frank Lampard – 7 Jimmy Neighbour, 10 Trevor Brooking, 11 Geoff Pike, 6 Alan Devonshire – 8 Paul Goddard, 9 David Cross; avbytare: Stuart Pearson.

Återkomsten i division ett 1981/82 slutade med en niondeplats för West Ham. I Ligacupmatcherna hösten 1981 slog man ut Derby County, men förlorade sedan mot West Bromwich Albion efter två omspelsmatcher. I början av januari 1982 slog man ut Everton i FA-cupens tredje omgång, men därefter blev det förlust mot Watford. Samma månad värvade man ett par spelare: belgiske högeryttern François Van der Elst från New York Cosmos samt skotske försvararen Neil Orr från Greenock Morton. Ray Stewart spelade samtliga 49 tävlingsmatcher och David Cross blev bäste målskytt med totalt 20 mål varav sexton i ligan.

Inför säsongen 1982/83 såldes David Cross till Manchester City. In kom istället skotten Sandy Clark från Airdrieonians som dock bara stannade en säsong. I ligan kom West Ham på åttonde plats. I FA-cupen förlorade man mot Manchester United i tredje omgången, men i Ligacupen tog man sig till kvartsfinal där det dock blev förlust mot Liverpool. Phil Parkes spelade samtliga 50 tävlingsmatcher och bästa målskyttar blev Paul Goddard och François Van der Elst med totalt tolv mål var varav tio respektive nio i ligan.

Tröjorna tillverkades av Adidas. Hemmatröjan var vinröd med ljusblå ärmar med tre vinröda ränder. Dessa användes i första hand med vita byxor och strumpor, men i bortamatcher mot lag med vita byxor spelade West Ham i ljusblå byxor och strumpor. De ljusblå byxorna och strumporna hörde normalt sett till reservstället som kompletterades av vita tröjor med tre vinröda och två ljusblå ränder längs ärmarna. Det förekom även att den vita tröjan användes tillsammans med de vita byxorna och strumporna.

Swansea City 1981–1984

Swansea City hade kommit på tredje plats i division två och spelade nu i högsta serien för första gången. Laget hade även vunnit walesiska cupen 1981 och var därför kvalificerade för Cupvinnarcupen 1981/82. Där blev det dock förlust mot östtyska Lokomotive Leipzig redan i första omgången. Swansea vann dock återigen walesiska cupen efter finalseger över Cardiff City och kvalificerade sig på nytt för Cupvinnarcupen. I ligan var det inte många som trodde på Swansea, men laget överraskade och slutade på sjätte plats. Målvakten Dai Davies, nyförvärv från Wrexham, och mittfältaren Robbie James spelade mest med totalt 53 matcher var varav 41 respektive 42 i ligan. James blev även lagets bäste målskytt med totalt 20 mål varav femton i ligan och Bob Latchford, nyförvärv från Everton stod för femton mål varav tolv i ligan. Bland övriga nyförvärv fanns Ray Kennedy som kom från Liverpool i januari 1982. Spelande tränare var Kennedys gamla lagkamrat i Liverpool, John Toshack, som hade tagit Swansea från fjärde till första divisionen.

Laguppställning 1981/82: 1 Dai Davies, 2 Neil Robinson/Gary Stanley, 3 Džemal Hadžiabdić, 4 Ante Rajković/Colin Irwin, 5 Colin Irwin/Ray Kennedy, 6 John Mahoney/Ante Rajković, 7 Alan Curtis, 8 Robbie James, 9 Leighton James, 10 Max Thompson/Nigel Stevenson, 11 Bob Latchford.

I Cupvinnarcupen hösten 1982 slog Swansea ut Sliema Wanderers från Malta med sammanlagt 17–0 (12–0 hemma och 5–0 borta), men i andra omgången åkte man ut mot Paris Saint-Germain. Laget vann dock walesiska cupen för tredje året i rad, men i ligan kunde man inte upprepa succén. Swansea slutade näst sist i tabellen och åkte ner i division två. Även 1983/84 blev det nedflyttning efter att ha slutat näst sist i division två och i Cupvinnarcupen åkte man ut redan i kvalet mot Magdeburg.

Tröjorna tillverkades av Patrick. Hemmatröjan var vit och användes oftast tillsammans med vita byxor och strumpor, men i vissa matcher mot lag med vita byxor användes svarta byxor. Två olika reservställ användes: en röd tröja med svarta byxor och strumpor samt en blå tröja med blå byxor och strumpor.

Sunderland 1981–1983

Sunderland undvek precis nedflyttning säsongen 1981/82. Laget kom på nittonde plats i tabellen, två poäng före Leeds som åkte ur och med lika många poäng som Birmingham, West Bromwich och Stoke. I FA-cupen slog man ut Rotherham United efter omspel i tredje omgången, men förlorade sedan mot Liverpool. Även i Ligacupen slog man ut Rotherham, men åkte ur mot Crystal Palace i tredje omgången. Nick Pickering spelade mest med totalt 43 matcher varav 37 i ligan (även Mick Buckley spelade 37 ligamatcher). Gary Rowell blev lagets bäste målskytt med totalt elva mål varav nio i ligan.

Laguppställning 1981/82: 1 Chris Turner/Barry Siddall, 2 Joe Hinnigan, 3 Iain Munro, 4 Rob Hindmarch, 5 Jeff Clarke/Gordon Chisholm, 6 Shaun Elliott, 7 Mick Buckley, 8 Ally McCoist, 9 Gary Rowell, 10 Nick Pickering, 11 Stan Cummins.

Bland de nya spelarna 1982/83 fanns Ian Atkins (försvarare/mittfältare, Shrewsbury Town), Leighton James (vänsterytter, Swansea City) och Frank Worthington (anfallare, Leeds United). Sunderland kom på sextonde plats i ligan, återigen på samma poäng som Birmingham. I FA-cupen blev det förlust mot Manchester City efter omspel i tredje omgången och i Ligacupen slog man ut Wolverhampton i andra omgången, men förlorade mot Norwich efter omspel i tredje omgången. Nick Pickering var återigen den som spelade flest matcher med totalt 44 varav 39 i ligan och även denna säsong blev Gary Rowell bäste målskytt med totalt arton mål varav sexton i ligan.

Tröjorna tillverkades av Le coq sportif, som hade tagit fram en för Sunderland okonventionell design. Tröjorna var övervägande vita med smala röda och svarta ränder och användes tillsammans med röda byxor och strumpor. Reservtröjan var ljusblå med tunna mörkblå ränder och användes tillsammans med mörkblå byxor och ljusblå strumpor. Numren på hemmatröjan var av den traditionella sorten, medan de på reservtröjan var i en modern 3D-stil, samma som på Tottenhams tröjor.

Stoke City 1981–1983

Stoke City var under säsongen 1981/82 inblandat i bottenstriden, men man klarade sig kvar efter att ha slutat på artonde plats på lika många poäng som Birmingham, West Bromwich och Sunderland. Dessa fyra var bara två poäng före Leeds som åkte ur. I både FA-cupen och Ligacupen åkte man ur direkt mot Manchester City respektive Norwich. Paul Bracewell spelade samtliga 45 tävlingsmatcher och Lee Chapman blev bäste målskytt med totalt sjutton mål varav sexton i ligan. Under säsongen såldes unge talangen Adrian Heath och veteranen Mike Doyle till Everton respektive Bolton Wanderers. I samma veva värvades engelske landslagsmittbacken Dave Watson från Southampton och nordirländske mittfältaren Sammy McIlroy från Manchester United. Även vänsterbacken Derek Parkin anlände på fri transfer från Wolverhampton i mars 1982.

Laguppställning 1981/82: 1 Peter Fox, 2 Ray Evans, 3 Peter Hampton, 4 Alan Dodd, 5 Brendan O’Callaghan/Dave Watson, 6 Denis Smith/David McAughtrie, 7 Peter Griffiths/Sammy McIlroy, 8 Adrian Heath/Brendan O’Callaghan, 9 Lee Chapman, 10 Paul Bracewell, 11 Paul Maguire.

Sommaren 1982 lämnade mittbacken Denis Smith klubben efter fjorton säsonger för att bli spelande tränare i York City. Bland de nya i laget fanns mittbacken George Berry från Wolverhampton och yttrarna Mark Chamberlain och Mickey Thomas från Port Vale respektive Brighton. Stoke förbättrade sig och slutade på trettonde plats i tabellen, på samma poäng som West Bromwich och Southampton. I Ligacupen åkte man ut direkt mot West Ham i andra omgången och i FA-cupen besegrade man Sheffield United efter omspel i tredje omgången, men förlorade sedan mot Liverpool. Bracewell, McIlroy och Thomas spelade mest och missade bara en match under säsongen. Mickey Thomas blev bäste målskytt med totalt tolv mål varav elva i ligan.

Tröjorna tillverkades av Umbro och var av samma modell som tidigare, men klubben var nu sponsrad av Ricoh vars logga var placerad på tröjorna. Under 1981/82 satt loggan direkt på de röda och vita ränderna, men 1982/83 satt den på en vit ruta. Tröjnumren var i Umbros nya kantiga stil med outlines.

Notts County 1981–1983

Notts County hade kommit tvåa i division två och spelade nu i högsta divisionen för första gången sedan 1925/26. Laget kom på femtonde plats, men gjorde ändå 61 mål – bara fem lag gjorde fler. Men man hade också seriens sämsta försvar med 69 insläppta mål. I FA-cupen åkte man ut direkt i tredje omgången efter förlust med 0–6 mot Aston Villa och i Ligacupens andra omgång förlorade man mot division tre-laget Lincoln City. Jugoslaviske målvakten Radojko Avramović spelade samtliga 42 ligamatcher och Iain McCulloch blev bäste målskytt med sexton ligamål medan Trevor Christie gjorde tretton.

Laguppställning 1981/82: 1 Radojko Avramović, 2 Tristan Benjamin, 3 Ray O’Brien, 4 Mark Goodwin/David Hunt, 5 Brian Kilcline, 6 Pedro Richards, 7 John Chiedozie, 8 Don Masson/Rachid Harkouk, 9 Iain McCulloch, 10 Paul Hooks/Trevor Christie, 11 Gordon Mair.

Nästa säsong, 1982/83, slutade återigen med en femtondeplats i ligan. I FA-cupen slog man ut Leicester City i tredje omgången, men förlorade sedan mot Middlesbrough och även i Ligacupen tog man sig till fjärde omgången där det blev förlust efter omspel mot West Ham. Pedro Richards spelade samtliga 42 ligamatcher och Iain McCulloch blev återigen lagets bäste målskytt med tio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Adidas. Hemmastället bestod av svartvitrandiga tröjor med svart V-hals och vita ärmar, svarta byxor och vita strumpor. Reservstället gick helt i gult med blå detaljer. 1981/82 hade bortatröjorna krage, men 1982/83 bytte man till V-hals.

Leeds United 1981–1983

Leeds United hade en tung säsong 1981/82. Laget kom på tjugonde plats i tabellen och åkte ner i division två. I FA-cupen åkte man ut mot Tottenham i fjärde omgången och i Ligacupen blev det förlust direkt i andra omgången mot Ipswich. Målvakten John Lukic spelade samtliga 42 ligamatcher och Arthur Graham och Frank Worthington blev bästa målskyttar med nio ligamål var. Nästa säsong, 1982/83, slutade med en åttondeplats i division två.

Laguppställning 1981/82: 1 John Lukic, 2 Kevin Hird/Trevor Cherry, 3 Frank Gray, 4 Brian Flynn/Byron Stevenson, 5 Paul Hart, 6 Trevor Cherry/Kenny Burns, 7 Carl Harris/Eddie Gray, 8 Arthur Graham, 9 Frank Worthington/Aidan Butterworth, 10 Terry Connor/Gary Hamson, 11 Peter Barnes.

Tröjorna tillverkades av Umbro och sponsor var RFW. Precis som andra lag användes tröjor utan reklam i tv-sända matcher. Hemmatröjan var vit med tunna blå och gula ränder samt blå V-hals och muddar. Reservtröjan var gul med blå V-hals och muddar.

Ipswich Town 1981–1984

Säsongen 1981/82 slutade Ipswich precis som året innan på andra plats i ligan, fyra poäng efter Liverpool. I FA-cupen åkte man ut mot Shrewsbury i femte omgången och i Ligacupen tog man sig till semifinal där det blev förlust mot Liverpool. Laget deltog även i UEFA-cupen, men åkte ut mot Aberdeen redan i första omgången. Mick Mills, Steve McCall, Arnold Mühren och John Wark spelade samtliga 42 ligamatcher och Alan Brazil kom tvåa i skytteligan med 22 mål medan John Wark kom trea med arton mål.

Laguppställning 1981/82: 1 Paul Cooper – 2 Mick Mills/George Burley, 5 Russell Osman, 6 Terry Butcher, 3 Steve McCall – 7 John Wark, 4 Frans Thijssen/Mick Mills, 8 Arnold Mühren – 9 Paul Mariner, 10 Alan Brazil, 11 Eric Gates.

Nästa säsong, 1982/83, sjönk Ipswich till nionde plats i tabellen och återigen åkte man ur UEFA-cupen redan i första omgången, denna gång mot Roma. John Wark, Terry Butcher och Steve McCall spelade samtliga 42 ligamatcher och Wark kom återigen trea i skytteligan efter att ha gjort 20 ligamål. Alan Brazil stod för tio fullträffar. Storhetstiden var nu över och 1983/84 kom Ipswich på tolfte plats i ligan. Steve McCall spelade återigen alla 42 ligamatcher och Eric Gates blev lagets bäste målskytt med tretton ligamål medan Paul Mariner gjorde tolv.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Pioneer. Reklam på tröjorna var dock inte tillåten i tv-sända matcher eller i UEFA-cupen. Hemmatröjan var blå med vita kritstrecksränder samt blå V-hals och muddar. Numren var till en början av den gamla modellen, men senare bytte man till den modell som flera andra lag med tröjor från Adidas använde vid den här tiden, bland andra Manchester United. Under 1981/82 och 1982/83 återfanns inskriptionen ”UEFA Cup Winners 1981” nedanför klubbmärket som tecken på lagets seger i UEFA-cupen 1981. Reservtröjan var i samma stil som hemmatröjan fast vit med svarta ränder.

Southampton 1980–1983

Inför säsongen 1980/81 värvade Southampton Kevin Keegan från Hamburg. Keegan, som hade blivit utsedd till Årets spelare i Europa både 1978 och 1979, ledde laget till en sjätteplats i ligan, deras dittills bästa placering. Chris Nicholl och Mick Channon spelade samtliga 42 ligamatcher och Steve Moran blev lagets bäste målskytt med 18 mål medan Keegan gjorde elva. Southampton gjorde för övrigt 76 mål i ligan denna säsong, vilket var näst bäst i serien (endast Ipswich gjorde fler).

Laguppställning 1980/81: Peter Wells – Ivan Golac, Dave Watson, Chris Nicholl, Mike McCartney//Nick Holmes – Steve Williams, Nick Holmes/Charlie George, Graham Baker – Kevin Keegan, Mick Channon, Steve Moran.

Sjätteplatsen i ligan innebar att Southampton kvalificerade sig för UEFA-cupen 1981/82. I första omgången slog man ut irländska Limerick United, men i andra omgången blev det förlust mot Sporting Lissabon. I ligan inledde Southampton starkt och i slutet av januari 1982 toppade man tabellen, men en svag avslutning gjorde att man slutade på sjunde plats. Alan Ball, Kevin Keegan och David Armstrong spelade mest med 41 ligamatcher var. Keegan blev även skyttekung i division ett med 26 mål medan Armstrong stod för femton mål.

Sommaren 1982 såldes Keegan till Newcastle och laget sjönk till tolfte plats i tabellen. Även 1982/83 deltog Southampton i UEFA-cupen, men laget åkte ut redan i första omgången då IFK Norrköping gick vidare på fler gjorda bortamål. Chris Nicholl spelade samtliga 42 ligamatcher och Danny Wallace blev bäste målskytt med tolv ligamål medan Steve Moran gjorde tio.

Tröjorna tillverkade av Patrick och sponsor var Rank Xerox. Reklam på tröjorna var dock inte tillåtet i tv-sända matcher. Hemmatröjan var röd med ett brett vitt fält i mitten och användes tillsammans med svarta byxor och vita strumpor. Bortatröjan var i samma stil fast mörkblå med ett ljusblått fält i mitten. I bortamatchen mot West Bromwich i september 1980 spelade Southampton i röda tröjor, svarta byxor och röda strumpor.