Etikett: 1982/83

Hamburger SV 1982/83

Hamburger SV inledde säsongen 1982/83 på samma sätt som man avslutat föregående säsong, det vill säga med arton ligamatcher utan förlust. Mellan den 30:e januari 1982 och 22:a januari 1983 spelade laget 36 ligamatcher utan en enda förlust. Sviten bestod av 20 segrar och sexton oavgjorda och var rekord i Bundesliga ända till 2013 då Bayern München övertog rekordet. Säsongens första förlust kom den 29:e januari 1983 då Hamburg föll med 3–2 borta mot Werder Bremen. Det blev även förlust med 2–0 borta mot Arminia Bielefeld den femte mars, men på de tolv avslutande matcherna förblev laget obesegrat. Precis som 1981/82 förlorade laget alltså inte en enda match på hemmaplan. Därmed vann Hamburger SV Bundesliga 1982/83 och försvarade sin ligatitel. Laget tog 52 poäng, lika många som Werder Bremen, men hade bättre målskillnad.

Ordinarie laguppställning: Uli Stein – Manfred Kaltz, Holger Hieronymus, Ditmar Jakobs, Bernd Wehmeyer – Jimmy Hartwig, Jürgen Groh, Wolfgang Rolff, Felix Magath – Jürgen Milewski/Lars Bastrup, Horst Hrubesch.

Nya i laget var mittfältaren Wolfgang Rolff från Fortuna Köln och danske anfallaren Allan Hansen från Odense. Den senare spelade dock bara tretton ligamatcher denna säsong. Målvakten Uli Stein, vänsterbacken Wehmeyer och mittfältaren Magath spelade samtliga 34 ligamatcher. Horst Hrubesch blev lagets bäste målskytt med arton ligamål.

I tyska cupen fick Hamburg oavgjort, 1–1, mot MSV Duisburg, men i omspelet blev det en klar seger med 5–0. Därefter besegrade man Werder Bremen med 3–2, men i åttondelsfinalen föll Hamburg med 2–1 mot Hertha Berlin.

Hamburger SV vinner Europacupen 1982/83

Desto bättre gick det för Hamburger SV i Europacupen 1982/83. Första omgången bjöd på ett heltyskt möte mot Dynamo Berlin som representerade Östtyskland. Det blev 1–1 i första mötet i Berlin, och i returen segrade Hamburg med 2–0. I nästa omgång väntade grekiska Olympiakos från Pireus. Efter en 1–0-seger hemma följt av 4–0 borta tog sig Hamburg vidare till kvartsfinal. Dessa spelades i mars 1983 och motståndare var Dynamo Kiev. I första mötet i Kiev vann tyskarna med 3–0 efter ett hattrick av dansken Lars Bastrup. Även i returen blev det seger för bortalaget. Det sovjetiska laget vann med 2–1, men Hamburg gick alltså vidare med sammanlagt 4–2.

Real Sociedad stod för motståndet i semifinalerna och första matchen i San Sebastian slutade 1–1. Hamburg vann sedan returen med 2–1 och tog sig till final mot Juventus. Redan i matchens nionde minut fick Hamburgs mittfältsstjärna Felix Magath på ett kanonskott som letade sig in i bortre krysset. Några fler mål blev det inte och Hamburger SV kunde titulera sig Europacupvinnare 1982/83.

Laguppställning Europacupfinalen 1983: 1 Uli Stein – 2 Manfred Kalts, 4 Ditmar Jakobs, 5 Holger Hieronymus, 3 Bernd Wehmeyer – 8 Jürgen Groh, 6 Wolfgang Rolff, 10 Felix Magath, 7 Jürgen Milewski – 11 Lars Bastrup (ut 55), 9 Horst Hrubesch; avbytare: 12 Thomas von Heesen (in 55).

Tröjorna

Hamburger SV behöll samma tröjor 1982/83 som föregående säsong. I sista ligamatchen, borta mot Schalke 04 den fjärde juni 1983, använde man dock en annan tröjmodell. Denna hade tre vågräta ränder i olika tjocklek över bröstet. Numren på ryggen var också i en annan stil än på de andra tröjorna. I Europacupfinalen var inte tröjreklam tillåtet och Hamburg ersatte därför BP-logotypen med klubbens initialer HSV.

Torino 1980–1990

Torino höll till i mitten av Serie A under stora delar av 1980-talet. Bästa säsong var 1984/85 då laget slutade på andra plats bakom Verona. 1988/89 kom Torino på femtonde plats i tabellen och åkte ner i Serie B. Sejouren i näst högsta serien blev dock bara ettårig. Torino vann serien och tog klivet upp i Serie A igen. Det blev även tre cupfinaler för Torino under 1980-talet. Laget gick till final i italienska cupen 1981, 1982 och 1988, men förlorade samtliga gånger.

Bland spelarprofilerna i Torino under 1980-talet fanns anfallarna Francesco Graziani och Paolino Pulici som gjorde sina sista säsonger i klubben 1980/81 respektive 1981/82. I mitten av decenniet förfogade man över spelare som österrikiske anfallaren Walter Schachner och brasilianske VM-spelaren Júnior. En annan österrikisk anfallare, Toni Polster, spelade i klubben 1986/87 tillsammans med danske mittfältaren Klaus Berggreen. 1988 värvade Torino den brasilianske anfallaren Müller som var med i Brasiliens VM-lag både 1986 och 1990.

Torino på 1980-talet: Tröjorna

I början av 1980-talet tillverkade Umbro tröjorna åt Torino, men Superga var teknisk sponsor. Mellan 1982 och 1984 levererade Tixo Sport tröjorna och från och med 1984 tog Adidas över. Klubbens första sponsor som placerade sin logotyp på tröjorna hette Barbero och var sponsor 1981–1983. Efter en säsong med Ariostea som sponsor tog Sweda över mellan 1984 och 1988. Torino avslutade 1980-talet med Indesit som sponsor.

Här är Torinos hemma- och bortatröjor på 1980-talet. Klicka på en bild för att se den i större format.

Tabellraderna

Torinos tabellrader på 1980-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Säsongen 1989/90 spelade Torino i Serie B.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1980/81 9 30 8 10 12 26 29 26
1981/82 9 30 8 11 11 25 30 27
1982/83 8 30 9 12 9 30 28 30
1983/84 5 30 11 11 8 37 30 33
1984/85 2 30 14 11 5 36 22 39
1985/86 4 30 11 11 8 31 26 33
1986/87 11 30 8 10 12 26 32 26
1987/88 7 30 8 15 7 33 30 31
1988/89 15 34 8 11 15 37 49 27
1989/90 1 (B) 38 19 15 4 63 24 53

Sampdoria 1980–1990

Sampdoria låg i Serie B i början av 1980-talet. Under ledning av tränaren Renzo Ulivieri gick laget upp i högsta divisionen 1982 och etablerade sig direkt som ett mittenlag i Serie A. Irländske mittfältaren Liam Brady och engelske anfallaren Trevor Francis var två av de nya profilerna i Sampdoria. Även unge anfallaren Roberto Mancini kom till klubben 1982. Två år senare tog Eugenio Bersellini över som tränare. Skotten Graeme Souness ersatte Brady och in kom även anfallaren Gianluca Vialli och högerbacken Moreno Mannini. Just Vialli och Mancini kom att bilda ett fruktat anfallspar i Sampdoria under åtta säsonger. Säsongen 1984/85 blev riktigt lyckad med en fjärdeplats i ligan och seger i italienska cupen.

Efter en tolfteplats i ligan 1986 tog jugoslaven Vujadin Boskov över som tränare. Han ersatte Souness och Francis med brasilianaren Toninho Cerezo och tysken Hans-Peter Briegel. Sampdoria klättrade till sjätte plats 1986/87 och sedan fjärde plats 1987/88. Samma säsong tog laget sin andra italienska cuptitel, en titel man försvarade 1988/89. Sampdoria tog sig även till final i Cupvinnarcupen både 1989 och 1990. Första gången blev det förlust mot Barcelona, men 1990 besegrade Sampdoria belgiska Anderlecht i finalen på Ullevi i Göteborg. Bland de nya spelarna i slutet av 1980-talet fanns målvakten Gianluca Pagliuca, mittfältaren Giuseppe Dossena och högeryttern Attilio Lombardo. I ligan slutade Sampdoria på femte plats både 1988/89 och 1989/90.

Sampdoria på 1980-talet: Tröjorna

Puma levererade tröjorna till Sampdoria i början av 1980-talet, men vintern 1980/81 tog Ennerre över. Man behöll dock Pumas byxor ett tag. Ennerre var tröjleverantör fram till 1988 då Kappa tog över. Tröjreklam blev tillåtet i början av 1980-talet och mellan 1982 och 1988 var Phonola sponsor åt Sampdoria. Från och med 1988 hette sponsorn ERG.

Här är Sampdorias hemma- och bortatröjor på 1980-talet. Klicka på en bild för att se den i större format.

Tabellraderna

Sampdorias tabellrader på 1980-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Säsongerna 1980/81 och 1981/82 spelade Sampdoria i Serie B.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1980/81 5 (B) 38 11 21 6 39 33 43
1981/82 2 (B) 38 17 13 8 41 25 47
1982/83 7 30 8 15 7 31 30 31
1983/84 7 30 12 8 10 36 30 32
1984/85 4 30 12 13 5 36 21 37
1985/86 12 30 8 11 11 27 25 27
1986/87 6 30 13 9 8 37 21 35
1987/88 4 30 13 11 6 41 30 37
1988/89 5 34 14 11 9 43 25 39
1989/90 5 34 16 11 7 46 26 43

AS Roma 1980–1990

Roma var ett topplag i Serie A under stora delar av 1980-talet, framförallt under första hälften av decenniet. Höjdpunkten var säsongen 1982/83 då laget blev italienska mästare under ledning av svenske tränaren Nils Liedholm. Året efter gick Roma till final i Europacupen, men förlorade mot Liverpool efter straffsparksläggning. Romas store målskytt under denna period var Roberto Pruzzo som blev skyttekung i Serie A tre gånger. Några andra profiler i laget var mittfältarna Carlo Ancelotti och brasilianaren Falcão samt yttern Bruno Conti.

Mellan 1984 och 1987 var en annan svensk tränare i Roma, Sven-Göran Eriksson. Han nådde dock inte samma framgångar som sin företrädare med en andraplats och två sjundeplatser i ligan. Han lyckades dock föra laget till seger i italienska cupen 1986. Under ”Svennis” ledning tog mittfältaren Giuseppe Giannini en plats i startelvan. Han kom att bli en av lagets stora profiler under andra hälften av 80-talet och första hälften av 90-talet. Även polacken Zbigniew Boniek spelade i Roma i mitten av 1980-talet.

1987 kom Nils Liedholm tillbaka till Roma. Första säsongen slutade med en tredjeplats i ligan, men Roma avslutade 1980-talet med att komma åtta och sexa (sista säsongen med Luigi Radice på tränarbänken). Ny stor målskytt i laget i slutet av decenniet var den tyske anfallaren Rudi Völler.

Roma på 1980-talet: Tröjorna

Playground levererade tröjorna till Roma i början av 1980-talet. Mellan sommaren 1982 och januari 1984 var Patrick tröjleverantör. Därefter tog Kappa över fram till 1987. Från och med 1987 levererade Ennerre tröjorna. När tröjreklam blev tillåtet 1981 satte pastatillverkaren Barilla sin logotyp på tröjorna. Barilla var klubbens sponsor fram till 1994.

Här är Romas hemma- och bortatröjor på 1980-talet. Klicka på en bild för att se den i större format.

Tabellraderna

Romas tabellrader på 1980-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1980/81 2 30 14 14 2 43 20 42
1981/82 3 30 15 8 7 40 29 38
1982/83 1 30 16 11 3 47 24 43
1983/84 2 30 15 11 4 48 28 41
1984/85 7 30 10 14 6 33 25 34
1985/86 2 30 19 3 8 51 27 41
1986/87 7 30 12 9 9 37 31 33
1987/88 3 30 15 8 7 39 26 38
1988/89 8 34 11 12 11 33 40 34
1989/90 6 34 14 13 7 45 40 41

Napoli 1980–1990

Napoli var ett topplag i Serie A i början av 1980-talet med en tredje- och en fjärdeplats 1980/81 respektive 1981/82. I laget fanns bland andra den holländske liberon Ruud Krol som spelat två VM-finaler på 70-talet.

Efter ett par sämre säsonger (tia och elva i ligan) värvade Napoli 1984 den argentinske stjärnan Diego Maradona från Barcelona. Under åtta säsonger kom det mesta att handla om Maradona. Första säsongen slutade visserligen bara med en åttondeplats, men därefter höll klubben till i toppen av Serie A. Efter en tredjeplats 1985/86 tog Napoli sin första ligatitel 1986/87. Laget vann även italienska cupen genom att finalbesegra Atalanta. I laget fanns, förutom Maradona, spelare som försvararen Ciro Ferrara, mittfältarna Fernando De Napoli och Salvatore Bagni samt anfallarna Bruno Giordano och Andrea Carnevale.

Till 1987/88 förstärkte Napoli anfallet med brasilianaren Careca. Efter att länge ha varit i ledningen tappade laget på slutet och fick nöja sig med andra plats bakom Milan. Napoli kom på andra plats även 1988/89, men istället lyckades man vinna UEFA-cupen efter att ha besegrat Stuttgart i finalen. Till denna säsong värvade man ytterligare en brasilianare, mittfältaren Alemão. Säsongen 1989/90 blev Napoli återigen italienska mästare, denna gång efter att ha slutat två poäng före Milan.

Napoli på 1980-talet: Tröjorna

Här är Napolis hemma- och bortatröjor på 1980-talet. Klicka på en bild för att se den i större format.

Tabellraderna

Napolis tabellrader på 1980-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1980/81 3 30 14 10 6 31 21 38
1981/82 4 30 10 15 5 31 21 35
1982/83 10 30 7 14 9 22 29 28
1983/84 11 30 7 12 11 28 38 26
1984/85 8 30 10 13 7 34 29 33
1985/86 3 30 14 11 5 35 21 39
1986/87 1 30 15 12 3 41 21 42
1987/88 2 30 18 6 6 55 27 42
1988/89 2 34 18 11 5 57 28 47
1989/90 1 34 21 9 4 57 31 51

AC Milan 1980–1990

Milan fick inleda 1980-talet med spel i Serie B. Detta som straff för att ha varit inblandat i den stora spelskandalen Totonero 1980. Laget tog sig tillbaka direkt till högsta serien, men åkte ur igen, denna gång beroende på resultaten på plan. Efter att återigen vunnit Serie B etablerade man sig som ett mittenlag i Serie A. Några av profilerna i Milan under första hälften av 1980-talet var engelsmännen Ray Wilkins, Mark Hateley och Luther Blissett.

1986 köpte mediemogulen Silvio Berlusconi klubben. Nu skulle Milan återigen bli ett storlag att räkna med. Året efter värvade man de två holländska stjärnorna Ruud Gullit och Marco van Basten. Även tränaren Arrigo Sacchi var ny i klubben. Framgångarna lät inte vänta på sig uran Milan blev italienska mästare 1988. Förutom de två holländarna fanns spelare som försvararna Franco Baresi och Paolo Maldini, mittfältarna Roberto Donadoni och Carlo Ancelotti samt anfallaren Pietro Paolo Virdis. 1988 fyllde Milan på med en tredje holländare, Frank Rijkaard. Samtliga tre hade blivit Europamästare med Holland 1988. Milan följde upp ligatiteln med att vinna Europacupen både 1989 och 1990.

Milan på 1980-talet: Tröjorna

Här är Milans hemma- och bortatröjor på 1980-talet. Klicka på en bild för att se den i större format.

Tabellraderna

Milans tabellrader på 1980-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Säsongerna 1980/81 och 1982/83 spelade Milan i Serie B.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1980/81 1 (B) 38 18 14 6 49 29 50
1981/82 14 30 7 10 13 21 31 24
1982/83 1 (B) 38 19 16 3 77 36 54
1983/84 8 30 10 12 8 37 40 32
1984/85 5 30 12 12 6 31 25 36
1985/86 7 30 10 11 9 26 24 31
1986/87 5 30 13 9 8 31 21 35
1987/88 1 30 17 11 2 43 14 45
1988/89 3 34 16 14 4 61 25 46
1989/90 2 34 22 5 7 56 27 49

Juventus 1980–1990

Juventus var den dominerande klubben i Italien under stora delar av 1980-talet. Klubben blev italienska mästare fyra gånger och gick till final i Europacupen två gånger. Det blev förlust mot Hamburg 1983 och seger över Liverpool 1985.

När Serie A åter öppnade upp för utländska spelare 1980 värvade Juventus den irländske mittfältaren Liam Brady från Arsenal. Två år senare bytte man ut honom mot fransmannen Michel Platini som blev den stora stjärnan i Turin-klubben under fem säsonger. Juventus värvade även polacken Zbigniew Boniek och senare dansken Michael Laudrup. I laget fanns dessutom flera italienska landslagsspelare såsom målvakten Dino Zoff, försvararna Claudio Gentile, Gaetano Scirea och Antonio Cabrini, mittfältaren Marco Tardelli och anfallaren Paolo Rossi. Samtliga dessa blev världsmästare med Italien 1982.

I slutet av 1980-talet befann sig Juventus i en generationsväxling. Efter ligatiteln 1986 lämnade även tränaren Giovanni Trapattoni klubben efter tio säsonger. Framgångarna uteblev och laget avslutade decenniet med en sjätteplats och två fjärdeplatser i ligan.

Juventus på 1980-talet: Tröjorna

Här är Juventus hemma- och bortatröjor på 1980-talet. Klicka på en bild för att se den i större format.

Tabellraderna

Juventus tabellrader på 1980-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1980/81 1 30 17 10 3 46 15 44
1981/82 1 30 19 8 3 48 14 46
1982/83 2 30 15 9 6 49 26 39
1983/84 1 30 17 9 4 57 29 43
1984/85 6 30 11 14 5 48 33 36
1985/86 1 30 18 9 3 43 17 45
1986/87 2 30 14 11 5 42 27 39
1987/88 6 30 11 9 10 35 30 31
1988/89 4 34 15 13 6 51 36 43
1989/90 4 34 15 14 5 56 36 44

Inter 1980–1990

Under hela 1980-talet var Inter med och slogs om topplaceringar i Serie A. Det blev fyra tredjeplaceringar, två fjärdeplaceringar, två femteplaceringar och en sjätteplacering.

Inters stora målskytt under 1980-talet var Alessandro Altobelli som gjorde 128 mål på 317 ligamatcher 1977–1988. 1984 fick han sällskap i anfallet av den tyske storstjärnan Karl-Heinz Rummenigge som kom att tillbringa tre säsonger i klubben. Samtidigt värvade man irländske mittfältaren Liam Brady från Juventus. I laget fanns också italienska landslagsspelare såsom målvakten Walter Zenga och försvararna Giuseppe Bergomi, Giuseppe Baresi och Fulvio Collovati.

Säsongen 1988/89 blev en stor triumf för Inter. Laget vann 26 av de 34 ligamatcherna och förlorade bara två gånger. Därmed blev Inter italienska mästare för trettonde gången. Lagets stora profiler var de två tyskarna Andreas Brehme och Lothar Matthäus samt anfallaren Aldo Serena som blev skyttekung med 22 mål. Till nästa säsong anslöt en tredje tysk, anfallaren Jürgen Klinsmann. Tränare var Giovanni Trapattoni som kom till klubben från Juventus 1986.

Inter på 1980-talet: Tröjorna

Här är Inters hemma- och bortatröjor på 1980-talet. Klicka på en bild för att se den i större format.

Tabellraderna

Inters tabellrader på 1980-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1980/81 4 30 14 8 8 41 24 36
1981/82 5 30 11 13 6 39 34 35
1982/83 3 30 12 14 4 40 23 38
1983/84 4 30 12 11 7 37 23 35
1984/85 3 30 13 12 5 42 28 38
1985/86 6 30 12 8 10 36 33 32
1986/87 3 30 15 8 7 32 17 38
1987/88 5 30 11 10 9 42 35 32
1988/89 1 34 26 6 2 67 19 58
1989/90 3 34 17 10 7 55 32 44

Fiorentina 1980–1990

Fiorentina tillhörde topplagen i Serie A i början av 1980-talet. Säsongen 1981/82 var laget nära att ta hem ligatiteln, men oavgjort i sista matchen samtidigt som Juventus vann gjorde att man fick nöja sig med andra plats. Det blev dessutom en tredjeplats För Fiorentina 1983/84 samt femte plats vid tre tillfällen under 1980-talet. En stor profil i laget under denna period var landslagsmittfältaren Giancarlo Antognoni som spelade 341 ligamatcher åren 1972–1987. Efter att Serie A återigen öppnat upp för utländska spelare 1980 värvade Fiorentina två argentinska spelare som båda blivit världsmästare 1978. Först kom yttern Daniel Bertoni och senare liberon Daniel Passarella.

Under andra hälften av 1980-talet gick det något sämre för Fiorentina med en tiondeplats 1986/87 och en tolfteplats 1989/90. Efter att Antognoni lagt skorna på hyllan tog Roberto Baggio, värvad från Vicenza 1985, över som lagets stora profil. Besvikelsen bland supportrarna var enorm när han såldes till Juventus 1990. Även svenske mittbacken Glenn Hysén spelade två säsonger i klubben 1987–1989.

Fiorentina på 1980-talet: Tröjorna

Här är Fiorentinas hemma- och bortatröjor på 1980-talet. Klicka på en bild för att se den i större format.

Tabellraderna

Fiorentinas tabellrader på 1980-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1980/81 5 30 9 14 7 28 25 32
1981/82 2 30 17 11 2 36 17 45
1982/83 5 30 12 10 8 36 25 34
1983/84 3 30 12 12 6 48 31 36
1984/85 9 30 8 13 9 33 31 29
1985/86 5 30 10 13 7 29 23 33
1986/87 10 30 8 10 12 30 35 26
1987/88 8 30 9 10 11 29 33 28
1988/89 7 34 12 10 12 44 43 34
1989/90 12 34 7 14 13 41 42 28

1. FC Kaiserslautern 1981–1983

Kaiserslautern 1981/82

Kaiserslautern förstärkte laget inför 1981/82 med vänsterbacken Andreas Brehme från Saarbrücken, mittfältaren Norbert Eilenfeldt från Arminia Bielefeld och anfallaren Bruno Hübner från Kastel. Det gick emellertid trögt i inledningen av säsongen. Laget vann bara fyra ligamatcher under hösten och efter halva säsongen låg man på tionde plats. Efter årsskiftet började resultaten att förbättras. Kaiserslautern vann tolv av de arton sista matcherna och klättrade upp till fjärde plats i tabellen vilket gav en plats i nästa säsongs UEFA-cup. Werner Melzer och Norbert Eilenfeldt spelade samtliga 34 ligamatcher. Hans-Peter Briegel blev lagets bäste målskytt med tretton ligamål medan Friedhelm Funkel och Erhard Hofeditz gjorde tio var.

Kaiserslautern deltog i UEFA-cupen även 1981/82. I första omgången besegrade man bulgariska Akademik Sofia efter två uddamålssegrar. Spartak Moskva stod för motståndet i nästa omgång. Ryssarna vann med 2–1 hemma, men Kaiserslautern vände och vann med 4–0 i returen hemma på Betzenberg. Det blev ett liknande resultat i höstens tredje och sista omgång. Kaiserslautern förlorade med 1–0 borta mot belgiska Lokeren, men tog sig vidare till kvartsfinal efter en 4–1-seger på hemmaplan. I vårens kvartsfinaler stod Real Madrid för motståndet. Spanjorerna vann med 3–1 på Santiago Bernabéu, men i returen var Kaiserslautern överlägsna och vann med hela 5–0. Kaiserslautern mötte IFK Göteborg i semifinalen, men nu fick man bara oavgjort 1–1 hemma på Betzenberg. Returen på Nya Ullevi slutade med samma siffror och matchen gick till förlängning. Stig Fredriksson gjorde mål på straff och skickade göteborgarna till final mot Hamburg. Höjdpunkter från matchen på Youtube.

Kaiserslautern 1982/83

Till säsongen 1982/83 värvade Kaiserslautern anfallarna Torbjörn Nilsson från IFK Göteborg och Thomas Allofs från Fortuna Düsseldorf. I UEFA-cupens första omgång slog man ut turkiska Trabzonspor efter seger med 3–0 både hemma och borta. Det blev dubbelseger även över Napoli i nästa omgång – 2–1 borta och 2–0 hemma. I tredje omgången föll tyskarna med 1–0 borta mot Sevilla, men i returen tog man revansch genom att vinna med 4–0. I vårens kvartsfinaler stod rumänska Universitatea Craiova för motståndet. Kaiserslautern vann med 3–2 hemma, men rumänerna tog en 1–0-seger i returen vilket räckte till avancemang tack vare fler gjorda bortamål.

I Bundesliga 1982/83 sjönk Kaiserslautern till sjätte plats. Laget fick ändå en plats i UEFA-cupen tack vare att femteplacerade Köln vann tyska cupen och kvalificerade sig för Cupvinnarcupen. Hans-Peter Briegel, Wolfgang Wolf och Torbjörn Nilsson spelade mest med 33 ligamatcher var. Thomas Allofs och Norbert Eilenfeldt blev bästa målskyttar med elva ligamål var medan Torbjörn Nilsson stod för nio fullträffar.

Tröjorna

Precis som tidigare levererade Adidas tröjorna till Kaiserslautern, men man hade en ny sponsor i form av Portas. Hemmatröjan var röd med vita kritstrecksränder samt tre vita ränder längs ärmarna och vita muddar. Den långärmade varianten hade krage i samma färg som tröjan med en vit trekant vid halsen medan den kortärmade hade vit V-hals. Samma tröjmodell använde flera andra lag, däribland Hamburg. Byxorna var röda med tre vita ränder längs sidorna och strumporna var även de röda med tre vita ränder upptill. Bortastället var i samma stil fast med omvända färger. I UEFA-cupen 1981/82 spelade man utan reklam på tröjorna. Kaiserslautern spelade nästan uteslutande i röda långärmade tröjor. Undantaget var matchen mot Akademik Sofia, då man spelade i den vita reservtröjan tillsammans med de röda byxorna och strumporna.

Det fanns även tröjor och byxor av märket Erima som Kaiserslautern använde i vissa matcher. Borta mot Nürnberg i december 1981 spelade Kaiserslautern i den gamla modellen av den vita Erima-tröjan fast med den nya sponsorn. Till denna tröja använde man röda byxor och vita strumpor. I bortamatchen mot Bayern München i maj 1983 spelade Kaiserslautern i en ljusblå variant av den kortärmade Adidas-tröjan med mörkblå kritstrecksränder. Byxor och strumpor var mörkblå med ljusblå Adidas-ränder.