Som regerande UEFA-cupvinnare deltog Eintracht Frankfurt i samma turnering även 1980/81. Första matchen slutade med förlust med 1–0 borta mot Sjachtar Donetsk, men hemma på Waldstadion vände Eintracht till seger med 3–0. Samma sak skedde i andra omgången. Förlust med 2–1 borta mot Utrecht följdes av seger med 3–1 hemma. Mot franska Sochaux i tredje omgången inledde tyskarna på hemmaplan och vann med 4–2. Sochaux vann dock returen med 2–0 och gick vidare på fler gjorda bortamål.

Eintracht Frankfurt vinner DFB-Pokal

I tyska cupen 1980/81 gick det däremot bättre för Eintracht Frankfurt. Under hösten slog man ut VfB Gaggenau, VfB Friedrichshafen och SSV Ulm utan att släppa in ett enda mål. Under vårsäsongen slog Eintracht ut VfB Oldenburg i åttondelsfinalen och därefter VfB Stuttgart i kvartsfinalen samt Hertha Berlin i semifinalen. I finalen på Neckarstadion i Stuttgart stod Kaiserslautern för motståndet. Willi Neuberger och Ronny Borchers gav Eintracht Frankfurt en 2–0-ledning i första halvlek. Koreanen Cha Bum-kun utökade ledningen i andra halvlek. I slutet av matchen gjorde Reiner Geye ett tröstmål för Kaiserslautern och fastställde slutresultatet till 3–1. Eintracht Frankfurt blev därmed tyska cupvinnare för tredje gången.

I Bundesliga 1980/81 slutade Eintracht Frankfurt på femte plats, en poäng före Borussia Mönchengladbach och sex poäng bakom Kaiserslautern.

Laguppställning: Jürgen Pahl –Michael Sziedat, Bruno Pezzey, Charly Körbel, Willi Neuberger – Werner Lorant, Ronny Borchers, Bernd Hölzenbein, Bernd Nickel/Stefan Lottermann – Norbert Nachtweih, Cha Bum-kun.
Neuberger och Borchers spelade samtliga 34 ligamatcher. Hölzenbein blev lagets bäste målskytt med elva ligamål följd av Pezzey med tio.

Tröjorna

Tröjorna från Adidas var av samma modell som 1979/80, men under hösten 1980 introducerade man ett uppdaterat klubbmärke. Hemmatröjan fanns både i rödsvartrandigt utförande och i helrött med vit krage. Bortatröjan var vit med svart krage. Förutom Adidas-tröjorna fanns även en röd tröja av märket Erima som man använde tillsammans med de svarta Adidas-byxorna och -strumporna. I UEFA-cupen spelade man i tröjor utan reklam. Till skillnad från de inhemska matcherna spelade Eintracht i vitt på hemmaplan och rött på bortaplan i UEFA-cupen.

Eintracht Frankfurt inledde säsongen 1977/78 med spel i Intertotocupen. I gruppspelet ställdes man mot Inter Bratislava, Wacker Innsbruck och FC Zürich. Eintracht kom tvåa i gruppen efter det tjeckoslovakiska laget. Efter fjärdeplaceringen i Bundesliga föregående säsong var Eintracht kvalificerat för UEFA-cupen och under hösten 1977 slog man ut Sliema Wanderers, FC Zürich och Bayern München, men i vårens kvartsfinaler blev det förlust mot Grasshoppers. I tyska cupen åkte laget ut mot Schalke 04 i tredje omgången och i ligan blev det en sjundeplats, samma poäng som Kaiserslautern och en poäng efter MSV Duisburg som tog den sista UEFA-cupplatsen. I slutet av november avgick tränaren Gyula Lóránt (tidigare stjärna i det framgångsrika ungerska landslaget på 50-talet) trots att man precis hade besegrat Bayern München med 4–0 två gånger, först i UEFA-cupen, sedan i ligan. De två klubbarna bytte därefter tränare med varandra – Lóránt gick till Bayern och Dettmar Cramer gick över till Frankfurt.

Laguppställning: Jupp Koitka – Roland Weidle/Helmut Müller/Peter Reichel, Gert Trinklein/Willi Neuberger, Charly Körbel, Willi Neuberger/Dragoslav Stepanovic – Wolfgang Kraus, Roland Weidle/Peter Reichel/Dragoslav Stepanovic, Bernd Nickel, Jürgen Grabowski – Bernd Hölzenbein, Rüdiger Wenzel. Koitka, Neuberger, Nickel, Grabowski, Hölzenbein och Wenzel spelade samtliga 34 ligamatcher. Hölzenbein blev bäste målskytt med femton ligamål medan Wenzel stod för fjorton och Nickel elva.

Eintracht Frankfurt använde flera olika tröjor av olika märken – Admiral, Adidas och Erima – under säsongen. I början var tröjorna reklamfria, men i september tillkom Samson som sponsor. I UEFA-cupen förekom dock ingen reklam på tröjorna. Adidas-tröjor verkar endast ha använts under hösten 1977 samt i första UEFA-cupkvartsfinalmatchen mot Grasshoppers i mars 1978, då man spelade i röda tröjor med vita fält på sidorna. Erima-tröjor verkar ha använts första gången i oktober och var under vintern och våren det tröjmärke som användes oftast. Admiral-tröjor användes mest i höstens UEFA-cupmatcher (då utan reklam) och sedan i ett antal ligamatcher under vårsäsongen. Vita och röda tröjor användes både hemma och borta beroende på motståndarlagets färger. Byxor och strumpor var antingen vita, röda eller svarta. De svarta byxorna hade Umbro-märket på vänster ben.

Eintracht Frankfurt slutade på nionde plats i Bundesliga 1979/80, fyra placeringar sämre än året innan. I UEFA-cupen slog man under hösten ut Aberdeen, Dinamo Bukarest och Feyenoord. Under våren besegrade man Zbrojovka Brno från Tjeckoslovakien i kvartsfinalen samt Bayern München i semifinalen. Finalen blev även den en heltysk uppgörelse mot Borussia Mönchengladbach. Gladbach vann första matchen med 3–2 men Eintracht vann returen med 1–0 och blev därmed mästare på fler gjorda bortamål.

Laguppställning: Klaus Funk – Helmut Müller, Willi Neuberger, Charly Körbel, Norbert Nachtweih – Werner Lorant, Bernd Nickel, Ronald Borchers, Jürgen Grabowski – Bernd Hölzenbein, Cha Bum-kun. I ligan spelade Neuberger, Körbel och Nachtweih mest med 32 matcher. Bästa målskyttar blev Cha Bum-kun med tolv ligamål och Hölzenbein med elva.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Minolta. Hemmatröjan var rödsvartrandig och användes tillsammans med svarta byxor och strumpor. Reservstället bestod av vita tröjor med svart krage, vita eller svarta byxor och vita strumpor. I UEFA-cupen spelade man utan reklam på tröjorna. Hemma mot Dinamo Bukarest användes en röd tröja från Erima och hemma mot Feyenoord användes en grön tröja med vita ärmar. I övriga UEFA-cupmatcher förutom finalerna spelade Eintracht i helvitt, både hemma och borta. I finalerna mot Borussia Mönchengladbach användes röda tröjor med vit krage samt röda byxor och strumpor.