Etikett: Coventry City

Coventry City 1987–1989

Coventry City 1987/88

Coventry City hade vunnit FA-cupen 1987 och inledde därför säsongen 1987/88 med match mot ligamästarna Everton i Charity Shield på Wembley. Där blev det förlust efter att Evertons Wayne Clarke gjort matchens enda mål en minut före halvtidsvilan.

I ligan blev det fem segrar och en oavgjord på de nio första matcherna. Coventry låg då på nionde plats i tabellen, men därefter förlorade man fem raka matcher följt av fem raka oavgjorda. Det gjorde att laget sjönk till sextonde plats. Efter att ha besegrat Queens Park Rangers med 2–1 borta blev det sedan ytterligare tre förluster på fyra matcher. Senare delen av säsongen skulle dock bli bättre. Laget vann sju matcher och förlorade bara två gånger på de avslutande sexton matcherna. Coventry City slutade därmed på tionde plats i division ett 1987/88, samma placering som föregående säsong. Laget tog 53 poäng, lika många som nian Luton Town och elvan Sheffield Wednesday.

Coventry slog ut division fyra-laget Torquay United med 2–0 i FA-cupens tredje omgång, men förlorade sedan med 0–1 mot Watford. Det blev tidigt uttåg även i Ligacupen. Efter att ha besegrat ett annat division fyra-lag, Cambridge United, med 1–0 borta och 2–1 hemma blev det förlust med 3–1 mot Luton Town. Coventry City deltog även i Full Members’ Cup (Simod Cup) 1987/88. Där slog man ut Wimbledon (2–1) och Ipswich Town (2–0) innan man föll på straffsparksläggning mot Reading efter 1–1 vid full tid och förlängning.

Ordinarie laguppställning: 1 Steve Ogrizovic – 2 Brian Borrows, 5 Brian Kilcline, 6 Trevor Peake, 3 Greg Downs/Nick Pickering – 7 David Bennett/Dean Emerson, 4 Lloyd McGrath/Steve Sedgley, 8 David Phillips, 11 Nick Pickering/Micky Gynn/David Smith.

Målvakten Steve Ogrizovic spelade samtliga 40 ligamatcher och Cyrille Regis blev bäste målskytt med tio ligamål. Ny i laget var skotske anfallaren David Speedie från Chelsea. I mars 1988 återvände Gary Bannister till Coventry. Han kom närmast från Queens Park Rangers och hade tidigare spelat i Coventry 1978–1981.

Coventry City 1988/89

Under säsongen 1988/89 varvade Coventry City segrar med oavgjorda och förluster. Man hade aldrig någon längre svit med vare sig förlustfria eller segerfria matcher. Det blev fjorton segrar, tretton oavgjorda och elva förluster vilket gav 55 poäng. Det räckte till en sjundeplats i ligan för Coventry City 1988/89.

I FA-cupens tredje omgång åkte Coventry på en sensationell förlust med 2–1 mot Sutton United som höll till i Conference, det vill säga femte nivån i seriesystemet. Det blev åtminstone en dubbelseger i Ligacupens andra omgång. Coventry slog Bournemouth med sammanlagt 7–1 efter 4–0 borta och 3–1 hemma. I nästa omgång blev det dock förlust med 3–2 mot Nottingham Forest. I Simod Cup åkte Coventry ut direkt efter förlust med 1–0 mot Middlesbrough.

Återigen spelade Steve Ogrizovic samtliga ligamatcher, 38 till antalet denna säsong. Även högerbacken Brian Borrows spelade samtliga ligamatcher. David Speedie blev lagets bäste målskytt med fjorton ligamål.

Tröjorna

Inför 1987/88 tog danska Hummel över som tröjleverantör till Coventry City. Sponsor var precis som tidigare Granada Bingo, men med en ny logotyp. Hemmatröjan var av samma modell som Southampton och danska landslaget använde fast med ljusblå och vita ränder. För att visa att man var regerande FA-cupvinnare hade tröjorna under 1987/88 en banderoll ovanför klubbmärket med texten ”Wembley FA Cup Winners 1987”. Byxorna var ljusblå med marinblå V-former längs sidorna och strumporna var helt ljusblå med marinblå Hummel-logga. Bortatröjan var gul och hade samma mönster i tyget som Tottenhams hemmatröja. Den hade blå V-hals med en gul rand i mitten samt blå V-former längs ärmarna. Tillhörande byxor var gula med marinblå V-former längs sidorna och strumporna var även de gula. Coventry City använde samma hemma- och bortaställ även 1988/89, men då utan reklam på tröjorna.

Coventry City 1986/87

Coventry City inledde ligasäsongen 1986/87 med en 1–0-förlust borta mot West Ham United. Därefter blev det sju raka matcher utan förlust och laget klättrade upp till fjärde plats i tabellen. Efter ett par förluster hemma mot Aston Villa (0–1) och borta mot Oxford United (2–0) blev det sedan ytterligare fyra matcher utan nederlag. På årets sju sista matcher vann Coventry tre gånger, förlorade lika många och spelade en oavgjord. I sista matchen för året besegrade man Tottenham Hotspur med 4–3 i en målrik tillställning. Coventry låg då på sjunde plats i tabellen.

För Coventry City började 1987 mindre bra med fyra förluster och bara en seger (2–1 borta mot Newcastle United) på de sex första ligamatcherna. Det innebar att laget sjönk till tionde plats, men man tog igen ett par placeringar genom att därefter vinna fyra raka matcher, samtliga på hemmaplan. På de följande fyra matcherna blev det tre förluster samt en mållös match borta mot Nottingham Forest. Laget avslutade sedan säsongen med tre segrar och fyra oavgjorda på de sju sista matcherna. Coventry City slutade därmed på tionde plats i ligan 1986/87, på samma poäng (63) som Watford.

Coventry City vinner FA-cupen 1987

I Ligacupens andra omgång slog Coventry ut Rotherham United efter seger med 3–2 hemma och 1–0 i returen. Det blev sedan även seger med 2–1 över Oldham Athletic, men i fjärde omgången spelade man en mållös match mot Liverpool. I omspelet var Liverpool det starkare laget och vann med 3–1. Det skulle dock gå bättre för Coventry i FA-cupen. Där besegrade man Bolton Wanderers med 3–0 i tredje omgången. Därefter slog man självaste Manchester United med 1–0 på Old Trafford och samma siffror blev det mot Stoke City i femte omgången. Coventry fortsatte sedan med att besegra Sheffield Wednesday med 3–1. Semifinalen mot Leeds United på Hillsborough i Sheffield stod 2–2 vid full tid, men nio minuter in i förlängningen avgjorde Dave Bennett för Coventry.

Laget var nu framme i final. Matchen spelades på Wembley den 16:e maj 1987 och motståndare var Tottenham Hotspur. Londonlaget tog ledningen genom Clive Allen redan i den andra minuten, men bara sju minuter senare kvitterade Dave Bennett. Fem minuter för paus tog Tottenham återigen ledningen, denna gång genom Gary Mabbutt. I mitten av andra halvlek kvitterade Coventry på nytt. Bennetts högerinlägg nådde Keith Houchen som nickade i mål. Ställningen 2–2 stod sig matchen ut varpå förlängning vidtog. I förlängningens sjätte minut spelade Lloyd McGrath in bollen framför Tottenhams mål. Bollen tog på Gary Mabbutt som styrde in bollen i eget mål. Det blev sedan inga fler mål och Coventry City hade vunnit sin första stora titel.

Spelarna i Coventry City 1986/87

Ordinarie laguppställning: 1 Steve Ogrizovic – 2 Brian Borrows, 5 Brian Kilcline, 6 Trevor Peake, 3 Greg Downs – 7 Dave Bennett, 4 Lloyd McGrath, 8 David Phillips, 11 Nick Pickering – 9 Cyrille Regis, 10 Keith Houchen.

Brian Borrows skadade sig i sista ligamatchen och missade FA-cupfinalen. David Phillips gick då ner som högerback och Micky Gynn tog den vakanta mittfältsplatsen. Avbytare i finalen var nummer 12 Steve Sedgley och nummer 14 Graham Rodger (inbytt för Kilcline i 89:e minuten). Laget leddes av tränarduon John Sillett och George Curtis.

Målvakten Ogrizovic spelade samtliga 42 ligamatcher och Cyrille Regis blev bäste målskytt med tolv ligamål. Bland de nya spelarna i laget fanns mittfältaren Steve Sedgley (egen produkt), walesiske landslagsmannen David Phillips (Manchester City) och anfallaren Keith Houchen (Scunthorpe United). I oktober anlände även mittfältaren Dean Emerson från Rotherham United.

Tröjorna

Säsongen 1986/87 levererade Triple S Sports tröjorna till Coventry City. Årets hemmatröja var blåvitrandig med en blå nyans som var något mörkare än vanligt. Den hade marinblå V-hals och muddar med två vita ränder. Till denna tröja använde man vita byxor med en marinblå rand längs sidan, men i vissa bortamatcher använde man marinblå byxor. Strumporna var ljusblå med tre marinblå och två vita ränder upptill.

I början av säsongen saknade Coventry sponsor, men i oktober dök Granada Social Clubs upp på tröjorna. Den första varianten hade mörkblå text, men i november bytte man till röd text. I januari tog man fram ännu en variant med vit text på röd botten. På dessa tröjor satt dessutom numren på en vit ruta.

Tröjorna som Coventry använde i FA-cupfinalen hade texten Granada Bingo med ett annat typsnitt än de andra varianterna som förekommit under säsongen. Men detta var inte den enda förändringen. På höger bröst återfanns en bild av FA-cuppokalen med texten ”F.A. Cup Final / Wembley 1987” runtom. Tröjtillverkarens logga hade man flyttat till ärmarna. Även numren på ryggen hade Triple S Sports-logotypen i nederkant.

Bortatröjan var gulrandig och och nästan identisk med Umbro-tröjan från föregående säsong. Men precis som hemmatröjan hade den två ränder istället för tre på hals och muddar. Tröjnumren var också marinblå istället för röda. Tillhörande byxor var gula med en marinblå rand längs sidan och strumporna behöll man från det gamla Umbro-matchstället.

Coventry City 1993/94

Coventry City fick en kanonstart på Premier League-säsongen 1993/94: seger med 3–0 borta mot Arsenal efter ett hattrick av Micky Quinn. Det blev sedan även vinst med 2–1 hemma mot Newcastle United följt av fem oavgjorda på sex matcher. I sjätte omgången vann man dessutom med 1–0 mot Liverpool. Efter den fina inledningen kom Coventry in i en formsvacka med tre förluster på fyra matcher. Förlusten med 1–5 mot Queens Park Rangers den 23 oktober blev för mycket för managern Bobby Gould som valde att avgå.

Klubben valde Phil Neal som ersättare till Gould. Neal hade haft en framgångsrik karriär som högerback i Liverpool 1974–1985, men som tränare hade han ingen erfarenhet av den högsta divisionen. Hans enda tränaruppdrag hade varit som spelande manager och sedan manager för Bolton Wanderers 1985–1992. Resultaten blev blandade under Phil Neals första tid i Coventry. Det blev sex segrar, fem oavgjorda och sex förluster på de sjutton första ligamatcherna. Därefter förlorade man fyra matcher i rad innan man besegrade Norwich City med 2–1 följt av ytterligare en förlust, 1–2 mot Wimbledon. Avslutningen av säsongen blev dock lyckad med fyra segrar och tre oavgjorda på de sju sista matcherna. Det innebar att Coventry City slutade på elfte plats i Premier League 1993/94.

I FA-cupen åkte Coventry ut direkt i tredje omgången efter förlust med 0–2 mot Newcastle. I Ligacupens andra omgång vann Coventry med 3–0 i första mötet med division tre-laget Wycombe Wanderers. Trots förlust med 2–4 i returen gick Coventry vidare med sammanlagt 5–4. Det blev dock förlust med 0–2 mot Oldham Athletic i nästa omgång.

Spelarna i Coventry City 1993/94

Laguppställning: 1 Steve Ogrizovic – 2 Brian Borrows, 4 Peter Atherton, 20 Phil Babb, 3 Steve Morgan – 25 Julian Darby/16 Willie Boland, 18 Sean Flynn, 6 David Rennie, 12 Peter Ndlovu/17 Roy Wegerle – 7 John Williams/12 Peter Ndlovu, 10 Micky Quinn.

Phil Babb och Peter Ndlovu spelade mest med 40 ligamatcher var. Ndlovu blev även lagets bäste målskytt med elva ligamål.

Tröjorna

Ribero levererade tröjorna till Coventry City 1993/94 och sponsor var franska biltillverkaren Peugeot. Den blåvit-mönstrade hemmatröjan var likadan som föregående säsong, fast Ribero-loggan var nu återigen marinblå. Coventry inledde säsongen med samma ljusblå strumpor som 1992/93, men till matchen mot Liverpool den 1 september bytte man till vita strumpor. I nästa match, borta mot Aston Villa, spelade Coventry i marinblå strumpor med två ljusblå ränder upptill. Vita strumpor var annars förstavalet, men i bortamatcherna mot Tottenham den 1 januari, Sheffield United den 12 februari och Leeds United den 19 mars spelade Coventry i helt marinblå strumpor tillsammans med den blå tröjan och de blå byxorna.

Bortatröjan var gul med marinblå krage och muddar. Den var i samma stil som Wimbledons hemmatröja fast med omvända färger. Till denna tröja använde man antingen marinblå eller gula byxor. De marinblå byxorna hade gula fält på sidorna och var likadana som Wimbledons byxor. Strumporna var antingen marinblå eller vita.

Coventry City 1992/93

Coventry City hade föregående säsong precis klarat sig kvar i högsta divisionen och inför 1992/93 anlitade man Bobby Gould som ny manager. Han kom närmast från West Bromwich Albion och hade en bakgrund som anfallare i just Coventry på 1960-talet. Gould fick en mycket bra start i sin nygamla klubb med sex segrar på de åtta första ligamatcherna. Bland annat besegrade man Tottenham Hotspur både hemma och borta. Därefter hade laget emellertid svårt att vinna matcher under en period. På elva matcher blev det åtta oavgjorda och tre förluster, men den nittonde december besegrade man Liverpool med hela 5–1 hemma på Highfield Road. En vecka senare, på annandag jul, besegrade man även Aston Villa med 3–0.

I slutet av januari blev det ytterligare två storsegrar: 3–0 mot Oldham Athletic och 5–2 mot Blackburn Rovers. Coventry låg då på femte plats i tabellen och slogs om en plats i UEFA-cupen. Mot slutet av säsongen kom dock Coventry in i en formsvacka. På de elva sista matcherna blev det bara en seger samtidigt som man förlorade sju matcher. Coventry City sjönk därför rätt ordentligt i tabellen och slutade på femtonde plats i Premier League 1992/93. De många förlusterna på slutet gjorde att laget blev indraget i bottenstriden. Kontraktet säkrades inte förrän i sista omgången då man fick 3–3 mot Leeds United.

I FA-cupen föll Coventry direkt i tredje omgången efter 0–1 mot Norwich City. Det gick inte bättre för Coventry City i ligacupen 1992/93. Efter att ha besegrat division tre-laget Scarborough med 2–0 hemma föll man med 3–0 i returen och var därmed utslaget.

Spelarna i Coventry City 1992/93

Laguppställning: Steve Ogrizovic – Brian Borrows, Peter Atherton, Phil Babb, Kenny Sansom – John Williams, Lloyd McGrath, Lee Hurst, Robert Rosario – Peter Ndlovu, Micky Quinn.

Atherton spelade mest med 39 ligamatcher under säsongen. Micky Quinn anlände från Newcastle United i november 1992 och blev Coventrys bäste målskytt med sjutton ligamål. I februari 1993 såldes vänsterbacken Kenny Sansom till Everton och i mars såldes även Robert Rosario (Nottingham Forest) och Kevin Gallacher (Blackburn Rovers).

Tröjorna

Från och med säsongen 1992/93 levererade Ribero tröjorna till Coventry City. Sponsor var precis som tidigare franska biltillverkaren Peugeot. Hemmatröjan hade ett mönster i ljusblått, mellanblått och vitt. Även byxorna hade detta mönster I början av säsongen satt Peugeot-loggan i marinblått direkt på den mönstrade tröjan. För att öka läsbarheten satte man loggan på en vit ruta inför matchen mot Nottingham Forest den 21 september. Samtidigt bytte man färg på Ribero-loggan från marinblå till vit.

Bortatröjan var i grunden röd med vita linjer och fält i ett oregelbundet mönster. Till denna tröja använde man vita byxor. På sidan av vänster ben satt ett rött fält med samma vita mönster som på tröjan.

Coventry City 1994/95

Coventry City fick en tuff inledning på säsongen 1994/95 med tre förluster och två oavgjorda på de fem första matcherna. I september anlände emellertid anfallaren Dion Dublin från Manchester United för två miljoner pund och fick fart på målskyttet. Under hösten vann laget sex matcher, men i december kom man in ien formsvacka med elva matcher utan seger. Seger över bottenkonkurrenten Crystal Palace räckte inte, utan managern Phil Neal fick sparken tre dagar senare, den 14 februari. Coventry låg då på sjuttonde plats i tabellen.

Nye managern Ron Atkinson, som tre månader tidigare hade fått sparken från Aston Villa, lyckades rädda kvar klubben i Premier League. Han förstärkte även laget med några spelare, däribland mittfältarna Kevin Richardson från Aston Villa och Gordon Strachan från Leeds United samt vänsterbacken David Burrows från Everton. På de återstående fjorton ligamatcherna ledde Atkinson laget till fem segrar, fyra oavgjorda och fem förluster, vilket gav en sextondeplats i tabellen.

I FA-cupen 1994/95 slog Coventry City ut West Bromwich Albion efter omspel (första mötet hade slutat 1–1). Även mot Norwich City i nästa omgång blev det oavgjort, men i omspelet föll Coventry med 1–3 efter förlängning. I Ligacupen slog man ut Wrexham, men förlorade sedan mot Blackburn Rovers.

Laguppställning: 1 Steve Ogrizovic – 2 Brian Borrows, 5 David Rennie, 6 Steven Pressley/20 David Busst, 3 Steve Morgan/17 Ally Pickering – 7 Sean Flynn, 4 Julian Darby, 15 Paul Cook – 8 Roy Wegerle, 9 Peter Ndlovu, 19 Dion Dublin.

Målvakten Steve Ogrizovic spelade mest med totalt 40 av de 49 matcherna varav 33 i ligan. Även Brian Borrows och Paul Cook spelade 33 ligamatcher. Dion Dublin blev bäste målskytt med sexton mål varav tretton i ligan två i Ligacupen och ett i FA-cupen medan anfallskollegan Peter Ndlovu stod för tretton mål varav elva i ligan och två i FA-cupen.

Tröjorna

Till säsongen 1994/95 tog Pony över som tröjleverantör åt Coventry City. Sponsor var precis som tidigare franska biltillverkaren Peugeot. Både den ljusblå tröjan och de ljusblå byxorna hade Pony-symbolen i ett mönster i tyget. Bortatröjan var grönsvartrandig med gröna ärmar och hade även den Pony-symbolen i ett mönster. Byxor och strumpor var gröna med svarta och vita detaljer.

Coventry City 1985/86

Som så många gånger förr höll Coventry City även säsongen 1985/86 till i de nedre regionerna av tabellen. Efter sex förluster på de åtta senaste matcherna fick managern Don Mackay sparken i april 1986. Hans sista match blev en 0–5-förlust mot Liverpool. Laget låg då på nedflyttningsplats, men efterträdarna John Sillett och George Curtis lyckades leda Coventry till två segrar på de tre avslutande matcherna och rädda kvar klubben i högsta serien. Coventry slutade på sjuttonde plats i ligan, två poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Även i cuperna åkte laget ut tidigt. Det blev förlust mot Watford i FA-cupens tredje omgång och i Ligacupen slog man bara ut division fyra-laget Chester City innan man förlorade mot West Bromwich Albion. Coventry deltog även i den nystartade Full Members’ Cup. Laget kom sist i sin grupp efter förlust mot Stoke City och oavgjort mot Millwall.

Laguppställning: 1 Steve Ogrizovic – 2 Brian Borrows, 5 Brian Kilcline, 6 Trevor Peake, 3 Greg Downs – 7 David Bennett/Micky Adams, 4 David Bowman, 8 Lloyd McGrath, 11 David Bennett/Nick Pickering – 9 Cyrille Regis, 10 Terry Gibson/Alan Brazil.
Nick Pickering värvades från Sunderland i slutet av januari 1986 och tog över tröja nummer 11. Samtidigt såldes Terry Gibson till Manchester United i en bytesaffär med Alan Brazil. Målvakten Steve Ogrizovic spelade samtliga 42 ligamatcher och Terry Gibson blev lagets bäste målskytt med elva ligamål.

Coventry behöll samma design på tröjorna som de två senaste säsongerna. Under hösten 1985 var tröjorna reklamfria, men senare fick man en ny sponsor i form av Elliotts.

Coventry City 1984/85

Efter en svag inledning på säsongen fick managern Bobby Gould sparken i december. Han ersattes av assisterande tränaren Dave Mackay som lyckades rädda kvar Coventry i högsta serien. Laget vann de tre sista ligamatcherna och slutade på artonde plats i tabellen. I FA-cupen slog Coventry ut Manchester City i tredje omgången, men åkte sedan ut mot Manchester United. I Ligacupen blev det förlust mot Walsall direkt i andra omgången.

Inför säsongen värvades Steve Ogrizovic (målvakt, Shrewsbury Town), Kirk Stephens (högerback, Luton Town), Brian Kilcline (mittback, Notts County), Kenny Hibbitt (mittfältare, Wolverhampton Wanderers) och Bob Latchford (center, Swansea City). I oktober anlände vänsteryttern Peter Barnes (Leeds United) och centern Cyrille Regis (West Bromwich Albion) och i december värvades mittfältaren David Bowman från Aberdeen. Även holländske mittfältaren Martin Jol hade värvats från West Bromwich inför säsongen, men han lämnade klubben för spel i ADO Den Haag efter att Bobby Gould fått sparken. Målvakten Steve Ogrizovic spelade samtliga 46 tävlingsmatcher och Terry Gibson blev bäste målskytt med totalt nitton mål varav femton i ligan.

Laguppställning: 1 Steve Ogrizovic – 2 Kirk Stephens, 5 Brian Kilcline, 6 Trevor Peake, 3 Stuart Pearce – 7 Dave Bennett, 4 Kenny Hibbitt, 8 Micky Gynn, 11 Micky Adams/Peter Barnes – 9 Cyrille Regis, 10 Terry Gibson.

Tröjorna, som tillverkades av Umbro, var av samma modell som 1983/84, men man hade en ny sponsor i Glazepta. En annan skillnad var att numren på hemmatröjan var marinblå istället för vita och nu hade även bortatröjan samma typ av nummer som hemmatröjan. Precis som tidigare fanns sponsorloggan i två storlekar. Den mindre användes i tv-sända matcher.

Coventry City 1983/84

Coventry City inledde säsongen 1983/84 starkt och var i december uppe på fjärde plats i tabellen. Men avslutningen av säsongen gick inte lika bra, och precis som föregående säsong slutade Coventry på nittonde plats i ligan, denna gång på samma poäng som Stoke City och två poäng före Birmingham City som åkte ur. Även i de båda cuperna gick det precis som 1982/83, det vill säga förlust i fjärde omgången av FA-cupen (mot Sheffield Wednesday) och tredje omgången av Ligacupen (mot Everton). Terry Gibson (nyförvärv från Tottenham Hotspur) spelade mest med 36 ligamatcher och blev även lagets bäste målskytt med sjutton ligamål. Bland de nya i laget fanns även Radojko Avramović (målvakt, Notts County), Nick Platnauer (mittfältare, Bristol Rovers), Dave Bennett (högerytter, Cardiff City), Trevor Peake (mittback, Lincoln City), Ashley Grimes (mittfältare, Manchester United), Sam Allardyce (mittback, Tampa Bay Rowdies) och Stuart Pearce (vänsterback, Wealdstone).

Laguppställning: 1 Perry Suckling/Radojko Avramović – 2 Brian Roberts, 5 Trevor Peake, 6 Sam Allardyce, 3 Stuart Pearce – 7 Dave Bennett, 4 Gerry Daly/Ashley Grimes, 8 Micky Gynn/Gerry Daly, 11 Nick Platnauer/Micky Adams – 9 Dave Bamber/Nick Platnauer, 10 Terry Gibson.

Tröjorna tillverkades av Umbro och sponsor var Tallon. Hemmatröjan var randig i två ljusblå nyanser och med mörkblå kritstrecksränder däremellan. Byxorna och strumporna var ljusblå. I tv-sända matcher var Tallon-loggan mindre än annars. Reservstället var i samma stil som hemmastället fast med gula ränder samt gula byxor och strumpor. Förutom matchställen var även klubbmärket nytt för säsongen.

Coventry City 1982/83

Säsongen 1982/83 slutade Coventry City på nittonde plats i ligan, bara en poäng före Manchester City som åkte ur. I Ligacupen slog man ut Fulham på fler gjorda bortamål i andra omgången, men åkte sedan ut mot Burnley. I FA-cupen slog Coventry ut Worcester City i tredje omgången, men åkte sedan ut mot Norwich City efter omspel. Gary Gillespie spelade samtliga 42 ligamatcher och Steve Whitton blev lagets bäste målskytt med tolv ligamål.

Laguppställning: 1 Les Sealey, 2 Danny Thomas, 3 Brian Roberts, 4 Steve Jacobs/Ian Butterworth, 5 Paul Dyson, 6 Gary Gillespie, 7 Steve Whitton, 8 Gerry Francis, 9 Mark Hateley, 10 Garry Thompson/Jim Melrose, 11 Steve Hunt. Garry Thompson såldes till West Bromwich Albion i februari 1983 och Jim Melrose, som hade värvats från Leicester City i september 1982, tog hans plats.

Coventry behöll samma tröjor som 1981/82, men tröjnumren var i en annan stil. Den ljusblå och den röda tröjan utan reklam som användes i tv-sända matcher hade denna säsong V-hals istället för krage. Det fanns även en gul reservtröja med vit V-hals och vita muddar och med Talbot-reklam.

Coventry City 1981/82

Coventry slutade på fjortonde plats i ligan 1981/82, två placeringar bättre än året innan. I FA-cupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot West Bromwich och i Ligacupen åkte man ut mot Everton i andra omgången. Paul Dyson och Gary Gillespie spelade mest med 40 ligamatcher var och Mark Hateley blev bäste målskytt med totalt arton mål varav tretton i ligan.

Laguppställning: 1 Jim Blyth/Les Sealey – 2 Danny Thomas, 4 Steve Jacobs, 5 Paul Dyson, 6 Gary Gillespie, 3 Brian Roberts – 7 Steve Whitton/Rudi Kaiser, 8 Gerry Daly/Gerry Francis, 11 Steve Hunt – 9 Garry Thompson, 10 Mark Hateley.

Tröjorna tillverkades av Talbot Sports som även var klubbens huvudsponsor. Talbots logotyp var integrerad i tröjans design i form av ett stort T på framsidan, men detta gick inte hem hos BBC som vägrade sända lagets matcher om de inte bytte tröjor. En ny variant utan reklam togs därför fram som kom att användas i tv-sända matcher. Denna hade stora vita fält på sidorna och helt vit baksida. De kontrasterande färgerna fram och bak gjorde dock att man fick ta fram ytterligare en variant som var mörkblå fram och ljusblå bak. Denna tröja användes i hemmamatchen mot Ipswich i januari 1982. Reservstället var rött och fanns i två varianter i samma stil som hemmatröjorna.