Etikett: Serie B

Sampdoria 1980/81

Till säsongen 1980/81 anlitade Sampdoria Enzo Riccomini som ny tränare. Han hade tillbringat tre säsonger i Pistoiese och förde 1980 upp klubben i Serie A för första gången i historien. Nya spelare i laget var ytterbacken Luca Pellegrini (Varese), mittbacken Giancarlo Galdiolo (Fiorentina) samt mittfältarna Luigi Delneri (Udinese) och Giorgio Redeghieri (Lanerossi Vicenza).

I italienska cupens gruppspel i augusti/september förlorade Sampdoria tre matcher med 1–0: mot Lanerossi Vicenza, Napoli och Bologna. Enda segern kom mot Pisa (2–0) vilket inte räckte till mer än en tredjeplats i gruppen.

Sampdoria femma i Serie B 1980/81

Sampdoria inledde Serie B-säsongen 1980/81 med tre segrar och fyra oavgjorda på de sju första matcherna. Segrarna kom hemma mot Taranto och Pescara samt borta mot Catania. Därefter blev det tre förluster i rad, mot Pisa, Foggia och Lecce. Laget förlorade sedan inte något mer under höstsäsongen. Istället blev det fyra segrar och fem oavgjorda på de nio sista matcherna av första hälften av säsongen. Sampdoria låg då på tredje plats i tabellen vilket skulle innebära uppflyttning till Serie A.

Under vårsäsongen spelade Sampdoria många oavgjorda matcher. Det började med fyra oavgjorda i rad innan man föll borta mot Pescara. Laget vann sedan borta mot Catania och borta mot Milan innan man spelade ytterligare sex oavgjorda matcher i rad. Vårsäsongens andra förlust kom sedan hemma mot Rimini. Sampdoria lyckades vinna två matcher till, borta mot Lazio och hemma mot SPAL. Däremellan blev det två oavgjorda och i säsongens sista match förlorade man borta mot Bari.

21 av lagets matcher slutade oavgjort. Bara Verona spelade fler oavgjorda. Därtill blev det elva segrar och sex förluster vilket gav 43 poäng. Sampdoria kom därmed på femte plats i Serie B 1980/81, fem poäng efter Genoa och Cesena som gick upp till Serie A.

Laguppställning: 1 Claudio Garella – 2 Luca Pellegrini, 5 Giancarlo Galdiolo/Antonio Logozzo, 6 Ciro Pezzella, 3 Mauro Ferroni/Antonio Logozzo – 7 Antonio Genzano/Maurizio Orlandi, 4 Giorgio Redeghieri, 8 Maurizio Orlandi, 10 Luigi Delneri – 9 Gianluca De Ponti, 11 Alviero Chiorri.

Ferroni spelade samtliga 38 ligamatcher och fyra cupmatcher under säsongen medan målvakten Garella bara missade en ligamatch. De Ponti blev bäste målskytt med tio ligamål medan hans anfallskollega Chiorri stod för åtta fullträffar.

Tröjorna

Till säsongen 1980/81 introducerade Sampdoria ett nytt klubbmärke. Det bestod av en vit sköld med en siluett av en sjöman samt klubbfärgerna i diagonala band. Namnet på figuren i klubbmärket är Baciccia, en diminutivform av Battista (”baptist” eller ”döpare” på svenska). Johannes döparen råkar också vara staden Genuas skyddshelgon.

Under hösten levererade Puma tröjorna till Sampdoria, men i slutet av november tog Ennerre över. Under vintern var både Ennerre-loggan och klubbmärket placerade på vänster bröst. Senare flyttade man klubbmärket till ena ärmen. Sampdoria spelade i Puma-byxor tillsammans med den första versionen av Ennerre-tröjan, men till våren bytte man till helvita byxor med Ennerrre-loggan på ena benet.

AC Milan 1980/81

Som straff för sin inblandning i spelskandalen Totonero fick Milan spela i Serie B 1980/81. Bland de nya spelarna i laget fanns målvakten Ottorino Piotti (Avellino), högerbacken Mauro Tassotti (Lazio), mittfältaren Stefano Cuoghi (Modena) och anfallaren Francesco Vincenzi (Monza). Innan ligaspelet drog igång spelade man gruppspelet i italienska cupen. Där spelade Milan först oavgjort, 1–1, mot Avellino. Sedan besegrade man Catania med 1–0, men i de två sista matcherna blev det förlust med 0–1 mot Palermo och Inter. Milan slutade näst sist i gruppen och var därmed utslaget.

AC Milan vinner Serie B 1980/81

Milan inledde Serie B-säsongen 1980/81 med sex segrar och sex oavgjorda på de tolv första matcherna. Första förlusten kom borta mot Taranto i trettonde omgången. Laget avslutade första hälften av säsongen med ytterligare fyra segrar och två oavgjorda. Under vårsäsongen gick det sämre med fem förluster samt sex oavgjorda och åtta segrar. Det gav 50 poäng och serieseger, två poäng före Genoa och Cesena. Milan var därmed tillbaka i högsta serien redan efter en säsong. Efter att uppflyttningen säkrats genom en 1–0-seger över Monza i näst sista omgången avgick tränaren Massimo Giacomini. Detta till följd av motsättningar inom klubben i eftermälet av Totonero-skandalen. I sista matchen mot Pescara (förlust med 1–0) ledde därför ungdomslagets tränare Italo Galbiati laget.

Ordinarie laguppställning: 1 Ottorino Piotti – 2 Mauro Tassotti, 5 Fulvio Collovati, 6 Franco Baresi, 3 Aldo Maldera – 7 Ruben Buriani, 4 Walter De Vecchi, 8 Walter Novellino, 10 Sergio Battistini – 9 Roberto Antonelli, 11 Francesco Vincenzi/Stefano Cuoghi.

Ruben Buriani spelade samtliga 38 ligamatcher och fyra cupmatcher under säsongen. Roberto Antonelli gjorde femton ligamål och blev skyttekung i Serie B.

Tröjorna

Milan behöll samma tröjor 1980/81 som hade gjort debut under föregående säsong. Tröjorna var av märket Linea Milan och var unika på så sätt att de hade spelarnas namn på ryggen, dock inte i alla matcher. Enda skillnaden mot 1979/80 års tröjor var att man inte hade den italienska skölden (scudetton) på bröstet.

Brescia 1979–1981

Säsongen 1979/80 var Luigi Simonis andra som tränare för Brescia. Anfallaren Oriano Grop försvann till SPAL efter bara ett år och Simoni ersatte honom med Domenico Penzo från Monza. Nya i laget var också mittfältarna Pietro Biagini (Ternana), Claudio Maselli (Bologna) och Sandro Salvioni (Bologna).

I italienska cupens gruppspel i augusti/september mötte Brescia Lazio, Matera, Udinese och Pistoiese. Efter förlust mot Lazio (0–2) och Udinese (0–1), oavgjort 0–0 mot Matera och seger med 1–0 över Pistoiese kom Brescia trea i gruppen och var därmed utslaget.

Brescia i Serie B 1979/80

Brescia inledde Serie B-spelet 1979/80 med fem förluster och bara en seger (5–2 mot Lanerossi Vicenza) på de åtta första matcherna. Men i och med segern över Atalanta i nionde omgången började laget klättringen uppåt i tabellen. Efter halva säsongen stod Brescia på åtta segrar och tjugo poäng. Under andra hälften av säsongen blev det nio segrar, sju oavgjorda och tre förluster. Det gav totalt 45 poäng och en tredjeplats i tabellen vilket innebar uppflyttning till Serie A.

Målvakten Astutillo Malgioglio och backen Dino Galparoli spelade samtliga 38 ligamatcher under säsongen. Domenico Penzo blev bäste målskytt med tolv ligamål.

Brescia i Serie A 1980/81

Inför 1980/81 lämnade Luigi Simoni klubben för att ta över Genoa. Som ersättare anlitade Brescia Alfredo Magni från Monza. Bland de nya spelarna i laget fanns försvararna Giuliano Groppi (Catanzaro) och Maurizio Venturi (Bolzano), mittfältarna Roberto Bergamaschi (lån från Inter) och Marco Torresani (Parma) samt anfallaren Ezio Sella (Fiorentina).

I italienska cupens gruppspel blev det två oavgjorda (1–1 både mot Genoa och Udinese) och två förluster (0–1 mot Juventus och 0–2 mot Taranto). Brescia kom därför sist i gruppen och var återigen utslaget.

Livet i Serie A 1980/81 skulle visa sig bli tufft för Brescia. Det blev bara fyra segrar på hela säsongen. Två av dem kom mot Cagliari och de andra två kom borta mot Bologna och hemma mot Como. Därutöver blev det sjutton oavgjorda, vilket var mest i serien jämte Catanzaro, samt nio förluster. Brescia tog 25 poäng, lika många som Ascoli, Avellino, Como och Udinese. Inbördes möten avgjorde tabellplaceringen mellan dessa lag. Brescia hade sämst resultat och slutade på fjortonde plats vilket innebar nedflyttning till Serie B.

Malgioglio, Galparoli och Venturi spelade samtliga 30 ligamatcher. Brescia gjorde inte mer än nitton ligamål och Domenico Penzo blev bäste målskytt med blott fyra mål.

Tröjorna

Umbro tillverkade tröjorna, men de var märkta Tepa Sport. Den kortärmade blå hemmatröjan hade vit V-hals med blå ränder medan den långärmade varianten hade krage. Tillsammans med denna tröja använde man antingen vita eller blå byxor samt blå strumpor. Bortatröjan var vit med blå detaljer och användes med vita byxor och strumpor.

Sampdoria 1981/82

Sampdoria inledde säsongen 1981/82 med gruppspelet i italienska cupen. Där besegrade man Como och Sambenedettese, spelade oavgjort mot Lecce och förlorade mot Cagliari. Sampdoria vann gruppen och tog sig vidare till kvartsfinal. I ligan inledde emellertid Sampdoria inte lika bra. Efter tre förluster på de fem första matcherna fick tränaren Enzo Riccomini sparken. Renzo Ulivieri tog över och resultaten förbättrades. Efter halva säsongen låg Sampdoria på en delad fjärdeplats i tabellen. Laget tog sig även till semifinal i italienska cupen genom att besegra Reggiana på straffar efter att lagen vunnit varsin match med 1–0. Det blev även seger med 2–1 över Torino i första semifinalmatchen, men i returen vann Turin-laget med 1–0 och tog sig till final med sammanlagt 2–2 och fler gjorda bortamål.

Under andra halvan av Serie B-säsongen 1981/82 förlorade Sampdoria bara två matcher. Laget kom upp i 47 poäng, lika många som Pisa och en mindre än seriesegraren Verona. Sampdoria tog därmed steget upp i Serie A efter fem säsonger i Serie B.

Mittfältaren Alessandro Scanziani, nyförvärv från Ascoli, spelade mest med 45 av de 46 tävlingsmatcherna – samtliga 38 ligamatcher samt sju i cupen. Scanziani och Nicola Zanone (även han nyförvärv från Udinese) blev lagets bästa målskyttar med tio mål var. Scanziani gjorde alla sina tio mål i ligan medan Zanone gjorde nio i ligan och ett i cupen.

Tröjorna

Ennerre var tröjleverantör åt Sampdoria 1981/82. Hemmatröjan var blå med krage och muddar i samma färg samt de fyra klassiska vågräta ränderna i vitt, rött och svart. Klubbmärket var placerat på höger ärm. Denna tröja använde man tillsammans med vita byxor och blå strumpor. Bortatröjan var vit med en blå rand längs ärmarna. Kragen var blå med två vita, en röd och en svart rand och muddarna var blå. Byxor och strumpor var vita. I bortamatchen mot Brescia spelade Sampdoria i röda tröjor med blå, vita, svarta och en röd rand på höger sida samt röda byxor och strumpor.

Lazio 1981/82

Lazio inledde säsongen 1981/82 med oavgjort mot Bologna i italienska cupens gruppspel. Sedan förlorade man de tre återstående matcherna mot Reggiana, Udinese och Pisa. Lazio kom därför sist i gruppen med bara två gjorda mål.

Under första hälften av Serie B-säsongen 1981/82 tog Lazio 20 poäng på nitton matcher och låg då på en delad åttondeplats i tabellen. Förlusten med 0–3 hemma mot Palermo i den nittonde omgången blev den sista för Ilario Castagner på tränarbänken. Castagner fick sparken och ungdomslagets tränare Roberto Clagluna tog över. Han lyckades dock inte bättre än sin företrädare. Det blev inte mer än sjutton poäng på de avslutande nitton matcherna och Lazio slutade på elfte plats i Serie B 1981/82.

Vincenzo Chiarenza, nyförvärv från Taranto, spelade mest med 41 av de 42 tävlingsmatcherna varav 37 i ligan och fyra i cupen. Vincenzo D’Amico, som hade kommit tillbaka till Lazio efter en säsong i Torino, blev lagets bäste målskytt med tio mål på 30 ligamatcher (inget i cupen).

Tröjorna

Tröjorna producerades av franska Ventex å Adidas vägnar. Precis som i Serie A blev det säsongen 1981/82 tillåtet med tröjreklam även i Serie B. Lazios första sponsor var Tonini som lät placera sin logotyp i rött på tröjorna. Den ljusblå hemmatröjan fanns i tre olika material: bomull, acetat och ylle (källa: S.S. Lazio Museum – 1981/82). I de sex första ligamatcherna spelade Lazio i kortärmade bomullströjor. Dessa hade vit V-hals och vita muddar samt tre vita ränder längs ärmarna. Numren var mörkblå och i samma stil som bland annat Manchester United använde vid denna tid.

I omgång sju till tolv spelade Lazio i långärmade tröjor av acetat. Dessa var i samma stil som den kortärmade varianten. I matchen mot Pescara i trettonde omgången dyker en tredje variant av tröjor upp. Dessa tröjor var långärmade ylletröjor i en mörkare blå nyans och hade blå krage med tre vita ränder samt blå muddar. Senare ändrade man till en ljusare blå nyans. Numren på dessa tröjor var vita i 3D-stil.

Bortatröjan var i samma stil som hemmatröjan med V-hals fast med omvända färger. Tonini-logotypen på den kortärmade varianten verkar dock ha varit svart eller mörkblå istället för röd. Den långärmade bortatröjan hade nummer i en annan, kantig stil.

AC Milan 1982/83

Efter nedflyttningen till Serie B 1982 försvann flera av Milans spelare till andra klubbar. Dessa ersattes av målvakten Giulio Nuciari (Ternana), mittfältarna Tiziano Manfrin (Genoa) och Vinicio Verza (Cesena) samt yttern Oscar Damiani (Napoli). Man lånade även tre spelare från Inter: Nazzareno Canuti (försvarare), Giancarlo Pasinato (mittfältare) och Aldo Serena (anfallare). Även tränaren Ilario Castagner, som närmast kom från Lazio, var ny för säsongen. Bland spelarna som fanns kvar sedan tidigare fanns Franco Baresi, som 22 år gammal utsågs till ny lagkapten, samt Mauro Tassotti, Alberigo Evani och skotten Joe Jordan.

Milan tog enkelt hem seriesegern genom att vinna 19 matcher, spela 16 oavgjorda och bara förlora tre matcher. Laget slutade därmed åtta poäng före tvåan Lazio och man gjorde dessutom hela 77 mål på de 38 matcherna, 33 mer än Lazio. I italienska cupen kom Milan tvåa i sin grupp efter Juventus och tog sig till åttondelsfinal. Där blev det seger över Cagliari, men i kvartsfinalen åkte man ut mot Verona på färre gjorda bortamål efter två oavgjorda matcher. Sergio Battistini spelade mest med totalt 46 matcher varav 37 i ligan. Battistini blev även lagets bäste målskytt i ligan med elva mål, men med cupen inräknad gjorde Joe Jordan och Aldo Serena 14 mål varav tio respektive åtta i ligan. Även Vinicio Verza och Oscar Damiani gjorde tio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Hitachi. Hemmatröjan var rödsvartrandig med svarta muddar. Den kortärmade varianten hade V-hals medan den långärmade hade krage. Byxorna var vita och strumporna svarta med röd överdel. Den kortärmade reservtröjan var vit med röd och svart V-hals och muddar. Den långärmade varianten var även den övervägande vit men med röda och svarta kritstrecksränder samt vit krage. Reservtröjorna användes tillsammans med vita byxor och strumpor.

Lazio 1982/83

Tre av Lazios spelare – Bruno Giordano, Lionello Manfredonia och Massimo Cacciatori – hade varit avstängda från spel sedan Totonero-skandalen 1980. Efter Italiens VM-seger 1982 hävdes avstängningarna och nämnda trio kunde återigen spela för Lazio. Laget inledde starkt och förlorade bara en match under hösten vilket innebar att man toppade tabellen efter halva säsongen. Under vårsäsongen gick det dock sämre och i maj fick tränaren Roberto Clagluna sparken. Han ersattes av argentinaren Juan Carlos Morrone (tränare) och Roberto Lovati (teknisk direktör). Dessa inledde med en 1–5-förlust mot Milan, men därefter avslutade de säsongen med två segrar och två oavgjorda matcher vilket räckte till en andraplats i tabellen och uppflyttning till Serie A. I italienska cupen blev Lazio utslaget i gruppspelet efter att ha slutat på tredje plats bakom Napoli och Avellino. Bruno Giordano spelade samtliga 43 tävlingsmatcher under säsongen och blev även lagets bäste målskytt med totalt 21 mål varav 18 i ligan vilket gjorde honom till skyttekung i Serie B. Även mittfältaren Enrico Vella spelade samtliga 38 ligamatcher och missade bara en match i cupen.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Sèleco. En unik design hade tagits fram till denna säsong med nedre halvan av tröjan i ljusblått och den övre i vitt. Över bröstet återfanns en stiliserad örn i mörkblått. Även numren hade en speciell utformning i 3D-stil. Från början var numren vita med mörkblå skugga, men detta visade sig synas dåligt varför man i oktober vände på färgerna. Samtidigt bytte man från ljusblå till vita muddar på den kortärmade varianten. Byxorna var ljusblå och strumporna vita med ljusblå överdel. Lazio kunde spela i sin hemmatröja i samtliga matcher utom en, borta mot Como då man spelade i gröna tröjor med en vit örn över bröstet. Det fanns också en röd variant av denna tröja med ljusblå örn, krage och muddar som dock endast användes i några vänskapsmatcher, bland annat mot Italiens U21-landslag.

Sampdoria 1999/00

Sampdoria spelade i Serie B för första gången sedan 1981/82. Laget kom på femte plats i tabellen – bara en poäng efter Atalanta, Brescia och Napoli – och missade därmed uppflyttning till Serie A. Stefano Casale, nyförvärv från Lecce, spelade samtliga 38 ligamatcher. Davide Dionigi värvades från Piacenza i december och blev lagets bäste målskytt med åtta ligamål.

Tröjorna tillverkades av Asics och sponsor var Dreamcast. Den blå hemmatröjan kompletterades av en vit och en svart reservtröja.

Napoli 1999/00

Napoli, med nye tränaren Walter Novellino, kom på fjärde plats i Serie B 1999/00 (på samma poäng som Atalanta och Brescia och fyra poäng efter seriesegrarna Vicenza) och tog därmed steget tillbaka till Serie A. Roberto Stellone (nyförvärv från Lecce), Massimo Oddo (köpt från Milan, men hade tillbringat föregående säsong på lån i Monza) och Giorgio Lucenti (ny från Empoli) spelade mest med 36 ligamatcher var. Stefan Schwoch (även han nyförvärv från Venezia) gjorde 22 ligamål och kom på tredje plats i skytteligan.

Tröjorna tillverkades av Nike och sponsor var Birra Peroni. Hemmatröjan var blå med två svarta vertikala linjer på framsidan och kompletterades av en vit och en mörkblå reservtröja.

Napoli 1998/99

Efter att ha åkt ur Serie A spelade Napoli nu i Serie B för första gången sedan 1964/65. Denna gång slutade laget på nionde plats i tabellen och blev därmed kvar i näst högsta serien. Nye tränaren Renzo Ulivieri fick sparken i maj och laget leddes under de tre sista ligaomgångarna av juniorlagstränaren Vincenzo Fontefusco. Försvararen Daniele Daino (lån från Milan) spelade mest med 35 ligamatcher och Francesco Turrini blev bäste målskytt med åtta ligamål.

Tröjorna tillverkades av Nike och sponsor var Polenghi. Den blå hemmatröjan kompletterades av en vit och en mörkblå reservtröja.