Etikett: 1994/95

Napoli 1994/95

Napolis nye tränare Vincenzo Guerini fick lämna laget redan efter sex omgångar. Han ersattes av Vujadin Boškov som ledde laget till en sjundeplats i Serie A. I UEFA-cupen slog Napoli ut Skonto Riga och Boavista, men åkte ut mot Eintracht Frankfurt i åttondelsfinalen. Nyförvärvet Massimo Agostini från Ancona blev lagets bäste målskytt med nio ligamål. Den brasilianske liberon André Cruz som hade värvats från Standard Liège stod för sju mål, lika många som colombianske mittfältaren Freddy Rincón. Rincón hade värvats av Parma från brasilianska Palmeiras, men lånades ut till Napoli på grund av att Parma hade för många utländska spelare i laget. Ett par av de andra nyförvärven var franske mittfältaren Alain Boghossian från Olympique Marseille och anfallaren Benito Carbone som kom från Roma som en del i försäljningen av Daniel Fonseca.

Napolis tröjor tillverkades från och med denna säsong av Lotto. Man hade även en ny sponsor i form av Record Cucine. Hemmatröjan var blå med vit krage, medan bortatröjan var vit med ett blåvitt mönster över ärmarna och axlarna. I bortamatchen mot Lazio användes ett orange tredjeställ i samma stil som det vita.

Torino 1994/95

Torino slutade på elfte plats i Serie A 1994/95. Nyförvärvet från Roma, Ruggiero Rizzitelli, gjorde 19 mål och kom trea i skytteligan. Några av de övriga nyförvärven var franske landslagsbacken Jocelyn Angloma från Olympique Marseille, mittbacken Roberto Maltagliati från Parma, försvararen Gianluca Pessotto från Verona och ghananske anfallaren Abedi Pelé från Lyon.

Hemmatröjan hade inte förändrats så mycket sedan förra säsongen, förutom att kragen hade en annan form med knäppning i halsen och att klubben hade ny sponsor, Bongioanni Caldaie. Konturerna av tjuren i Torinos klubbmärke utgjorde ett mönster som repeterades över hela tröjan. Bortatröjan var vit med Lotto-loggans former i vinrött och gult på axlarna. Även bortabyxorna hade samma former på ena sidan.

AS Bari 1994/95

Efter två säsonger i Serie B var Bari tillbaka i högsta divisionen. Laget kom på tolfte plats och klarade sig kvar i Serie A. Anfallaren Sandro Tovalieri gjorde sin målmässigt bästa säsong i karriären. Med sina 17 mål kom han på delad femte plats i skytteligan. Några av lagets övriga profiler var försvararen Lorenzo Amoruso (senare i Fiorentina och Glasgow Rangers), mittfältaren och lagkaptenen Emiliano Bigica (som såldes till Fiorentina efter säsongen), brasilianske mittfältaren Gérson Caçapa (tillbaka efter att ha varit utlånad till Fenerbahçe och Lecce och som nu deltog i samtliga 34 ligamatcher), colombianske anfallaren Miguel Ángel Guerrero (nyförvärv från Atlético Junior) och anfallaren Igor Protti som säsongen 1995/96 kom att bli skyttekung i Serie A. Dessutom gjorde 16-årige anfallaren Nicola Ventola a-lagsdebut.

Baris tröjor var i samma stil som tyska landslaget använde i VM 1994, fast med krage istället för V-hals. Två olika varianter av nummer förekom, båda i 3D-stil. Vissa tröjor hade den ena typen och vissa hade den andra.

Sampdoria 1994/95

Sampdoria slutade på åttonde plats i Serie A 1994/95. Inför säsongen såldes målvakten Gianluca Pagliuca till Inter, medan Inters målvakt Walter Zenga och mittbacken Riccardo Ferri gick över till Sampdoria. Man värvade även serbiske mittbacken Siniša Mihajlović från Roma, mittfältaren Riccardo Maspero från Cremonese och anfallaren Alessandro Melli från Parma. Ruud Gullit återvände till Milan men kom tillbaka till Sampdoria i november i utbyte mot Melli. Tillsammans med Roberto Mancini blev Gullit lagets bäste målskytt med nio ligamål. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut norska Bodø/Glimt, schweiziska Grasshoppers och portugisiska FC Porto. I semifinalen mötte man Arsenal och efter att lagen vunnit varsin match med 3–2 fick det avgöras på straffsparkar. Missar av Mihajlović, Jugović och Lombardo gjorde att engelsmännen kunde vinna straffsparksläggningen med 3–2 och gå till final.

Sampdorias tröja hade samma mönster i tyget som Roma, med ett målnät, fotbollar, klubbmärket och Asics-loggan. Precis som Roma hade man även snörning i halsen. På Sampdorias hemmatröjor var snörena ibland vita och ibland blå. Vita eller blå byxor med en rand längst ner användes beroende på motståndarlagets färger. Ibland användes även byxorna från föregående säsong.

AS Roma 1994/95

Säsongen 1994/95 slutade Roma på femte plats i Serie A och gick till kvartsfinal i italienska cupen där man förlorade mot Juventus. Argentinske anfallaren Abel Balbo gjorde 22 mål och kom tvåa i Serie A:s skytteliga. Några av de nys spelarna i laget var försvararna Enrico Annoni från Torino och Fabio Petruzzi från Udinese, mittfältarna Francesco Moriero från Cagliari, Francesco Statuto från Udinese och Jonas Thern från Napoli samt anfallaren Daniel Fonseca, också han från Napoli.

Asics hade tagit över som Romas tröjtillverkare och levererade två varianter av både hemma- och bortatröjan: en med snörning i halsen och en med knapp. Klubbens sponsor denna säsong var Nuova Tirrena Assicurazioni.

Inter 1994/95

Inter förbättrade sig från förra säsongen och tog en sjätteplats i Serie A. I UEFA-cupen åkte man däremot ut mot Aston Villa i första omgången. Dennis Bergkamp gjorde matchens enda mål på straff i första mötet, men engelsmännen vann returen med 1–0 och gick vidare efter att ha vunnit med 4–3 på straffar. Davide Fontolan och Ruben Sosa missade för Inter. Inför säsongen bytte Inter och Sampdoria målvakter med varandra. Gianluca Pagliuca gick till Inter och Walter Zenga till Sampdoria. Även mittbacken Riccardo Ferri såldes till Sampdoria. Andra spelare som värvades var försvararen Giovanni Bia från Napoli och mittfältarna Pierluigi Orlandini och Andrea Seno från Atalanta respektive Foggia. Dessutom kom flera spelare tillbaka från lån i andra klubbar, däribland försvararen Gianluca Festa (Roma) och anfallarna Marco Delvecchio (Udinese) och Darko Pančev (VfB Leipzig).

Hemmatröjan var ny och hade något bredare ränder samt blå krage med två svarta ränder. Även Fiorucci-loggan hade ändrat utseende en aning. Bortatröjan var densamma som förra säsongen men med den nya sponsorloggan på svart botten.

AC Milan 1994/95

Efter tre raka ligatitlar slutade Milan på fjärde plats i Serie A, vilket var den sämsta placeringen sedan 1987. Klubben hade sålt en del av de mindre lyckade värvningarna såsom Brian Laudrup och Florin Raducioiu. Även Jean-Pierre Papin lämnade Milan efter två säsonger. Istället värvades Ruud Gullit tillbaka från Sampdoria, men han spelade bara åtta ligamatcher innan han återvände. Anfallaren Marco Simone gjorde sin bästa säsong i Milan och blev lagets bäste målskytt med 17 ligamål. En annan stor profil var Paolo Maldini som kom trea i omröstningen om årets spelare i Europa 1994. Som regerande Champions League-vinnare deltog Milan i Interkontinentalcupen som spelades i Tokyo den 1 december 1994. Där blev det dock förlust med 0–2 mot argentinska Vélez Sarsfield. I början av februari 1995 deltog man även i Europeiska Supercupen där man mötte Arsenal. Efter 0–0 i London kunde Milan vinna returen med 2–0 på hemmaplan. Målskyttar var Zvonimir Boban och Daniele Massaro. I Champions Leagues gruppspel mötte Milan Ajax, Casino Salzburg och AEK Aten. Laget slutade på andra plats efter Ajax och fick möta Benfica i kvartsfinalen. Efter 2–0 hemma (båda målen av Marco Simone) och 0–0 borta tog sig Milan till semifinal mot Paris Saint-Germain. Zvonimir Boban gjorde matchens enda mål i första matchen på bortaplan och returen slutade 2–0 efter två mål av Dejan Savićević. I finalen väntade återigen Ajax, och för tredje gången i rad fick Milan stryk av holländarna, denna gång med 0–1 efter mål av inhopparen Patrick Kluivert i 85:e minuten.

Hemmatröjan var likadan som förra säsongen förutom att Opel var ny sponsor. Bortatröjan var ny och hade ett rött fält med en svart rand under på övre delen av tröjan. I ligan spelade Milan i rödsvartrandiga tröjor med vita byxor och strumpor i samtliga hemmamatcher samt i bortamatcherna mot Brescia, Parma, Inter och Napoli. I bortamatcherna mot Padova, Juventus, Bari, Lazio och Sampdoria användes svarta byxor och strumpor med den rödsvarta tröjan. Det vita reservstället användes i dessa åtta bortamatcher: Cagliari, Cremonese, Foggia, Roma, Torino, Genoa, Reggiana och Fiorentina.

I Champions League hade tröjorna bara texten Opel och inte symbolen ovanför. Den första gruppspelsmatchen, borta mot Ajax, var den enda där Milan spelade i sina rödsvartrandiga tröjor (tillsammans med svarta byxor och strumpor). I övriga gruppspelsmatcher användes den vita tröjan med det röda och svarta fältet. I vårens slutspelsmatcher spelade Milan i helvita tröjor med rödsvart krage, och i finalen hade man dessutom spelarnas namn på ryggen.

I Interkontinentalcupen spelade Milan i långärmade tröjor utan reklam. På ena bröstet hade man en bild av Champions League-pokalen och under den texten ”European-South American Cup / Tokyo Dec.1, 1994”.

I Europeiska Supercupen hade Milans tröjor, precis som i Champions League, enbart texten Opel. I första matchen på bortaplan spelade Milan i rödsvartrandiga tröjor, medan man i returen på hemmaplan använde ett gult tredjeställ.

Juventus 1994/95

Säsongen 1994/95 tog Juventus sin 23:e ligatitel och den första sedan 1986. Laget slutade tio poäng före Lazio och Parma. Juventus tog sig även till final i både italienska cupen och UEFA-cupen. I båda finalerna mötte man Parma. Det blev seger för Juventus i den italienska cupen efter 1–0 hemma (mål av Sergio Porrini) och 2–0 borta (mål av Porrini och Fabrizio Ravanelli). I UEFA-cupens första omgång slog Juventus ut CSKA Sofia efter att ha vänt 2–3 till seger med 5–1 i returen i en match där Ravanelli gjorde fem mål. Därefter följd esegrar över portugisiska Maritimo och österrikiska Admira Wacker. I både kvarts- och semifinalerna blev det tyskt motstånd i form av Eintracht Frankfurt respektive Borussia Dortmund. I den helitalienska finalen vann Parma första mötet med 1–0. Returen slutade 1–1 vilket räckte till seger för Parma.

Lagkaptenen Roberto Baggio hade skadeproblem och spelade bara hälften av ligamatcherna, vilket gav Alessandro Del Piero chansen att spela in sig i startelvan. Lagets bästa målskyttar blev Gianluca Vialli (17 ligamål) och Fabrizio Ravanelli (15 ligamål). Nyförvärv inför säsongen var portugisiske mittfältaren Paulo Sousa från Sporting Lissabon, franske mittfältaren Didier Deschamps från Olympique Marseille, försvararen Ciro Ferrara från Napoli, mittfältaren Alessio Tacchinardi från Atalanta samt mittfältarna Luca Fusi och Robert Jarni från Torino. Under vintern värvades även Alessandro Orlando från Milan i utbyte mot Paolo Di Canio.

Både hemma- och bortatröjan var nya för säsongen. En skillnad mot tidigare var att sponsorn Danones logga nu var i företagets blåvita färger. På hemmatröjan var klubbmärket placerat nedanför halsen. Bortatröjan var blå med en gul stjärna på vardera axeln.

IFK Göteborg 1994/95 (Champions League)

Efter att ha slagit ut Sparta Prag i kvalet ställdes IFK Göteborg mot Manchester United, Barcelona och Galatasaray i Champions Leagues gruppspel. Förlust med 4–2 borta mot Manchester United i första matchen följdes av seger hemma mot Barcelona efter att IFK Göteborg vänt 0–1 till 2–1 under sista kvarten. Målen gjordes av Magnus Erlingmark och Jesper Blomqvist. Därefter såg Erlingmark med sina båda mål till att det blev två 1–0-segrar över Galatasaray. Avancemanget till kvartsfinalen säkrades tack vare en 3–1-seger över Manchester United på Ullevi. Blomqvist gav Blåvitt en tidig ledning, men Mark Hughes kvitterade i andra halvlek. Erlingmark gjorde dock 2–1 precis efter kvitteringen, och strax därefter satte Pontus Kåmark 3–1 på straff. I sista gruppspelsmatchen, mot Barcelona på Camp Nou, tog hemmalaget ledningen med knappt tio minuter kvar, men precis som på Ullevi gjorde IFK Göteborg mål i 90:e minuten, denna gång genom Stefan Rehn. I kvartsfinalen mötte IFK Göteborg Bayern München. Första mötet slutade mållöst och i returen på Ullevi gjorde tyskarna två mål i andra halvlek, men Blåvitt gjorde återigen ett par sena mål och lyckades kvittera till 2–2. Målskyttar var Mats Lilienberg och Mikael Martinsson. Bayern gick dock till semifinal tack vare fler gjorda mål på bortaplan.

IFK Göteborg spelade i blåvitrandiga tröjor i samtliga matcher. I de första matcherna satt Asics-loggan och klubbmärket på varsin vit rand, men i sista gruppspelsmatchen mot Barcelona och i kvartsfinalen mot Bayern München hade loggorna flyttats in ett steg närmare mitten. Skillnader mot tröjan som användes i Allsvenskan var att ICA-loggan var betydligt mindre och att man hade Champions League-loggan på ena ärmen. Byxorna hade bara en smal rand på sidorna och hade dessutom spelarens nummer på ena benet. I hemmamatchen mot Barcelona spelade IFK Göteborg i vita byxor och strumpor. På de vita byxorna var numren i ett annat typsnitt än på de blå.

Parma 1993–1995

Parma slutade på femte plats i Serie A 1993/94 och kvalificerade sig därmed för nästa säsongs UEFA-cup. Tack vare segern i föregående säsongs Cupvinnarcup fick laget delta i europeiska supercupen som spelades i januari/februari 1994. Där mötte man Milan (som hade ersatt Champions League-vinnarna Olympique Marseille som var avstängda på grund av en korruptionsskandal) i ett dubbelmöte och efter att ha förlorat första matchen hemma med 0–1 lyckades Parma vända till seger med 2–0 efter förlängning (mål av Sensini och Crippa). Som regerande mästare deltog Parma även i Cupvinnarcupen. I första omgången slog man ut Degerfors (2–1 borta och 2–0 hemma). Därefter besegrade man Maccabi Haifa, Ajax och Benfica innan man förlorade finalen med 0–1 mot Arsenal. Några av nyförvärven inför denna säsong var målvakten Luca Bucci från Reggiana, argentinske landslagsspelaren Roberto Sensini från Udinese samt två spelare från Napoli: Massimo Crippa och Gianfranco Zola. Den sistnämnde kom tvåa i Serie A:s skytteliga med 18 mål.

Säsongen 1994/95 förbättrade sig Parma ett par placeringar och slutade på tredje plats i ligan. I italienska cupen tog sig laget till final där det blev förlust mot Juventus, 0–1 hemma och 0–2 borta. Även i UEFA-cupfinalen möttes Parma och Juventus. På vägen dit slog Parma bland annat ut AIK i andra omgången. Parma vann första finalmatchen med 1–0 efter mål av Dino Baggio. I returen tog Juventus ledningen genom Vialli, men Dino Baggio gjorde återigen mål och matchen slutade 1–1, totalt 2–1 till Parma som tog ännu en europeisk cuptitel. I ligan blev Gianfranco Zola återigen lagets bäste målskytt, denna gång med 19 mål. Nya spelare i laget var bland andra portugisiske försvararen Fernando Couto från Porto, ytterbacken Roberto Mussi från Torino, mittfältaren Dino Baggio från Juventus och anfallaren Marco Branca från Udinese.

Hemmatröjan som användes under dessa två säsonger var vit med blå krage. Bortatröjan var gul med blå ärmar och en blå halvcirkel nedanför halsen. Den hade också snörning i halsen. Klubbmärket var placerat i en sköld och i sidan på tröjan fanns en lapp med texten ”FOND 1913”, årtalet då klubben bildades. Två olika typer av nummer användes, även om skillnaderna inte var så stora. Den ena typen var något högre än den andra och ibland hade man Umbro-loggan i nedre delen på siffrorna. I Cupvinnarcupfinalen 1994 spelade Parma i det gula bortastället, men utan reklam på tröjan. Över och under klubbmärket fanns texten ”Copenhagen 94 / Finale Coppa delle Coppe”.