Everton var regerande ligamästare och inför säsongen 1985/86 förstärkte man laget med Leicester Citys skyttekung Gary Lineker. I säsongens första match ställdes Everton mot 1985 års FA-cupvinnare Manchester United i Charity Shield-matchen på Wembley. Mål av Trevor Steven och Adrian Heath gav Everton segern med 2–0. Däremot blev det förlust mot Leicester City i ligapremiären en vecka senare och under hösten var resultaten blandade. Efter halva säsongen låg Everton sexa i tabellen, tolv poäng efter serieledarna Manchester United. Laget hade då precis åkt på säsongens andra förlust mot Leicester. Därefter började dock Everton klättra och man radade upp nio segrar på de tio nästkommande matcherna. Under våren blev det inte mer än två förluster och Everton slutade på andra plats, två poäng efter lokalkonkurrenten Liverpool.
I FA-cupens tredje omgång i början av januari 1986 slog Everton ut division fyra-laget Exeter City. Därefter besegrade man Blackburn Rovers och Tottenham Hotspur. Det krävdes omspel för att besegra Luton Town i sjätte omgången och i semifinalen slog Everton ut Sheffield Wednesday efter förlängning. Everton var därmed i final för tredje året i rad. I finalen mot Liverpool gav Gary Lineker Everton ledningen i första halvlek, men i andra halvlek kunde Liverpool vända och vinna med 3–1 efter två mål av Ian Rush och ett av Craig Johnston.
I Ligacupen 1985/86 slog Everton ut division tre-laget Bournemouth och division två-laget Shrewsbury Town, men förlorade sedan mot Chelsea efter omspel. Everton deltog även i Football League Super Cup, även kallad ScreenSport Super Cup efter tv-bolaget som sponsrade turneringen. I denna turnering deltog de engelska lag som annars skulle spelat i de europeiska cuperna. Engelska lag var som bekant avstängda från europeiskt cupspel på grund av katastrofen på Heyselstadion 1985. Everton vann sin grupp före Norwich City och Manchester United. I semifinalen vann Everton med 3–1 efter förlängning mot Tottenham och i finalen kom man återigen att ställas mot Liverpool, men på grund av tajt spelschema kom den inte att spelas förrän nästa säsong.
Laguppställning: 1 Neville Southall – 2 Gary Stevens, 4 Kevin Ratcliffe, 5 Derek Mountfield, 3 Pat Van Den Hauwe – 7 Trevor Steven, 6 Peter Reid/Adrian Heath, 10 Paul Bracewell, 11 Kevin Sheedy – 8 Gary Lineker, 9 Graeme Sharp.
I FA-cupfinalen stod Bobby Mimms i mål och Adrian Heath kom in som avbytare för Gary Stevens i den 72:a minuten. Pat Van Den Hauwe, Trevor Steven och Gary Stevens spelade 58 av de 60 tävlingsmatcherna. Van Den Hauwe spelade 40 ligamatcher medan de två övriga samt Gary Lineker spelade 41 ligamatcher. Lineker gjorde 30 ligamål och blev skyttekung i division ett. Totalt gjorde han 40 mål på 57 matcher under säsongen. Lineker blev även utsedd till årets spelare i England.
Le coq sportif levererade tröjorna åt Everton även 1985/86 och sponsor var NEC. Hemmatröjan hade samma mönster i tyget som Chelseas tröjor och precis som Chelsea hade Everton blå V-hals och muddar med två vita ränder. Den stora skillnaden mellan lagens tröjor var att Everton hade ett stort vitt fält på övre delen av tröjan. I FA-cupfinalen återfanns texten ”F.A. Cup Final / Wembley 1986” nedanför klubbmärket. NEC-loggan var också i mindre format. Byxorna var vita med en blå kant nertill som fortsatte upp längs sidorna. Strumporna var vita med blå överdel. I vissa bortamatcher spelade Everton dock i blå byxor och/eller blå strumpor med vit överdel.
Bortatröjan var gul med samma mönster i tyget som på hemmatröjan och hade blå V-hals och muddar med två gula ränder. Byxorna var gula med blå kant och strumporna var gula med blå överdel. I Ligacupmatchen mot Shrewsbury Town spelade Everton i vita tröjor som saknade det mönster i tyget som de andra tröjorna hade. Till denna tröja användes de vita byxorna och strumporna från hemmastället.





6 svar på ”Everton 1985/86”