Chelsea 1985/86

Inför säsongen 1985/86 tog tidigare Chelsea-spelaren John Hollins över som manager för klubben. Chelsea inledde ligaspelet med bara en förlust på de nio första matcherna och vid årsskiftet låg laget på andra plats i tabellen. I slutet av mars låg Chelsea fyra, fyra poäng efter Everton och med två matcher mindre spelade. Dessa två matcher förlorade Chelsea med 0–4 hemma mot West Ham och 0–6 borta mot Queens Park Rangers. På de elva sista matcherna tog man bara nio poäng och Chelsea avslutade säsongen med fyra raka förluster. Chelsea slutade därmed på sjätte plats, samma placering som föregående säsong.

I FA-cupen slog Chelsea ut Shrewsbury Town i tredje omgången, men förlorade sedan mot blivande mästarna Liverpool. Under hösten besegrade Chelsea Mansfield Town, Fulham och Everton i Ligacupen, de två senare efter omspel. I kvartsfinalen mot Queens Park Rangers i januari 1986 blev det dock förlust, även denna gång efter omspel. Chelsea deltog även i Full Members’ Cup, en turnering som hade skapats efter att engelska klubbar blivit bannlysta från europeiskt cupspel på grund av katastrofen på Heyselstadion 1985. Efter att ha vunnit finalen av den södra gruppen mot Oxford United ställdes Chelsea mot norra gruppens vinnare Manchester City på Wembley. Det blev en målrik historia som Chelsea vann med 5–4 efter tre mål av David Speedie och två av Colin Lee.

Laguppställning: 1 Eddie Niedzwiecki – 2 Darren Wood, 4 Colin Pates, 5 Joe McLaughlin, 3 Doug Rougvie – 7 Pat Nevin, 6 John Bumstead, 8 Nigel Spackman, 11 Jerry Murphy – 9 Kerry Dixon, 10 David Speedie.
Yttermittfältaren Pat Nevin spelade mest med 56 av de 58 tävlingsmatcherna varav 40 i ligan. Även mittbacken Joe McLaughlin spelade 40 ligamatcher. Bästa målskyttar blev Kerry Dixon och David Speedie med 23 respektive 22 mål totalt. Båda stod för 14 fullträffar i ligan.

Le coq sportif levererade tröjorna åt Chelsea även 1985/86 och precis som 1984/85 saknade man sponsor. Hemmatröjan var blårandig och hade mörkblå V-hals och muddar med två vita ränder. Byxorna var som vanligt blå, men nytt för denna säsong var att även strumporna var blå med blå och vita vertikala ränder upptill. Beträffande bortatröjan var tanken att 1984/85 års vita tröja skulle användas, men detta skedde endast vid en handfull tillfällen, däribland mot Manchester City i finalen av Full Members’ Cup. Istället tog man fram en röd tröja i samma stil som hemmatröjan fast med ett enklare mönster i tyget och med vit V-hals och muddar med två röda ränder. Den långärmade varianten saknade klubbmärke och tröjtillverkarens logotyp. Byxorna var röda och strumporna var röda med två par blå och vita ränder.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.