Etikett: 1980/81

Fortuna Düsseldorf 1980/81

I egenskap av regerande tyska cupvinnare deltog Fortuna Düsseldorf i Cupvinnarcupen 1980/81. Under hösten slog man ut österrikiska Casino Salzburg och belgiska Waterschei Thor utan att släppa in ett enda mål. I vårens kvartsfinaler stötte man på tuffare motstånd i form av portugisiska Benfica. Första matchen på Rheinstadion i Düsseldorf slutade oavgjort, 2–2. I returen i Lissabon gjorde portugiserna matchens enda mål och tog sig vidare till semifinal.

Fortuna Düsseldorf inledde Bundesligasäsongen 1980/81 med tre raka segrar, men efter halva säsongen hade man bara lyckats vinna ytterligare en match. Laget låg då på sextonde plats i tabellen vilket skulle innebära nedflyttning. Under vårsäsongen lyckades man dock vinna sex matcher och ta sig upp till trettonde plats. I tyska cupen tog sig Fortuna till kvartsfinal där det blev förlust mot Hertha Berlin.

Laguppställning: Jörg Daniel – Josef Weikl, Gerd Zewe, Amand Theis, Peter Löhr/Egon Köhnen – Egon Köhnen, Rudolf Bommer, Rüdiger Wenzel, Thomas Allofs – Klaus Allofs, Wolfgang Seel.
Josef Weikl och Rüdiger Wenzel spelade samtliga 34 ligamatcher. Klaus Allofs blev bäste målskytt med nitton ligamål vilket räckte till en tredjeplats i skytteligan.

Precis som tidigare levererade Puma tröjorna till Fortuna Düsseldorf även 1980/81. Även sponsorn Arag var densamma som förut, men i Cupvinnarcupen spelade man utan reklam på tröjorna. Under hösten 1980 använde Düsseldorf samma tröjmodell som 1979/80, men efter årsskiftet bytte man till en annan modell.

Borussia Dortmund 1980/81

Borussia Dortmund förstärkte laget inför säsongen 1980/81 med två anfallare. Rüdiger Abramczik kom från Schalke 04 och islänningen Atli Edvaldsson hämtade man i Reykjavik-klubben Valur. I Bundesliga gick det ungefär som föregående säsong för Borussia Dortmund. Laget vann 13 matcher, spelade 9 oavgjorda och förlorade 12 matcher. Det resulterade i 35 poäng och sjunde plats i tabellen, en placering och en poäng sämre än 1979/80. Största segern kom hemma mot Arminia Bielefeld då Dortmund vann med 5–0. Det blev dessutom seger med fyra måls marginal i tre matcher: hemma mot Hamburg (6–2) och Duisburg (5–1) samt borta mot Eintracht Frankfurt (4–0). Totalt gjorde Borussia Dortmund 69 mål på 34 ligamatcher. Endast de tre topplagen Bayern München, Hamburg och Stuttgart gjorde fler.

I tyska cupen 1980/81 slog Borussia Dortmund först ut VfB Stuttgarts amatörlag (5–2) och sedan 1860 München (3–1). Därefter blev det förlust med 3–0 mot Fortuna Düsseldorf i tredje omgången.

Laguppställning: Eike Immel – Lothar Huber, Hans-Joachim Wagner, Meinolf Koch/Rolf Rüssmann, Herbert Hein – Mirko Votava, Manfred Burgsmüller, Werner Schneider/Hans-Joachim Wagner – Rüdiger Abramczik, Atli Edvaldsson, Peter Geyer.
Rüssmann värvades från Schalke 04 i december 1980. Målvakten Immel spelade samtliga 34 ligamatcher. Burgsmüller gjorde 27 mål och blev tvåa i skytteligan med två mål mindre än Karl-Heinz Rummenigge i Bayern München. Under hösten stod Burgsmüller för ett äkta hattrick i första halvlek vid två tillfällen, mot Arminia Bielefeld respektive MSV Duisburg. Han gjorde även tre mål i 5–3-segern mot Bayer Leverkusen i mars 1981.

Precis som tidigare levererade Adidas tröjorna till Borussia Dortmund även 1980/81. Modellen var densamma som förut med skillnaden att sponsorn nu hette UHU. Den gula hemmatröjan kompletterades av en röd bortatröja som man använde tillsammans med vita byxor och röda strumpor.

VfL Bochum 1980/81

VfL Bochum inledde säsongen 1980/81 med att spela oavgjort i fem av de sex första matcherna. Under höstsäsongen blev det ytterligare fyra oavgjorda matcher, men bara tre segrar. Under vårsäsongen vann Bochum dubbelt så många matcher som under hösten och man slutade på nionde plats i tabellen, en poäng före Karlsruhe och en poäng efter Köln. Totalt blev det femton oavgjorda matcher vilket var mest av alla lag. I tyska cupen slog Bochum ut SV Wilhelmshaven, Rot-Weiss Essen och FSV Frankfurt. I fjärde omgången förlorade man emellertid mot Hamburger SV.

Laguppställning: Reinhard Mager – Ivan Zugcic/Hermann Gerland, Dieter Bast, Lothar Woelk, Michael Lameck/Michael Jakobs – Rolf Blau, Christian Gross/Jupp Tenhagen, Heinz Knüwe/Jupp Tenhagen, Walter Oswald/Michael Lameck – Kurt Pinkall, Hans-Joachim Abel.
Reinhard Mager, Michael Lameck och Dieter Bast spelade samtliga 34 ligamatcher. Kurt Pinkall blev lagets bäste målskytt med sjutton ligamål medan Hans-Joachim Abel stod för elva fullträffar.

Adidas levererade tröjorna till Bochum 1980/81. Sponsorn Porst var ny för säsongen. Hemmastället bestod av ljusblå tröjor samt mörkblå byxor och strumpor. Tröjorna fanns i flera olika varianter, dels med rund hals, dels med krage. Det fanns även en variant av märket Erima. Som alternativ till de mörkblå byxorna och strumporna fanns dessa även i ljusblått. Reservstället bestod av vita tröjor med blå krage samt vita byxor och strumpor.

Arminia Bielefeld 1979–1982

Arminia Bielefeld 1979/80

Säsongen 1979/80 vann Arminia Bielefeld 2. Bundesliga Nord överlägset. Av de 38 matcherna vann man 30, spelade oavgjort sex gånger och förlorade endast två. Hemma på Alm-Stadion vann Bielefeld 18 av 19 matcher och spelade en oavgjord. Största segern kom i näst sista omgången då man besegrade Arminia Hannover med 11–0. Laget gjorde inte mindre än 120 mål under säsongen, 23 mer än tvåan Rot-Weiss Essen. Christian Sackewitz gjorde 35 mål och blev skyttekung medan Norbert Eilenfeldt kom på tredje plats i skytteligan med sina 30 mål. Dessutom stod Gerd-Volker Schock för 21 mål.

Arminia Bielefeld 1980/81

Återkomsten i högsta serien 1980/81 blev tuffare för Arminia Bielefeld. Laget klarade sig precis kvar efter att ha slutat på femtonde plats i tabellen, en poäng före 1860 München som åkte ur. Målvakten Wolfgang Kneib, nyförvärv från Borussia Mönchengladbach, försvararen Karlheinz Geils, nyförvärv från Werder Bremen samt Norbert Eilenfeldt spelade samtliga 34 ligamatcher. Gerd-Volker Schock blev lagets bäste målskytt med sexton ligamål medan Eilenfeldt stod för tolv fullträffar.

Laguppställning 1980/81: Wolfgang Kneib –Karlheinz Geils/Norbert Dronia, Kees Bregman, Wolfgang Pohl, Peter Krobbach/Eduard Angele – Norbert Eilenfeldt, Detlef Schnier/Karlheinz Geils, Helmut Schröder, Frank Pagelsdorf/Jens Steffensen – Gerd-Volker Schock, Christian Sackewitz.

Arminia Bielefeld 1981/82

Inför säsongen 1981/82 såldes Sackewitz till Bayer Leverkusen och Eilenfeldt till Kaiserslautern. Samtidigt värvade man mittfältaren Johannes Riedl från just Kaiserslautern och anfallaren Ewald Lienen från Mönchengladbach. Arminia Bielefeld klättrade tre placeringar i tabellen till tolfte plats. Holländaren Kees Bregman samt försvararen Dirk Hupe, nyförvärv från Union Solingen, spelade samtliga 34 ligamatcher. Gerd-Volker Schock blev återigen lagets bäste målskytt trots att han inte gjorde mer än sju mål.

Tröjorna

Adidas levererade tröjorna till Arminia Bielefeld under åren 1979 till 1982. Sponsor var Seidensticker. Laget använde flera olika tröjmodeller under denna period. De fanns med både V-hals och rund hals samt med krage. Det fanns även en variant av märket Erima som främst verkar ha använts under vintern 1980/81.

IFK Göteborg 1979–1980

IFK Göteborg 1979

Inför säsongen 1979 tog Sven-Göran Eriksson över som tränare för IFK Göteborg. Han kom närmast från Degerfors och tränade nu ett allsvenskt lag för första gången. Ny i laget var också norske målvakten Odd Ivar Lindberg från Örebro SK. Till en början gick det lite knackigt med många oavgjorda matcher under våren, men man tog sig i alla fall till final i svenska cupen efter en uddamålsseger över Västerås SK I semifinalen. Finalen spelades på Råsunda den 24 maj 1979 och stod mellan IFK Göteborg och Årvidabergs FF. IFK var överlägsna och ledde med 6–0 i paus efter mål av Tommy Holmgren (2), Glenn Strömberg, Ralf Edström, Torbjörn Nilsson samt ett självmål av Åtvidaberg. I andra halvlek gjorde Åtvidaberg ett tröstmål och matchen slutade 6–1.

Laget i cupfinalen 1979: 1 Odd Ivar Lindberg – 10 Glenn Schiller, 12 Conny Karlsson, 19 Glenn Hysén, 2 Reine Olausson – 17 Glenn Strömberg, 8 Olle Nordin, 4 Ralf Edström, 14 Glenn Holm – 11 Torbjörn Nilsson, 15 Tommy Holmgren; avbytare: 6 Jerry Carlsson, 18 Anders Ahlberg. Under sommaren lämnade Ralf Edström klubben för att återigen bli utlandsproffs, denna gång i belgiska Standard Liège.

Cupsegern kvalificerade IFK Göteborg för Cupvinnarcupen 1979/80. Under hösten 1979 slog man ut irländska Waterford samt grekiska Panionios. Resultaten i Allsvenskan förbättrades även de under hösten. Laget avslutade serien med fyra raka segrar och klättrade upp till andra plats, en poäng bakom mästarlaget Halmstad. Målvakten Lindberg och mittbacken Conny Karlsson spelade samtliga 26 seriematcher och Torbjörn Nilsson blev lagets bäste målskytt med elva allsvenska mål.

IFK Göteborg 1980

Till säsongen 1980 bytte IFK Göteborg återigen målvakt. Odd Ivar Lindberg flyttade tillbaka till Örebro för spel i BK Forward och in kom islänningen Thorsteinn Ólafsson från Keflavik. IFK Göteborg inledde tävlingssäsongen med spel mot Arsenal i kvartsfinalen av Cupvinnarcupen i mars 1980. Engelsmännen avgjorde mötet redan i första matchen på Highbury i London genom att vinna med hela 5–1. Returen på Nya Ullevi två veckor senare blev mållös. Under föregående höst hade IFK Göteborg även tagit sig vidare till kvartsfinal i svenska cupen 1979/80. Även denna kvartsfinal som spelades i april 1980 slutade med förlust, nu mot Djurgården som vann med 2–1.

I Allsvenskan 1980 spelade IFK Göteborg oavgjort i tio av de 26 matcherna och förlorade fyra. De tolv segrarna bidrog dock till att laget slutade på tredje plats, en poäng efter Malmö FF och tre poäng efter mästarna Östers IF. Reine Olausson, Glenn Hysén, Tord Holmgren och Tommy Holmgren spelade samtliga 26 allsvenska matcher. Torbjörn Nilsson gjorde fjorton mål vilket gav en andraplats i skytteligan bakom Hammarbys Billy Ohlsson. IFK Göteborg tog sig till sjätte omgången i svenska cupen hösten 1980, men förlorade där mot Öster. Laget deltog även i UEFA-cupen, men åkte ur redan i första omgången mot nederländska FC Twente efter att ha förlorat med 5–1 borta följt av en 2–0-seger hemma.

Tröjorna

Admiral levererade tröjorna till IFK Göteborg åren 1979 och 1980. Tröjorna fanns i olika varianter med bredare eller smalare ränder. Sponsor var ICA som från början hade sin logga på ryggen och på byxorna. 1980 placerade man loggan i rött även på framsidan av tröjan, först på högra bröstet, sedan mitt på tröjan. I de europeiska cupmatcherna spelade man i tröjor och byxor utan reklam.

Malmö FF 1979–1980

Malmö FF i Europacupen 1979

Malmö FF inledde säsongen 1979 med bortamatch mot polska Wisła Kraków i Europacupens kvartsfinal. Tommy Hansson gav MFF en tidig ledning men polackerna vände och vann med 2–1. I returen två veckor senare tog Wisła Kraków ledningen i andra halvlek, men Malmö FF gav inte upp. Under matchens sista 25 minuter gjorde Anders ”Puskas” Ljungberg tre mål varav två på straff. Tore Cervin gjorde också han ett mål och matchen slutade 4–1 och sammanlagt 5–3 till MFF som var i semifinal. Efter en mållös tillställning mot Austria Wien på Praterstadion kunde Tommy Hansson göra matchens enda mål i returen på Malmö Stadion.

Finalen spelades på Olympiastadion i München den 30 maj 1979. Motståndare var engelska mästarna Nottingham Forest. Förutsättningarna var dock inte de bästa för Malmö FF. Två av lagets viktigaste spelare, Bo Larsson och Roy Andersson, var skadade och kunde inte följa med till München. Dessutom bröt Staffan Tapper en tå på träningen innan match. Tapper startade matchen men var tvungen att kliva av efter en dryg halvtimme. Malmö FF kämpade på men i slutet av första halvlek kunde Trevor Francis nicka bollen i mål. Några fler mål blev det inte och Malmö fick nöja sig med att som första svenska lag ha tagit sig till final i en stor europeisk turnering.

Laguppställning Europacupfinalen 1979: 1 Jan Möller – 2 Roland Andersson, 4 Kent Jönsson, 5 Magnus Andersson, 3 Ingemar Erlandsson – 8 Robert Prytz, 6 Staffan Tapper, 7 Anders Ljungberg, 11 Jan-Olov Kinnvall – 10 Tore Cervin, 9 Tommy Hansson; avbytare: 12 Mats Arvidsson, 13 Tommy Andersson, 15 Claes Malmberg, 16 Arne Åkesson. Tränare var Bob Houghton som kom till klubben 1974.
I Europacupen var startelvan numrerad 1–11, men i allsvenska matcher hade varje spelare sitt eget nummer. Där hade Kent Jönsson 12, Robert Prytz 17 och Tommy Hansson 19. För laguppställningar och spelartrupp, se MFF-statistik: 1979.

Malmö FF i Allsvenskan och UEFA-cupen 1979

I Allsvenskan 1979 upprepade Malmö FF sin tabellrad från föregående säsong – 12 segrar, 8 oavgjorda och 6 förluster. Det räckte denna gång till fjärde plats i tabellen, fyra poäng efter mästarna Halmstad. Hösten 1979 spelade Malmö FF i UEFA-cupen. Det blev seger över finländska KPT från Kuopio i första omgången (2–1 borta och 2–0 hemma), men i andra omgången fick man storstryk med 4–0 borta mot Feyenoord. Returen i Malmö slutade 1–1 vilket innebar att holländarna gick vidare. Malmö FF deltog även i Interkontinentalcupen 1979. Laget fick chansen då Nottingham Forest valde att inte ställa upp. Motståndare var Olimpia från Paraguay och första matchen spelades på Malmö Stadion i november 1979. Sydamerikanerna gjorde matchens enda mål några minuter före paus. Returen i Asunción kom inte att spelas förrän nästan tre månader senare, i mars 1980. Olimpia vann även denna match som slutade 2–1 till hemmalaget.

Malmö FF 1980

Säsongen 1980 kom Malmö FF på andra plats i Allsvenskan, två poäng efter mästarlaget Öster. Under sommaren lämnade Bob Houghton klubben för att ta över grekiska Ethikos Piraeus. Houghton ersattes av en annan engelsman, Keith Blunt. Tidigare på våren hade laget tagit sig till final i svenska cupen. I finalen på Råsunda mötte man Brage. Matchen slutade 3–3 efter förlängning (2–2 vid full tid). Malmö vann sedan straffsparksläggningen med 4–3 och tog sin elfte cuptitel. Segern innebar att laget kvalificerade sig för Cupvinnarcupen 1980/81. Hösten 1980 slog man ut albanska Partizani Tirana i första omgången efter 1–0 hemma och 0–0 borta. I andra omgången besegrade man portugisiska storlaget Benfica med 1–0 hemma, men i Lissabon vände portugiserna underläget till seger med 2–0.

Tröjorna

Admiral levererade tröjorna till Malmö FF 1979 och 1980. Hemmatröjan var ljusblå med vit krage, vita muddar och en vit rand med Admiral-loggor längs ärmarna. På ryggen ovanför tröjnumret hade ABV (Armerad Betong Vägförbättringar AB) sin logotyp på en vit ruta. Till säsongen 1980 lade man även till logotypen i mindre format på ena bröstet. Byxorna var vita och strumporna ljusblå med två vita ränder upptill. Bortatröjan var rödvitrandig och likadan som Southamptons hemmatröja.

West Ham United 1980–1983

Säsongen 1980/81 inleddes med Charity Shield-matchen mot Liverpool (förlust 0–1), dit West Ham var kvalificerat tack vare segern i 1980 års FA-cup. Som regerande FA-cupvinnare deltog West Ham i Cupvinnarcupen. Under hösten 1980 slog man ut Real Madrids reservlag Castilla samt rumänska Poli Timișoara, men i vårens kvartsfinaler blev det förlust mot Dinamo Tbilisi. Laget gick även till final i Ligacupen där man mötte Liverpool. Efter 90 mållösa minuter tog Liverpool ledningen med två minuter kvar av förlängningen, men precis före slutet kvitterade West Ham genom Ray Stewart och ordnade därmed omspel. Paul Goddard gav West Ham en tidig ledning i omspelet, men Liverpool vände och vann med 2–1. I årets FA-cup åkte West Ham ut efter två omspelsmatcher mot Wrexham i tredje omgången, men i ligan gick det desto bättre. Laget tog hem seriesegern i division två och tog därmed steget upp i högsta divisionen. Totalt spelade laget 61 tävlingsmatcher under säsongen. Målvakten Phil Parkes och mittfältaren Geoff Pike spelade samtliga 61 matcher och David Cross blev bäste målskytt med totalt 33 mål varav 22 i ligan vilket gjorde honom till skyttekung i division två.

Laget i Ligacupfinalerna 1981: 1 Phil Parkes – 2 Ray Stewart, 4 Billy Bonds, 5 Alvin Martin, 3 Frank Lampard – 7 Jimmy Neighbour, 10 Trevor Brooking, 11 Geoff Pike, 6 Alan Devonshire – 8 Paul Goddard, 9 David Cross; avbytare: Stuart Pearson.

Återkomsten i division ett 1981/82 slutade med en niondeplats för West Ham. I Ligacupmatcherna hösten 1981 slog man ut Derby County, men förlorade sedan mot West Bromwich Albion efter två omspelsmatcher. I början av januari 1982 slog man ut Everton i FA-cupens tredje omgång, men därefter blev det förlust mot Watford. Samma månad värvade man ett par spelare: belgiske högeryttern François Van der Elst från New York Cosmos samt skotske försvararen Neil Orr från Greenock Morton. Ray Stewart spelade samtliga 49 tävlingsmatcher och David Cross blev bäste målskytt med totalt 20 mål varav sexton i ligan.

Inför säsongen 1982/83 såldes David Cross till Manchester City. In kom istället skotten Sandy Clark från Airdrieonians som dock bara stannade en säsong. I ligan kom West Ham på åttonde plats. I FA-cupen förlorade man mot Manchester United i tredje omgången, men i Ligacupen tog man sig till kvartsfinal där det dock blev förlust mot Liverpool. Phil Parkes spelade samtliga 50 tävlingsmatcher och bästa målskyttar blev Paul Goddard och François Van der Elst med totalt tolv mål var varav tio respektive nio i ligan.

Tröjorna tillverkades av Adidas. Hemmatröjan var vinröd med ljusblå ärmar med tre vinröda ränder. Dessa användes i första hand med vita byxor och strumpor, men i bortamatcher mot lag med vita byxor spelade West Ham i ljusblå byxor och strumpor. De ljusblå byxorna och strumporna hörde normalt sett till reservstället som kompletterades av vita tröjor med tre vinröda och två ljusblå ränder längs ärmarna. Det förekom även att den vita tröjan användes tillsammans med de vita byxorna och strumporna.

Engelska division ett 1980/81

Aston Villa vann ligan för första gången sedan 1910 och blev engelska mästare för sjunde gången. Ipswich Town, Arsenal, West Bromwich Albion och Southampton slutade på platserna 2, 3, 4 och 6 och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Ipswich tog hem segern i 1980/81 års UEFA-cup efter finalseger över AZ ’67. Femman Liverpool kvalificerade sig för Europacupen efter att ha vunnit årets final med 1–0 över Real Madrid. Tottenham Hotspur, tia i tabellen, fick en plats i Cupvinnarcupen tack vare vinsten i FA-cupen (seger med 3–2 efter omspel i finalen mot Manchester City). Norwich City, Leicester City och Crystal Palace tog hand om de tre sista platserna och åkte ner i tvåan. Skytteligavinnare blev Peter Withe, Aston Villa, och Steve Archibald, Tottenham Hotspur, som båda gjorde 20 mål. Frans Thijssen, Ipswich Town, blev av fotbollsskribenterna (Football Writers’ Association, FWA) utsedd till Årets spelare i England. Spelarföreningen PFA (Professional Footballers’ Association) utsåg John Wark, även han Ipswich, till Årets spelare. Gary Shaw, Aston Villa, blev utsedd till Årets unga spelare.

Här är alla hemmatröjor i division ett 1980/81. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.

Engelska division ett 1980/81

Fem olika tröjtillverkare användes i division ett denna säsong. Mest förekommande var Umbro med tio lag medan sju lag använde Adidas, tre använde Admiral, ett lag använde Le coq sportif och ett Patrick. Så här var tröjtillverkarna fördelade:

  • Umbro – Arsenal, Aston Villa, Everton, Leicester City, Liverpool, Manchester City, Stoke City, Sunderland, West Bromwich Albion och Wolverhampton Wanderers
  • Adidas – Birmingham City, Brighton and Hove Albion, Crystal Palace, Ipswich Town, Manchester United, Middlesbrough och Nottingham Forest
  • Admiral – Coventry City, Leeds United och Norwich City
  • Le coq sportif – Tottenham Hotspur
  • Patrick – Southampton

Här är ligatabellen 1980/81. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.

Pos Lag Sp V O F GM IM P
1 Aston Villa 42 26 8 8 72 40 60
2 Ipswich Town 42 23 10 9 77 43 56
3 Arsenal 42 19 15 8 61 45 53
4 West Bromwich Albion 42 20 12 10 60 42 52
5 Liverpool 42 17 17 8 62 42 51
6 Southampton 42 20 10 12 76 56 50
7 Nottingham Forest 42 19 12 11 62 44 50
8 Manchester United 42 15 18 9 51 36 48
9 Leeds United 42 17 10 15 39 47 44
10 Tottenham Hotspur 42 14 15 13 70 68 43
11 Stoke City 42 12 18 12 51 60 42
12 Manchester City 42 14 11 17 56 59 39
13 Birmingham City 42 13 12 17 50 61 38
14 Middlesbrough 42 16 5 21 53 61 37
15 Everton 42 13 10 19 55 58 36
16 Coventry City 42 13 10 19 48 68 36
17 Sunderland 42 14 7 21 52 53 35
18 Wolverhampton Wanderers 42 13 9 20 43 55 35
19 Brighton & Hove Albion 42 14 7 21 54 67 35
20 Norwich City 42 13 7 22 49 73 33
21 Leicester City 42 13 6 23 40 67 32
22 Crystal Palace 42 6 7 29 47 83 19

Tottenham Hotspur 1980–1982

Säsongen 1980/81 slutade Tottenham på tionde plats i ligan, fyra placeringar bättre än året innan. Steve Archibald, nyförvärv från Aberdeen, gjorde 20 mål och blev skyttekung i ligan tillsammans med Aston Villas Peter Withe. I FA-cupen tog man sig till final mot Manchester City. Matchen slutade 1–1 efter att Tommy Hutchison gjort båda målen – i första halvlek gav han sitt Manchester City ledningen och i andra halvlek gjorde han självmål. En mållös förlängning innebar att matchen fick spelas om fem dagar senare. Denna gång vann Tottenham med 3–2 efter två mål av argentinaren Riccardo Villa och ett av Garth Crooks.

Laguppställning FA-cupfinalen 1981: 1 Milija Aleksic – 5 Steve Perryman, 3 Paul Miller, 4 Graham Roberts, 2 Chris Hughton – 6 Riccardo Villa, 7 Osvaldo Ardiles, 10 Glenn Hoddle, 9 Tony Galvin – 8 Steve Archibald, 11 Garth Crooks; avbytare 12 Garry Brooke. I omspelet var laguppställningen densamma förutom att Perryman och Villa bytte nummer med varandra.

Segern i FA-cupen gav Tottenham en plats i Cupvinnarcupen 1981/82. Under hösten slog man ut Ajax och Dundalk och i vårens kvartsfinaler besegrade man Eintracht Frankfurt, men i semifinalen tog det stopp mot Barcelona. I ligan slutade Tottenham på fjärde plats, den bästa placeringen på elva år. Precis som 1981 gick Tottenham till final i FA-cupen och även denna gång slutade matchen oavgjort, 1–1. Motståndare var Queens Park Rangers och i omspelsmatchen fem dagar senare gjorde Tottenhams Glenn Hoddle matchens enda mål på straff i sjätte minuten. Segern var klubbens sjunde i FA-cupens historia och därmed tangerade man Aston Villas rekord satt 25 år tidigare. Tottenham tog sig även till final i Ligacupen där det dock blev förlust mot Liverpool som vann med 3–1 efter förlängning.

Laguppställning FA-cupfinalen 1982: 1 Ray Clemence – 6 Steve Perryman, 3 Paul Miller, 4 Paul Price, 2 Chris Hughton – 5 Micky Hazard, 7 Graham Roberts, 10 Glenn Hoddle, 9 Tony Galvin – 8 Steve Archibald, 11 Garth Crooks; avbytare 12 Garry Brooke. Osvaldo Ardiles deltog inte i finalen då han hade fått tillstånd att ansluta till Argentinas VM-lag. Riccardo Villa valde att inte delta i finalen på grund av det pågående Falklandskriget mellan England och Argentina.

Tröjorna tillverkades av Le coq sportif. Hemmatröjan var vit med V-hals och centralt placerat klubbmärke. Tröjtillverkarens logga återfanns på ärmarna. Byxorna var vanligtvis mörkblå, men i Cupvinnarcupen 1981/82 spelade Tottenham i vita byxor. Reservstället bestod av gula tröjor med mörkblå fält över axlarna, gula byxor och gula strumpor. Under 1980/81 var numren av den gamla sorten, men nästa säsong användes en modernare typ i 3D-stil. Dessa nummer debuterade i FA-cupfinalen 1981, men i omspelsmatchen användes de gamla numren. På tröjorna i FA-cupfinalerna 1981 och 1982 återfanns en inskription under klubbmärket: ”F.A. Cup Final Wembley 1981” respektive ”F.A. Cup Final Wembley 1982”.

Sunderland 1980/81

Efter tre säsonger i division två var Sunderland tillbaka i högsta serien. Laget tog 35 poäng, lika många som Wolverhampton och Brighton, och klarade sig kvar med två poängs marginal till Norwich som åkte ur. Stan Cummins spelade samtliga 42 ligamatcher och Gary Rowell blev lagets bäste målskytt med tio ligamål.

Laguppställning: Chris Turner – Steve Whitworth, Rob Hindmarch, Sam Allardyce, Shaun Elliott, Joe Bolton – Kevin Arnott, Gordon Chisholm, Gary Rowell – Alan Brown, Stan Cummins.

Tröjorna tillverkades av Umbro. Hemmastället bestod av rödvitrandiga tröjor med röd krage och röda muddar, svarta byxor och röda strumpor med vit överdel. Två olika reservställ användes: En blå tröja med rödvit krage och Umbro-markering längs ärmarna. Denna användes tillsammans med vita (eller som i bortamatchen mot Arsenal, svarta) byxor och blå strumpor med rödvit överdel. Det andra reservstället bestod av vita tröjor, svarta byxor och vita strumpor.