Etikett: 1981/82

Norwich City 1981–1983

Norwich City kom på tredje plats i division två 1981/82 och gick upp i högsta serien tillsammans med Luton Town och Watford. 1982/83 kom laget på fjortonde plats i division ett och klarade sig därmed kvar. Norwich tog sig även till kvartsfinal i FA-cupen där det blev förlust mot blivande finalisterna Brighton. I Ligacupen åkte man ut mot Liverpool i fjärde omgången. Målvakten Chris Woods och högerbacken Paul Haylock spelade samtliga 42 ligamatcher och John Deehan blev bäste målskytt med 20 ligamål.

Laguppställning 1982/83: 1 Chris Woods – 2 Paul Haylock, 5 Steve Walford, 6 Dave Watson, 3 Greg Downs – 7 Mark Barham, 4 Peter Mendham, 8 Martin O’Neill, 11 Dave Bennett/Dennis van Wijk – 9 John Deehan, 10 Keith Bertschin. Mick McGuire var ordinarie i tröja nummer 4 under första halvan av säsongen, men såldes sedan till Barnsley.

Tröjorna tillverkades av Adidas och var kritstrecksrandiga och med grön V-hals och gröna muddar. Under 1981/82 hade de gröna hemmabyxorna gula paneler med tre gröna ränder på sidorna, men 1982/83 bytte man till en standardmodell med tre gula ränder på sidorna.

Engelska division ett 1981/82

Säsongen 1981/82 infördes systemet med tre poäng för seger. Liverpool vann ligan på 87 poäng och blev engelska mästare för trettonde gången. Liverpool vann även Ligacupen efter finalseger över Tottenham Hotspur. Ipswich Town, Manchester United, Arsenal och Southampton slutade på platserna 2, 3, 5 och 7 och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Fyran Tottenham vann FA-cupen genom att besegra Queens Park Rangers efter omspel och kvalificerade sig för Cupvinnarcupen. Även sexan Swansea City fick en plats i Cupvinnarcupen tack vare seger i walesiska cupen. Fjolårets ligamästare Aston Villa vann Europacupen efter att ha besegrat Bayern München i finalen. Leeds United, Wolverhampton Wanderers och Middlesbrough tog hand om de tre sista platserna och åkte ner i tvåan. Skytteligavinnare blev Kevin Keegan, Southampton, med 26 mål. Steve Perryman, Tottenham Hotspur, blev av fotbollsskribenterna (Football Writers’ Association, FWA) utsedd till Årets spelare i England. Spelarföreningen PFA (Professional Footballers’ Association) utsåg Kevin Keegan till Årets spelare. Steve Moran, Southampton, blev utsedd till Årets unga spelare.

Här är alla hemmatröjor i division ett 1981/82. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.

Fem olika tröjtillverkare användes i division ett denna säsong. Mest förekommande var Adidas och Umbro med åtta lag var medan tre lag använde Le coq sportif, två använde Patrick och ett Talbot Sports. Så här var tröjtillverkarna fördelade:

  • Adidas – Birmingham City, Brighton and Hove Albion, Ipswich Town, Manchester United, Middlesbrough, Nottingham Forest, Notts County och West Ham United
  • Umbro – Arsenal, Everton, Leeds United, Liverpool, Manchester City, Stoke City, West Bromwich Albion och Wolverhampton Wanderers
  • Le coq sportif – Aston Villa, Sunderland och Tottenham Hotspur
  • Patrick – Southampton och Swansea City
  • Talbot Sports – Coventry City

Här är ligatabellen 1981/82. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.

Pos Lag Sp V O F GM IM P
1 Liverpool 42 26 9 7 80 32 87
2 Ipswich Town 42 26 5 11 75 53 83
3 Manchester United 42 22 12 8 59 29 78
4 Tottenham Hotspur 42 20 11 11 67 48 71
5 Arsenal 42 20 11 11 48 37 71
6 Swansea City 42 21 6 15 58 51 69
7 Southampton 42 19 9 14 72 67 66
8 Everton 42 17 13 12 56 50 64
9 West Ham United 42 14 16 12 66 57 58
10 Manchester City 42 15 13 14 49 50 58
11 Aston Villa 42 15 12 15 55 53 57
12 Nottingham Forest 42 15 12 15 42 48 57
13 Brighton & Hove Albion 42 13 13 16 43 52 52
14 Coventry City 42 13 11 18 56 62 50
15 Notts County 42 13 8 21 61 69 47
16 Birmingham City 42 10 14 18 53 61 44
17 West Bromwich Albion 42 11 11 20 46 57 44
18 Stoke City 42 12 8 22 44 63 44
19 Sunderland 42 11 11 20 38 58 44
20 Leeds United 42 10 12 20 39 61 42
21 Wolverhampton Wanderers 42 10 10 22 32 63 40
22 Middlesbrough 42 8 15 19 34 52 39

West Ham United 1980–1983

Säsongen 1980/81 inleddes med Charity Shield-matchen mot Liverpool (förlust 0–1), dit West Ham var kvalificerat tack vare segern i 1980 års FA-cup. Som regerande FA-cupvinnare deltog West Ham i Cupvinnarcupen. Under hösten 1980 slog man ut Real Madrids reservlag Castilla samt rumänska Poli Timișoara, men i vårens kvartsfinaler blev det förlust mot Dinamo Tbilisi. Laget gick även till final i Ligacupen där man mötte Liverpool. Efter 90 mållösa minuter tog Liverpool ledningen med två minuter kvar av förlängningen, men precis före slutet kvitterade West Ham genom Ray Stewart och ordnade därmed omspel. Paul Goddard gav West Ham en tidig ledning i omspelet, men Liverpool vände och vann med 2–1. I årets FA-cup åkte West Ham ut efter två omspelsmatcher mot Wrexham i tredje omgången, men i ligan gick det desto bättre. Laget tog hem seriesegern i division två och tog därmed steget upp i högsta divisionen. Totalt spelade laget 61 tävlingsmatcher under säsongen. Målvakten Phil Parkes och mittfältaren Geoff Pike spelade samtliga 61 matcher och David Cross blev bäste målskytt med totalt 33 mål varav 22 i ligan vilket gjorde honom till skyttekung i division två.

Laget i Ligacupfinalerna 1981: 1 Phil Parkes – 2 Ray Stewart, 4 Billy Bonds, 5 Alvin Martin, 3 Frank Lampard – 7 Jimmy Neighbour, 10 Trevor Brooking, 11 Geoff Pike, 6 Alan Devonshire – 8 Paul Goddard, 9 David Cross; avbytare: Stuart Pearson.

Återkomsten i division ett 1981/82 slutade med en niondeplats för West Ham. I Ligacupmatcherna hösten 1981 slog man ut Derby County, men förlorade sedan mot West Bromwich Albion efter två omspelsmatcher. I början av januari 1982 slog man ut Everton i FA-cupens tredje omgång, men därefter blev det förlust mot Watford. Samma månad värvade man ett par spelare: belgiske högeryttern François Van der Elst från New York Cosmos samt skotske försvararen Neil Orr från Greenock Morton. Ray Stewart spelade samtliga 49 tävlingsmatcher och David Cross blev bäste målskytt med totalt 20 mål varav sexton i ligan.

Inför säsongen 1982/83 såldes David Cross till Manchester City. In kom istället skotten Sandy Clark från Airdrieonians som dock bara stannade en säsong. I ligan kom West Ham på åttonde plats. I FA-cupen förlorade man mot Manchester United i tredje omgången, men i Ligacupen tog man sig till kvartsfinal där det dock blev förlust mot Liverpool. Phil Parkes spelade samtliga 50 tävlingsmatcher och bästa målskyttar blev Paul Goddard och François Van der Elst med totalt tolv mål var varav tio respektive nio i ligan.

Tröjorna tillverkades av Adidas. Hemmatröjan var vinröd med ljusblå ärmar med tre vinröda ränder. Dessa användes i första hand med vita byxor och strumpor, men i bortamatcher mot lag med vita byxor spelade West Ham i ljusblå byxor och strumpor. De ljusblå byxorna och strumporna hörde normalt sett till reservstället som kompletterades av vita tröjor med tre vinröda och två ljusblå ränder längs ärmarna. Det förekom även att den vita tröjan användes tillsammans med de vita byxorna och strumporna.

West Bromwich Albion 1981/82

Efter några framgångsrika år började det gå sämre för West Bromwich Albion. Säsongen 1981/82 kom laget först på sjuttonde plats i tabellen, bara två poäng före Leeds United som åkte ur och lika många poäng som Birmingham, Stoke City och Sunderland. Däremot tog man sig till semifinal i både FA-cupen och Ligacupen. Där blev det dock förlust mot Queens Park Rangers respektive Tottenham Hotspur. West Bromwich deltog även i UEFA-cupen, men åkte ut mot schweiziska Grasshoppers i första omgången. John Wile spelade samtliga 42 ligamatcher och Cyrille Regis blev bäste målskytt med sjutton ligamål.

Laguppställning: 1 Tony Godden/Mark Grew, 2 Brendon Batson, 3 Derek Statham, 4 Martyn Bennett, 5 John Wile, 6 Ally Robertson, 7 Romeo Zondervan/Nicky Cross/Martin Jol, 8 Ally Brown/Andy King, 9 Cyrille Regis, 10 Gary Owen, 11 Steve MacKenzie. Bryan Robson och Remi Moses inledde säsongen som ordinarie, men såldes under hösten till Manchester United.

Tröjorna som tillverkades av Umbro liknade den modell som användes 1977–81, men hade något smalare ränder. Klubben hade också en sponsor i form av BSR vars logga var placerad på tröjorna.

Swansea City 1981–1984

Swansea City hade kommit på tredje plats i division två och spelade nu i högsta serien för första gången. Laget hade även vunnit walesiska cupen 1981 och var därför kvalificerade för Cupvinnarcupen 1981/82. Där blev det dock förlust mot östtyska Lokomotive Leipzig redan i första omgången. Swansea vann dock återigen walesiska cupen efter finalseger över Cardiff City och kvalificerade sig på nytt för Cupvinnarcupen. I ligan var det inte många som trodde på Swansea, men laget överraskade och slutade på sjätte plats. Målvakten Dai Davies, nyförvärv från Wrexham, och mittfältaren Robbie James spelade mest med totalt 53 matcher var varav 41 respektive 42 i ligan. James blev även lagets bäste målskytt med totalt 20 mål varav femton i ligan och Bob Latchford, nyförvärv från Everton stod för femton mål varav tolv i ligan. Bland övriga nyförvärv fanns Ray Kennedy som kom från Liverpool i januari 1982. Spelande tränare var Kennedys gamla lagkamrat i Liverpool, John Toshack, som hade tagit Swansea från fjärde till första divisionen.

Laguppställning 1981/82: 1 Dai Davies, 2 Neil Robinson/Gary Stanley, 3 Džemal Hadžiabdić, 4 Ante Rajković/Colin Irwin, 5 Colin Irwin/Ray Kennedy, 6 John Mahoney/Ante Rajković, 7 Alan Curtis, 8 Robbie James, 9 Leighton James, 10 Max Thompson/Nigel Stevenson, 11 Bob Latchford.

I Cupvinnarcupen hösten 1982 slog Swansea ut Sliema Wanderers från Malta med sammanlagt 17–0 (12–0 hemma och 5–0 borta), men i andra omgången åkte man ut mot Paris Saint-Germain. Laget vann dock walesiska cupen för tredje året i rad, men i ligan kunde man inte upprepa succén. Swansea slutade näst sist i tabellen och åkte ner i division två. Även 1983/84 blev det nedflyttning efter att ha slutat näst sist i division två och i Cupvinnarcupen åkte man ut redan i kvalet mot Magdeburg.

Tröjorna tillverkades av Patrick. Hemmatröjan var vit och användes oftast tillsammans med vita byxor och strumpor, men i vissa matcher mot lag med vita byxor användes svarta byxor. Två olika reservställ användes: en röd tröja med svarta byxor och strumpor samt en blå tröja med blå byxor och strumpor.

Sunderland 1981–1983

Sunderland undvek precis nedflyttning säsongen 1981/82. Laget kom på nittonde plats i tabellen, två poäng före Leeds som åkte ur och med lika många poäng som Birmingham, West Bromwich och Stoke. I FA-cupen slog man ut Rotherham United efter omspel i tredje omgången, men förlorade sedan mot Liverpool. Även i Ligacupen slog man ut Rotherham, men åkte ur mot Crystal Palace i tredje omgången. Nick Pickering spelade mest med totalt 43 matcher varav 37 i ligan (även Mick Buckley spelade 37 ligamatcher). Gary Rowell blev lagets bäste målskytt med totalt elva mål varav nio i ligan.

Laguppställning 1981/82: 1 Chris Turner/Barry Siddall, 2 Joe Hinnigan, 3 Iain Munro, 4 Rob Hindmarch, 5 Jeff Clarke/Gordon Chisholm, 6 Shaun Elliott, 7 Mick Buckley, 8 Ally McCoist, 9 Gary Rowell, 10 Nick Pickering, 11 Stan Cummins.

Bland de nya spelarna 1982/83 fanns Ian Atkins (försvarare/mittfältare, Shrewsbury Town), Leighton James (vänsterytter, Swansea City) och Frank Worthington (anfallare, Leeds United). Sunderland kom på sextonde plats i ligan, återigen på samma poäng som Birmingham. I FA-cupen blev det förlust mot Manchester City efter omspel i tredje omgången och i Ligacupen slog man ut Wolverhampton i andra omgången, men förlorade mot Norwich efter omspel i tredje omgången. Nick Pickering var återigen den som spelade flest matcher med totalt 44 varav 39 i ligan och även denna säsong blev Gary Rowell bäste målskytt med totalt arton mål varav sexton i ligan.

Tröjorna tillverkades av Le coq sportif, som hade tagit fram en för Sunderland okonventionell design. Tröjorna var övervägande vita med smala röda och svarta ränder och användes tillsammans med röda byxor och strumpor. Reservtröjan var ljusblå med tunna mörkblå ränder och användes tillsammans med mörkblå byxor och ljusblå strumpor. Numren på hemmatröjan var av den traditionella sorten, medan de på reservtröjan var i en modern 3D-stil, samma som på Tottenhams tröjor.

Stoke City 1981–1983

Stoke City var under säsongen 1981/82 inblandat i bottenstriden, men man klarade sig kvar efter att ha slutat på artonde plats på lika många poäng som Birmingham, West Bromwich och Sunderland. Dessa fyra var bara två poäng före Leeds som åkte ur. I både FA-cupen och Ligacupen åkte man ur direkt mot Manchester City respektive Norwich. Paul Bracewell spelade samtliga 45 tävlingsmatcher och Lee Chapman blev bäste målskytt med totalt sjutton mål varav sexton i ligan. Under säsongen såldes unge talangen Adrian Heath och veteranen Mike Doyle till Everton respektive Bolton Wanderers. I samma veva värvades engelske landslagsmittbacken Dave Watson från Southampton och nordirländske mittfältaren Sammy McIlroy från Manchester United. Även vänsterbacken Derek Parkin anlände på fri transfer från Wolverhampton i mars 1982.

Laguppställning 1981/82: 1 Peter Fox, 2 Ray Evans, 3 Peter Hampton, 4 Alan Dodd, 5 Brendan O’Callaghan/Dave Watson, 6 Denis Smith/David McAughtrie, 7 Peter Griffiths/Sammy McIlroy, 8 Adrian Heath/Brendan O’Callaghan, 9 Lee Chapman, 10 Paul Bracewell, 11 Paul Maguire.

Sommaren 1982 lämnade mittbacken Denis Smith klubben efter fjorton säsonger för att bli spelande tränare i York City. Bland de nya i laget fanns mittbacken George Berry från Wolverhampton och yttrarna Mark Chamberlain och Mickey Thomas från Port Vale respektive Brighton. Stoke förbättrade sig och slutade på trettonde plats i tabellen, på samma poäng som West Bromwich och Southampton. I Ligacupen åkte man ut direkt mot West Ham i andra omgången och i FA-cupen besegrade man Sheffield United efter omspel i tredje omgången, men förlorade sedan mot Liverpool. Bracewell, McIlroy och Thomas spelade mest och missade bara en match under säsongen. Mickey Thomas blev bäste målskytt med totalt tolv mål varav elva i ligan.

Tröjorna tillverkades av Umbro och var av samma modell som tidigare, men klubben var nu sponsrad av Ricoh vars logga var placerad på tröjorna. Under 1981/82 satt loggan direkt på de röda och vita ränderna, men 1982/83 satt den på en vit ruta. Tröjnumren var i Umbros nya kantiga stil med outlines.

Notts County 1981–1983

Notts County hade kommit tvåa i division två och spelade nu i högsta divisionen för första gången sedan 1925/26. Laget kom på femtonde plats, men gjorde ändå 61 mål – bara fem lag gjorde fler. Men man hade också seriens sämsta försvar med 69 insläppta mål. I FA-cupen åkte man ut direkt i tredje omgången efter förlust med 0–6 mot Aston Villa och i Ligacupens andra omgång förlorade man mot division tre-laget Lincoln City. Jugoslaviske målvakten Radojko Avramović spelade samtliga 42 ligamatcher och Iain McCulloch blev bäste målskytt med sexton ligamål medan Trevor Christie gjorde tretton.

Laguppställning 1981/82: 1 Radojko Avramović, 2 Tristan Benjamin, 3 Ray O’Brien, 4 Mark Goodwin/David Hunt, 5 Brian Kilcline, 6 Pedro Richards, 7 John Chiedozie, 8 Don Masson/Rachid Harkouk, 9 Iain McCulloch, 10 Paul Hooks/Trevor Christie, 11 Gordon Mair.

Nästa säsong, 1982/83, slutade återigen med en femtondeplats i ligan. I FA-cupen slog man ut Leicester City i tredje omgången, men förlorade sedan mot Middlesbrough och även i Ligacupen tog man sig till fjärde omgången där det blev förlust efter omspel mot West Ham. Pedro Richards spelade samtliga 42 ligamatcher och Iain McCulloch blev återigen lagets bäste målskytt med tio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Adidas. Hemmastället bestod av svartvitrandiga tröjor med svart V-hals och vita ärmar, svarta byxor och vita strumpor. Reservstället gick helt i gult med blå detaljer. 1981/82 hade bortatröjorna krage, men 1982/83 bytte man till V-hals.

Nottingham Forest 1981/82

Nottingham Forest sjönk fem placeringar i tabellen jämfört med föregående säsong och slutade på tolfte plats i ligan 1981/82. I FA-cupen åkte man ut direkt i tredje omgången mot division två-laget Wrexham och i Ligacupen tog man sig till femte omgången där det blev förlust mot Tottenham. Målvakten Peter Shilton spelade mest med 41 ligamatcher och Ian Wallace blev bäste målskytt med nio ligamål.

Laguppställning: 1 Peter Shilton – 2 Viv Anderson, 5 Willie Young, 6 Bryn Gunn/Einar Aas/Ian Bowyer, 3 Stuart Gray/Bryn Gunn – 7 Jürgen Röber/Gary Mills, 4 John McGovern, 10 Mark Proctor, 11 John Robertson – 8 Ian Wallace, 9 Justin Fashanu. Nya i laget var mittfältaren Mark Proctor (Middlesbrough) och anfallaren Justin Fashanu (Norwich City). Under säsongen värvades även mittbacken Willie Young från Arsenal och tyske mittfältaren Jürgen Röber från kanadensiska Calgary Boomers (han hade dessförinnan tillbringat säsongen 1980/81 i Bayern München).

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Panasonic. Största skillnaderna mot 1980/81 års tröjor var att dessa var kritstrecksrandiga och att numren var i en annan stil.

Manchester United 1981/82

Sommaren 1981 anlitades Ron Atkinson från West Bromwich Albion som tränare för Manchester United. Han värvade först högerbacken John Gidman från Everton och anfallaren Frank Stapleton från Arsenal, den förre i en bytesaffär med Mickey Thomas. Under hösten anslöt mittfältarna Remi Moses och Bryan Robson från Atkinsons förra klubb West Bromwich. För Robson fick United betala 1,5 miljoner pund vilket gjorde honom till Storbritanniens dittills dyraste spelare. Manchester United ledde länge ligan, men slutade till sist på tredje plats efter Ipswich och Liverpool. I oktober åkte man ur Ligacupen direkt i andra omgången efter förlust mot Tottenham och i början av januari förlorade man mot division två-laget Watford i FA-cupens tredje omgång. Arthur Albiston och Ray Wilkins spelade samtliga 45 tävlingsmatcher och Frank Stapleton och Garry Birtles blev lagets bästa målskyttar med tretton respektive elva mål.

Laguppställning: 1 Gary Bailey – 2 John Gidman, 5 Kevin Moran, 6 Martin Buchan, 3 Arthur Albiston – 11 Steve Coppell, 7 Bryan Robson, 4 Ray Wilkins, 10 Remi Moses – 8 Garry Birtles, 9 Frank Stapleton.

Gordon McQueen inledde säsongen som ordinarie i tröja nummer 5, men förlorade sedan sin plats till Moran, och under andra halvan av säsongen slogs McQueen och Buchan om tröja nummer 6. Steve Coppell hade till en början nummer 7, men bytte till 11 när Bryan Robson anlände (från början hade Sammy McIlroy eller Remi Moses nummer 11). Nummer 10 bars till en början av Lou Macari, och i de nio sista ligamatcherna hade Ashley Grimes nummer 10. Även Mike Duxbury spelade en hel del från start (19 matcher), men på olika positioner (nästan jämnt fördelat mellan högerback, mittback och mittfältare).

Tröjorna tillverkades av Adidas och var av samma modell som föregående säsong. Denna säsong var dock även den blå tredjetröjan i samma stil som hemmatröjan. Den röda hemmatröjan användes oftast med vita byxor, men i vissa bortamatcher användes svarta byxor. Byxorna fanns både med och utan klubbmärke på ena benet och Adidas-märket kunde sitta antingen på höger eller vänster ben.