Atalanta slutade på femtonde plats i Serie A och åkte ner i Serie B. I italienska cupen tog man sig däremot till final mot Napoli, men föll med 0–3 borta och 0–1 hemma i returen. Men tack vare att Napoli även vann ligan och därmed en plats i Europacupen fick Atalanta en plats i Cupvinnarcupen 1987/88. Bland nyförvärven fanns mittfältaren Andrea Icardi från Milan och engelske anfallaren Trevor Francis från Sampdoria. Målvakten Ottorino Piotti spelade samtliga 30 ligamatcher och lagkaptenen Marino Magrin blev bäste målskytt med sju ligamål.
Tröjorna tillverkades av Ennedue (N2). Den kortärmade hemmatröjan hade smalare ränder än tidigare medan den långärmade hade något bredare ränder.
Atalanta klättrade två placeringar och slutade på åttonde plats i Serie A 1985/86 vilket var lagets bästa placering sedan 1964. I italienska cupen åkte man ut mot Roma i åttondelsfinalen. Roberto Donadoni, Marino Magrin, Roberto Soldà och Glenn Strömberg spelade samtliga 30 ligamatcher och nyförvärvet från Ascoli, Aldo Cantarutti, blev lagets bäste målskytt med nio ligamål.
Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Sit-in. Hemmatröjan hade smalare ränder än föregående säsong. Bortatröjan var ungefär som tidigare fast med smalare vita ränder och att sponsorloggan hade svart text på vit botten.
Efter fem år var Atalanta tillbaka i högsta serien. Inför återkomsten förstärkte man laget med försvararen Carlo Osti (Avellino), mittfältaren Glenn Strömberg (Benfica) och anfallaren Lasse Larsson (Malmö FF). Efter en tung start med elva insläppta mål på de fyra första ligamatcherna repade sig laget och slutade på tionde plats. Atalanta vann bara fem matcher, men tog ändå tillräckligt många poäng för en mittenplacering tack vare hela arton oavgjorda matcher, fler än något annat lag i serien. Andrea Agostinelli och Carmine Gentile spelade samtliga 30 ligamatcher och Marino Magrin och Marco Pacione blev lagets bästa målskyttar med fem ligamål var.
Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Sit-in.
Inför säsongen 1987/88 återvände Nils Liedholm för tredje gången som tränare för Roma. Laget förstärktes med bland andra rutinerade mittbacken Fulvio Collovati från Udinese, mittfältaren Lionello Manfredonia från Juventus och tyske landslagscentern Rudi Völler från Werder Bremen. Mittfältarna Carlo Ancelotti och Klaus Berggreen såldes till Milan respektive Torino. Roma slutade på tredje plats i ligan och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Giuseppe Giannini blev lagets bäste målskytt med elva ligamål.
Sommaren 1988 förstärktes laget ytterligare med anfallaren Ruggiero Rizzitelli från Cesena samt de två brasilianarna Andrade och Renato från Flamengo. Svaga resultat gjorde dock att Liedholm fick lämna laget i februari bara för att tas till nåder en månad senare. Det blev så småningom en åttondeplats i ligan och i UEFA-cupen slog man ut Nürnberg och Partizan Belgrad, men åkte sedan ut mot Dynamo Dresden.
Tidigare Torino-tränaren Luigi Radice tog över Roma inför 1989/90. På grund av renoveringen av Olympiastadion inför VM 1990 spelade Roma sina hemmamatcher på Stadio Flaminio. Bland nyförvärven fanns Veronas målvakt Giovanni Cervone och tyske högerbacken Thomas Berthold från samma klubb. Rizzitelli spelade samtliga 34 ligamatcher och Rudi Völler blev lagets bäste målskytt med 14 ligamål. Roma slutade på sjätte plats i ligan och kvalificerade sig för UEFA-cupen och i italienska cupen tog man sig till semifinal där det blev förlust mot Juventus.
Tröjorna tillverkades av Ennerre och var i samma stil som under vintern 1986/87.
En mindre lyckad säsong ledde till att Sven-Göran Eriksson avgick två omgångar från slutet. Roma slutade på sjunde plats i ligan och i Cupvinnarcupen föll man på straffsparksläggning mot Real Zaragoza redan i första omgången. Inför säsongen lämnade flera spelare klubben, däribland försvararen Dario Bonetti (Milan), mittfältaren Toninho Cerezo (Sampdoria) och anfallarna Francesco Graziani (Udinese) och Sandro Tovalieri (Avellino). Nya spelare i laget var försvararen Marco Baroni (Udinese), danske mittfältaren Klaus Berggreen (Pisa) och anfallaren Paolo Baldieri (Pisa). Förra säsongens skyttekung Roberto Pruzzo gjorde bara fyra mål och Berggreen och Stefano Desideri blev lagets bästa målskyttar med fem mål var.
Ennerre tillverkade från och med denna säsong Romas tröjor. Under hösten användes en kritstrecksrandig modell (som sedan återkom till våren), medan man under vintern använde en variant med en annan typ av krage.
Sven-Göran Erikssons andra säsong som tränare i Italien blev lyckad med en andraplats i ligan, fyra poäng efter Juventus, samt seger i italienska cupen. I finalen mot Sampdoria blev det förlust med 2–1 i första matchen, men i returen hemma på Stadio Olimpico vann Roma med 2–0 efter mål av Stefano Desideri (straff) och Toninho Cerezo. Roberto Pruzzo blev skyttekung i Serie A med 19 mål och för sjätte säsongen i rad spelade målvakten Franco Tancredi samtliga 30 ligamatcher. Nya i laget var mittfältaren Manuel Gerolin från Udinese och polacken Zbigniew Boniek från Juventus samt anfallaren Sandro Tovaliero som kom tillbaka från lån i Arezzo och Pescara. Bland de andra profilerna i laget fanns mittfältarna Giuseppe Giannini och Carlo Ancelotti samt yttern Bruno Conti.
Matchställen som tillverkades av Kappa var röda med gul krage och gula muddar. Bortastället var vitt med röd krage och röda muddar. Klubbens sponsor var Barilla.
Precis som föregående säsong slutade Sampdoria på femte plats i ligan. I Cupvinnarcupen slog man ut norska Brann, Borussia Dortmund, Grasshoppers och Monaco. Finalen mot Anderlecht på Nya Ullevi i Göteborg var mållös i 90 minuter, men i förlängningen gjorde Gianluca Vialli två mål och gav Sampdoria segern. Nya i laget denna säsong var mittfältarna Giovanni Invernizzi från Como och Srečko Katanec från Stuttgart samt högeryttern Attilio Lombardo från Cremonese. Lombardo, Giuseppe Dossena samt målvakten Gianluca Pagliuca spelade samtliga 34 ligamatcher. Bästa målskyttar blev Gianluca Vialli med totalt 21 mål varav tio i ligan och Roberto Mancini med elva ligamål.
Tröjorna var i stort sett likadana som tidigare, fast numren var nu i vitt på blå botten. Strumporna var oftast vita, men i bortamatcher mot lag med vita strumpor spelade Sampdoria i blå strumpor. I Cupvinnarcupfinalen spelade man utan reklam på tröjorna.
Sampdoria gjorde sin dittills bästa säsong. Laget vann italienska cupen efter att i finalen ha vänt ett 0–1-underläge mot Napoli till seger med 4–0 i returen på hemmaplan. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut IFK Norrköping, Carl Zeiss Jena, Dinamo Bukarest och Mechelen, men i finalen på Wankdorfstadion i Bern blev det förlust med 0–2 mot Barcelona. I ligan blev det en femteplats och Gianluca Vialli blev lagets bäste målskytt med 14 mål. Nya i laget var vänsterbacken Amedeo Carboni från Parma samt mittfältarna Giuseppe Dossena från Udinese och Víctor Muñoz från Barcelona. Målvakten Gianluca Pagliuca gjorde sin första säsong som ordinarie mellan stolparna och 18-årige anfallaren Enrico Chiesa spelade sin första ligamatch.
Tröjorna tillverkades från och med denna säsong av Kappa och ny sponsor var ERG. I Cupvinnarcupfinalen spelade Sampdoria i sitt vita bortaställ, fast utan reklam och klubbmärke.
1982 förde tränaren Renzo Ulivieri upp Sampdoria i Serie A. Inför återkomsten i högsta serien förstärkte man laget med irländske mittfältaren Liam Brady från Juventus och engelske anfallaren Trevor Francis från Manchester City. Bland nyförvärven fanns även 17-årige anfallaren Roberto Mancini från Bologna. Laget slutade på sjunde plats i ligan 1982/83, en placering som upprepades följande säsong.
1984 tog Eugenio Bersellini över som tränare. Han kom närmast från Torino och hade 1980 lett Inter till Serie A-titeln. Liam Brady såldes till Inter och för att fylla utlänningskvoten värvades skotten Graeme Souness från Liverpool. Nya i laget var också 20-årige anfallaren Gianluca Vialli från Cremonese samt högerbacken Moreno Mannini från Como. Säsongen slutade med en fjärdeplats i ligan, vilket var lagets bästa placering sedan 1960/61. Sampdoria tog sig till final i italienska cupen där man mötte Milan. I första matchen på San Siro gjorde Souness matchens enda mål och i returen hemma på Luigi Ferraris gjorde Mancini och Vialli varsitt mål i 2–1-segern. Sampdoria vann därmed sin första stora titel. 1985/86 blev inte lika lyckad. Det blev visserligen återigen finalspel i cupen (förlust mot Roma), men i ligan föll man till tolfte plats och i Cupvinnarcupen åkte man ut mot Benfica i andra omgången.
Jugoslaven Vujadin Boškov tog över som tränare 1986 och Francis och Souness såldes till Atalanta respektive Glasgow Rangers. Dessa ersattes av brasilianske mittfältaren Toninho Cerezo (Roma) och västtysken Hans-Peter Briegel (Verona). Laget klättrade till sjätte plats i ligan och sedan fjärde plats 1987/88. 1988 tog Sampdoria sin andra italienska cuptitel efter att ha besegrat Torino med sammanlagt 3–2.
Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Phonola. Under 1985/86 var Ennerre-loggan flyttad till det högra bröstet för att ge plats åt symbolen som visar att laget är regerande italienska cupmästare.
Liverpool försvarade sin ligatitel och blev engelska mästare för tolfte gången. Tvåan Manchester United och trean Ipswich Town kvalificerade sig för UEFA-cupen. Även Wolverhampton Wanderers, sexa i tabellen, fick en plats i UEFA-cupen tack vare vinsten i Ligacupen (seger med 1–0 över Nottingham Forest i finalen). Bristol City, Derby County och Bolton Wanderers tog hand om de sista platserna och åkte ner i tvåan. Division två-laget West Ham United vann FA-cupen för tredje gången efter finalseger med 1–0 över Arsenal. Nottingham Forest försvarade sin Europacuptitel genom att vinna med 1–0 över Hamburger SV i finalen. Arsenal tog sig till final i Cupvinnarcupen men föll på straffar mot Valencia. Skytteligavinnare blev Phil Boyer, Southampton, med 23 mål. Terry McDermott, Liverpool, blev utsedd till Årets spelare i England, både av fotbollsskribenterna (Football Writers’ Association, FWA) och av spelarföreningen PFA (Professional Footballers’ Association). Glenn Hoddle, Tottenham Hotspur, blev utsedd till Årets unga spelare.
Här är alla hemmatröjor i division ett 1979/80. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.
Fem olika tröjtillverkare användes i division ett denna säsong. Mest förekommande var Umbro med tio lag medan sju lag använde Admiral, tre använde Adidas, ett lag använde Bukta och ett Le coq sportif. Så här var tröjtillverkarna fördelade:
Umbro – Arsenal, Aston Villa, Bolton Wanderers, Bristol City, Everton, Liverpool, Manchester City, Stoke City, West Bromwich Albion och Wolverhampton Wanderers
Admiral – Coventry City, Crystal Palace, Leeds United, Manchester United, Norwich City, Southampton och Tottenham Hotspur
Adidas – Ipswich Town, Middlesbrough och Nottingham Forest
Bukta – Brighton and Hove Albion
Le coq sportif – Derby County
Här är ligatabellen 1979/80. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.
