Crystal Palace inledde division två-säsongen 1988/89 med att spela oavgjort 1–1 mot Chelsea. Det blev sedan förlust med 0–2 hemma mot Watford följt av fyra raka oavgjorda matcher. Första segern kom den första oktober då man besegrade Plymouth Argyle med 4–1 hemma på Selhurst Park. Efter ännu en seger, 2–0 mot Ipswich Town, föll man med 5–4 borta mot Blackburn Rovers i säsongens målrikaste match i division två. I november var Crystal Palace inblandat i ytterligare två målrika matcher: seger med 4–2 hemma mot Leicester City och förlust med 5–3 borta mot West Bromwich Albion. På de tjugotvå första matcherna fram till årsskiftet blev det åtta segrar och lika många oavgjorda samt sex förluster. Crystal Palace låg då tolva i tabellen, men en 4–0-seger över Walsall den andra januari förde upp laget till åttonde plats efter halva säsongen.
Under andra hälften av säsongen fortsatte man klättringen uppåt och i april vann man fem matcher i rad. Totalt blev det fjorton segrar, fyra oavgjorda och fem förluster under andra säsongshalvan. Det innebar att Crystal Palace slutade på tredje plats i division två 1988/89, en poäng bakom Manchester City som, tillsammans med seriesegraren Chelsea, tog en direktplats till högsta serien.
Kval till division 1
Crystal Palace fick inrikta sig på kvalspel för att försöka nå division ett. I semifinalerna mötte man Swindon Town som vann första mötet med 1–0 på County Ground. I returen på Selhurst Park tre dagar senare vände dock Palace underläget till seger med 2–0 efter mål av anfallarna Mark Bright och Ian Wright. Även finalerna spelades hemma/borta och motståndare var Blackburn Rovers. Blackburn inledde hemma och vann med 3–1, men Palace vann returen med 2–0 och matchen gick till förlängning. Med tre minuter kvar av förlängningen gjorde Ian Wright målet som skickade Crystal Palace upp i division ett.
I FA-cupen gick det inte lika bra för Crystal Palace 1988/89. Laget åkte ut direkt i tredje omgången efter att ha förlorat med 1–0 mot Stoke City. I Ligacupen slog man ut Swindon Town efter seger med 2–1 borta och 2–0 hemma, men därefter blev det förlust med 4–1 mot Bristol City. Crystal Palace deltog även i Full Members’ Cup (Simod Cup) där man tog sig till semifinal. På vägen slog man ut Walsall (4–2), Southampton (2–1), Luton Town (4–1) och Middlesbrough (3–2), men i semifinalen blev det förlust med 3–1 mot Nottingham Forest.
Spelarna i Crystal Palace 1988/89
Laguppställning första kvalfinalen: 1 Perry Suckling – 2 John Pemberton, 6 Rudi Hedman, 5 Jeff Hopkins, 3 David Burke – 7 Eddie McGoldrick, 8 Alan Pardew, 4 David Madden (12 Glenn Pennyfather, 57), 11 Phil Barber – 9 Mark Bright, 10 Ian Wright; avbytare: 14 Richard Shaw.
I andra finalmatchen spelade Gary O’Reilly i tröja nummer sex istället för Hedman. Ian Wright blev lagets bäste målskytt med totalt 33 mål varav 24 i ligan.
Tröjorna
Bukta levererade tröjorna till Crystal Palace 1988/89 och sponsor var flygbolaget Virgin. Hemmatröjan hade röda och blå ränder samt röd V-hals med tre blå ränder. Byxorna var rödrutiga med blå fält på sidorna och strumporna var röda med blå överdel. Bortastället bestod av gulrandiga tröjor, gulrutiga byxor och gula strumpor med röd överdel. Det fanns även en vit tredjetröja. Denna användes tillsammans med antingen vita eller svarta byxor samt vita strumpor.
