12 mars 2026

Djurgårdens IF 1991

Djurgården säsongen 1991 var ett lag som blandade och gav. Precis som föregående säsong varvade man storspel med bottennapp. Lagets starkaste del var mittfältet som var ett av seriens bästa. Däremot var försvaret osäkert och anfallarna hade en förmåga att missa målchanser.

Djurgården i Allsvenskan 1991: Stark avslutning efter tveksam inledning

Blåränderna hade svårt få igång spelet under våren. Man tog faktiskt inte en enda seger på de sju första matcherna. I premiären föll man med 0–3 mot IFK Norrköping ”hemma” på Råsunda. Det blev sedan även förlust (1–2) borta mot nykomlingen GIF Sundsvall innan man tog sin första poäng, 1–1 borta mot Öster. Tredje förlusten på fyra matcher kom när man föll med 1–2 hemma mot IFK Göteborg. Djurgården låg sist i tabellen, men därefter tog laget åtminstone poäng i tre raka 1–1-matcher mot Malmö FF (borta), Halmstad (hemma) och Örebro SK (borta).

Den sextonde maj 1991 var det dags för Stockholmsderby mellan Djurgården och AIK på Råsunda. Tack vare Thomas Lundmarks två mål i första halvlek tog DIF årets första trepoängare. Matchen slutade 2–1 inför 10 384 åskådare vilket var Djurgårdens bästa hemmasiffra denna säsong. Fyra dagar tog man ännu en seger, nu med 4–2 hemma mot GAIS vilket förde upp laget till sjunde plats. Som jag nämnde i inledningen var dock laget ojämnt och i nästa match förlorade Djurgården med 3–0 borta mot Halmstad.

Efter 1–1 hemma mot Malmö FF slutade det andra derbyt mot AIK mållöst inför årets högsta publiksiffra, 24 049. Djurgården tog sedan sin tredje seger när man hemmaslog Örebro med 4–1. 1–1 borta mot GAIS innebar femte raka matchen utan förlust. Den sviten bröts dock när man föll med 1–2 borta mot det andra göteborgslaget IFK. Laget avslutade sedan den allsvenska grundserien med tre raka segrar. Först gjorde man sju mål på två hemmamatcher mot Öster (4–2) och GIF Sundsvall (3–1). Till matchen mot Sundsvall var Djurgården för övrigt tillbaka på Stockholms Stadion. I sista matchen blev det seger med 1–0 borta mot Norrköping.

Djurgården slutade därmed på femte plats i Allsvenskan 1991 och kvalificerade sig för Mästerskapsserien. Det var samma placering som 1990, men nu fick man alltså möjligheten att kämpa om SM-guldet.

Mästerskapsserien: Guldchansen försvann

Djurgården fick en flygande start på Mästerskapsserien 1991. Efter tjugo minuter ledde laget med 3–0 borta mot IFK Göteborg i en match som slutade 3–2. Man fick sedan 2–2 hemma mot IFK Norrköping innan man tog sin andra seger, 2–0 mot Örebro, även det hemma på Stadion. Efter 1–1 borta mot Malmö FF spelade Djurgården två derbyn mot AIK. På Råsunda blev det förlust med 3–0, men Blåränderna tog revansch elva dagar senare. Mikael Martinsson stod för ett hattrick när DIF besegrade Gnaget med 4–1 på Stadion.

Det blev sedan ännu en målrik match när Djurgården spelade 3–3 med IFK Norrköping på Idrottsparken. Laget låg tvåa i tabellen och nosade på SM-guldet. Mot slutet tappade man dock formen och chansen försvann. Förlust med 1–2 hemma mot IFK Göteborg gjorde att man sjönk till fjärde plats samtidigt som göteborgarna drog ifrån i täten. Efter en mållös match hemma mot Malmö FF avslutade man sedan med ännu en förlust, 0–1 borta mot Örebro. Det innebar att Djurgården slutade på femte plats av de sex lagen i Mästerskapsserien 1991.

Djurgården i Svenska cupen och Intertotocupen 1991

Förutom Allsvenskan och Mästerskapsserien deltog Djurgården även i Svenska cupen och Intertotocupen sommaren 1991. Den 23:e juni gick laget in i tredje omgången av Svenska cupen där man mötte Mjölby. Efter 2–2 vann stockholmarna på straffar. Det blev sedan 3–0 mot Helsingborg innan man åkte ur cupen efter 0–2 mot IFK Göteborg i åttondelsfinalen.

I juni och juli spelade Djurgården i Intertotocupen. Där mötte man Austria Wien, RH Cheb (Tjeckoslovakien) och B 1903 från Köpenhamn. DIF vann dock bara en av matcherna, 3–2 borta mot B 1903. Man spelade också en oavgjord match, 0–0 hemma mot Cheb. Övriga matcher slutade med förlust vilket innebar att Djurgården kom på tredje plats i gruppen.

Spelarna i Djurgården 1991

Ordinarie laguppställning (4–4–2): 1 Anders Almgren – 2 Glenn Schiller, 3 Stephan Kullberg, 4 Jan Andersson, 5 Leif Nilsson – 6 Krister Nordin, 9 Jens Fjellström, 7 Thomas Lundmark, 8 Ken Burwall – 10 Mikael Martinsson, 11 Peter Skoog – avbytare: 12 Leif Strandh, 13 Per Ferm.

Målvakten Almgren var skadad i mitten av året och missade nio allsvenska matcher (omgång 6–14). Då vaktade Kjell Frisk målet. Nyförvärvet (Ulvåkers IF) Jonas Granath spelade mittback bredvid Kullberg i tolv av de fjorton första matcherna, men efter en skada tog Jan Andersson tillbaka sin plats. På vänsterbacken spelade, förutom Leif Nilsson, även Mikael Nilsson en hel del matcher. Precis som Granath var Mikael Nilsson ny i klubben och kom från Tyresö FF. Ett tredje nyförvärv var anfallaren Per Ferm från Brommapojkarna. Han spelade hälften av matcherna i Allsvenskan bredvid Martinsson, men missade målchanser gjorde att han tappade självförtroendet och ersattes av Peter Skoog. Leif Strandh kom från Hammarby, men tog ingen ordinarie plats utan satt oftast på bänken.

Mittfältsparet Fjellström och Lundmark spelade från start i samtliga 28 matcher i Allsvenskan och Mästerskapsserien. Mikael Martinsson blev lagers bäste målskytt med nio mål – fem i Allsvenskan och fyra i Mästerskapsserien. Fjellström kom tvåa i den interna skytteligan med tre mål i Allsvenskan och fem i Mästerskapsserien.

Matchställen

Adidas levererade matchställen till Djurgården 1991 och sponsor var Mita. Under våren använde man samma hemmaställ som 1990, men i slutet av maj fick man nya tröjor. De var snarlika de gamla, men med några skillnader. Längs ärmarna löpte de typiska tre smala Adidas-ränderna. Samtidigt försvann Adidas-märket från kragen och man gjorde Mita-logotypen mindre.

Bortastället var nytt för i år. Det var i samma stil som det Kamerun använde vid VM 1990 fast gult med mörkblå detaljer.

Djurgårdens IF 1990 till maj 1991 (hemma)

10 mars 2026

AIK 1991

Säsongen 1991 firade AIK 100-årsjubileum och Tommy Söderberg tog över som tränare. Med Bernt Ljung tillbaka i målet och med Peter Larsson från Ajax som försvarsgeneral hade AIK ett rutinerat försvar. Lagets anfallare hade dock svårt att göra mål. Nyförvärvet Hans Eskilsson gjorde bara ett mål innan han återigen försvann till Portugal. Man tog sig trots allt till Mästerskapsserien där guldhoppet tändes. Drömmen försvann dock i slutet av säsongen då laget rasade samman.

AIK i Allsvenskan 1991

AIK inledde den allsvenska säsongen 1991 med 2–2 i målskillnad på de fyra första matcherna. I premiären borta mot Halmstad gjorde Per Harrysson matchens enda mål strax före paus. Det blev sedan förlust med 0–1 mot Malmö FF hemma på Råsunda. Resultaten upprepade sig i de två följande matcherna: ett sent mål av Bo Andersson gav 1–0 hemma mot IFK Norrköping, men därefter föll AIK med 0–1 borta mot Örebro SK.

Efter den starten vann laget tre matcher i rad. Först besegrade man GAIS med 2–1 hemma. Efter 3–0 borta mot nykomlingen GIF Sundsvall blev det en 2–1-seger även hemma mot Öster. Här stod för övrigt Vadim Jevtusjenko för AIK:s båda mål. Laget hade vunnit fem av sju matcher och låg tvåa i tabellen, men nu skulle det inte bli en enda seger på nio matcher.

Två raka bortaförluster följde: först 1–2 i derbyt mot Djurgården och sedan 0–1 mot regerande mästarna IFK Göteborg. Därefter fick AIK bara 3–3 hemma mot GIF Sundsvall innan man föll med 1–2 borta mot GAIS. Det blev sedan fyra 0–0-matcher i rad mot, i tur och ordning, Djurgården (hemma), Öster (borta), IFK Göteborg (hemma) och Örebro SK (hemma). Något som stack ut var publiksiffran i derbyt mot Djurgården: 24 049 var säsongens största publik i Allsvenskan 1991. Även nästa match, borta mot IFK Norrköping, slutade oavgjort, denna gång 1–1. I slutet av grundserien fick AIK igång målskyttet och gjorde sex mål på två matcher. Man besegrade Malmö FF med 4–1 på Malmö Stadion och i sista matchen blev 2–1 hemma mot Halmstad.

Det innebar att AIK kom på fjärde plats i Allsvenskan 1991 och kvalificerade sig för den nya Mästerskapsserien.

Mästerskapsserien: Gulddrömmen spricker efter höstras

De sex främsta lagen i Allsvenskan gick vidare till Mästerskapsserien. AIK började med en 1–2-förlust hemma mot Malmö FF innan man besegrade Örebro med samma siffror på Eyravallen. Det blev sedan en andra förlust borta mot IFK Göteborg (0–1), men AIK kom tillbaka och besegrade både IFK Norrköping (1–0) och Djurgården (3–0) på Råsunda. Stockholmsderbyt lockade 14 672 åskådare vilket var den högsta publiksiffran i Mästerskapsserien 1991.

Efter fem omgångar låg AIK tvåa i tabellen och var med i kampen om SM-guld. Drömmen sprack dock efter att laget rasat ihop totalt under höstens fem sista omgångar. Den 30:e september föll AIK med 4–1 i returmötet med Djurgården på Stockholms Stadion. Det blev sedan även hemmaförlust med 0–1 mot Örebro. På två bortamatcher blev det två 1–2-förluster mot Malmö FF respektive IFK Norrköping. I sista matchen åkte AIK på sin femte raka förlust när man föll med 0–2 hemma mot svenska mästarna IFK Göteborg.

AIK kom därmed sist av de sex lagen i Mästerskapsserien 1991.

Final i svenska cupen

Även om Mästerskapsserien blev en besvikelse hade AIK fortfarande chansen att ta hem en titel. Den 23:e juni gick laget in i tredje omgången av svenska cupen där man enkelt besegrade Brage med 6–1. Efter 2–1 mot Morön BK avancerade Gnaget till final tack vare tre raka 1–0-segrar. I åttondelen besegrade man Halmstad och sedan slog man även ut IFK Norrköping och IFK Luleå. I finalen möttes AIK och IFK Göteborg och matchen spelades på Råsunda den andra november 1991. Efter en mållös första halvlek gav Pascal Simpson AIK ledningen i 57:e minuten. Göteborgarna vände dock underläget till ledning, men i 89:e minuten kvitterade Gary Sundgren till 2–2. Det blev sedan förlängning i form av sudden death två gånger femton minuter. Fyra minuter in i andra förlängningskvarten gjorde IFK:s Peter Eriksson målet som avgjorde matchen till göteborgarnas fördel.

Spelarna i AIK 1991

Ordinarie laguppställning (4–4–2): 1 Bernt Ljung – 100 Björn Kindlund, 19 Johan Mjällby, 5 Peter Larsson, 4 Anders Hjelm – 20 Peter Hallström, 7 Michael Borgqvist, 9 Pascal Simpson/6 Vadim Jevtusjenko, 11 Gary Sundgren – 8 Kim Bergstrand, Hans Eskilsson/9 Pascal Simpson – avbytare: 15 Bo Andersson, 18 Johan Johansson.

Fram till slutet av maj spelade Hans Eskilsson i anfallet bredvid Kim Bergstrand. Han hade kommit till AIK inför 1991 från portugisiska Braga dit han varit utlånad från Sporting Lissabon. Trots att han bara gjorde ett mål på hela våren fick han kontrakt med en annan portugisisk klubb, nämligen Estoril. Pascal Simpson, som dittills hade spelet på mittfältet, flyttade därefter upp i anfallet. Vadim Jevtusjenko hade inlett säsongen på bänken innan han fick starta sju matcher som vänstermittfältare. Han flyttade sedan in i mitten på Simpsons tidigare position. I början av säsongen spelade Gary Sundgren först innermittfältare i fem matcher och sedan högermittfältare i lika många matcher. Därefter flyttade han ut på vänsterkanten.

Lagkaptenen Björn Kindlund, som spelade i tröja nummer 100 denna säsong, spelade från start i samtliga arton allsvenska matcher samt de tio matcherna i Mästerskapsserien. Det gjorde även mittfältaren Michael Borgqvist som var tillbaka i klubben efter fyra år i Spårvägens GoIF. Återvände till AIK gjorde också målvakten Bernt Ljung som hade tillbringat tre säsonger i Vasalund. Övriga nyförvärv var Peter Larsson från Ajax och Pascal Simpson från Brommapojkarna. Jevtusjenko blev lagets bäste målskytt med totalt åtta mål varav fem i Allsvenskan och tre i Mästerskapsserien.

Matchställen

AIK behöll samma matchställ från Puma som man använt under föregående säsong. Skillnaden var reklamen på dräkterna. På tröjan hade man antingen Kombi-Lott på bröstet och Folksam på ryggen eller tvärtom. Samma reklam hade man på shortsen: Kombi-Lott på höger ben och Folksam på vänster ben. En annan detalj på 1991 års tröjor var att man hade en krans och banderoll runt klubbmärket med texten ”100 ÅR”.

2 mars 2026

Allsvenskan 1990

1990 var den 66:e säsongen av Allsvenskan i fotboll. Detta var första gången som seger gav tre poäng istället för två. Tolv klubbar deltog varav de fyra främsta avancerade till SM-slutspel. De tre sämst placerade lagen degraderades till division ett 1991. Att tre klubbar åkte ur berodde på att man till säsongen 1991 skulle banta ner Allsvenskan till tio lag. Nya klubbar i Allsvenskan 1990 var Öster och Hammarby efter seger i division ett södra respektive norra 1989.

IFK Göteborg vann serien för sjunde gången och kvalificerade sig inte bara för SM-slutspelet, utan även för Europacupen 1991/92. Tvåan IFK Norrköping kom senare att vinna svenska cupen 1990/91 och därmed kvalificera sig för Cupvinnarcupen nästa år. Örebro SK och Öster kom trea respektive fyra och fick en plats i UEFA-cupen. Även femman Djurgården tog en plats i det europeiska cupspelet. I maj 1990 vann laget nämligen finalen av svenska cupen 1989/90. Där besegrade man BK Häcken och fick en plats i Cupvinnarcupen 1990/91.

Brage, Örgryte och Hammarby tog hand om de tre sista platserna och åkte ner i division ett.

SM-slutspelet

I den ena SM-semifinalen möttes IFK Göteborg och Örebro SK. Blåvitt tog sig till final efter 1–1 på Eyravallen och därefter seger med 2–1 på Ullevi. IFK Norrköping och Öster gjorde upp om den andra finalplatsen. Smålänningarna vann med 4–3 på Värendsvallen, men Norrköpingskamraterna vände till seger med 2–1 på Idrottsparken. ”Peking” gick därmed till final tack vare fler mål på bortaplan.

Finalen blev alltså ett kamratmöte mellan Göteborg och Norrköping. Göteborgarna drog det längsta strået och vann första mötet med 3–0 på Idrottsparken. Returen på Ullevi blev mållös och IFK Göteborg kunde således titulera sig svenska mästare 1990. Det var klubbens tolfte SM-titel och den första sedan 1987.

Tabeller, resultat och laguppställningar: Allsvenskan 1990 (OpenOffice-kalkylblad)

Skyttekung och Guldboll

Precis som 1985 räckte det med tio mål för att vinna skytteligan. Denna gång var det Kaj Eskelinen från IFK Göteborg som blev allsvensk skyttekung. Annars var det Tomas Brolin i IFK Norrköping som var årets namn i svensk fotboll. Efter en succéartad vår med IFK Norrköping tog han en plats i VM-truppen. Under VM i Italien gjorde han sedan sådant intryck att Parma värvade honom för tretton miljoner kronor. Brolin blev därför i slutet av året belönad med Guldbollen som Sveriges bäste spelare.

Publiken i Allsvenskan 1990

Den totala publiken på de 132 matcherna i den allsvenska grundserien uppgick till 590 805 (eller mellan 590 775 och 590 827 beroende på källa) vilket ger ett snitt på 4476 åskådare per match. I SM-slutspelet var dock snittet betydligt högre. De sex slutspelsmatcherna lockade sammanlagt 44 417 åskådare vilket innebär 7403 åskådare per match.

Räknar man samman Allsvenskan och SM-slutspelet får man därför ett publiksnitt på 4603. Svenska Fotbollförbundet anger ett snitt på 4608, men efter att ha gått igenom alla publiksiffror i Årets Fotboll samt på diverse webbplatser (AIK Statistikdatabas, ifkdb.se, Halmstads BK, MFF-statistik) har jag kommit fram till ovanstående siffror.

Matchställen

Här är alla hemmatröjor i Allsvenskan 1990. Klicka på bilden nedan för att se den i större format.

Fyra olika tröjtillverkare användes i Allsvenskan 1990. Mest förekommande var Adidas med sex lag. Puma hade fyra lag medan Kappa och Nike hade varsitt lag. Så här var tröjtillverkarna fördelade:

Adidas – IK Brage, Djurgårdens IF, IFK Göteborg, Halmstads BK, IFK Norrköping och Örebro SK.
Puma – AIK, GAIS, Malmö FF och Östers IF
Kappa – Örgryte IS
Nike – Hammarby IF

Ligatabell Allsvenskan 1990

Här är den allsvenska tabellen 1990. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.

Pos	Lag	Sp	V	O	F	GM	IM	P
1	IFK Göteborg	22	14	3	5	39	22	45
2	IFK Norrköping	22	12	4	6	41	23	40
3	Örebro SK	22	10	6	6	23	17	36
4	Östers IF	22	10	6	6	28	27	36
5	Djurgårdens IF	22	9	6	7	37	23	33
6	Malmö FF	22	6	10	6	20	15	28
7	GAIS	22	7	7	8	17	17	28
8	AIK	22	8	3	11	25	39	27
9	Halmstads BK	22	7	5	10	27	34	26
10	IK Brage	22	5	9	8	23	26	24
11	Örgryte IS	22	6	3	13	22	40	21
12	Hammarby IF	22	5	4	13	32	51	19

28 februari 2026

Östers IF 1990

Östers IF var tillbaka i Allsvenskan 1990 efter ett år i division ett. Laget hade vunnit söderettan utan en enda förlust och nu etablerade man sig snabbt på övre halvan även i högsta serien.

Stark vårsäsong efter premiärförlust

Det blev visserligen förlust med 0–3 borta mot GAIS i den allsvenska premiären, men redan i nästa match var Öster tillbaka i vinnartagen. Hemma på Värendsvallen slog man först den andra nykomlingen Hammarby med 5–2 och sedan Örgryte med 1–0. Efter en mållös match borta mot Örebro besegrade Öster även IFK Göteborg med 2–0 efter två sena mål. Laget var nu uppe på tredje plats i tabellen, men ett bakslag kom i form av förlust med 0–4 borta mot Djurgården. Öster kom dock tillbaka och besegrade Halmstad med 2–0 hemma innan man avslutade vårsäsongen med 1–1 borta mot Brage. Mot Halmstad gjorde för övrigt Peter Wibrån båda målen under matchens sju sista minuter.

Höstsäsongen: Öster till SM-slutspel

Efter VM-uppehållet fortsatte Öster på den inslagna vägen. Man fick återigen 1–1 borta, denna gång mot Malmö FF, och slog sedan AIK hemma med 1–0 efter ännu ett sent avgörande (Hans Eklund i 88:e minuten). Mönstret upprepade sig sedan med oavgjort borta och seger hemma. Efter 2–2 borta mot IFK Norrköping slog man Malmö FF med 1–0 hemma. Därefter åkte Öster på höstens första förlust, 0–2 borta mot IFK Göteborg. Man tog dock revansch genom att besegra Djurgården med 3–1 hemma. Formkurvan började nu att dala en aning och Öster åkte på två raka förluster. Först föll man med 1–2 hemma mot Brage och sedan 0–2 borta mot Halmstad. Öster sjönk därför till sjätte plats i tabellen.

Efter tre förluster i augusti inledde Öster september månad med att besegra Örgryte med 3–2 på Ullevi. Laget gick sedan mållöst av plan i två raka hemmamatcher. Efter 0–0 mot Örebro föll man med 0–2 mot IFK Norrköping. Öster avslutade dock grundserien starkt. På två matcher i Stockholm tog man fyra poäng: 2–1 mot AIK och 2–2 mot Hammarby. I sista matchen hemma mot GAIS gjorde Öster och Nicklas ”Liatorparn” Persson matchens enda mål.

Östers IF slutade därmed på fjärde plats i Allsvenskan 1990. Det innebar att man både tog en plats i SM-slutspelet och kvalificerade sig för UEFA-cupen 1991/92. Motståndare i SM-semifinalen var IFK Norrköping. Öster vann första mötet med 4–3 på Värendsvallen, men Norrköping vann returen med 2–1. Det sammanlagda resultatet 5–5 innebar att IFK gick till final tack vare fler bortamål.

Spelarna i Östers IF 1990

Ordinarie laguppställning (4–4–2): Pål Lundin – Tonny Westring, Morgan Hansson, Erkka Petäjä, Christer Frisk – Peter Wibrån, Stefan Landberg, Ulrik Jansson, Jan Jansson – Nicklas Persson, Hans Eklund – avbytare: Sergej Prigoda, Sergej Andrejev.

De båda sovjeterna Prigoda och Andrejev var ordinarie under våren, men förlorade sina platser till Landberg respektive Persson som dittills hade suttit på bänken. Hela sex spelare spelade från start i samtliga 22 allsvenska matcher: Lundin, Westring, Frisk, Wibrån, Janne Jansson och Eklund. Därtill missade finske mittbacken Petäjä bara en match. Eklund blev lagets bäste målskytt med sju mål i Allsvenskan och två i SM-semifinalen. Detta trots att han inte gjorde ett enda mål under våren. Hans anfallskollega ”Liatorparn” Persson stod för sex fullträffar i serien och ett i slutspelet. Värd att nämna är också Ulrik Jansson som tog en plats i Sveriges VM-trupp.

Tonny Westring (tillbaka, Västra Frölunda IF 1989), Urban Westerberg (Tidaholms GIF), Stefan Landberg (Kalmar FF) och Stefan Paldan (Braås GIF) var nya i A-laget.

Matchställen

Puma levererade matchställen till Östers IF 1990. Tröjan var av samma modell som AIK och Malmö FF använde vid denna tid. Till den röda hemmatröjan använde man blå shorts och röda strumpor. Sponsorer var Stryktipset och ICA. På vissa tröjor var Stryktipsets logotyp på framsidan och ICA på baksidan och på vissa var det tvärtom.

26 februari 2026

Örgryte IS 1990

Örgryte IS hade under 1990 en relativt ung och oerfaren spelartrupp. Med skador på flera av de äldre spelarna fick man förlita sig på orutinerade spelade som vägde alltför lätt i Allsvenskan. Därför slutade ÖIS näst sist i tabellen och åkte ner i division ett.

Vårsäsongen: Stark avslutning efter tveksam inledning

Örgryte IS inledde den allsvenska säsongen 1990 med en 0–2-förlust mot Örebro SK hemma på ett ödsligt Ullevi – endast 2130 åskådares såg matchen. Man besegrade sedan Halmstad på Örjans Vall efter att Anders Roth gjort matchens enda mål på straff i näst sista minuten. Efter 0–1 borta mot Öster tog ÖIS sin andra seger, 3–0 hemma mot Hammarby. Detta följdes upp av ytterligare en 0–1-förlust, nu borta mot AIK.

I mitten av maj började dock laget att hitta formen. Örgryte tog två raka 2–0-segrar, först i hemmaderbyt mot GAIS och sedan borta mot Malmö FF. I sista matchen före VM-uppehållet fick man 1–1 hemma mot regerande mästarna IFK Norrköping.

Höstsäsongen: ÖIS i fritt fall

När Allsvenskan drog igång igen efter VM låg ÖIS på femte plats i tabellen, men den fina formen var som bortblåst. Laget släppte in tretton mål på de tre första matcherna och vann bara två matcher under hela hösten. Först föll man med 1–3 hemma mot Brage innan man åkte på storstryk borta mot Djurgården: 1–7. Som om inte det vore nog blev det dessutom förlust med 0–3 i derbyt mot IFK Göteborg.

I nästa match fick ÖIS åtminstone med sig en poäng när man spelade 1–1 borta mot Brage, men därefter blev det två nya förluster utan att man lyckades göra mål: 0–1 hemma mot AIK och 0–2 mot GAIS. En ljusglimt var bortamatchen mot IFK Norrköping då Örgryte vände ett underläge till seger med 2–1. Det var dock bara en tillfällighet. Laget åkte därefter på fem raka förluster och sjönk till sista plats i tabellen. Det blev först två hemmaförluster och sex insläppta mål: 0–3 mot Malmö FF och 2–3 mot Öster. Sedan släppte ÖIS in sju mål på två bortamatcher när man föll med 2–4 mot Hammarby och 0–3 mot IFK Göteborg. Efter 0–1 mot Djurgården fick man 3–3 mot Halmstad. Matchen mot Djurgården lockade för övrigt endast 837 åskådare, säsongens lägsta publiksiffra i Allsvenskan.

Örgryte IS avslutade sedan den allsvenska säsongen 1990 med en 1–0-seger borta mot Örebro. Det hjälpte dock inte utan laget kom, som nämndes i inledningen, näst sist och åkte ner i division ett.

Spelarna i Örgryte IS 1990

Ordinarie laguppställning (4–4–2): 1 Sven Andersson – 2 Klas Palm, 4 Niclas Sjöstedt, 8 Christer Larsson, 5 Hans Berndtsson – 3 Hans Prytz, 7 Anders Roth, 11 Leif Ytterell, 19 Stefan Krantz – 16 Joakim Grandelius, 21 Roger Nordstrand – avbytare: 9 Stuart McManus, 12 Rickard Nilsson.

I augusti förstärkte man truppen med de två amerikanerna John Doyle (försvarare) och Hugo Pérez (mittfältare), men dessa kom bara att spela ett fåtal matcher. Mot slutet av säsongen bytte tränaren Conny Karlsson spelsystem till 3–5–2. Pontus Ekblom gick då in på mittfältet bredvid Roth. Samtidigt bytte Ytterell och Larsson plats med varandra. Peter Hedman, som i mitten av säsongen hade spelat sex matcher som mittfältare, tog Nordstrands plats i anfallet i de fem sista matcherna.

Sven Andersson, Sjöstedt och Ytterell spelade från start i samtliga 22 allsvenska matcher. Mittbacken Sjöstedt blev även lagets bäste målskytt med fyra mål. Anfallarna Grandelius och Nordstrand mäktade bara med tre mål var.

Jonny Hägerå (Annelunds IF), Ismo Lius (Kuusysi Lahtis), Stefan Krantz (Åsa IF), Roger Nordstrand (Bälinge IF 1989), Pontus Ekblom (BK Forward, lån), Peter Hedman (Lilleström SK), John Doyle (San Francisco Bay Black Hawks) och Hugo Pérez (Red Star, Paris) var nya i A-laget.

Matchställen

Kappa levererade matchställen till Örgryte IS 1990. Den röda hemmatröjan hade en blå krage i samma stil som de italienska lagen Milan, Juventus och Sampdoria hade haft de senaste åren. Shortsen var blå och strumporna röda med två blå ränder upptill. Huvudsponsor var Stena Line vars logotyp var placerad både fram och bak på tröjan. På ärmarna hade man SE-Banken som hade olika utformning på den korta och den långärmade varianten.

24 februari 2026

Örebro SK 1990

Örebro SK var under 1990 ett tungt och stabilt lag. Man hade ett starkt försvar och tappade sällan en ledning, men offensivt var det sämre ställt. Målskillnaden 23–17 på de 22 allsvenska matcherna vittnar om ett målsnålt lag. ÖSK tog sig till SM-slutspel för andra året i rad, men föll återigen i semifinalen.

Vårsäsongen: Fem nollor i rad – ÖSK upp i topp

Örebro SK inledde den allsvenska säsongen 1990 starkt och förlorade inte en enda match under våren. I premiären slog man Örgryte med 2–0 på Ullevi. Efter en mållös match mot Malmö FF hemma på Eyravallen tog laget sin andra seger efter att Brage gjort självmål i 90:e minuten. Resultaten i dessa två matcher upprepade sig i fjärde och femte omgången: Det blev 0–0 hemma mot Öster och därefter seger med 1–0 borta mot GAIS. Nye målvakten Mats Johansson hade alltså hållit nollan fem matcher i rad!

I de tre sista matcherna i maj månad blev det fler mål. Först besegrade man nykomlingen Hammarby med 4–1 hemma. Efter 2–2 mot regerande mästarna IFK Norrköping avslutade man vårsäsongen med en 3–0-seger hemma mot AIK. Det innebar att ÖSK klev upp på första plats i tabellen.

Höstsäsongen: ÖSK till SM-slutspel efter tidig formsvacka

Under sommaren 1990 tappade Örebro SK tydligen bort segerreceptet. Efter VM-uppehållet förlorade man nämligen fyra matcher i rad. Efter 2–6 hemma mot IFK Göteborg och därefter 0–3 borta mot Halmstad fick Mats Johansson kliva åt sidan. Anders Karlsson tog över mellan stolparna, men det blev ändå två 0–1-förluster hemma mot Djurgården och borta mot IFK Göteborg.

I mitten av augusti hittade dock ÖSK tillbaka till vårformen. Laget gjorde matchens enda mål hemma mot GAIS och slog sedan Hammarby med 2–0 på Söderstadion. Efter förlust med 0–1 borta mot AIK tog man ännu en 1–0-seger, denna gång hemma mot IFK Norrköping. Det blev sedan två oavgjorda, 1–1 hemma mot Brage och 0–0 borta mot Öster. ÖSK höll sedan nollan i ytterligare tre matcher. Efter seger med 2–0 borta mot Djurgården och 1–0 hemma mot Halmstad spelade man 0–0 borta mot Malmö FF. I sista omgången blev det förlust med 0–1 hemma mot Örgryte.

Örebro SK slutade därmed på tredje plats i Allsvenskan 1990 och kvalificerade sig för SM-slutspel. Tredjeplaceringen gav också en plats i UEFA-cupen 1991/92.

Örebro SK mötte IFK Göteborg SM-semifinalen 1990. Första matchen på Eyravallen slutade 1–1. I returen på Ullevi vann göteborgarna med 2–1 och tog sig till final.

Spelarna i Örebro SK 1990

Ordinarie laguppställning (3–5–2): Anders Karlsson – Magnus Erlingmark/Thomas Andersson, Sven Dahlkvist, Peder Ståhl/Magnus Sköldmark – Pär Millqvist/Magnus Erlingmark, Per Blohm, Peter Nilsson, Tommy Ståhl/Lars Zetterlund, Lars Zetterlund/Magnus Sköldmark – Jörgen Dunberg, Lennart Sjögren – avbytare: Christer Fursth, Thomas Karlén.

Mats Johansson vaktade målet i de tio första matcherna innan Anders Karlsson tog över. Dahlkvist, Erlingmark och Zetterlund spelade från start i samtliga 22 allsvenska matcher samt de två SM-semifinalerna. Även Blohm deltog i samtliga matcher, men gjorde ett inhopp i Allsvenskan. Blohm, Sjögren och Sköldmark blev lagets bästa målskyttar med tre mål var i Allsvenskan. Även Mikael Fahlén kom upp i tre mål totalt – två i Allsvenskan och ett i SM-slutspelet.

Mats Johansson (Matfors IF), Lars Zetterlund (IFK Göteborg) och Thomas Nordström (Markaryds IF) var nya i A-laget.

Matchställen

Adidas levererade matchställen till Örebro SK 1990. Hemmatröjan var vit med svart V-hals och muddar samt tre svarta ränder längs ärmarna. Shortsen var svarta med tre vita ränder längs sidorna och strumporna var vita med tre svarta ränder upptill. Klubben hade flera olika sponsorer vars logotyper syntes på dräkterna. På framsidan av tröjorna varierade det mellan bland annat ASG, Larsson Buss Resman, Dagab, Folksam och Volvo Rojmos. På ryggen hade man Obs! eller Yxhult. Bortastället var i samma stil som hemmastället fast helrött med vita detaljer.

22 februari 2026

IFK Norrköping 1990

IFK Norrköping var regerande svenska mästare, men 1990 blev en turbulent säsong präglad av tränarbråk. Nye tränaren Jörgen Augustsson hann både med att få sparken och bli återinstallerad på tränarbänken. Det var också den nya stjärnan Tomas Brolins genombrott som efter en imponerande vår såldes till Parma under sommaren. Trots alla turer gick laget återigen till SM-final där det dock blev förlust mot IFK Göteborg.

Vårsäsongen: Tomas Brolins genombrott

IFK Norrköping mötte IFK Göteborg hemma på Idrottsparken i den allsvenska premiären 1990. Hemmalaget stod för en imponerande insats och vann med hela 6–0. Nye anfallaren Tomas Brolin från GIF Sundsvall stod för ett äkta hattrick i andra halvlek. Han gjorde även ett mål i 2–0-segern borta mot Djurgården i nästa match. I tredje omgången blev det dock förlust med 0–2 borta mot GAIS, men IFK kom igen och vann tre raka matcher.

I 4–1-segern hemma mot AIK var det Patrik Anderssons tur att göra hattrick. Brolin gjorde sedan matchens enda mål hemma mot Malmö FF och därefter gjorde de båda anfallarna varsitt mål när man besegrade Halmstad med 2–0 borta. Anfallsparet Andersson–Brolin hade därmed svarat för tretton av lagets femton mål på de sex första matcherna. ”Peking” avslutade sedan vårsäsongen med två oavgjorda: 2–2 hemma mot Örebro och 1–1 borta möt Örgryte.

Sommaren 1990: Missnöje och miljonförsäljning

IFK Norrköping låg tvåa i serien, men under ytan bubblade missnöjet. Tränare Augustsson hade valt slitvargen Jonas Lind som komplement till ryssen Kuznetsov på innermittfältet. Den store talangen Jonny Rödlund började tröttna på att agera inhoppare och hotade med att lämna klubben.

Tack vare den succéartade våren samt insatserna i VM i Italien fick utländska klubbar upp ögonen för Tomas Brolin. Brolin hade kostat Norrköping 350 000 kronor och nu sålde man honom till Parma för tretton miljoner. Ersättaren fanns dock redan i klubben. 1989 års skyttekung Janne Hellström var nu tillbaka efter sitt benbrott och klubben hade därmed en garant för fortsatt målproduktion.

Höstsäsongen: Augustsson får sparken… eller inte?

I första matchen efter VM-uppehållet var Janne Hellström tillbaka i anfallet och Brolin fick börja på bänken i sin sista match för klubben. Hellström ordnade två mål när IFK Norrköping besegrade Hammarby med 3–1 på Idrottsparken. Formkurvan var dock i dalande och man fick bara oavgjort borta mot Brage (1–1) och hemma mot Öster (2–2). Nu började Jonny Rödlund äntligen få spela från start medan Jonas Lind flyttades ner som vänsterback. Det blev sedan två raka 0–2-förluster borta mot Hammarby och Malmö FF. Tor-Arne Fredheim blev sedan tredje Norrköpingsspelare att göra hattrick när man besegrade Halmstad med 3–1 hemma. Laget åkte dock på två nya förluster, hemma mot Örgryte (1–2) och borta mot Örebro (0–1).

Efter förlusten mot ÖIS fick styrelsen nog och sparkade Jörgen Augustsson. Styrelseledamoten Håkan Pettersson satte sig på tränarbänken, men spelarna var oeniga med styrelsen. Assisterande tränaren Stefan Hellberg sa upp sig i protest och spelarna ville ha tillbaka Augustsson. Så blev det och Jörgen Augustsson kom tillbaka medan Håkan Pettersson blev lagledare.

Till nästa match, hemma mot GAIS, hittade IFK återigen segerreceptet. Det blev seger med 3–0 efter bland annat två nya mål av Hellström. Laget var nu på gång ordentligt och tog därefter ytterligare fyra raka segrar. Två bortasegrar mot AIK (3–1) och Öster (2–0) följdes av två hemmasegrar mot Brage (2–1) och Djurgården (3–2).

Mitt i den allsvenska segersviten gick IFK Norrköping in i UEFA-cupen 1990/91. Motståndare i första omgången var 1.FC Köln. Första matchen i Norrköping blev mållös och sedan vann tyskarna med 3–1 i returen.

Laget avslutade sedan den allsvenska grundserien med en 0–1-förlust borta mot serievinnarna IFK Göteborg. Det innebar andra plats i tabellen och kvalificering till SM-slutspelet.

IFK Norrköping till SM-final 1990

IFK Norrköping mötte den allsvenska fyran Öster i SM-semifinalen. Första matchen på Värendsvallen i Växjö slutade 4–3 till hemmalaget. IFK vände dock underläget till seger med 2–1 hemma. Det sammanlagda resultatet blev alltså 5–5 och IFK gick till final tack vare fler bortamål. Vänstermittfältaren Göran Holter blev stor hjälte med sina fyra mål på de två matcherna.

I finalen mötte man IFK Göteborg som visade sig vara en alltför stark motståndare. Göteborgarna avgjorde i princip finalen redan i första matchen då de vann med 3–0 på Idrottsparken. Returen på Ullevi blev mållös och IFK Göteborg var därmed svenska mästare.

Spelarna i IFK Norrköping 1990

Laguppställning omg. 1–8 (4–4–2): 1 Lars Eriksson – 2 Magnus Karlsson, 12 Sulo Vaattovaara, 13 Jan Kalén, 3 Jan Hedén – 6 Tor-Arne Fredheim, 21 Jevgenij Kuznetsov, 5 Jonas Lind, 15 Göran Holter – 7 Patrik Andersson, 14 Tomas Brolin – avbytare: 9 Ragnar Ericsson, 10 Jonny Rödlund.

Laguppställning omg. 9–22 (4–4–2): 1 Lars Eriksson – 2 Magnus Karlsson, 12 Sulo Vaattovaara, 13 Jan Kalén, 5 Jonas Lind/3 Jan Hedén – 6 Tor-Arne Fredheim, 21 Jevgenij Kuznetsov, 10 Jonny Rödlund, 15 Göran Holter – 7 Patrik Andersson, 11 Jan Hellström – avbytare: 8 Markus Törnvall, 9 Ragnar Ericsson.

I de sex sista allsvenska matcherna samt i SM-slutspelet spelade Kalén högerback och nr. 4 Mats Almgren på Kaléns tidigare mittbacksplats. Lasse Eriksson, Vaattovaara och Kuznetsov spelade från start i samtliga 22 seriematcher samt de fyra slutspelsmatcherna. Andersson och Hellström blev bästa målskyttar med åtta allsvenska mål var. Det räckte till en delad andraplats i skytteligan. Därtill stod Brolin och Fredheim för sju mål var. Även Holter kom upp i totalt sju mål tack vare sina fyra mål i slutspelet.

Jevgenij Kuznetsov (Spartak Moskva), Tomas Brolin (GIF Sundsvall), Magnus Samuelsson (Simonstorps IF), Georgios Karatanasis (Kalmar FF 1989) och Mikael Hansson (Söderköpings IS) var nya i A-laget.

Matchställen

Adidas levererade matchställen till IFK Norrköping 1990. Hemmatröjan var vit med blå V-hals och muddar samt tre blå ränder längs ärmarna. Shortsen var blå med tre vita ränder längs sidorna och strumporna var vita med tre vita ränder upptill. Klubben hade flera sponsorer vars logotyper syntes på dräkterna. På framsidan av tröjorna var Holmen Paper huvudsponsor. Därbak hade man Domus nedanför numret och ovanför hade man antingen Leni, Cirkelkaffe eller Goman. På framsidan av shortsen hade man antingen Sparbankens logotyp eller Opel och på baksidan hade man Televerket. Även strumporna hade reklam i form av MoDo Cellkraft.

Reservstället hade stora likheter med hemmastället fast helrött med vita detaljer. Man använde dock samma bortaställ som 1989. Den kortärmade tröjan saknade muddar och hade en röd kant vid halsen och på den långärmade tröjans muddar.

20 februari 2026

Malmö FF 1990

Malmö FF var ett extremt målsnålt lag 1990. Laget hade blivit seriesegrare fem år i rad, men samtidigt hade man sålt några av sina viktigaste spelare till utländska klubbar. 1990 blev därför ett mellanår för Di Blåe som aldrig var i närheten av en slutspelsplats. Slutplaceringen sexa var klubbens sämsta sedan 1972.

Vårsäsongen: fem mål på åtta matcher

MFF gjorde bara ett mål på de fem första matcherna i Allsvenskan. Efter två mållösa matcher hemma mot Djurgården och borta mot Örebro tog laget en 1–0-seger borta mot nykomlingen Hammarby. Ytterligare en 0–0-match följde, hemma mot GAIS, innan man föll med 0–1 borta mot IFK Norrköping. Målskillnaden var alltså 1–1 efter fem matcher!

Det blev sedan två hemmaförluster mot AIK (2–3) respektive Örgryte (0–2) innan man avslutade vårsäsongen med en 2–1-seger över Halmstad på Örjans Vall. Malmö FF låg då på sjunde plats i tabellen.

Sommaren 1990: Malmö FF säljer Schwarz och Nilsson

I juli 1990 sålde Malmö FF sina två VM-spelare Stefan Schwarz och Joakim Nilsson till Benfica respektive Sporting Gijón. Man försökte kompensera detta genom att låna in engelsmannen Carl Shutt från Leeds United samt Dan Corneliusson från Wettingen. Inget av nyförvärven kom dock att spela särskilt många matcher under hösten. Under året beslutade klubben att i fortsättningen inte sälja spelare under pågående säsong.

Höstsäsongen: nytt spelsystem

Efter VM bytte tränare Bob Houghton spelsystem från 4–4–2 till 3–5–2. Resultatmässigt gjorde det dock ingen större skillnad. Efter två oavgjorda hemma mot Öster (1–1) och borta mot IFK Göteborg (0–0) åkte MFF på två 0–1-förluster. Nederlagen hemma mot Brage och borta mot Öster gjorde att laget sjönk till näst sista plats i tabellen.

Malmö FF var nu i kris, men med nyförvärven Shutt och Corneliusson på plats skärpte de övriga spelarna till sig. På de tio sista seriematcherna blev det bara en enda förlust. Först tog man en 2–0-seger hemma mot IFK Norrköping innan man spelade 1–1 borta mot AIK. Därefter följde två storsegrar: först krossade man Halmstad med hela 5–0 hemma på Malmö Stadion, sedan gjorde Martin Dahlin hattrick när MFF slog ÖIS med 3–0 på Ullevi. Målskyttet kom dock av sig och det blev två mållösa matcher hemma mot Hammarby och borta mot GAIS.

Europacupen och avslutningen av Allsvenskan

Efter att ha bortabesegrat Brage (1–0) gick Malmö FF in i första omgången av Europacupen 1990/91. Motståndare var turkiska Besiktas och MFF vann första mötet med 3–2 hemma på Stadion. Returen i Istanbul slutade 2–2 efter att MFF hämtat upp ett 0–2-underläge. I andra omgången mötte man Dynamo Dresden. Båda mötena slutade 1–1 och östtyskarna tog sig sedan vidare efter straffsparksläggning.

Mellan de europeiska cupmatcherna spelade MFF de tre sista omgångarna av Allsvenskan. Det blev förlust med 0–2 hemma mot IFK Göteborg och därefter 0–0 mot Örebro, även det hemma. Det var lagets sjunde 0–0-match denna säsong! I sista matchen blev det 2–2 borta mot Djurgården. Det innebar att Malmö FF slutade på sjätte plats i Allsvenskan 1990. Laget vann sex matcher och förlorade lika många. Tio matcher slutade oavgjort och målskillnaden 20–15 på 22 matcher visar att MFF hade seriens bästa försvar, men också det näst sämsta anfallet – endast GAIS gjorde färre mål.

Spelarna i Malmö FF 1990

Laguppställning omg. 1–8 (4–4–2): Jonnie Fedel – Niclas Nylén, Per Ågren, Marcus Ekheim/Jean-Paul Vonderburg, Stefan Schwarz – Joakim Nilsson, Leif Engqvist, Patrik ”Bjärred” Andersson, Bent Skammelsrud – Martin Dahlin, Håkan Lindman – avbytare: Torbjörn Persson, Patrick ”Trelleborg” Andersson.

Laguppställning omg. 9–22 (3–5–2): Jonnie Fedel – Peter Jönsson/Niclas Nylén, Jean-Paul Vonderburg, Per Ågren – Niclas Nylén/Patrick ”Trelleborg” Andersson, Patrik ”Bjärred” Andersson/Leif Engqvist, Patrik Sundström, Bent Skammelsrud/Patrik ”Bjärred” Andersson, Torbjörn Persson – Martin Dahlin/Dan Corneliusson, Håkan Lindman – avbytare: Patrick ”Trelleborg” Andersson/Martin Dahlin, Marcus Ekheim.

Malmö FF numrerade alltid sin startelva 1–11 och avbytarna 12 och 13. Flera spelare hade för det mesta samma nummer oavsett vilken position de spelade på medan andra (t.ex. Peter Jönsson och Patrik T. Andersson) fick det nummer som blev över. Följande spelare bar oftast samma nummer:

Jonnie Fedel
Per Ågren
Stefan Schwarz/Torbjörn Persson
Bent Skammelsrud (även 8)
Jean-Paul Vonderburg/Marcus Ekheim (även 10)
Niclas Nylén
Patrik ”Bjärred” Andersson
Leif Engqvist
Joakim Nilsson/Patrik Sundström
Martin Dahlin
Håkan Lindman

Ågren och Engqvist spelade mest med 20 allsvenska matcher från start. Även Patrik ”Bjärred” Andersson och Skammelsrud kom upp i 20 matcher varav nitton från start plus ett inhopp. Martin Dahlin blev lagets bäste målskytt med sju mål. Roger Svensson (Kungsbacka BI 1989), Bent Skammelsrud (Frigg FK), Patrick Andersson (IFK Trelleborg 1988), Patrik Sundström (Högaborgs BK), Dan Corneliusson (FC Wettingen) och Carl Shutt (Leeds United, lån) var nya i A-laget. Se samtliga laguppställningar på MFF-statistik: 1990.

Matchställen

Puma levererade matchställen till Malmö FF 1990. De var i stort sett likadana som de senaste säsongerna. En skillnad var att det nu stod ”ICA handlarna” på framsidan av tröjan istället för bara ICA. Tröjnumren var också något annorlunda jämfört med 1989. I Europacupen hade man en mindre ICA-logga på tröjan samt kantiga nummer i 3D-stil.

18 februari 2026

Hammarby IF 1990

Hammarby var nykomlingar i Allsvenskan 1990, men valde att inte göra några större spelarköp inför säsongen. Istället satsade man på de egna unga förmågor man hade. Den satsningen skulle visa sig vara otillräcklig. Det ihåliga försvaret släppte in 51 mål på de 22 allsvenska matcherna och Hammarby åkte ur Allsvenskan med dunder och brak.

Vårsäsongen

Det började med fyra raka förluster. Efter 1–2 mot Halmstad i premiären hemma på Söderstadion släppte Hammarby in fem bollar i 2–5-förlusten borta mot Öster. Laget gick sedan mållöst av planen hemma mot Malmö FF (0–1) och borta mot Örgryte (0–3). Första segern kom i hemmaderbyt mot Djurgården då Bajen vann med 3–0 efter bland annat två mål av Lasse Asp. Laget kom sedan snabbt ner på jorden igen efter 1–4 borta mot Örebro. Hammarby låg nu sist i tabellen, men Lasse Asp gjorde åtminstone två nya mål i 3–1-segern hemma mot Brage. Laget avslutade sedan vårsäsongen med 2–2 borta mot IFK Göteborg.

Höstsäsongen

Under sommaren 1990 förstärkte Hammarby laget med polacken Piotr Skrobowski från Olimpia Poznan. Den rutinerade försvararen hade varit med i Polens VM-trupp 1982, men detta blev inget lyckat köp. Skrobowski hann bara med att spela fem matcher innan han skadade sig.

När Allsvenskan drog igång igen efter VM-uppehållet inledde Hammarby med tre raka förluster. Först blev det 1–3 borta mot IFK Norrköping, därefter två 0–2-förluster hemma mot GAIS och borta mot AIK. Laget tog sedan sin tredje seger för säsongen när man slog Norrköping med 2–0 hemma, men glädjen blev kortvarig. Den trettonde augusti 1990 mötte Hammarby Djurgården på Råsunda. Bo Larenius gjorde självmål redan efter en halv minut och i paus låg Hammarby under med 4–0. Djurgården fortsatte att ösa på i andra halvlek och matchen slutade hela 9–1.

Det blev sedan ytterligare två förluster och sex insläppta mål på Söderstadion: 0–2 mot Örebro och 2–4 mot IFK Göteborg. Laget återhämtade sig dock och fick åtminstone oavgjort borta mot Brage (1–1) och Malmö FF (0–0). Hammarby var nu inne i sin bästa period denna säsong. Laget gjorde åtta mål på två hemmamatcher när man besegrade Örgryte (4–2) och AIK (4–1). Formtoppen blev dock kortvarig och det blev ingen seger på de tre sista matcherna. Efter en 0–1-förlust borta mot GAIS fick man 2–2 hemma mot Öster. I sista matchen, borta mot Halmstad, låg Hammarby under med 4–0 efter 55 minuter. Hammarby gjorde sedan tre mål och matchen slutade 4–3.

Hammarby kom därmed sist i Allsvenskan 1990 och åkte ner i division ett.

Spelarna i Hammarby 1990

Laguppställning omg. 1–10 (4–4–2): 1 Jari Poutiainen – 4 Peter Hautalahti, 2 Magnus Lefvert, 3 Bo Larenius, 7 Tom Nilsson – 6 Leif Strandh, 13 Lasse Asp, 10 Michael Andersson, 8 Johan Hammarström – 11 Thomas Lundin, 14 Niclas Jönsson – avbytare: 9 Mikael Lindqvist, 12 Ulf Tjernström.

Laguppställning omg. 11–22 (3–5–2): 12 Per Fahlström – 2 Magnus Lefvert/4 Peter Hautalahti, 8 Johan Hammarström, 3 Bo Larenius – 13 Lasse Asp, 9 Mikael Lindqvist, 10 Michael Andersson, 16 Mikael Hellström, 6 Leif Strandh – 17 Thomas Nilsson, 14 Niclas Jönsson – avbytare: 11 Thomas Lundin, 12 Ulf Tjernström.

Larenius och Hautalahti spelade från start i samtliga 22 allsvenska matcher. Niclas Jönsson blev lagets bäste målskytt med åtta fullträffar.

Ulf Tjernström (lån, AIK), Torbjörn Westlund (Stureby SK), Mikael Lindqvist (tillbaka, Stockholms Spårvägars GIF 1986–89), Per Fahlström (Huddinge IF), Piotr Skrobowski (GKS Olimpia Poznan) och Mikael Hellström (Västerhaninge IF 1984) var nya i Hammarbys A-lag 1990.

Matchställen

Nike levererade matchställen till Hammarby 1990. Sponsorer var Oddset och ICA. Hemmatröjan var vit med gröna rutor på framsidan medan shortsen var gröna och strumporna vita. Bortastället gick i samma stil fast med omvända färger på tröja och strumpor.

16 februari 2026

Halmstads BK 1990

Halmstads BK hade en tuff säsong 1990. Laget befann sig runt nedflyttningsstrecket under större delen av säsongen. Till slut redde man dock ut det och klarade sig kvar.

Vårsäsongen

I den allsvenska premiären vann HBK med 2–1 mot Hammarby på Söderstadion. Därefter blev det två förluster hemma mot Örgryte (0–1) samt borta mot AIK (1–2). I sista matchen i april tog laget sin andra seger: 1–0 mot IFK Göteborg hemma på Örjans Vall. Halmstad spelade sedan fyra seriematcher i maj månad, men tog inte en enda seger. Först fick man med nöd och näppe en poäng borta mot Brage efter att Jan Jönsson kvitterat på straff i matchens sista minut. HBK åkte sedan på tre raka förluster i de tre sista matcherna före VM-uppehållet. Det blev två stycken 0–2-förluster, hemma mot IFK Norrköping respektive borta mot Öster, följt av 1–2 hemma mot Malmö FF.

Förändringar i truppen

Sommaren 1990 sålde Halmstad anfallaren Stefan Lindqvist till schweiziska Neuchâtel Xamax. Samtidigt lånade man in en engelsman och en polack. Anfallaren Steve Whitton anlände från Sheffield Wednesday och mittfältaren Krystian Szuster kom från Ruch Chórzow. Mittfältaren Tommy Frejdh försvann också på lån till Husqvarna FF efter att ha kommit på kant med tränaren Stuart Baxter.

Höstsäsongen

I första matchen efter VM-uppehållet spelade Halmstads BK en mållös match hemma mot Djurgården. Det blev mållöst även borta mot GAIS tio dagar senare, men däremellan hade man besegrat Örebro med 3–0 hemma. I denna match stod nyförvärvet Steve Whitton för ett hattrick.

HBK förlorade sedan tre av fyra matcher. Efter 0–2 borta mot Djurgården gjorde Jonas Axeldal lagets bägge mål i 2–1-segern hemma mot Brage. Laget släppte sedan in åtta mål på två bortamatcher: 1–3 mot IFK Norrköping och 0–5 mot Malmö FF. HBK låg nu näst sist i tabellen, men man lyckades ta sig samman och ta de nödvändiga poängen i slutet av säsongen.

Det blev fyra poäng på två hemmamatcher mot Öster (2–0) och AIK (2–2) innan man föll med 3–1 borta mot serieledarna IFK Göteborg. Formen var ojämn, och efter en 3–0-seger hemma mot GAIS åkte man på ännu en förlust, 0–1 borta mot Örebro. HBK avslutade sedan säsongen med två målrika matcher. Först hämtade man upp ett 0–3-underläge till 3–3 borta mot Örgryte. I sista matchen, hemma mot Hammarby, gick HBK upp i en 4–0-ledning innan man slappnade av och matchen slutade 4–3.

Halmstads BK slutade därmed på nionde plats i Allsvenskan 1990, två poäng före Brage som åkte ur. Det var en försämring med fyra placeringar jämfört med 1989.

Spelarna i Halmstads BK 1990

Ordinarie laguppställning (3–5–2): Björn Nordberg – Törbjörn Arvidsson/Jim Norlander, Tommy Andersson, Fredrik Andersson/Roger Lindqvist – Niclas Alexandersson, Roger Johansson/Anders Johansson, Jan Jönsson, Anders Johansson/Steve Whitton, Mattias Karlsson – Steve Whitton/Jonas Axeldal, Niklas Gudmundsson – avbytare: Krystian Szuster, Jonas Axeldal.

Alexandersson, Gudmundsson, Jönsson och Tommy Andersson spelade 21 av de 22 allsvenska matcherna från start. De två förstnämnda gjorde även varsitt inhopp. Steve Whitton blev bäste målskytt med sju mål på de tretton matcherna han spelade efter VM-uppehållet. Gudmundsson och Axeldal stod för sex fullträffar var. Förutom tidigare nämnda Whitton och Szuster var även Fredrik Andersson (egen produkt), Iztok Pristovnik (egen produkt), Håkan Svensson (Rydöbruks IF), Mats Lundgren (Örgryte IS, åter efter lån) och Jonas Axeldal (juniorlaget/Veinge IF 1988) nya i A-laget.

Matchställen

Adidas levererade matchställen till Halmstads BK 1990. Sponsorer var ICA och Måltipset på tröjor och shorts samt Stålrör AB på strumporna. Hemmatröjan var likadan som 1989 och hade samma mönster som det holländska landslaget i EM 1988. En skillnad fanns på shortsen. 1989 hade man antingen ICA eller Måltipset på båda benen, men 1990 hade man Måltipset på höger ben och ICA på vänster ben.