Etikett: 1990/91

22 februari 2026

IFK Norrköping 1990

IFK Norrköping var regerande svenska mästare, men 1990 blev en turbulent säsong präglad av tränarbråk. Nye tränaren Jörgen Augustsson hann både med att få sparken och bli återinstallerad på tränarbänken. Det var också den nya stjärnan Tomas Brolins genombrott som efter en imponerande vår såldes till Parma under sommaren. Trots alla turer gick laget återigen till SM-final där det dock blev förlust mot IFK Göteborg.

Vårsäsongen: Tomas Brolins genombrott

IFK Norrköping mötte IFK Göteborg hemma på Idrottsparken i den allsvenska premiären 1990. Hemmalaget stod för en imponerande insats och vann med hela 6–0. Nye anfallaren Tomas Brolin från GIF Sundsvall stod för ett äkta hattrick i andra halvlek. Han gjorde även ett mål i 2–0-segern borta mot Djurgården i nästa match. I tredje omgången blev det dock förlust med 0–2 borta mot GAIS, men IFK kom igen och vann tre raka matcher.

I 4–1-segern hemma mot AIK var det Patrik Anderssons tur att göra hattrick. Brolin gjorde sedan matchens enda mål hemma mot Malmö FF och därefter gjorde de båda anfallarna varsitt mål när man besegrade Halmstad med 2–0 borta. Anfallsparet Andersson–Brolin hade därmed svarat för tretton av lagets femton mål på de sex första matcherna. ”Peking” avslutade sedan vårsäsongen med två oavgjorda: 2–2 hemma mot Örebro och 1–1 borta möt Örgryte.

Sommaren 1990: Missnöje och miljonförsäljning

IFK Norrköping låg tvåa i serien, men under ytan bubblade missnöjet. Tränare Augustsson hade valt slitvargen Jonas Lind som komplement till ryssen Kuznetsov på innermittfältet. Den store talangen Jonny Rödlund började tröttna på att agera inhoppare och hotade med att lämna klubben.

Tack vare den succéartade våren samt insatserna i VM i Italien fick utländska klubbar upp ögonen för Tomas Brolin. Brolin hade kostat Norrköping 350 000 kronor och nu sålde man honom till Parma för tretton miljoner. Ersättaren fanns dock redan i klubben. 1989 års skyttekung Janne Hellström var nu tillbaka efter sitt benbrott och klubben hade därmed en garant för fortsatt målproduktion.

Höstsäsongen: Augustsson får sparken… eller inte?

I första matchen efter VM-uppehållet var Janne Hellström tillbaka i anfallet och Brolin fick börja på bänken i sin sista match för klubben. Hellström ordnade två mål när IFK Norrköping besegrade Hammarby med 3–1 på Idrottsparken. Formkurvan var dock i dalande och man fick bara oavgjort borta mot Brage (1–1) och hemma mot Öster (2–2). Nu började Jonny Rödlund äntligen få spela från start medan Jonas Lind flyttades ner som vänsterback. Det blev sedan två raka 0–2-förluster borta mot Hammarby och Malmö FF. Tor-Arne Fredheim blev sedan tredje Norrköpingsspelare att göra hattrick när man besegrade Halmstad med 3–1 hemma. Laget åkte dock på två nya förluster, hemma mot Örgryte (1–2) och borta mot Örebro (0–1).

Efter förlusten mot ÖIS fick styrelsen nog och sparkade Jörgen Augustsson. Styrelseledamoten Håkan Pettersson satte sig på tränarbänken, men spelarna var oeniga med styrelsen. Assisterande tränaren Stefan Hellberg sa upp sig i protest och spelarna ville ha tillbaka Augustsson. Så blev det och Jörgen Augustsson kom tillbaka medan Håkan Pettersson blev lagledare.

Till nästa match, hemma mot GAIS, hittade IFK återigen segerreceptet. Det blev seger med 3–0 efter bland annat två nya mål av Hellström. Laget var nu på gång ordentligt och tog därefter ytterligare fyra raka segrar. Två bortasegrar mot AIK (3–1) och Öster (2–0) följdes av två hemmasegrar mot Brage (2–1) och Djurgården (3–2).

Mitt i den allsvenska segersviten gick IFK Norrköping in i UEFA-cupen 1990/91. Motståndare i första omgången var 1.FC Köln. Första matchen i Norrköping blev mållös och sedan vann tyskarna med 3–1 i returen.

Laget avslutade sedan den allsvenska grundserien med en 0–1-förlust borta mot serievinnarna IFK Göteborg. Det innebar andra plats i tabellen och kvalificering till SM-slutspelet.

IFK Norrköping till SM-final 1990

IFK Norrköping mötte den allsvenska fyran Öster i SM-semifinalen. Första matchen på Värendsvallen i Växjö slutade 4–3 till hemmalaget. IFK vände dock underläget till seger med 2–1 hemma. Det sammanlagda resultatet blev alltså 5–5 och IFK gick till final tack vare fler bortamål. Vänstermittfältaren Göran Holter blev stor hjälte med sina fyra mål på de två matcherna.

I finalen mötte man IFK Göteborg som visade sig vara en alltför stark motståndare. Göteborgarna avgjorde i princip finalen redan i första matchen då de vann med 3–0 på Idrottsparken. Returen på Ullevi blev mållös och IFK Göteborg var därmed svenska mästare.

Spelarna i IFK Norrköping 1990

Laguppställning omg. 1–8 (4–4–2): 1 Lars Eriksson – 2 Magnus Karlsson, 12 Sulo Vaattovaara, 13 Jan Kalén, 3 Jan Hedén – 6 Tor-Arne Fredheim, 21 Jevgenij Kuznetsov, 5 Jonas Lind, 15 Göran Holter – 7 Patrik Andersson, 14 Tomas Brolin – avbytare: 9 Ragnar Ericsson, 10 Jonny Rödlund.

Laguppställning omg. 9–22 (4–4–2): 1 Lars Eriksson – 2 Magnus Karlsson, 12 Sulo Vaattovaara, 13 Jan Kalén, 5 Jonas Lind/3 Jan Hedén – 6 Tor-Arne Fredheim, 21 Jevgenij Kuznetsov, 10 Jonny Rödlund, 15 Göran Holter – 7 Patrik Andersson, 11 Jan Hellström – avbytare: 8 Markus Törnvall, 9 Ragnar Ericsson.

I de sex sista allsvenska matcherna samt i SM-slutspelet spelade Kalén högerback och nr. 4 Mats Almgren på Kaléns tidigare mittbacksplats. Lasse Eriksson, Vaattovaara och Kuznetsov spelade från start i samtliga 22 seriematcher samt de fyra slutspelsmatcherna. Andersson och Hellström blev bästa målskyttar med åtta allsvenska mål var. Det räckte till en delad andraplats i skytteligan. Därtill stod Brolin och Fredheim för sju mål var. Även Holter kom upp i totalt sju mål tack vare sina fyra mål i slutspelet.

Jevgenij Kuznetsov (Spartak Moskva), Tomas Brolin (GIF Sundsvall), Magnus Samuelsson (Simonstorps IF), Georgios Karatanasis (Kalmar FF 1989) och Mikael Hansson (Söderköpings IS) var nya i A-laget.

Matchställen

Adidas levererade matchställen till IFK Norrköping 1990. Hemmatröjan var vit med blå V-hals och muddar samt tre blå ränder längs ärmarna. Shortsen var blå med tre vita ränder längs sidorna och strumporna var vita med tre vita ränder upptill. Klubben hade flera sponsorer vars logotyper syntes på dräkterna. På framsidan av tröjorna var Holmen Paper huvudsponsor. Därbak hade man Domus nedanför numret och ovanför hade man antingen Leni, Cirkelkaffe eller Goman. På framsidan av shortsen hade man antingen Sparbankens logotyp eller Opel och på baksidan hade man Televerket. Även strumporna hade reklam i form av MoDo Cellkraft.

Reservstället hade stora likheter med hemmastället fast helrött med vita detaljer. Man använde dock samma bortaställ som 1989. Den kortärmade tröjan saknade muddar och hade en röd kant vid halsen och på den långärmade tröjans muddar.

20 februari 2026

Malmö FF 1990

Malmö FF var ett extremt målsnålt lag 1990. Laget hade blivit seriesegrare fem år i rad, men samtidigt hade man sålt några av sina viktigaste spelare till utländska klubbar. 1990 blev därför ett mellanår för Di Blåe som aldrig var i närheten av en slutspelsplats. Slutplaceringen sexa var klubbens sämsta sedan 1972.

Vårsäsongen: fem mål på åtta matcher

MFF gjorde bara ett mål på de fem första matcherna i Allsvenskan. Efter två mållösa matcher hemma mot Djurgården och borta mot Örebro tog laget en 1–0-seger borta mot nykomlingen Hammarby. Ytterligare en 0–0-match följde, hemma mot GAIS, innan man föll med 0–1 borta mot IFK Norrköping. Målskillnaden var alltså 1–1 efter fem matcher!

Det blev sedan två hemmaförluster mot AIK (2–3) respektive Örgryte (0–2) innan man avslutade vårsäsongen med en 2–1-seger över Halmstad på Örjans Vall. Malmö FF låg då på sjunde plats i tabellen.

Sommaren 1990: Malmö FF säljer Schwarz och Nilsson

I juli 1990 sålde Malmö FF sina två VM-spelare Stefan Schwarz och Joakim Nilsson till Benfica respektive Sporting Gijón. Man försökte kompensera detta genom att låna in engelsmannen Carl Shutt från Leeds United samt Dan Corneliusson från Wettingen. Inget av nyförvärven kom dock att spela särskilt många matcher under hösten. Under året beslutade klubben att i fortsättningen inte sälja spelare under pågående säsong.

Höstsäsongen: nytt spelsystem

Efter VM bytte tränare Bob Houghton spelsystem från 4–4–2 till 3–5–2. Resultatmässigt gjorde det dock ingen större skillnad. Efter två oavgjorda hemma mot Öster (1–1) och borta mot IFK Göteborg (0–0) åkte MFF på två 0–1-förluster. Nederlagen hemma mot Brage och borta mot Öster gjorde att laget sjönk till näst sista plats i tabellen.

Malmö FF var nu i kris, men med nyförvärven Shutt och Corneliusson på plats skärpte de övriga spelarna till sig. På de tio sista seriematcherna blev det bara en enda förlust. Först tog man en 2–0-seger hemma mot IFK Norrköping innan man spelade 1–1 borta mot AIK. Därefter följde två storsegrar: först krossade man Halmstad med hela 5–0 hemma på Malmö Stadion, sedan gjorde Martin Dahlin hattrick när MFF slog ÖIS med 3–0 på Ullevi. Målskyttet kom dock av sig och det blev två mållösa matcher hemma mot Hammarby och borta mot GAIS.

Europacupen och avslutningen av Allsvenskan

Efter att ha bortabesegrat Brage (1–0) gick Malmö FF in i första omgången av Europacupen 1990/91. Motståndare var turkiska Besiktas och MFF vann första mötet med 3–2 hemma på Stadion. Returen i Istanbul slutade 2–2 efter att MFF hämtat upp ett 0–2-underläge. I andra omgången mötte man Dynamo Dresden. Båda mötena slutade 1–1 och östtyskarna tog sig sedan vidare efter straffsparksläggning.

Mellan de europeiska cupmatcherna spelade MFF de tre sista omgångarna av Allsvenskan. Det blev förlust med 0–2 hemma mot IFK Göteborg och därefter 0–0 mot Örebro, även det hemma. Det var lagets sjunde 0–0-match denna säsong! I sista matchen blev det 2–2 borta mot Djurgården. Det innebar att Malmö FF slutade på sjätte plats i Allsvenskan 1990. Laget vann sex matcher och förlorade lika många. Tio matcher slutade oavgjort och målskillnaden 20–15 på 22 matcher visar att MFF hade seriens bästa försvar, men också det näst sämsta anfallet – endast GAIS gjorde färre mål.

Spelarna i Malmö FF 1990

Laguppställning omg. 1–8 (4–4–2): Jonnie Fedel – Niclas Nylén, Per Ågren, Marcus Ekheim/Jean-Paul Vonderburg, Stefan Schwarz – Joakim Nilsson, Leif Engqvist, Patrik ”Bjärred” Andersson, Bent Skammelsrud – Martin Dahlin, Håkan Lindman – avbytare: Torbjörn Persson, Patrick ”Trelleborg” Andersson.

Laguppställning omg. 9–22 (3–5–2): Jonnie Fedel – Peter Jönsson/Niclas Nylén, Jean-Paul Vonderburg, Per Ågren – Niclas Nylén/Patrick ”Trelleborg” Andersson, Patrik ”Bjärred” Andersson/Leif Engqvist, Patrik Sundström, Bent Skammelsrud/Patrik ”Bjärred” Andersson, Torbjörn Persson – Martin Dahlin/Dan Corneliusson, Håkan Lindman – avbytare: Patrick ”Trelleborg” Andersson/Martin Dahlin, Marcus Ekheim.

Malmö FF numrerade alltid sin startelva 1–11 och avbytarna 12 och 13. Flera spelare hade för det mesta samma nummer oavsett vilken position de spelade på medan andra (t.ex. Peter Jönsson och Patrik T. Andersson) fick det nummer som blev över. Följande spelare bar oftast samma nummer:

Jonnie Fedel
Per Ågren
Stefan Schwarz/Torbjörn Persson
Bent Skammelsrud (även 8)
Jean-Paul Vonderburg/Marcus Ekheim (även 10)
Niclas Nylén
Patrik ”Bjärred” Andersson
Leif Engqvist
Joakim Nilsson/Patrik Sundström
Martin Dahlin
Håkan Lindman

Ågren och Engqvist spelade mest med 20 allsvenska matcher från start. Även Patrik ”Bjärred” Andersson och Skammelsrud kom upp i 20 matcher varav nitton från start plus ett inhopp. Martin Dahlin blev lagets bäste målskytt med sju mål. Roger Svensson (Kungsbacka BI 1989), Bent Skammelsrud (Frigg FK), Patrick Andersson (IFK Trelleborg 1988), Patrik Sundström (Högaborgs BK), Dan Corneliusson (FC Wettingen) och Carl Shutt (Leeds United, lån) var nya i A-laget. Se samtliga laguppställningar på MFF-statistik: 1990.

Matchställen

Puma levererade matchställen till Malmö FF 1990. De var i stort sett likadana som de senaste säsongerna. En skillnad var att det nu stod ”ICA handlarna” på framsidan av tröjan istället för bara ICA. Tröjnumren var också något annorlunda jämfört med 1989. I Europacupen hade man en mindre ICA-logga på tröjan samt kantiga nummer i 3D-stil.

1 september 2020

Fiorentina 1990/91

Precis som 1989/90 slutade Fiorentina på tolfte plats i Serie A. Nya i laget var högeryttern Diego Fuser (lån från Lazio), mittfältaren Massimo Orlando (lån från Juventus), anfallaren Stefano Borgonovo (tillbaka efter en säsong i Milan), rumänen Marius Lacatus (Steaua Bukarest), försvararen Massimiliano Fiondella (Lucchese) och målvakten Gianmatteo Mareggini (tillbaka från lån). Även brasilianske tränaren Sebastião Lazaroni var ny för säsongen. Försvararen Mario Faccenda spelade mest med 33 ligamatcher och bästa målskyttar blev Fuser och Orlando med åtta ligamål var.

Tröjorna tillverkades av ABM och sponsor var La Nazione. Hemmatröjan var ganska lik den som användes 1989/90 förutom att halsen var vit med en svart och en lila rand. Bortatröjan var vit med en sorts former i lila på framsidan och ena ärmen.

12 december 2017

Lazio 1990–2000

Lazio tillhörde mittenlagen i Serie A i början av 90-talet. Tränare var gamle stormålvakten Dino Zoff och lagets främsta profiler var de två anfallarna, uruguayanen Rubén Sosa och tysken Karl-Heinz Riedle. 1992 värvades engelsmannen Paul Gascoigne, holländaren Aron Winter och anfallaren Giuseppe Signori. Laget etablerade sig nu som ett topplag och under de kommande fem säsongerna var Lazio aldrig sämre än femma i serien. Signori var lagets stora målskytt och blev skyttekung i Serie A vid tre tillfällen (1993, 1994 och 1996). Under Dino Zoffs sista säsong, 1993/94, gjorde Alessandro Nesta debut i Serie A. Till följande säsong tog tjecken Zdeněk Zeman över som tränare och Zoff fick rollen som klubbpresident. Med Zemans offensiva 4–3–3-system kom laget tvåa i ligan och gick till kvartsfinal i UEFA-cupen. Inför säsongen 1997/98 tog Sven-Göran Eriksson över som tränare och bland lagets profiler fanns tjeckiske mittfältaren Pavel Nedvěd, chilenske anfallaren Marcelo Salas samt en av Svennis favoritspelare från tiden i Sampdoria, Roberto Mancini. I ligan föll Lazio till sjunde plats, men istället gick man till final både i italienska cupen och UEFA-cupen. Lazio slog Milan i italienska cupfinalen men förlorade mot Inter i UEFA-cupfinalen. 1998 förstärktes laget med ytterligare en spelare från Sampdoria, Siniša Mihajlović, samt anfallaren Christian Vieri från Atlético Madrid som efter säsongen såldes till Inter i en affär som gjorde honom till världens dyraste spelare. Laget ledde länge serien, men slutade tvåa efter att Milan tagit sig förbi i slutet av säsongen. Samma år vann Lazio den sista upplagan av Cupvinnarcupen efter finalseger över Real Mallorca. Inför seklets sista säsong tillika Lazios hundraårsjubileum fanns tre argentinare bland nyförvärven: Roberto Sensini, Diego Simeone och Juan Sebastián Verón. Laget firade genom att ta hem en dubbel: Lazio tog sin andra ligatitel i historien och vann även italienska cupen för tredje gången efter att ha besegrat Inter i finalen. Man gick dessutom till kvartsfinal i Champions League men åkte där ut mot spanska Valencia.

Här är Lazios hemmatröjor på 90-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Och här är Lazios bortatröjor på 90-talet:

Lazios tabellrader på 90-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Från och med 1994/95 ger seger tre poäng.

Säsong	Plac	Sp	V	O	F	GM	IM	P
1990/91	11	34	8	19	7	33	36	35
1991/92	10	34	11	12	11	43	40	34
1992/93	5	34	13	12	9	65	51	38
1993/94	4	34	17	10	7	55	40	44
1994/95	2	34	19	6	9	69	34	63
1995/96	3	34	17	8	9	66	38	59
1996/97	4	34	15	10	9	54	37	55
1997/98	7	34	16	8	10	53	30	56
1998/99	2	34	20	9	5	65	31	69
1999/00	1	34	21	9	4	64	33	72

11 december 2017

AS Roma 1990–2000

Under hela 90-talet tillhörde Roma lagen strax under toppen av tabellen. Som bäst blev det en fjärdeplats 1997/98 och som sämst slutade man tolva året innan. Däremot nådde man vissa framgångar i cuperna. Säsongen 1990/91 vann Roma italienska cupen efter finalseger över Sampdoria och samma år gick man till final i UEFA-cupen. Där blev det dock förlust mot Inter i en helitaliensk final. Laget gick även till final i italienska cupen 1993, men förlorade då mot Torino. Några av lagets profiler under 90-talet var lagkaptenen Giuseppe Giannini som tillhörde klubben i femton år fram till 1996, Francesco Totti som gjorde Serie A-debut som 16-åring i mars 1993 och som spelade i Roma ända till 2017 samt brasilianske mittbacken Aldaír som värvades från Benfica 1990 och som kom att tillbringa tretton säsonger i Roma. I början av 90-talet spelade de tyska världsmästarna Rudi Völler och Thomas Hässler i Roma. 1993 värvades argentinske anfallaren Abel Balbo från Udinese och året efter värvades svenske mittfältaren Jonas Thern från Napoli. I slutet av decenniet tillhörde brasilianske högerbacken Cafú, italienske landslagsmittfältaren Luigi Di Biagio och anfallaren Marco Delvecchio lagets profiler.

Här är Romas hemmatröjor på 90-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Och här är Romas bortatröjor på 90-talet:

Romas tabellrader på 90-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Från och med 1994/95 ger seger tre poäng.

Säsong	Plac	Sp	V	O	F	GM	IM	P
1990/91	9	34	11	14	9	43	37	36
1991/92	5	34	13	14	7	37	31	40
1992/93	10	34	8	17	9	42	39	33
1993/94	7	34	10	15	9	35	30	35
1994/95	5	34	16	11	7	46	25	59
1995/96	5	34	16	10	8	51	34	58
1996/97	12	34	10	11	13	46	47	41
1997/98	4	34	16	11	7	67	42	59
1998/99	5	34	15	9	10	69	49	54
1999/00	6	34	14	12	8	57	34	54

10 december 2017

Parma 1990–2000

Parma gick upp i Serie A för första gången 1990 och laget etablerade sig snabbt som ett topplag. Första säsongen slutade man sexa i Serie A och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Laget var ofta med och slogs om ligatiteln även om man aldrig nådde ända fram. Som bäst blev det en andraplcering 1996/97 och tredje plats 1992/93 och 1994/95. Däremot tog man flera cuptitlar. Parma vann italienska cupen 1992 och 1999, Cupvinnarcupen 1993 samt UEFA-cupen 1995 och 1999. Inför debutsäsongen i Serie A värvade man tre VM-spelare från 1990: Sveriges Tomas Brolin, Belgiens Georges Grün och brasilianske målvakten Taffarel. Sedan tidigare hade man spelare som försvararna Luigi Apolloni och Lorenzo Minotti och anfallaren Alessandro Melli. Tränare var Nevio Scala och under de följande åren förstärkte man med spelare som colombianske anfallaren Faustino Asprilla, argentinaren Roberto Sensini och Napolis anfallare Gianfranco Zola. Inför Scalas sista säsong i Parma 1995/96 värvade man Bulgariens skyttekung från VM 1994, Hristo Stoichkov från Barcelona, och samma säsong gjorde målvakten Gianluigi Buffon debut i Serie A. 1996 tog Carlo Ancelotti över som tränare och bland nyförvärven fanns franske försvararen Lilian Thuram och argentinske anfallaren Hernán Crespo. Två år senare ersattes Ancelotti av Alberto Malesani som förstärkte laget med två argentinska mittfältare från Sampdoria: först Juan Sebastián Verón (1998) och sedan Ariel Ortega (1999).

Här är Parmas hemmatröjor på 90-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Och här är Parmas bortatröjor på 90-talet:

Parmas tabellrader på 90-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Från och med 1994/95 ger seger tre poäng.

Säsong	Plac	Sp	V	O	F	GM	IM	P
1990/91	6	34	13	12	9	35	31	38
1991/92	7	34	11	16	7	32	28	38
1992/93	3	34	16	9	9	47	34	41
1993/94	5	34	17	7	10	50	35	41
1994/95	3	34	18	9	7	51	31	63
1995/96	6	34	16	10	8	44	31	58
1996/97	2	34	18	9	7	41	26	63
1997/98	6	34	15	12	7	55	39	57
1998/99	4	34	15	10	9	55	36	55
1999/00	5	34	16	10	8	52	37	58

9 december 2017

Inter 1990–2000

Inter inledde 90-talet med att Giovanni Trapattoni gjorde sin sista säsong som tränare för klubben. Laget kom trea i ligan och tog sin första UEFA-cuptitel efter finalseger över Roma. I laget fanns de tre tyska världsmästarna Andreas Brehme, Lothar Matthäus och Jürgen Klinsmann samt flera italienska landslagsspelare såsom målvakten Walter Zenga och lagkaptenen Giuseppe Bergomi. Därefter pendlade Inter mellan toppen och mitten av tabellen i flera år. Som bäst slutade man på andra plats 1992/93 och 1997/98 och som sämst slutade Inter på trettonde plats 1993/94 då man bara var en poäng från nedflyttning. Samma säsong tog dock Inter sin andra UEFA-cuptitel efter att ha besegrat Casino Salzburg i finalen. Stor profil i laget var holländska nyförvärvet Dennis Bergkamp som blev turneringens skyttekung. 1997 nådde Inter sin tredje UEFA-cupfinal, denna gång med argentinaren Javier Zanetti, fransmannen Youri Djorkaeff och engelsmannen Paul Ince som några av lagets profiler. Den här gången blev det dock förlust mot Schalke 04 efter straffsparksläggning. Inför påföljande säsong värvades brasilianaren Ronaldo från Barcelona i en affär som gjorde honom till världens dyraste spelare. Samma år blev han även utsedd till världens bästa spelare av både FIFA och France Football. Med Ronaldo i laget vann Inter UEFA-cupen för tredje gången efter seger över Lazio i ännu en helitaliensk final. 1998 värvade Inter en pånyttfödd Roberto Baggio från Bologna och året efter slog man återigen transferrekordet när man värvade Christian Vieri från Lazio. Skador på Ronaldo och Vieri bidrog till att Inter inte hade möjlighet att utmana om ligatiteln i slutet av 90-talet.

Här är Inters hemmatröjor på 90-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Och här är Inters bortatröjor på 90-talet:

Inters tabellrader på 90-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Från och med 1994/95 ger seger tre poäng.

Säsong	Plac	Sp	V	O	F	GM	IM	P
1990/91	3	34	18	10	6	56	31	46
1991/92	8	34	10	17	7	28	28	37
1992/93	2	34	17	12	5	59	36	46
1993/94	13	34	11	9	14	46	45	31
1994/95	6	34	14	10	10	39	34	52
1995/96	7	34	15	9	10	51	30	54
1996/97	3	34	15	14	5	51	35	59
1997/98	2	34	21	6	7	62	27	69
1998/99	8	34	13	7	14	59	54	46
1999/00	4	34	17	7	10	58	36	58

8 december 2017

Juventus 1990–2000

I början av 90-talet kunde Juventus inte rå på Milan som var nästintill oslagbara. Detta trots att man hade spelare som Roberto Baggio och Gianluca Vialli i laget. Baggio blev världens dyraste spelare när han värvades från Fiorentina 1990 och två år senare slog Juventus återigen transferrekordet när man värvade Vialli från Sampdoria. 1993 tog Juventus sin tredje UEFA-cuptitel efter finalseger över Borussia Dortmund och senare samma år blev Roberto Baggio utsedd till världens bästa spelare. I ligan blev det ett par andraplaceringar innan man 1995 lyckades bryta Milans dominans och ta sin första ligatitel på nio år. Samma år mötte Juventus Parma i två cupfinaler. Det blev seger för Juventus i italienska cupen, men förlust i UEFA-cupen. Marcello Lippi gjorde sin första säsong i Juventus efter att ha ersatt Giovanni Trapattoni som tränare. Alessandro Del Piero fick sitt stora genombrott och ansågs vara så bra att Juventus sålde Baggio till Milan efter säsongen. Några av de nya spelarna i laget var försvararen Ciro Ferrara, franske mittfältaren Didier Deschamps och portugisiske mittfältaren Paulo Sousa. Sedan tidigare fanns även tyske mittbacken Jürgen Kohler, mittfältarna Angelo Di Livio och Antonio Conte samt anfallaren Fabrizio Ravanelli i laget. Följande säsong gick Juventus till final i Champions League där man besegrade Ajax efter straffsparksläggning. 1996 värvades Zinedine Zidane och under fransmannens två första säsonger tog Juventus två raka ligatitlar och gick dessutom till final i Champions League ytterligare två gånger, men förlorade då mot Borussia Dortmund respektive Real Madrid. Efter en sämre säsong med en sjundeplats avslutade Juventus seklet med att för fjärde gången på 90-talet sluta på andra plats i ligan.

Här är Juventus hemmatröjor på 90-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Och här är Juventus bortatröjor på 90-talet:

Juventus tabellrader på 90-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Från och med 1994/95 ger seger tre poäng.

Säsong	Plac	Sp	V	O	F	GM	IM	P
1990/91	7	34	13	11	10	45	32	37
1991/92	2	34	18	12	4	45	22	48
1992/93	4	34	15	9	10	59	47	39
1993/94	2	34	17	13	4	58	25	47
1994/95	1	34	23	4	7	59	32	73
1995/96	2	34	19	8	7	58	35	65
1996/97	1	34	17	14	3	51	24	65
1997/98	1	34	21	11	2	67	28	74
1998/99	7	34	15	9	10	42	36	54
1999/00	2	34	21	8	5	46	20	71

7 december 2017

AC Milan 1990–2000

Milan var den dominerande klubben i Italien under 90-talet. Laget blev italienska mästare fem gånger (1992, 1993, 1994, 1996 och 1999) och gick till final i Champions League tre år i rad 1993–1995 (seger 1994). Säsongen 1991/92 gick Milan obesegrat genom Serie A – totalt spelade man 58 ligamatcher utan att förlora mellan maj 1991 och mars 1993. Tränare var Fabio Capello som 1991 tog över efter Arrigo Sacchi. Några av lagets största profiler under denna period var de tre holländarna Marco van Basten, Ruud Gullit och Frank Rijkaard. Van Basten blev skyttekung i Serie A 1992 och tog samma år emot Guldbollen (priset till årets bästa spelare i Europa) för tredje gången – han hade fått priset även 1988 och -89. Dessutom bestod laget av flera italienska landslagsspelare, däribland Paolo Maldini, Roberto Donadoni och lagkaptenen Franco Baresi. Sommaren 1992 värvade Milan franske skyttekungen Jean-Pierre Papin för världsrekordsumman 10 miljoner pund. Bara ett par månader senare slog man rekordet då man värvade Torinos ytter Gianluigi Lentini. 1995 värvade Milan Paris Saint-Germains liberianske anfallare George Weah som samma år blev förste afrikan att vinna Guldbollen. Även Juventus stjärna Roberto Baggio (Guldbollen-vinnare 1993) värvades till Milan 1995. Efter ett par sämre säsonger 1996/97 och 1997/98 då man hamnade i mitten av tabellen tog Alberto Zaccheroni över som tränare och förde Milan till dess femte ligatitel på 90-talet. Några av profilerna i slutet av 90-talet var tyske skyttekungen Oliver Bierhoff, brasilianaren Leonardo, kroaten Zvonimir Boban samt ukrainaren Andrij Sjevtjenko som värvades från Dynamo Kiev 1999 och blev skyttekung i sin första säsong i Italien.

Här är Milans hemmatröjor på 90-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Och här är Milans bortatröjor på 90-talet:

Milans tabellrader på 90-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Från och med 1994/95 ger seger tre poäng.

Säsong	Plac	Sp	V	O	F	GM	IM	P
1990/91	2	34	18	10	6	46	19	46
1991/92	1	34	22	12	0	74	21	56
1992/93	1	34	18	14	2	65	32	50
1993/94	1	34	19	12	3	36	15	50
1994/95	4	34	17	9	8	53	32	60
1995/96	1	34	21	10	3	60	24	73
1996/97	11	34	11	10	13	43	45	43
1997/98	10	34	11	11	12	37	43	44
1998/99	1	34	20	10	4	59	34	70
1999/00	3	34	16	13	5	65	40	61

5 december 2017

Lazio 1990/91

Efter två säsonger i Juventus tog Dino Zoff över som tränare i Lazio. Nya i laget var försvararna Roberto Bacci och Davide Lampugnani (båda från Mantova), mittfältaren Sergio Domini (Cesena), högeryttern Armando Madonna (Atalanta) och tyske anfallaren Karl-Heinz Riedle (Werder Bremen). Lazio slutade på elfte plats i Serie A 1990/91, två placeringar sämre än året innan. Uruguayanen Rubén Sosa blev lagets bäste målskytt med elva ligamål medan nye anfallspartnern Riedle stod för nio mål.

Både det ljusblå hemmastället och det gula bortastället var av samma modell som föregående säsong, med skillnaden att numren var i Umbros vanliga stil och att texten på sponsorloggan var något fetare.