Etikett: 1977/78

Crystal Palace 1977–1980

Crystal Palace hade åkt ner i division tre i mitten av 70-talet, men 1977 tog man sig upp i tvåan och slutade på nionde plats. Nästa säsong, 1978/79, tog Crystal Palace hem seriesegern en poäng före Brighton och Stoke och var därmed tillbaka i högsta serien. Återkomsten i ettan 1979/80 slutade med en trettondeplats och man lyckades hänga kvar en säsong till.

Laget 1979/80: John Burridge – Paul Hinshelwood, Jim Cannon, Billy Gilbert, Kenny Sansom – Jerry Murphy, Peter Nicholas, Gerry Francis – David Swindlehurst/Ian Walsh, Mike Flanagan, Vince Hilaire. Hinshelwood, Cannon och Hilaire spelade samtliga 42 ligamatcher och Swindlehurst blev bäste målskytt med sju ligamål. Swindlehurst såldes till Derby County i februari 1980. Tränare var Terry Venables som ledde laget 1976–1980.

Tröjorna tillverkades av Admiral och hemmastället bestod av vita tröjor med en blå och röd diagonal på framsidan, vita byxor och vita strumpor. Bortastället, som var i samma stil som Tottenhams bortaställ, bestod av gula tröjor med två svarta fält på framsidan, gula eller svarta byxor och gula strumpor.

Tottenham Hotspur 1977–1980

Tottenham slutade på tredje plats i division två 1977/78 och tog sig tillbaka till ettan direkt. Inför återkomsten värvade man två nyblivna argentinska världsmästare i Osvaldo Ardiles och Ricardo Villa. Trots det fick laget en tuff start på den nya säsongen, bland annat förlorade man med 7–0 mot Liverpool. Det blev även förlust mot Swansea City i Ligacupens andra omgång. Tottenham kom till slut på elfte plats i ligan och i FA-cupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot Manchester United efter omspel.

1979/80 slutade Tottenham på fjortonde plats i ligan. I FA-cupen tog man sig återigen till kvartsfinal där det blev förlust mot Liverpool och i Ligacupen åkte man ut mot Manchester United i andra omgången.

Laget 1978/79: 1 Barry Daines/Mark Kendall – 2 Terry Naylor, 4 Jimmy Holmes, 5 John Lacy, 3 Don McAllister – 6 Steve Perryman, 7 John Pratt, 8 Osvaldo Ardiles – 9 Colin Lee/Chris Jones, 10 Glenn Hoddle, 11 Peter Taylor/Ricardo Villa. Steve Perryman spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Peter Taylor och Colin Lee med totalt elva mål (Taylor gjorde 10 i ligan/1 i FA-cupen, Lee gjorde 8 i ligan/3 i FA-cupen).

I augusti 1979 värvades mittfältaren Terry Yorath från Coventry City. I januari 1980 såldes Colin Lee till Chelsea och i april gick John Pratt över till NASL-laget Portland Timbers. Ytterbacken Chris Hughton tog plats i laget istället för Terry Neylor, Yorath tog plats på mittfältet och Gerry Armstrong i anfallet. Glenn Hoddle blev lagets bäste målskytt med nitton ligamål.

Tröjorna tillverkades av Admiral och hemmastället bestod av vita tröjor med vit krage och med en marinblå rand med vita Admiralmärken längs ärmarna, marinblå byxor och vita strumpor. Bortatröjan var gul med marinblå krage och två marinblå fält på framsidan.

Engelska division ett 1977/78

Nykomlingen Nottingham Forest överraskade alla och tog hem ligatiteln för första gången. Laget vann även Ligacupen för första gången efter att ha besegrat Liverpool med 1–0 i en omspelsmatch (första mötet hade slutat 0–0). Everton, Manchester City, Arsenal och West Bromwich Albion som slutade på platserna 3–6 kvalificerade sig för UEFA-cupen. Andraplacerade Liverpool försvarade sin Europacuptitel efter finalseger med 1–0 över belgiska Club Brugge. West Ham United, Newcastle United och Leicester City tog hand om de sista platserna och åkte ner i tvåan. Ipswich Town vann FA-cupen för första gången efter finalseger med 1–0 över Arsenal. Skytteligavinnare blev Bob Latchford, Everton, med 30 mål. Nottingham Forests Kenny Burns blev av fotbollsskribenterna (Football Writers’ Association, FWA) utsedd till Årets spelare i England. Spelarföreningen PFA (Professional Footballers’ Association) utsåg Nottingham Forests målvakt Peter Shilton till Årets spelare och Tony Woodcock från samma klubb till Årets unga spelare.

Här är alla hemmatröjor i division ett 1977/78. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.

Engelska division ett 1977/78

Här är ligatabellen 1977/78. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.

Pos Lag Sp V O F GM IM P
1 Nottingham Forest 42 25 14 3 69 24 64
2 Liverpool 42 24 9 9 65 34 57
3 Everton 42 22 11 9 76 45 55
4 Manchester City 42 20 12 10 74 51 52
5 Arsenal 42 21 10 11 60 37 52
6 West Bromwich Albion 42 18 14 10 62 53 50
7 Coventry City 42 18 12 12 75 62 48
8 Aston Villa 42 18 10 14 57 42 46
9 Leeds United 42 18 10 14 63 53 46
10 Manchester United 42 16 10 16 67 63 42
11 Birmingham City 42 16 9 17 55 60 41
12 Derby County 42 14 13 15 54 59 41
13 Norwich City 42 11 18 13 52 66 40
14 Middlesbrough 42 12 15 15 42 54 39
15 Wolverhampton Wanderers 42 12 12 18 51 64 36
16 Chelsea 42 11 14 17 46 69 36
17 Bristol City 42 11 13 18 49 53 35
18 Ipswich Town 42 11 13 18 47 61 35
19 Queens Park Rangers 42 9 15 18 47 64 33
20 West Ham United 42 12 8 22 52 69 32
21 Newcastle United 42 6 10 26 42 78 22
22 Leicester City 42 5 12 25 26 70 22

Wolverhampton Wanderers 1977–1979

Wolverhampton Wanderers slutade på femtonde plats i ligan 1977/78. I FA-cupen åkte man ut mot Arsenal i fjärde omgången och i Ligacupen blev det förlust mot Luton Town i andra omgången.

Laget 1977/78: Paul Bradshaw – Geoff Palmer, Bob Hazell/Derek Parkin, John McAlle, Derek Parkin/Maurice Daly – Martin Patching, Kenny Hibbitt, Steve Daley, Willie Carr – John Richards, Norman Bell/Bill Rafferty. Under hösten såldes Frank Munro (Celtic), Bobby Gould (Bristol Rovers), Alan Sunderland (Arsenal) och Steve Kindon (Burnley). Anfallaren Bill Rafferty värvades från Carlisle United i mars 1979 och i maj värvades mittfältaren Peter Daniel från Hull City. John Richards blev bäste målskytt med elva ligamål.

Efter elva förluster på de fjorton inledande matcherna hösten 1978 fick tränaren Sammy Chung sparken. John Barnwell, tidigare i Peterborough United, tog över och ledde laget till en artondeplats i ligan. I FA-cupen lyckades man ta sig till semifinal där det blev förlust mot Arsenal men i Ligacupen åkte man ut mot division fyra-laget Reading i andra omgången.

Under 1978/79 tog George Berry plats i mittförsvaret istället för Bob Hazell och Peter Daniel spelade på mittfältet istället för Martin Patching. I anfallet var Bill Rafferty den som spelade flest matcher. Tillsammans med honom spelade antingen Norman Bell, John Richards eller Mel Eves. Derek Parkin spelade samtliga 42 ligamatcher och John Richards blev bäste målskytt med nio ligamål.

Tröjorna var guldgula med svart krage och med Umbro-märken längs ärmarna. Bortatröjan var i samma stil fast vit med vit krage och svarta Umbro-märken längs ärmarna.

West Bromwich Albion 1977–1981

Inför säsongen 1977/78 tog Ronnie Allen över som tränare, men han avgick i december för att bli rådgivare åt det saudiarabiska landslaget. Mittbacken John Wile ledde laget fram till dess att Ron Atkinson tog över i januari 1978. West Bromwich slutade på sjätte plats i ligan och kvalificerade sig för UEFA-cupen. I FA-cupen tog man sig till semifinal där det blev förlust mot Ipswich Town och i Ligacupen åkte man ut mot Bury i fjärde omgången.

Laget 1977/78: Tony Godden – Paddy Mulligan, John Wile, Ally Robertson, Derek Statham – Tony Brown, Bryan Robson, Len Cantello – Laurie Cunningham, Cyrille Regis, Willie Johnston. I februari 1978 värvades högerbacken Brendon Batson från Ron Atkinsons tidigare klubb Cambridge United. Tony Godden och Ally Robertson spelade samtliga 42 ligamatcher och Tony Brown blev bäste målskytt med arton ligamål.

Säsongen 1978/79 förbättrade sig West Bromwich ytterligare och slutade på tredje plats i ligan, en poäng efter Nottingham Forest och nio efter mästarna Liverpool. I UEFA-cupen slog laget ut turkiska Galatasaray, portugisiska Braga samt spanska Valencia, men i kvartsfinalen blev det förlust mot Röda Stjärnan från Belgrad. I FA-cupen åkte man ut mot Southampton efter omspel i femte omgången och i Ligacupen blev det förlust mot Leeds United efter två omspelsmatcher i andra omgången.

I januari 1979 värvades anfallaren David Mills från Middlesbrough för den brittiska rekordsumman 516 000 pund. Vänsteryttern Willie Johnston såldes till Vancouver Whitecaps i mars. Brendon Batson ersatte Mulligan som högerback och Ally Brown tog åter plats i anfallet (han hade bara spelat knappt hälften av matcherna under 1977/78). Tony Godden och John Wile spelade samtliga 42 ligamatcher och Ally Brown blev bäste målskytt med arton ligamål.

1979/80 blev en sämre säsong med en tiondeplats i ligan och förlust mot östtyska Carl Zeiss Jena i UEFA-cupens första omgång. Inför säsongen värvades mittfältaren Gary Owen och yttern Peter Barnes från Manchester City och i september värvades anfallaren John Deehan från Aston Villa. Efter 279 mål (klubbrekord) på 720 matcher för West Bromwich lämnade Tony Brown klubben i april 1980 för spel i NASL-laget New England Tea Men. Tony Godden och John Wile spelade återigen samtliga 42 ligamatcher och Peter Barnes blev bäste målskytt med femton ligamål.

1980/81 var West Bromwich åter med i toppen och slutade på fjärde plats i ligan, åtta poäng efter mästarna Aston Villa. I FA-cupen slog man ut Grimsby Town i tredje omgången men förlorade sedan mot Middlesbrough och i Ligacupen tog man sig till femte omgången där det blev förlust mot Manchester City. Laget var i stort sett samma som föregående säsong förutom att Remi Moses tog en ordinarie plats på mittfältet istället för Tony Brown. Återigen spelade Tony Godden och John Wile samtliga 42 ligamatcher och Cyrille Regis blev bäste målskytt med fjorton ligamål medan Ally Brown och Bryan Robson gjorde tio.

Matchställen var till största delen likadana som 1976/77. Skillnaden var Umbro-markeringen längs ärmarna och sidorna på byxorna. Tröjnumren var under 1977/78 av den gamla modellen, men 1978/79 bytte man till en mer modern kantig variant.

Queens Park Rangers 1977/78

Queens Park Rangers slutade på nittonde plats i ligan 1977/78, bara en poäng före West Ham som åkte ur. I FA-cupen tog man sig till femte omgången där det blev förlust mot Nottingham Forest efter två omspelsmatcher och i Ligacupen åkte man ut mot Aston Villa i tredje omgången.

Laget 1977/78: Phil Parkes – Dave Clement, Ernie Howe, Don Shanks, Ian Gillard – Martin Busby, John Hollins, Brian Williams – Stan Bowles, Don Givens, Leighton James/Peter Eastoe. Nya i laget var Ernie Howe (Fulham), Brian Williams (Bury), Martin Busby (Notts County) och Leighton James (Derby County). Stan Bowles och Peter Eastoe blev bästa målskyttar med sex ligamål var.

Tröjorna tillverkades precis som tidigare av Adidas och hade nu blå hals och muddar. Bortastället var likadant som tidigare förutom att strumporna hade rödvit överdel. Den vita Umbro-tröjan från förra säsongen återkom i en FA-cupmatch mot West Ham.

Nottingham Forest 1977–1980

1977 var Nottingham Forest tillbaka i division ett. Under hösten blev det bara tre förluster, men återstoden av säsongen blev ännu bättre. Laget förblev obesegrat de resterande 26 ligamatcherna och tog hem ligatiteln för första gången i klubbens historia. Det blev även seger i Ligacupen. Under hösten besegrade man Notts County och Aston Villa och under våren fortsatte man med att slå ut Bury i kvartsfinalen och Leeds United i semifinalen. Finalen mot Liverpool på Wembley blev mållös, men i omspelet på Old Trafford i Manchester gjorde John Robertson matchens enda mål på straff i 52:a minuten. I FA-cupen tog sig Nottingham Forest till kvartsfinal där det blev förlust mot West Bromwich Albion.

Laget 1977/78: Peter Shilton – Viv Anderson, Larry Lloyd, Kenny Burns, Colin Barrett – Martin O’Neill, John McGovern/Ian Bowyer, Archie Gemmill – Tony Woodcock, Peter Withe, John Robertson. Nya i laget var målvakten Peter Shilton (Stoke City), mittbacken Kenny Burns (Birmingham City) och mittfältaren Archie Gemmill (Derby County). Vänsteryttern John Robertson spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Robertson och Peter Withe med tolv ligamål var och Tony Woodcock med elva.

I augusti 1978 såldes Peter Withe till Newcastle och Garry Birtles tog plats i anfallet. Istället för Colin Barrett var Frank Clark den som oftast spelade vänsterback under 1978/79. I februari 1979 värvades dessutom anfallaren Trevor Francis från Birmingham för en miljon pund vilket var brittiskt transferrekord.

Nottingham Forest förblev obesegrade i ligan fram till 9 december 1978 då man förlorade med 0–2 mot Liverpool. Laget hade då spelat 42 ligamatcher i rad utan förlust. Det blev sedan ytterligare två förluster under säsongen och laget slutade på andra plats, åtta poäng efter mästarna Liverpool. I Europacupen slog Nottingham ut regerande mästarna Liverpool i första omgången och därefter grekiska AEK Aten. Under våren slog man ut schweiziska Grasshoppers och sedan västtyska FC Köln i semifinalen. I finalen på Olympiastadion i München besegrade man Malmö FF med 1–0 efter att Trevor Francis nickat in ett inlägg från John Robertson. I FA-cupen åkte Nottingham ut mot Arsenal i femte omgången, men i Ligacupen tog man sig återigen till final där det blev seger med 3–2 över Southampton efter två mål av Birtles och ett av Woodcock.

Inför 1979/80 värvades vänsterbacken Frank Gray från Leeds United och mittfältaren Asa Hartford från Manchester City. Den senare såldes dock nästan omgående till Everton. Även Archie Gemmill såldes till Birmingham och i november såldes Tony Woodcock till FC Köln. Under vintern värvades Stan Bowles från Queens Park Rangers och Charlie George på lån från Southampton.

I Europacupen 1979/80 slog Nottingham Forest ut Öster från Växjö, rumänska Argeș Pitești, östtyska Dynamo Berlin samt Ajax från Amsterdam i semifinalen. I finalen på Santiago Bernabéu-stadion i Madrid mötte man Hamburger SV och Nottingham lyckades försvara sin Europacuptitel efter att John Robertson gjort matchens enda mål i 20:e minuten. I ligan slutade laget på femte plats, tolv poäng efter mästarna Liverpool. Även i FA-cupen blev det förlust mot Liverpool i fjärde omgången, men i Ligacupen tog man sig till final för tredje året i rad. Denna gång blev det dock förlust med 1–0 mot Wolverhampton Wanderers.

Tröjorna tillverkades av Adidas och var röda med tre vita ränder längs ärmarna och med vit V-hals. Byxorna var oftast vita, men i vissa matcher användes röda byxor, bland annat i de båda Europacupfinalerna. Under 1979/80 återfanns inskriptionen ”European Cup Winners 1979” nedanför klubbmärket. Bortastället var i samma stil fast gult med blå detaljer.

Middlesbrough 1977/78

Middlesbrough slutade på fjortonde plats i ligan 1977/78. Laget gjorde 42 mål på de 42 matcherna vilket var näst sämst i serien tillsammans med Newcastle – bara Leicester City på sista plats gjorde färre mål. I FA-cupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot Orient efter omspel och i Ligacupen åkte man ut mot Everton efter omspel i tredje omgången.

Laget 1977/78: Jim Platt – John Craggs, Stuart Boam, Alan Ramage, Ian Bailey – John Mahoney, Tony McAndrew, David Armstrong – David Mills, Billy Ashcroft, Stan Cummins. Nya i laget var John Mahoney (Stoke City) och Billy Ashcroft (från Wrexham i september). I januari 1978 såldes Graeme Souness till Liverpool. David Armstrong spelade samtliga 42 ligamatcher och David Mills blev bäste målskytt med tio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Adidas och var röda med tre vita ränder längs ärmarna och ett vitt band över bröstet. Jag har inte hittat någon bild på bortastället.

Middlesbrough 1977/78 (hemma)

Manchester City 1977/78

Manchester City slutade på fjärde plats i ligan 1977/78, tolv poäng efter mästarna Nottingham Forest. I UEFA-cupen lottades laget mot polska Widzew Łódź i första omgången, men efter 2–2 hemma och 0–0 borta åkte Manchester City ut på färre gjorda bortamål. I FA-cupen besegrade man Leeds United i tredje omgången, men åkte sedan ut mot Nottingham Forest och i Ligacupen tog man sig till femte omgången där det blev förlust mot Arsenal efter omspel.

Laget 1977/78: Joe Corrigan – Kenny Clements, Tommy Booth, Dave Watson, Willie Donachie – Paul Power, Gary Owen, Asa Hartford – Mick Channon, Brian Kidd, Peter Barnes. Mick Channon hade värvats från Southampton för 300 000 pund inför säsongen. Joe Corrigan och Kenny Clements spelade samtliga 42 ligamatcher och Brian Kidd blev bäste målskytt med sexton ligamål. Channon och Dennis Tueart var näst bäst med tolv ligamål, den senare trots att han bara spelade sjutton ligamatcher.

Tröjorna var i stort sett likadana som föregående säsong förutom att kragen hade V-hals istället för en ifylld trekant vid halsen.

Leeds United 1977–1980

Säsongen 1977/78 slutade Leeds United på nionde plats i ligan. I FA-cupen åkte man ut direkt i tredje omgången mot Manchester City, men i Ligacupen tog man sig till semifinal där det blev förlust mot Nottingham Forest.

Laget 1977/78: David Harvey – Paul Madeley, Gordon McQueen, Trevor Cherry, Frank Gray – Eddie Gray, Brian Flynn, Tony Currie – Peter Lorimer/Joe Jordan, Ray Hankin, Arthur Graham. Nya i laget var Arthur Graham (Aberdeen) och Brian Flynn (från Burnley i november). I januari 1978 såldes Joe Jordan till Manchester United och en månad senare såldes även Gordon McQueen till samma klubb. Trevor Cherry och Frank Gray missade bara en ligamatch var och Ray Hankin blev bäste målskytt med 20 ligamål.

Inför säsongen 1978/79 tog Jock Stein över som tränare efter Jimmy Armfield. Stein sa dock upp sig redan efter 44 dagar för att bli förbundskapten för Skottland. In kom istället Jimmy Adamson från Sunderland som ledde laget till en femteplats i ligan vilket gav en plats i nästa säsongs UEFA-cup. I FA-cupen slog Leeds ut Hartlepool United i tredje omgången, men åkte sedan ut mot West Bromwich Albion efter omspel. I Ligacupen tog man sig återigen till semifinal och denna gång blev det förlust mot Southampton.

Laget 1978/79: David Harvey – Paul Madeley, Paul Hart, Trevor Cherry, Frank Gray – Eddie Gray, Brian Flynn, Tony Currie – Carl Harris, John Hawley/Ray Hankin, Arthur Graham. Paul Hart och John Hawley hade värvats från Blackpool respektive Hull City i slutet av föregående säsong. I mars 1979 lämnade Peter Lorimer klubben för spel i NASL-laget Toronto Blizzard. Frank Gray och Brian Flynn missade bara en ligamatch och John Hawley blev bäste målskytt med sexton ligamål.

I UEFA-cupen hösten 1979 slog Leeds ut Valletta från Malta i första omgången, men åkte sedan ut mot rumänska Universitatea Craiova. I ligan slutade Leeds på elfte plats och i både FA-cupen och Ligacupen blev det förlust direkt mot Nottingham Forest respektive Arsenal.

Laget 1979/80: John Lukic – Kevin Hird, Paul Hart, Paul Madeley/Brian Greenhoff, Trevor Cherry – Eddie Gray, Brian Flynn, Byron Stevenson – Alan Curtis, Terry Connor, Arthur Graham. Kevin Hird blev bäste målskytt med åtta ligamål.

Tröjorna var av samma modell som tidigare med skillnaden att klubbmärket var placerat i en blå cirkel med klubbnamnet Leeds United AFC i vita bokstäver. Tröjnumren byttes 1978 ut mot en kantig modell.