Etikett: Sampdoria

Sampdoria 1995/96

Sampdoria, under ledning av Sven-Göran Eriksson, spelade en offensiv fotboll och gjorde 59 mål på de 34 ligamatcherna (endast Milan och Lazio gjorde fler), men de många insläppta målen gjorde att laget bara slutade på åttonde plats. Under sommaren hade några viktiga spelare lämnat laget: Vierchowod, Jugović och Lombardo såldes till Juventus medan David Platt och Ruud Gullit flyttade till England för spel i Arsenal respektive Chelsea. Anfallaren Enrico Chiesa var tillbaka från lån i Cremonese och kom nu trea i skytteligan efter att ha gjort 22 mål på 27 ligamatcher. Två andra viktiga nyförvärv var mittfältarna Clarence Seedorf från Ajax och Christian Karembeu från Nantes. Seedorf gjorde så bra ifrån sig att Real Madrid värvade honom efter säsongen och Karembeu gick samma väg ett år senare.

Tröjorna hade samma mönster i tyget som föregående säsong, men kragen var annorlunda med knäppning istället för snörning i halsen. Laget hade också en ny sponsor i form av Nuova Tirrena.

Sampdoria 1994/95

Sampdoria slutade på åttonde plats i Serie A 1994/95. Inför säsongen såldes målvakten Gianluca Pagliuca till Inter, medan Inters målvakt Walter Zenga och mittbacken Riccardo Ferri gick över till Sampdoria. Man värvade även serbiske mittbacken Siniša Mihajlović från Roma, mittfältaren Riccardo Maspero från Cremonese och anfallaren Alessandro Melli från Parma. Ruud Gullit återvände till Milan men kom tillbaka till Sampdoria i november i utbyte mot Melli. Tillsammans med Roberto Mancini blev Gullit lagets bäste målskytt med nio ligamål. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut norska Bodø/Glimt, schweiziska Grasshoppers och portugisiska FC Porto. I semifinalen mötte man Arsenal och efter att lagen vunnit varsin match med 3–2 fick det avgöras på straffsparkar. Missar av Mihajlović, Jugović och Lombardo gjorde att engelsmännen kunde vinna straffsparksläggningen med 3–2 och gå till final.

Sampdorias tröja hade samma mönster i tyget som Roma, med ett målnät, fotbollar, klubbmärket och Asics-loggan. Precis som Roma hade man även snörning i halsen. På Sampdorias hemmatröjor var snörena ibland vita och ibland blå. Vita eller blå byxor med en rand längst ner användes beroende på motståndarlagets färger. Ibland användes även byxorna från föregående säsong.

Sampdoria 1993/94

Sampdoria gjorde flest mål i Serie A och slutade på tredje plats, sex poäng efter Milan. Laget tog sig även till final i italienska cupen där man mötte Ancona. Efter ett mållöst första möte på bortaplan tog Sampdoria en enkel seger med 6–1 i returen på hemmaplan. Det dröjde dock till andra halvlek innan första målet kom, ett självmål av Anconas Vecchiola. Sedan gjorde Attilio Lombardo två mål och Pietro Vierchowod ett innan Mauro Bertarelli och Alberigo Evani avslutade målkalaset med varsin straffspark.

Laget var förstärkt med två veteraner från Milan: Alberigo Evani och Ruud Gullit som blev lagets bäste målskytt med 15 ligamål. Ny för säsongen var också engelsmannen David Platt som hade värvats från Juventus.

Tröjan var av samma modell som föregående säsong, förutom att Asics-loggan nu var på svart botten och att ERG-loggan hade ändrats en aning. Den vita bortatröjan användes i matcherna mot Atalanta, Cagliari, Inter och Lecce. I bortamatcherna mot Juventus, Lazio, Napoli och Parma spelade Sampdoria i röda tröjor.

Sampdoria 1992/93

Sampdoria, med Sven-Göran Eriksson som ny tränare, slutade på sjunde plats i Serie A. Laget hade tappat bland andra Toninho Cerezo som flyttade hem till Brasilien och Gianluca Vialli som såldes till Juventus för motsvarande 12 miljoner pund, vilket gjorde honom till världens dyraste spelare. Ett par av nyförvärven inför årets säsong var engelske försvararen Des Walker från Nottingham Forest och jugoslaviske mittfältaren Vladimir Jugović som drygt ett år tidigare hade vunnit Europacupen med Röda Stjärnan.

Tröjan var ny för säsongen, även om förändringarna inte var så stora jämfört med tidigare modeller. Kragen hade en ny utformning och på ena byxbenet återfanns motsvarande ränder som på tröjan. Bortatröjan användes första gången i Europacupfinalen 1992, fast då utan tröjreklam och klubbmärke.

Sampdoria 1991/92

Sampdoria behöll i stort sett samma lag som blev italienska mästare 1991, men denna gången slutade man på sjätte plats i Serie A och missade därmed att kvalificera sig för europeiskt cupspel. I Europacupen gick dock Sampdoria till final, där man förlorade mot Barcelona efter att Ronald Koeman gjort matchens enda mål på frispark i förlängningen.

Tröjan var också av samma modell som förra säsongen, förutom att man nu hade den italienska skölden på ena bröstet som tecken på att man var regerande mästare. I Europacupfinalen spelade laget i vita tröjor. Detta var en ny modell som kom att användas som bortatröja under säsongen 1992/93, med skillnaden att i Europacupfinalen var inte reklam på tröjorna tillåtet. Saknades gjorde också klubbmärket på ena ärmen, och ovanför den italienska skölden återfanns texten ”Champions Clubs Cup Wembley 92”.

Sampdoria 1990/91

Sampdoria blev italienska mästare för första gången, fem poäng före Milan. Laget tog sig även till final i italienska cupen, där det dock blev förlust mot Roma. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut Kaiserslautern och Olympiakos innan man förlorade mot Legia Warszawa i kvartsfinalen. Asics var ny tröjtillverkare och för första gången hade man nu det vit-röd-svarta bandet över bröstet även på bortatröjan. Till den blå hemmatröjan användes oftast vita byxor och strumpor, men beroende på motståndarlagets färger användes även blå byxor eller strumpor.

Startelvan