Etikett: 1983/84

Arsenal 1983/84

Arsenal kom på sjätte plats i ligan 1983/84, fyra placeringar bättre än året innan. I Ligacupen slog man ut Plymouth Argyle och Tottenham Hotspur, men åkte sedan ut mot Walsall och i FA-cupen blev det förlust mot Middlesbrough i tredje omgången. Anfallaren Charlie Nicholas, nyförvärv från skotska Celtic, spelade mest med totalt 46 matcher varav 41 i ligan och Tony Woodcock blev lagets bäste målskytt med totalt 23 mål varav 21 i ligan. Nya i laget var, förutom Nicholas, målvakten John Lukic (Leeds United), mittbacken Tommy Caton (från Manchester City i december 1983), yttern Ian Allinson (Colchester United) och centern Paul Mariner (från Ipswich Town i februari 1984). I samband med att Mariner anlände lånades Alan Sunderland ut till Ipswich. Dessutom spelade 17-årige mittbacken Tony Adams i november 1983 sin första av 504 ligamatcher.

Laguppställning: 1 Pat Jennings – 2 Stewart Robson/Colin Hill, 5 David O’Leary, 6 Colin Hill/Tommy Caton, 3 Kenny Sansom – 7 Alan Sunderland/Raphael Meade/Stewart Robson, 4 Brian Talbot, 8 Paul Davis, 11 Graham Rix – 9 Tony Woodcock, 10 Charlie Nicholas. I de femton sista ligamatcherna spelade Paul Mariner i tröja nummer 9 med Woodcock i nummer 10 och Nicholas i nummer 8.

Tröjorna tillverkades av Umbro och sponsor var JVC. Hemmatröjan och byxorna var likadana som 1982/83, men strumporna var nu helt röda med marinblå Umbro-markering på överdelen. Reservstället var helt nytt för säsongen och bestod av randiga tröjor i två gula nyanser och med marinblå V-hals och muddar med två röda linjer samt marinblå byxor och gula strumpor. I tv-sända matcher var JVC-loggan mindre än normalt.

Nottingham Forest 1982–1984

Säsongen 1982/83 klättrade Nottingham Forest fem placeringar i tabellen jämfört med året innan och slutade på femte plats vilket gav dem en plats i 1983/84 års UEFA-cup. I FA-cupen åkte man ut mot direkt i tredje omgången mot Derby County och i Ligacupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot Manchester United. Ian Wallace spelade mest med 41 ligamatcher och blev även lagets bäste målskytt med tretton ligamål.

Laguppställning 1982/83: 1 Hans van Breukelen – 2 Viv Anderson/Kenny Swain, 4 Colin Todd/Bryn Gunn, 5 Willie Young, 3 Bryn Gunn/Kenny Swain – 7 Mark Proctor/Steve Hodge, 6 Ian Bowyer, 10 Steve Hodge/Colin Walsh, 11 John Robertson – 8 Ian Wallace, 9 Garry Birtles. Nya i laget var Hans van Breukelen (FC Utrecht), Kenny Swain (Aston Villa), Colin Todd (Birmingham City) samt Garry Birtles som kom tillbaka efter en sejour i Manchester United.

I UEFA-cupen 1983/84 slog Nottingham Forest under hösten ut Vorwärts Frankfurt, PSV Eindhoven och Celtic. Våren 1984 besegrade man Sturm Graz i kvartsfinalen, men i semifinalen blev det förlust mot Anderlecht i en match där belgarna tilldömdes en tveksam straff och Forest fick ett mål underkänt i slutminuterna. Senare visade det sig att Anderlechts ordförande Constant Vanden Stock hade mutat domaren. I ligan kom Nottingham Forest på tredje plats efter Southampton och mästarna Liverpool. I FA-cupen åkte man återigen ut direkt i tredje omgången, denna gång mot Southampton och även i Ligacupen blev det förlust direkt mot Wimbledon. Ian Bowyer spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev Garry Birtles och Peter Davenport med femton ligamål var.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Wrangler. Utseendet var i stort sett likadant som 1981/82, fast avståndet mellan de tunna vita ränderna var något mindre. Under 1982/83 användes tröjor utan reklam i tv-sända matcher, men 1983/84 var reklam tillåten, fast då i mindre format.

Luton Town 1982–1984

Luton Town hade vunnit division två och fick säsongen 1982/83 göra ett nytt försök i högsta serien (förra försöket, 1974/75, slutade med nedflyttning direkt). Denna gång slutade man på artonde plats och klarade sig kvar med två poängs marginal ner till Manchester City som åkte ur. Detta trots att man hade seriens sämsta försvar med 81 insläppta mål på de 42 matcherna. Bland annat var man inblandat i två av säsongens målrikaste matcher: seger med 5–3 mot Notts County och oavgjort 4–4 mot Stoke City. Ricky Hill spelade samtliga 42 ligamatcher och Paul Walsh blev bäste målskytt med fjorton ligamål. Nästa säsong, 1983/84, förbättrade man sig en aning och slutade på sextonde plats.

Laguppställning 1982/83: 1 Jake Findlay – 2 Kirk Stephens, 5 Clive Goodyear, 6 Mal Donaghy, 3 Richard Money – 7 Ricky Hill, 4 Brian Horton, 10 Wayne Turner – 9 Paul Walsh, 8 Brian Stein, 11 David Moss.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Bedford Trucks. Hemmastället bestod av vita tröjor med orange ärmar, vita byxor och vita strumpor. Bortastället bestod av orange tröjor med marinblå ärmar, marinblå byxor och orange strumpor. Fram till och med 1982/83 var inte reklam på tröjorna tillåten, men inför 1983/84 började man släppa på reglerna. Tröjreklam fick nu förekomma även i tv-sända matcher, men i begränsat format. För Lutons del innebar det att man förminskade ordet ”Trucks” och lade till en tjock linje under ordet ”Bedford”.

Birmingham City 1982–1985

Birmingham City var inblandat i bottenstriden 1982/83, men man slutade på sjuttonde plats i tabellen och klarade sig kvar, på samma poäng som Sunderland och tre poäng före Manchester City som åkte ur. I FA-cupen slog man ut Walsall i tredje omgången, men förlorade sedan mot Crystal Palace och i Ligacupen tog man sig till fjärde omgången där det blev förlust mot Burnley. Mittbacken Noel Blake, nyförvärv från Aston Villa, spelade mest med totalt 44 matcher varav 37 i ligan. Mick Ferguson, som hade lånats in från Everton, blev lagets bäste målskytt med åtta mål, samtliga i ligan.

Laguppställning 1982/83: 1 Tony Coton – 2 Jim Hagan, 5 Noel Blake, 6 Kevan Broadhurst, 3 Mark Dennis/Pat van den Hauwe – 7 Kevin Dillon, 4 Byron Stevenson, 10 Alan Curbishley, 11 Ian Handysides – 8 Mick Ferguson, 9 Mick Harford.

Säsongen 1983/84 kunde Birmingham inte rädda nytt kontrakt. Laget kom på tjugonde plats i tabellen och åkte ner i division två tillsammans med Notts County och Wolverhampton Wanderers. Sejouren i tvåan blev dock bara ettårig. 1984/85 kom Birmingham på andra plats, två poäng efter Oxford United, och tog därmed klivet upp i ettan igen.

Birminghams tröjor tillverkades från och med 1982/83 av Patrick. Hemmatröjan var blå med vit krage och muddar, tunna vita linjer på framsidan och med centralt placerat klubbmärke. Under 1982/83 var strumporna vita, men 1983/84 bytte man till röda strumpor. Säsongen 1984/85 tillkom Ansells Beer som sponsor. Som reservställ användes i första hand vita tröjor i samma stil som hemmatröjan tillsammans med blå byxor och röda strumpor. 1982/83 fanns ett gult tredjeställ och från och med 1983/84 fanns ett rött tredjeställ.

Swansea City 1981–1984

Swansea City hade kommit på tredje plats i division två och spelade nu i högsta serien för första gången. Laget hade även vunnit walesiska cupen 1981 och var därför kvalificerade för Cupvinnarcupen 1981/82. Där blev det dock förlust mot östtyska Lokomotive Leipzig redan i första omgången. Swansea vann dock återigen walesiska cupen efter finalseger över Cardiff City och kvalificerade sig på nytt för Cupvinnarcupen. I ligan var det inte många som trodde på Swansea, men laget överraskade och slutade på sjätte plats. Målvakten Dai Davies, nyförvärv från Wrexham, och mittfältaren Robbie James spelade mest med totalt 53 matcher var varav 41 respektive 42 i ligan. James blev även lagets bäste målskytt med totalt 20 mål varav femton i ligan och Bob Latchford, nyförvärv från Everton stod för femton mål varav tolv i ligan. Bland övriga nyförvärv fanns Ray Kennedy som kom från Liverpool i januari 1982. Spelande tränare var Kennedys gamla lagkamrat i Liverpool, John Toshack, som hade tagit Swansea från fjärde till första divisionen.

Laguppställning 1981/82: 1 Dai Davies, 2 Neil Robinson/Gary Stanley, 3 Džemal Hadžiabdić, 4 Ante Rajković/Colin Irwin, 5 Colin Irwin/Ray Kennedy, 6 John Mahoney/Ante Rajković, 7 Alan Curtis, 8 Robbie James, 9 Leighton James, 10 Max Thompson/Nigel Stevenson, 11 Bob Latchford.

I Cupvinnarcupen hösten 1982 slog Swansea ut Sliema Wanderers från Malta med sammanlagt 17–0 (12–0 hemma och 5–0 borta), men i andra omgången åkte man ut mot Paris Saint-Germain. Laget vann dock walesiska cupen för tredje året i rad, men i ligan kunde man inte upprepa succén. Swansea slutade näst sist i tabellen och åkte ner i division två. Även 1983/84 blev det nedflyttning efter att ha slutat näst sist i division två och i Cupvinnarcupen åkte man ut redan i kvalet mot Magdeburg.

Tröjorna tillverkades av Patrick. Hemmatröjan var vit och användes oftast tillsammans med vita byxor och strumpor, men i vissa matcher mot lag med vita byxor användes svarta byxor. Två olika reservställ användes: en röd tröja med svarta byxor och strumpor samt en blå tröja med blå byxor och strumpor.

Ipswich Town 1981–1984

Säsongen 1981/82 slutade Ipswich precis som året innan på andra plats i ligan, fyra poäng efter Liverpool. I FA-cupen åkte man ut mot Shrewsbury i femte omgången och i Ligacupen tog man sig till semifinal där det blev förlust mot Liverpool. Laget deltog även i UEFA-cupen, men åkte ut mot Aberdeen redan i första omgången. Mick Mills, Steve McCall, Arnold Mühren och John Wark spelade samtliga 42 ligamatcher och Alan Brazil kom tvåa i skytteligan med 22 mål medan John Wark kom trea med arton mål.

Laguppställning 1981/82: 1 Paul Cooper – 2 Mick Mills/George Burley, 5 Russell Osman, 6 Terry Butcher, 3 Steve McCall – 7 John Wark, 4 Frans Thijssen/Mick Mills, 8 Arnold Mühren – 9 Paul Mariner, 10 Alan Brazil, 11 Eric Gates.

Nästa säsong, 1982/83, sjönk Ipswich till nionde plats i tabellen och återigen åkte man ur UEFA-cupen redan i första omgången, denna gång mot Roma. John Wark, Terry Butcher och Steve McCall spelade samtliga 42 ligamatcher och Wark kom återigen trea i skytteligan efter att ha gjort 20 ligamål. Alan Brazil stod för tio fullträffar. Storhetstiden var nu över och 1983/84 kom Ipswich på tolfte plats i ligan. Steve McCall spelade återigen alla 42 ligamatcher och Eric Gates blev lagets bäste målskytt med tretton ligamål medan Paul Mariner gjorde tolv.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Pioneer. Reklam på tröjorna var dock inte tillåten i tv-sända matcher eller i UEFA-cupen. Hemmatröjan var blå med vita kritstrecksränder samt blå V-hals och muddar. Numren var till en början av den gamla modellen, men senare bytte man till den modell som flera andra lag med tröjor från Adidas använde vid den här tiden, bland andra Manchester United. Under 1981/82 och 1982/83 återfanns inskriptionen ”UEFA Cup Winners 1981” nedanför klubbmärket som tecken på lagets seger i UEFA-cupen 1981. Reservtröjan var i samma stil som hemmatröjan fast vit med svarta ränder.

Serie A 1983/84

Juventus vann Serie A 1983/84 och blev italienska mästare för 21:a gången. Laget vann även Cupvinnarcupen efter finalseger med 2–1 över Porto. Regerande mästarna Roma kom tvåa och vann dessutom italienska cupen efter finalseger över Verona vilket gav dem en plats i nästa säsongs Cupvinnarcup. Roma gick även till final i Europacupen där det blev förlust efter straffsparksläggning mot Liverpool. Fiorentina och Inter slutade trea respektive fyra och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Genoa, Pisa och Catania tog hand om de tre sista platserna i tabellen och åkte ner i Serie B. Skytteligavinnare i Serie A blev Michel Platini, Juventus, med 20 mål.

Här är alla hemmatröjor i Serie A 1983/84. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.

Åtta olika tröjtillverkare användes i Serie A denna säsong. Mest förekommande var Ennerre med sju lag medan tre lag använde Adidas. Så här var tröjtillverkarna fördelade:

  • Ennerre – Avellino, Fiorentina, Lazio, Milan, Napoli, Pisa och Sampdoria
  • Adidas – Catania, Genoa och Verona
  • Kappa – Juventus och Roma (under våren)
  • Americanino – Udinese
  • Mec Sport – Inter
  • Patrick – Roma (under hösten)
  • Pop84 Jeans – Ascoli
  • Tixo Sport – Torino

Här är ligatabellen 1983/84. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.

Pos Lag Sp V O F GM IM P
1 Juventus 30 17 9 4 57 29 43
2 Roma 30 15 11 4 48 28 41
3 Fiorentina 30 12 12 6 48 31 36
4 Inter 30 12 11 7 37 23 35
5 Torino 30 11 11 8 37 30 33
6 Verona 30 12 8 10 43 35 32
7 Sampdoria 30 12 8 10 36 30 32
8 Milan 30 10 12 8 37 40 32
9 Udinese 30 11 9 10 47 40 31
10 Ascoli 30 9 11 10 29 35 29
11 Napoli 30 7 12 11 28 38 26
12 Avellino 30 9 8 13 33 39 26
13 Lazio 30 8 9 13 35 49 25
14 Genoa 30 6 13 11 24 36 25
15 Pisa 30 3 16 11 20 35 22
16 Catania 30 1 10 19 14 55 12

Udinese 1983/84

Udinese slutade på nionde plats i Serie A 1983/84, tre placeringar sämre än året innan. Franco Causio, Dino Galparoli och Massimo Mauro spelade samtliga 30 ligamatcher. Brasilianske storstjärnan Zico, som hade värvats från Flamengo, gjorde 19 mål och kom tvåa i skytteligan efter Juventus Michel Platini. Dessutom stod anfallaren Pietro Paolo Virdis för tio mål. Totalt gjorde Udinese 47 mål i ligan – bara de tre topplagen Juventus, Roma och Fiorentina gjorde fler.

Tröjorna tillverkades av Americanino och sponsor var Agfacolor. Hemmatröjan var vit med en bred svart rand i mitten och fanns i två varianter: båda hade vit krage men V-halsen där under kunde vara antingen vit eller svart. Reservtröjan var blå med vit krage och vita muddar och användes i bortamatcherna mot Ascoli (med blå byxor och strumpor) och Juventus (med vita byxor och strumpor).

Torino 1983/84

Torino slutade på femte plats i Serie A 1983/84, två poäng efter Inter som tog den sista UEFA-cupplatsen. Domenico Caso, Giuseppe Dossena, Walter Schachner och Giuliano Terraneo spelade samtliga 30 ligamatcher. Lagets bäste målskytt i ligan blev argentinaren Patricio Hernández med elva mål medan Schachner (nyförvärv från Cesena) blev bäste målskytt totalt med sexton mål varav åtta i italienska cupen där Torino tog sig till semifinal (förlust mot Roma).

Tröjorna tillverkades av Tixo Sport och sponsor var Ariostea. Hemmastället bestod av vinröda tröjor med krage och muddar i samma färg, vita byxor och vinröda strumpor. Reservstället var i samma stil fast med omvända färger. I en del matcher användes de vita byxorna eller de vinröda strumporna tillsammans med den vita tröjan.

AS Roma 1983/84

Regerande mästarna Roma slutade på andra plats i Serie A 1983/84, två poäng efter Juventus. Däremot blev det seger i italienska cupen efter 1–1 borta och 1–0 hemma i finalen mot Verona. I Europacupen slog Roma under hösten ut IFK Göteborg och CSKA Sofia. Under våren besegrades Dynamo Berlin i kvartsfinalen och Dundee United i semifinalen. Finalen mot Liverpool på Olympiastadion i Rom slutade 1–1 efter att Roberto Pruzzo kvitterat Phil Neals ledningsmål i första halvlek. En mållös förlängning innebar att matchen fick avgöras på straffsparkar. Bruno Conti och Francesco Graziani missade för Roma och Liverpool tog sin fjärde Europacuptitel.

Målvakten Franco Tancredi och brasilianske mittfältaren Toninho Cerezo spelade samtliga 30 ligamatcher och Roberto Pruzzo blev bäste målskytt med åtta ligamål. Pruzzo gjorde även fem mål i Europacupen och blev tillsammans med Liverpools Ian Rush turneringens näst bäste målskytt. Tränare var Nils Liedholm som efter fem säsonger lämnade laget för att återigen ta över Milan.

Tröjorna tillverkades fram till januari av Patrick. Därefter tog Kappa över som leverantör. Sponsor var Barilla. Numren på Kappa-tröjorna fanns i tre varianter: en i 3D-stil (där nian var en uppochnedvänd sexa) och en med outlines. Den tredje varianten som förekom användes på den vita reservtröjan och var i samma stil som tidigare leverantören Patrick använde. I Europacupfinalen var inte reklam tillåten på tröjorna. Inte heller den italienska skölden, Lo Scudetto, fick vara med utan var ersatt av klubbmärket.