Etikett: La Liga

3 april 2025

Real Madrid 1977–1980

1977/78: 18:e ligatiteln, Santiago Bernabéu avlider

Inför 1977/78 värvade Real Madrid den argentinske försvararen Enrique Wolf från Las Palmas, tyske mittfältaren Uli Stielike från Borussia Mönchengladbach samt anfallaren Juanito från Burgos. Klubbpresidenten Santiago Bernabéu hade egentligen tänkt värva Herbert Wimmer, men ändrade sig när han såg Stielike spela. Stielike ersatte sin landsman Paul Breitner som återvände till Västtyskland för spel i Eintracht Braunschweig.

Efter att ha förlorat ligapremiären med 2–1 borta mot Salamanca avgick tränaren Miljan Miljanic. Som ersättare anlitade man Luís Molowny. Han ledde Real Madrid till seger i tretton av de kommande femton ligamatcherna. Det blev sedan tre oavgjorda samt en 2–1-seger över Español innan laget kom in en formsvacka med fem förluster på åtta matcher. Real Madrid vann dock fem av de sex sista matcherna och kunde titulera sig ligamästare 1977/78. Det var klubbens artonde mästartitel.

I spanska cupen slog Real Madrid ut Valdepeñas (7–0 borta, 3–0 hemma), Algeciras (6–0 borta, 4–2 hemma) och Racing Santander (0–0 borta, 5–1 hemma). På grund av att flera klubbar hade hoppat av turneringen kunde Real stå över fjärde omgången och gå direkt till åttondelsfinal. Där mötte man Real Sociedad som vann första mötet med 2–0 hemma i San Sebastián. Madrid-laget vann returen med 2–1, men Real Sociedad gick alltså vidare med sammanlagt 3–2.

Juan Sol och Enrique Wolf spelade 41 av de 42 liga- och cupmatcherna. Med sina 24 ligamål kom Santillana tvåa i skytteligan, fyra mål mindre än Valencias argentinare Mario Kempes. Santillana gjorde även fyra mål i cupen. Därtill stod Uli Stielike för femton mål (tretton i ligan) och Juanito för fjorton mål (tio i ligan). Den andra juni 1978 avled Santiago Bernabéu, 82 år gammal. Under hans presidentskap, 1943–1978, tog klubben hem sexton ligatitlar och sex vinster i Europacupen för mästarlag.

1978/79: Ligamästare igen, men tidig Europasorti

Tack vare ligasegern fick Real Madrid återigen delta i Europacupen 1978/79. I första omgången mötte man Progrès Niederkorn från Luxemburg. Det blev en enkel seger för spanjorerna som vann med 5–0 hemma och 7–0 borta. Därefter besegrade man schweiziska Grasshoppers med 3–1 hemma. Schweizarna vann dock returen med 2–0 och gick vidare med sammanlagt 3–3 och fler gjorda bortamål. Betydligt bättre gick det för Real Madrid i den inhemska ligan 1978/79. Laget förlorade bara tre matcher på hela säsongen och försvarade därmed sin ligatitel, fyra poäng före tvåan Sporting Gijón. Real Madrid tog sig även till final i spanska cupen, men förlorade där med 2–0 mot Valencia.

1979/80: Dubbelmästare och semifinal i Europacupen

Den jugoslaviske tränaren Vujadin Boskov tog över som tränare för Real Madrid inför 1979/80. Han kom närmast från Real Zaragoza. Samtidigt lämnade dansken Henning Jensen klubben för spel i Ajax. För att ersätta honom värvade Boskov den engelske yttern Laurie Cunningham från West Bromwich Albion. Precis som föregående säsong förlorade Real Madrid bara tre ligamatcher 1979/80. Laget vann 22 matcher och spelade nio oavgjorda vilket innebar att man tog sin tredje raka ligatitel. Den största segern kom den tredje februari då man besegrade Ray Vallecano med 7–0.

I spanska cupen slog Real Madrid ut Logroñés (3–2 borta, 2–0 hemma), Real Betis (2–1 hemma, 1–1 borta) och Atlético Madrid (0–0 borta, 1–1 hemma, seger med 4–3 på straffar). I finalen på Santiago Bernabéu-stadion mötte man sitt eget reservlag Castilla. Real var överlägsna och vann med 6–1. Det var klubbens fjortonde cuptitel och Real Madrid tog därmed hem liga- och cupdubbeln 1979/80.

Laguppställning spanska cupfinalen 1980: 1 Mariano García Remón – 2 Andrés Sabido, 5 Gregorio Benito, 4 Pirri, 3 José Antonio Camacho – 6 Vicente del Bosque, 10 Uli Stielike (14 Francisco García Hernández, 63), 8 Ángel – 7 Juanito, 9 Santillana, 11 Laurie Cunningham (15 Roberto Martínez, 82).

I höstens europacupmatcher slog Real Madrid ut bulgariska Levski-Spartak (1–0 borta, 2–0 hemma) och portugisiska Porto (förlust 2–1 borta, seger 1–0 hemma och vidare på fler gjorda bortamål). I vårens kvartsfinaler mötte man Celtic från Glasgow. Skottarna vann första mötet med 2–0, men Real Madrid vände till seger med 3–0 i returen. I semifinalerna mötte man Hamburger SV och det blev seger med 2–0 hemma i första matchen. Tyskarna vann dock returen med hela 5–1 och gick till final.

Tröjorna

Den vita hemmatröjan och den blå bortatröjan av märket Mont-halt var likadan som tidigare under 1970-talet.

1 april 2025

FC Barcelona 1977–1979

Barcelona 1977/78

Barcelona inledde säsongen 1977/78 med fyra segrar samt två mållösa matcher på de sex första ligamatcherna. Första förlusten kom i sjunde omgången då man föll med 2–1 borta mot Hércules. I nästa match tog Barcelona sin största seger för säsongen när man besegrade Las Palmas med 5–0. Under hösten blev det sedan ytterligare två förluster, 1–0 borta mot Salamanca och 2–3 mot Real Madrid på Camp Nou. I mitten av januari, efter halva säsongen, låg Barcelona på andra plats i tabellen. Laget hade då precis åkt på sin fjärde förlust, 1–0 borta mot Valencia. Under andra hälften av säsongen blev det åtta segrar, fyra oavgjorda och fem förluster. Barcelona slutade därmed på andra plats i Primera División 1977/78, sex poäng bakom Real Madrid.

Seger i spanska cupen

I spanska cupens åttondelsfinal fick Barcelona 3–3 i första mötet med Getafe. Katalanerna vann sedan returen med hela 8–0 efter bland annat tre mäl av Asensi. Det blev sedan förlust med 1–0 mot Alavés, men Barcelona vände till seger med 2–0 i returen. Den första semifinalen mot Real Sociedad blev mållös, men återigen vann Barcelona returmatchen, denna gång med 2–1. Finalen spelades på Santiago Bernabéu-stadion i Madrid och motståndare var Las Palmas. Carles Rexach gav Barcelona ledningen på straff i nionde minuten och Asensi ökade på till 2–0 fem minuter senare. Ytterligare sex minuter senare, i den tjugonde minuten, reducerade Brindisi för Las Palmas. I den tjugosjunde minuten gjorde Rexach sitt andra mål för dagen och fastställde slutresultatet till 3–1. Andra halvleken blev mållös och Barcelona tog sin artonde spanska cuptitel.

Semifinal i UEFA-cupen

Barcelona deltog även i UEFA-cupen 1977/78. I första omgången besegrade man Steaua Bukarest med sammanlagt 8–2 efter 5–1 hemma och 3–1 borta. Det blev betydligt jämnare mot AZ Alkmaar i andra omgången. Båda mötena slutade 1–1, men Barcelona vann med 5–4 på straffar i returen. Det skulle bli straffsparksläggning även mot Ipswich Town i tredje omgången. Lagen vann varsin match med 3–0 och återigen var Barcelona bäst på straffar. Laget satte tre av sina straffar medan engelsmännen bara satte en.

Turneringen fortsatte sedan med kvartsfinaler i mars 1978 och motståndare var ännu ett engelskt lag, Aston Villa. Barcelona tog ledningen med 2–0 på Villa Park, men det engelska laget gjorde två mål i slutminuterna och kvitterade till 2–2. Returen slutade med en 2–1-seger för Barcelona som tog sig till semifinal. Där väntade PSV Eindhoven som vann med 3–0 hemma på Philips-stadion. Barcelona vann returen med 3–1, men PSV gick till final med sammanlagt 4–3.

Försvararna Antonio de la Cruz och Antonio Olmo deltog i 50 av de 51 tävlingsmatcherna. Carles Rexach blev lagets bäste målskytt med sammanlagt arton mål varav nio i ligan. Även Asensi gjorde nio ligamål (sammanlagt sjutton).

Barcelona 1978/79

Sommaren 1978 flyttade tränaren Rinus Michels till USA för att ta hand om Los Angeles Aztecs. Även Johan Cruyff lämnade Barcelona och lade tillfälligt skorna på hyllan. Fransmannen Lucien Muller tog över som tränare för Barcelona 1978/79 och för att ersätta Cruyff värvade man österrikaren Hans Krankl från Rapid Wien. Krankl hade en strålande säsong och blev skyttekung i spanska ligan med sina 29 mål. I tre av matcherna gjorde han tre mål och mot Rayo Vallecano den fjortonde januari 1979 stod han för fem fullträffar när Barcelona vann med hela 9–0. För laget som helhet gick det dock sämre denna säsong. Barcelona slutade femma i ligan 1978/79, nio poäng bakom mästarna Real Madrid.

Seger i Cupvinnarcupen

I spanska cupen åkte Barcelona ut redan i åttondelsfinalen mot Valencia. Man vann visserligen första mötet med 4–1, men Valencia vann returen med 4–0. I Cupvinnarcupen gick det dock bättre för Barcelona 1978/79. Under hösten slog man ut Sjachtar Donetsk (3–0 hemma, 1–1 borta) och Anderlecht (förlust 3–0 borta, seger 3–0 hemma följt av 4–1 på straffar). I vårens kvartsfinaler föll man med 2–1 i första mötet borta mot Ipswich Town. Barcelona vann dock med 1–0 hemma och gick vidare på fler gjorda bortamål.

Det blev sedan två 1–0-segrar över Beveren innan man tog sig an Fortuna Düsseldorf i finalen på St. Jakob-stadion i Basel. Lagen gjorde två mål var i första halvlek. Efter en mållös andra halvlek gick matchen till förlängning. Rexach och Krankl gjorde varsitt mål i förlängningen innan Wolfgang Seel reducerade. Närmare än så kom dock inte tyskarna och Barcelona tog hem segern i Cupvinnarcupen med 4–3.

Laguppställning Cupvinnarcupfinalen 1979: 1 Pedro Artola – 2 Rafael Zuviría, 3 Migueli, 4 Quique Costas (14 Francisco Martínez, 68), 5 José Albaladejo (12 Antonio de la Cruz, 57) – 8 Tente Sánchez, 6 Johan Neeskens, 10 Juan Manuel Asensi – 7 Carles Rexach, 9 Hans Krankl, 11 Carrasco.

Tröjorna

Säsongerna 1977/78 och 1978/79 spelade Barcelona i likadana tröjor som man gjort tidigare under 1970-talet. Den enda skillnaden var tröjnumren som hade en ny kantig stil med en outline. Även den gula bortatröjan var likadan som tidigare, även om den sällan kom till användning. Ett tillfälle då Barcelona spelade i gult var bortamatchen mot Ipswich i UEFA-cupen i november 1977.

13 januari 2025

Real Madrid 1974–1977

1974/75: Real Madrid tar hem dubbeln med ny tränare

Efter VM i Västtyskland 1974 tog Jugoslaviens förbundskapten Miljan Miljanić över som huvudtränare för Real Madrid. Bland de nya spelarna 1974/75 fanns tyske världsmästaren Paul Breitner från Bayern München och argentinske anfallaren Roberto Martínez från Español. Argentinarens ankomst innebar att hans landsman Oscar Más återvände till River Plate efter bara en säsong. Dessutom avslutade 35-årige Ignacio Zoco karriären.

Tränare Miljanić fick en utmärkt start på sin karriär i Real Madrid. Laget förlorade bara en av de tjugosex första ligamatcherna. Man tog över serieledningen i den sjätte omgången och behöll den säsongen ut trots tre förluster på de åtta sista matcherna. Real Madrid slutade därmed tolv poäng före tvåan Real Zaragoza och tog sin sextonde ligatitel. I Cupvinnarcupen slog laget ut isländska Fram från Reykjavik (2–0, 6–0) och Austria Wien (3–0, 2–2). Kvartsfinalen mot Röda Stjärnan slutade 2–2 efter att lagen vunnit varsin match med 2–0. Efter en mållös förlängning tog sig jugoslaverna vidare genom att vinna med 6–5 på straffar.

Precis som 1974 skulle Real Madrid vinna spanska cupen även 1975 och därmed ta hem ”dubbeln”. På vägen till finalen slog man ut Orense (0–0, 3–1), Las Palmas (0–4, 5–0) och Real Zaragoza (2–2, 2–1). I finalen på Vicente Calderón-stadion mötte man lokalkonkurrenten Atlético Madrid. Det blev inga mål vare sig under ordinarie speltid eller i förlängningen. Matchen avgjordes därför genom straffsparksläggning och där var Real det bättre laget som vann med 4–3.

Laguppställning spanska cupfinalen 1975: Miguel Ángel – Juan Carlos Touriño (José Heredia, 99), Pirri, José Antonio Camacho, Francisco Uría – Vicente del Bosque, Alberto Vitoria, Benito Rubiñán – Amancio Amaro, Santillana, Roberto Martínez (Francisco Aguilar, 105).

Camacho spelade samtliga 47 liga- och cupmatcher under 1974/75. Santillana blev lagets bäste målskytt med totalt 23 mål varav sjutton i ligan vilket gav en delad andraplats i skytteligan. Hans anfallskollega Martínez stod för 22 fullträffar varav femton i ligan. Observera att lagets två tyskar, Breitner och Netzer, inte deltog i någon av de spanska cupmatcherna. Däremot var de ordinarie startspelare i ligamatcherna.

1975/76: Ligamästare och semifinal i Europacupen

Sommaren 1975 förstärkte Real Madrid laget med högerbacken Juan Sol från Valencia. Samtidigt försvann Juan Verdugo till Español.

Real Madrid inledde ligasäsongen 1975/76 med fjorton matcher utan förlust. Första förlusten kom den tjugoåttonde december då Barcelona vann med 2–1. Efter seger över Granada blev det ytterligare två förluster, först i derbyt mot Atlético Madrid och sedan mot Racing Santander. Laget kom dock tillbaka och vann sju av åtta matcher. Det blev sedan fyra segrar och tre förluster på de åtta sista matcherna vilket var tillräckligt för att försvara ligatiteln. Real slutade fem poäng före tvåan Barcelona.

I spanska cupen åkte Real Madrid ut mot Tenerife redan i åttondelsfinal, men i Europacupen gick man längre. Under hösten 1975 slog man ut Dinamo Bukarest (4–1, 0–1) och Derby County (1–4, 5–1 efter förlängning). I dubbelmötet med Derby County stod för övrigt engelsmännens Charlie George för fyra mål efter ett hattrick i första matchen. Men spanjorerna vände alltså till seger i returen. Det blev sedan kvartsfinaler mot västtyska ligamästarna Borussia Mönchengladbach i mars 1976. Första matchen, som spelades i Düsseldorf, slutade 2–2. Även returen slutade oavgjort, 1–1, och Real gick därmed vidare tack vare fler gjorda bortamål. I semifinalerna mötte man ännu ett tyskt lag, Bayern München som var med i turneringen som regerande Europacupvinnare. Första matchen i Madrid slutade 1–1, men i returen vann tyskarna med 2–0 och tog sig till sin tredje raka final.

1976/77: Sämsta säsongen på 29 år

1976 lämnade några av de äldre spelarna Real Madrid, däribland Amancio som avslutade karriären och Günter Netzer som gick över till schweiziska Grasshoppers. Ny i laget 1976/77 var danske anfallaren Henning Jensen från Mönchengladbach.

Säsongen 1976/77 gick det betydligt sämre för Real Madrid än tidigare. Laget vann bara tolv ligamatcher och förlorade lika många vilket gav en niondeplats i tabellen. Det var klubbens sämsta placering sedan 1947/48. Inte heller i cuperna gick det något vidare. Laget åkte ut mot Hércules i tredje omgången av spanska cupen och i Europacupen slog man ut polska Stal Mielec innan man förlorade mot belgiska Club Brugge.

Tröjorna

Den vita hemmatröjan och den blå bortatröjan av märket Mont-halt var likadan som tidigare. Därutöver spelade Real Madrid i ett helt svart matchställ i bortamatchen mot isländska Fram i september 1974.

11 januari 2025

Real Madrid 1971–1974

1971/72: Real Madrid spanska mästare

Inför säsongen 1971/72 föryngrade Real Madrid sin spelartrupp. Gento hade avslutat karriären och flera andra spelare såldes. In kom istället målvakten Mariano García Remón, backen Juan Verdugo och anfallaren Santillana. Remón hade tillhört klubbens juniorlag, men varit utlånad till Oviedo under 1970/71. Verdugo kom från Córdoba och Santillana värvades från Racing Santander.

Laget fick en perfekt start på den nya säsongen med tre raka segrar vilket gjorde att man tidigt gick upp i serieledning. På de tjugotre första matcherna blev det bara en förlust, 2–0 borta mot Las Palmas den fjärde december. Det blev sedan fem förluster på de elva sista matcherna, men trots det kunde varken Valencia eller Barcelona komma ikapp. Real Madrid blev därmed spanska mästare 1971/72 och tog sin femtonde ligatitel.

I spanska cupen, eller Copa del Generalísimo som den hette under Franco-regimens tid, slog Real Madrid ut San Andrés (1–1 borta, 5–1 hemma) och Español (3–0 hemma, förlust 1–3 borta). I semifinalerna åkte man emellertid ut mot Valencia efter en 1–0-förlust borta och sedan en mållös retur. Laget deltog även i den första upplagan av UEFA-cupen 1971/72. Där slog Real ut schweiziska Basel (seger med 2–1 både hemma och borta), men i andra omgången åkte man ut på bortamålsregeln mot PSV Eindhoven. Spanjorerna vann med 3–1 hemma medan holländarna vann med 2–0 i returen.

Ordinarie laguppställning: García Remón – Juan Verdugo, Gregorio ”Goyo” Benito, Ignacio Zoco, Juan Carlos Touriño – Manuel Velázquez, Ramón Grosso, Pirri – Amancio, Santillana, Francisco Aguilar.

Verdugo och Santillana spelade samtliga 44 liga- och cupmatcher. Den senare blev även lagets bäste målskytt med totalt femton mål varav tio i ligan. Dessutom stod mittfältaren Pirri för fjorton fullträffar varav elva i ligan.

1972/73: Semifinal i Europacupen

Som regerande ligamästare deltog Real Madrid i Europacupen för mästarlag 1972/73. I första omgången slog man ut isländska Keflavik efter seger med 3–0 hemma och 1–0 borta. Därefter blev det förlust med 2–1 i första mötet med rumänska Arges Pitesti, men Real Madrid vände till seger med 3–1 hemma. I kvartsfinalerna mot Dynamo Kiev i mars 1973 blev det först en mållös match i Odessa innan spanjorerna tog sig vidare genom en 3–0-seger på hemmaplan. Anledningen till att första matchen spelades i Odessa var att planen i Kiev var frusen. Motståndare i semifinalerna var Ajax som hade vunnit turneringen två år i rad. Holländarna visade sig bli för svåra. De tog sig till sin tredje raka final efter seger med 2–1 i Amsterdam och 1–0 i Madrid.

Det gick inte lika bra i ligan för Real Madrid 1972/73 som föregående säsong. Laget fick nöja sig med fjärde plats vilket åtminstone gav en plats i UEFA-cupen. I spanska cupen åkte man ut direkt i åttondelsfinal mot Sporting Gijón som vann med 1–0 hemma och spelade 1–1 borta.

De som spelade mest denna säsong var Goyo, Zoco, Pirri och Velázquez. Samtliga spelade totalt 39 liga- och cupmatcher. Santillana blev återigen lagets bäste målskytt med femton mål varav tio i ligan och fem i Europacupen.

1973/74: Utländska förstärkningar

Sommaren 1973 fick spanska klubbar återigen möjlighet att värva utländska spelare. Real Madrid utnyttjade detta genom att värva tyske mittfältaren Günter Netzer från Borussia Mönchengladbach samt argentinske anfallaren Oscar Más från River Plate. Nya i laget var också 18-årige vänsterbacken José Antonio Camacho (Albacete), försvararen Benito Rubiñán (Deportivo La Coruña) samt mittfältaren Vicente del Bosque som kom tillbaka till klubben efter att ha varit utlånad till Castellón.

Real Madrid stod för en svag säsong i ligan 1973/74. Laget åkte på tretton förluster och tog lika många segrar vilket bara gav en åttondeplats i tabellen. De dåliga resultaten med bara fem segrar på de arton första matcherna gjorde att lagets tränare sedan 1960, Miguel Muñoz, fick sparken i januari 1974. Luis Molowny ledde därefter laget under resten av säsongen. I september 1973 hade Real Madrid dessutom åkt ur UEFA-cupen mot Ipswich Town i första omgången. Engelsmännen vann med 1–0 hemma och returen i Madrid blev mållös. Däremot gick det bättre i spanska cupen. Laget slog ut Real Betis (1–1, 7–1), Granada (0–0, 7–3) och Las Palmas (5–0, 2–1). I finalen på Vicente Calderón-stadion i Madrid besegrade man Barcelona med 4–0 efter mål av Santillana, Rubiñán, Aguilar och Pirri.

Laguppställning spanska cupfinalen 1974: Miguel Ángel – José Luis (ut 84), Pirri, Goyo Benito, Benito Rubiñán – Vicente del Bosque, Manuel Velázquez, Ramón Grosso (ut 84) – Francisco Aguilar, Santillana, José Macanás; avbytare: Juan Carlos Touriño (in 84), Ignacio Zoco (in 84), Rafael Marañón, García Remón.

Tröjorna

Det katalanska företaget Mont-halt levererade tröjorna till Real Madrid mellan 1960 och 1981. Man gjorde inga förändringar avseende tröjornas utseende under denna period, vare sig på den vita hemmatröjan eller den blå bortatröjan. Det innebar en helt enfärgad tröja med rund hals på den långärmade varianten och V-hals på den kortärmade. Halsen på den långärmade fanns för övrigt i två varianter, en tunnare och en tjockare. Den enda utsmyckning på tröjorna var klubbmärket på vänster bröst. Tröjnumren fanns i två olika nyanser av blått. De mörkare var gjorda av textil medan de ljusare numren var gjorda av ett plastliknande material. Mont-halt levererade förresten tröjorna utan nummer eller klubbmärke. Dessa sydde man på själva i Madrid. En speciell detalj på tröjorna var en extra trekantig bit tyg i armhålan. Detta gjorde man tydligen för att spelarna skulle kunna röra sig bättre.

Vid sidan av den vita och den blå tröjan dök i början av 1970-talet en röd tröja upp. Den var i samma stil som de andra och användes tillsammans med röda byxor och strumpor. Här är en video (på spanska) där man berättar om detaljerna på Real Madrids Mont-halt-tröjor.

9 januari 2025

FC Barcelona 1974–1977

1974/75: Förstärkningar med VM-meriter

Efter att ha fört det nederländska landslaget till VM-silver sommaren 1974 återvände Rinus Michels till Barcelona. Från det laget tog han med sig mittfältaren Johan Neeskens som hade vunnit Europacupen med Ajax tre år i rad. Ny i laget var också den brasilianske mittbacken Marinho Péres, även han VM-spelare 1974.

Trots förstärkningarna kunde inte Barcelona försvara sin ligatitel. Laget åkte på tolv förluster – samtliga på bortaplan – vilket gjorde att man fick nöja sig med tredje plats i tabellen, tretton poäng bakom Real Madrid. I Europacupen inledde Barcelona med en mållös match borta mot österrikiska VÖEST Linz, men i returen blev det storseger med 5–0. Därefter blev det återigen en mållös match på bortaplan, denna gång mot Feyenoord. Katalanerna tog sig sedan vidare till kvartsfinalerna via en 3–0-seger i returen, samtliga mål av Carles Rexach. Kvartsfinalerna spelades i mars 1975 och motståndare var svenska mästarna Åtvidaberg, Barcelona vann bägge mötena, först 2–0 hemma och sedan 3–0 borta. I semifinal väntade Leeds United. Engelsmännen vann med 2–1 på Elland Road och efter 1–1 i returen var Barcelona utslagna.

Laguppställning, andra matchen mot Leeds: 1 Sadurni, 2 Marinho, 3 Gallego, 4 Migueli, 5 de la Cruz, 6 Neeskens, 7 Rexach, 8 Heredia, 9 Cruyff, 10 Asensi (Rifé, 46), 11 Clares.

1975/76: Hennes Weisweiler ny tränare

Sommaren 1975 återvände Rinus Michels till Ajax. Som ersättare anlitade Barcelona tysken Hennes Weisweiler som hade fört Borussia Mönchengladbach till tre ligatitlar. Återigen förblev laget obesegrade på hemmaplan, men nio bortaförluster gjorde att man fick nöja sig med andra plats i ligan 1975/76, fem poäng bakom Real Madrid. I höstens UEFA-cupmatcher slog Barcelona ut grekiska PAOK, italienska Lazio och ungerska Vasas. Motståndare i kvartsfinalerna i mars 1976 var bulgariska Levski-Spartak från Sofia. Barcelona vann med 4–0 hemma på Camp Nou. Returen slutade hela 5–4 till bulgarerna, men Barcelona gick alltså vidare med sammanlagt 8–5. Den första semifinalen slutade med en 0–1-förlust hemma mot Liverpool, och efter 1–1 på Anfield var katalanerna utslagna.

1976/77: Rinus Michels återvänder

Efter bara en säsong i Barcelona återvände Hennes Weisweiler till Västtyskland för att ta över 1. FC Köln. Rinus Michels kom tillbaka från Ajax och ledde Barcelona i ytterligare två säsonger. Laget inledde den nya ligasäsongen med fyra segrar och tre förluster på de sju första matcherna. Laget låg då på sjätte plats i tabellen, men en svit på tio matcher utan förlust gjorde att man gick upp i serieledning. En formsvacka följde med sex förluster på tio matcher gjorde dock att Barcelona tappade ledningen till Atlético Madrid. Den tjugonde februari förlorade man med 0–2 hemma mot Athletic Bilbao. Det var den första hemmaförlusten i ligan på nästan fyra år.

På de sju sista matcherna blev det fem segrar och två oavgjorda, men det räckte ändå inte. Barcelona kom på andra plats i ligan även 1976/77, en poäng bakom Atlético Madrid. Asensi spelade samtliga 34 ligamatcher och Clares blev bäste målskytt med 22 ligamål vilket gav en delad andraplats i skytteligan. Johan Cruyff blev lagets näst bäste målskytt med tretton ligamål.

I UEFA-cupen 1976/77 slog Barcelona under hösten ut portugisiska Belenenses (2–2 borta, 3–2 hemma), belgiska Lokeren (2–0 hemma, 1–2 borta) samt Öster från Växjö. Öster besegrade man med sammanlagt 8–1 efter 3–0 borta och 5–1 hemma. I kvartsfinalerna i mars 1977 mötte man Athletic Bilbao som visade sig bli för svåra. Barcelona föll med 2–1 borta och returen slutade oavgjort, 2–2.

Tröjorna

Hemmatröjan av märket Mont-halt var likadan som tidigare. Efter klubbens namnbyte från Club de Fútbol Barcelona till Futbol Club Barcelona uppdaterade man dock klubbmärket med de nya initialerna, från ”C. de F.B.” till ”F.C.B.”. I mitten av 70-talet verkar det dock ha förekommit tröjor med både det gamla och det nya klubbmärket. Den vita bortatröjan var kvar sen tidigare, men i bortamatchen mot Liverpool i april 1976 dök Barcelona upp i nya tröjor. Dessa var gula med en röd och blå diagonal, men saknade klubbmärke. Klubbmärket var dock på plats vid nästa tillfälle som tröjan kom till användning, nämligen mot Öster i december 1976.

7 januari 2025

CF Barcelona 1970–1974

Säsongen 1970/71 slutade Barcelona på andra plats i spanska ligan. Laget tog lika många poäng som mästarna Valencia, men resultaten i inbördes möten avgjorde tabellplaceringen. Barcelona vann dock spanska cupen efter att ha besegrat just Valencia med 4–3 efter förlängning. Laget deltog även i den sista upplagan av den europeiska Mässcupen (från och med 1971/72 ersattes den av UEFA-cupen). I första omgången slog man ut polska Katowice, men därefter blev det förlust med 1–2 både hemma och borta mot Juventus. Carles Rexach gjorde sjutton ligamål och blev delad vinnare av skytteligan tillsammans med Gárate i Atlético Madrid. Tränare var engelsmannen Vic Buckingham som hade kommit till Barcelona i december 1969.

Laguppställning spanska cupfinalen 1971: 1 Reina, 2 Rifé, 3 Eladio, 4 Torres, 5 Gallego, 6 Costas, 7 Rexach, 8 Marcial (Fusté, 30), 9 Dueñas (Alfonseda, 63), 10 Zabalza, 11 Asensi; avbytare: Sadurni (målvakt), Paredes.

1971: Rinus Michels ny tränare

Inför 1971/72 tog holländaren Rinus Michels över som tränare för Barcelona. Under hans första säsong slutade laget trea i ligan och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Som regerande spanska cupvinnare deltog Barcelona i Cupvinnarcupen 1971/72. Där slog man ut nordirländska Distillery i första omgången innan man åkte ut mot rumänska Steaua Bukarest. Det gick inte heller något vidare i UEFA-cupen 1972/73. Den gången blev det uttåg direkt i första omgången efter två förluster mot Porto, 1–3 borta och 0–1 hemma. I ligan fick laget nöja sig med andra plats, två poäng bakom mästarna Atlético Madrid.

1973: Johan Cruyff anländer till Barcelona

Bland nyförvärven 1973/74 fanns holländaren Johan Cruyff och peruanen Hugo Sotil. Cruyff anlände från Ajax i oktober 1973 och övergångssumman på sex miljoner holländska gulden gjorde honom till världens dyraste spelare. Tidigare under hösten hade Barcelona återigen åkt ur UEFA-cupen i första omgången, denna gång mot franska Nice. I ligan gick det däremot bättre. Det blev visserligen tre förluster på de fem första ligamatcherna, men med Cruyff i laget radade man upp segrar. Från början av december till slutet av januari vann Barcelona nio raka ligamatcher. Den förlustfria sviten sträckte sig över tjugosex matcher, från den sjunde oktober till den tjugoförsta april. Laget avslutade ligaspelet med två förluster och däremellan en seger på de tre sista matcherna. Barcelona blev därmed spanska mästare 1973/74, åtta poäng före tvåan Atlético Madrid. Det var klubbens nionde ligatitel och den första sedan 1960.

Asensi, Sotil, Pérez och de la Cruz spelade samtliga 34 ligamatcher. Bästa målskytt blev Marcial med sjutton ligamål vilket gav en andraplats i skytteligan. Cruyff stod för sexton ligamål och även Asensi och Sotil kom upp i tvåsiffrigt med sina elva mål var. Laget tog sig även till final i spanska cupen där det dock blev förlust med 4–0 mot Real Madrid. Efter säsongen lämnade Rinus Michels Barcelona tillfälligt för att ta leda det holländska landslaget under VM i Västtyskland 1974.

Tröjorna

Mont-halt levererade tröjorna till Barcelona på 1970-talet. Den långärmade varianten med rund hals var likadan som på 60-talet, men den kortärmade hade en enkel V-hals istället för krage som tidigare. Det fanns även en vit bortatröja som endast kom till användning ett fåtal gånger. Till denna tröja använde man de ordinarie blå byxorna och rödblå strumporna som hörde till hemmastället. I november 1973 bytte klubben namn från Club de Fútbol Barcelona till Futbol Club Barcelona. Tröjor med det gamla klubbmärket med initialerna ”C. de F.B.” användes dock i några år till.