Kategori: Uncategorized

13 maj 2023

Como 1980/81

Efter att ha vunnit Serie B var Como tillbaka i högsta serien 1980/81. Det var klubbens sjätte säsong i Serie A och den första sedan 1975/76. Laget fick tuffast tänkbara start då man i de tre första omgångarna mötte Roma, Juventus och Inter. Förlusterna mot de två förstnämnda var inte oväntade, men i tredje omgången besegrade man faktiskt Inter med 1–0. Under första hälften av säsongen blev det fem segrar, tre oavgjorda och sju förluster. Förutom Inter besegrade man Udinese, Fiorentina, Perugia och Cagliari, samtliga på hemmaplan.

Como inledde andra hälften av säsongen med att spela oavgjort, 1–1, mot Roma innan man föll mot Juventus och Inter. Det blev bara tre segrar under vårsäsongen, hemma mot Avellino, Pistoiese och Bologna. Därtill blev det sex oavgjorda och lika många förluster. Laget tog därmed 25 poäng, lika många som Ascoli, Avellino, Brescia och Udinese. Como slutade på trettonde plats i Serie A 1980/81 och klarade sig därför kvar med nöd och näppe.

Como i Coppa Italia och Mitropa Cup 1980/81

I italienska cupens gruppspel i augusti och september 1980 blev det två segrar och två oavgjorda matcher. Como förlorade mot Monza (2–0) och Cagliari (2–1) och fick 0–0 både mot Foggia och SPAL. Laget kom därmed sist i gruppen och var utslaget.

Como deltog även i Mitropa Cup 1980/81. Under hösten mötte man NK Zagreb (seger med 2–0), Tatran Presov från Tjeckoslovakien (förlust med 4–1) och Csepel från Ungern (0–0). Under våren 1981 blev det förlust med 2–1 mot NK Zagreb, seger med 1–0 över Tatran Presov och seger med 2–1 mot Csepel. Como slutade därmed på tredje plats i turneringen.

Försvararna Silvano Fontolan och Pietro Vierchowod samt mittfältarna Giancarlo Centi och Massimo Mancini spelade samtliga 30 ligamatcher. Marco Nicoletti blev lagets bäste målskytt med sex ligamål. Tränare var Giuseppe Marchioro som först hade kommit till klubben 1973. Han tränade sedan Cesena och Milan 1975–78 innan han återvände till Como. Se komplett spelarstatistik på Museo del Como.

Tröjorna

Superga levererade tröjorna till Como 1980/81. Hemmastället gick helt i blått. Den långärmade varianten hade rund hals medan den kortärmade hade krage. Det fanns två reservtröjor, en vit och en röd. Den vita använde man tillsammans med blå byxor och vita strumpor. Borta mot Napoli spelade Como i röda tröjor, vita byxor och röda strumpor.

11 maj 2023

Catanzaro 1980/81

Inför 1980/81 anlitade Catanzaro den gamle landslagsbacken Tarcisio Burgnich som ny tränare. Han hade inlett sin tränarkarriär med två säsonger i Serie C-klubben Livorno och gjorde nu sin första säsong som tränare i Serie A.

Säsongen började med gruppspelet i italienska cupen där Catanzaro besegrade Lecce och Perugia. Båda matcherna slutade 1–0 efter mål av nyförvärvet från Sampdoria, Giorgio De Giorgis. Därefter blev det förlust mot Torino (3–1) och Bari (2–0) vilket innebar att Catanzaro kom trea i gruppen och var därmed utslaget.

Under första hälften av Serie A-säsongen 1980/81 tog Catanzaro tre segrar, mot Torino, Como och Ascoli, samtliga på hemmaplan. Därtill blev det åtta oavgjorda och fyra förluster. Resultaten under andra hälften av säsongen var snarlika. Det blev tre segrar, hemma mot Udinese samt borta mot Ascoli och Pistoiese. Det blev också nio oavgjorda och tre förluster. Catanzaro tog därmed 29 poäng, lika många som Bologna, och kom på åttonde plats i tabellen. De sjutton oavgjorda matcherna var mest i serien tillsammans med Brescia.

Högerbacken Giuseppe Sabadino och mittfältaren Giorgio Boscolo spelade samtliga 30 ligamatcher. Massimo Palanca blev lagets bäste målskytt med tretton ligamål och kom tvåa i skytteligan efter Romas Roberto Pruzzo.

Ennerre levererade tröjorna som var av samma modell som tidigare. En skillnad var att man inte längre hade nummer på byxorna.

9 maj 2023

Cagliari 1980/81

Cagliari inledde säsongen 1980/81 med att besegra Monza (1–0) och Como (2–1) i italienska cupens gruppspel. Därefter blev det oavgjort (2–2) mot Foggia innan man förlorade med 3–2 mot SPAL i sista matchen. Resultatet i den sista matchen innebar att SPAL tog hem gruppsegern och gick vidare till kvartsfinal medan tvåan Cagliari var utslaget.

I ligaspelet 1980/81 vann Cagliari åtta matcher, spelade fjorton oavgjorda och förlorade åtta matcher. Det gav en sjätteplats i tabellen, en poäng före Bologna och två poäng efter Fiorentina.

Målvakten Roberto Conti samt ytterbackarna Claudio Azzali och Oreste Lamagni spelade samtliga trettio ligamatcher. Franco Selvaggi blev lagets bäste målskytt med åtta ligamål. Nya i laget var mittfältaren Roberto Tavola och anfallaren Pietro Paolo Virdis som båda kom på lån från Juventus. Tränare var Mario Tiddia som efter säsongen lämnade klubben för att ta över Pescara.

Hemmatröjan var vit med vit krage samt röd och mörkblå hals och muddar. Byxorna var vita med en röd och mörkblå rand längs sidorna och strumporna var vita. Bortatröjan var delad i en röd och en mörkblå hälft och hade V-hals. Till denna tröja använde man mörkblå byxor och strumpor.

7 maj 2023

Brescia 1979–1981

Säsongen 1979/80 var Luigi Simonis andra som tränare för Brescia. Anfallaren Oriano Grop försvann till SPAL efter bara ett år och Simoni ersatte honom med Domenico Penzo från Monza. Nya i laget var också mittfältarna Pietro Biagini (Ternana), Claudio Maselli (Bologna) och Sandro Salvioni (Bologna).

I italienska cupens gruppspel i augusti/september mötte Brescia Lazio, Matera, Udinese och Pistoiese. Efter förlust mot Lazio (0–2) och Udinese (0–1), oavgjort 0–0 mot Matera och seger med 1–0 över Pistoiese kom Brescia trea i gruppen och var därmed utslaget.

Brescia i Serie B 1979/80

Brescia inledde Serie B-spelet 1979/80 med fem förluster och bara en seger (5–2 mot Lanerossi Vicenza) på de åtta första matcherna. Men i och med segern över Atalanta i nionde omgången började laget klättringen uppåt i tabellen. Efter halva säsongen stod Brescia på åtta segrar och tjugo poäng. Under andra hälften av säsongen blev det nio segrar, sju oavgjorda och tre förluster. Det gav totalt 45 poäng och en tredjeplats i tabellen vilket innebar uppflyttning till Serie A.

Målvakten Astutillo Malgioglio och backen Dino Galparoli spelade samtliga 38 ligamatcher under säsongen. Domenico Penzo blev bäste målskytt med tolv ligamål.

Brescia i Serie A 1980/81

Inför 1980/81 lämnade Luigi Simoni klubben för att ta över Genoa. Som ersättare anlitade Brescia Alfredo Magni från Monza. Bland de nya spelarna i laget fanns försvararna Giuliano Groppi (Catanzaro) och Maurizio Venturi (Bolzano), mittfältarna Roberto Bergamaschi (lån från Inter) och Marco Torresani (Parma) samt anfallaren Ezio Sella (Fiorentina).

I italienska cupens gruppspel blev det två oavgjorda (1–1 både mot Genoa och Udinese) och två förluster (0–1 mot Juventus och 0–2 mot Taranto). Brescia kom därför sist i gruppen och var återigen utslaget.

Livet i Serie A 1980/81 skulle visa sig bli tufft för Brescia. Det blev bara fyra segrar på hela säsongen. Två av dem kom mot Cagliari och de andra två kom borta mot Bologna och hemma mot Como. Därutöver blev det sjutton oavgjorda, vilket var mest i serien jämte Catanzaro, samt nio förluster. Brescia tog 25 poäng, lika många som Ascoli, Avellino, Como och Udinese. Inbördes möten avgjorde tabellplaceringen mellan dessa lag. Brescia hade sämst resultat och slutade på fjortonde plats vilket innebar nedflyttning till Serie B.

Malgioglio, Galparoli och Venturi spelade samtliga 30 ligamatcher. Brescia gjorde inte mer än nitton ligamål och Domenico Penzo blev bäste målskytt med blott fyra mål.

Tröjorna

Umbro tillverkade tröjorna, men de var märkta Tepa Sport. Den kortärmade blå hemmatröjan hade vit V-hals med blå ränder medan den långärmade varianten hade krage. Tillsammans med denna tröja använde man antingen vita eller blå byxor samt blå strumpor. Bortatröjan var vit med blå detaljer och användes med vita byxor och strumpor.

5 maj 2023

Bologna 1980/81

Inför 1980/81 anlitade Bologna Luigi Radice som ny tränare. Han kom närmast från Torino varifrån han fick sparken i februari 1980. Laget inledde säsongen med gruppspelet i italienska cupen där man först besegrade Pisa (2–1) och sedan spelade oavgjort (1–1) mot Napoli. Därefter besegrade man både Lanerossi Vicenza (3–0) och Sampdoria (1–0). Bologna vann gruppen på bättre målskillnad än Napoli och tog sig till kvartsfinalerna som spelades i mars 1981. Där slog man ut Lazio efter seger med 2–0 både hemma och borta. I semifinalerna mot Torino tog det emellertid stopp efter 2–2 hemma och förlust med 3–2 borta.

Bologna sjua i Serie A 1980/81

Bologna var ett av tre lag som inledde Serie A-säsongen 1980/81 med fem minuspoäng på grund av inblandning i den så kallade Totonero-skandalen 1980 med uppgjorda matcher. De andra två var Avellino och Perugia. Av de tre lagen klarade sig Bologna bäst. Laget höll sig på tryggt avstånd från nedflyttningsstrecket och slutade på sjunde plats, samma placering som föregående säsong. Hade det inte varit för de fem minuspoängen hade Bologna slutat femma.

Mittbacken Klaus Bachlechner samt mittfältarna Franco Colomba och Danilo Pileggi spelade samtliga 30 ligamatcher under säsongen. Giuliano Fiorini blev lagets bäste målskytt med sju ligamål. Till denna säsong fick de italienska klubbarna återigen värva utländska spelare. Bologna hämtade brasilianske anfallaren Enéas från Portuguesa som stod för tre ligamål på tjugo matcher.

Tröjorna

Tepa Sport levererade tröjorna till Bologna 1980/81, precis som var fallet 1979/80. I de flesta matcher använde man samma hemmatröja som föregående säsong, men borta mot Como och hemma mot Torino i maj 1981 spelade Bologna i tröjor med V-hals. Dessa hade en ljusare röd nyans än de andra tröjorna. Den långärmade hemmatröjan fanns i en variant med krage och användes åtminstone i bortamatchen mot Roma i februari 1981. Se bilderna på AS Roma Ultras. Bortatröjan var ny för säsongen och var vit med röda och mörkblå ränder upptill. Denna modell hade vit krage, men till nästa säsong bytte man till mörkblå krage.

3 maj 2023

Avellino 1980/81

Avellino startade säsongen 1980/81 med fem minuspoäng som straff för att klubben varit inblandad i uppgjorda matcher; den så kallade Totonero-skandalen 1980. Men innan ligaspelet drog igång spelade man gruppspelet i italienska cupen. Avellino spelade först oavgjort, 1–1, mot Milan. Sedan besegrade man Palermo (1–0) och Catania (4–1). I sista matchen mötte man det andra Milano laget, Inter. Även denna match slutade 1–1 vilket innebar att Avellino vann gruppen och avancerade till kvartsfinalerna. Dessa spelades i mats och april 1981 och motståndare var Juventus. Avellino föll med 1–3 hemma och 2–3 borta och var därmed utslaget.

Avellino tia i Serie A 1980/81

På de trettio ligamatcherna 1980/81 blev Avellinos resultat helt jämnt fördelat mellan segrar, oavgjorda och förluster. Det blev tio segrar, tio oavgjorda och tio förluster. Detta gav tjugofem poäng, lika många som Ascoli, Brescia, Como och Udinese. Inbördes möten avgjorde tabellplaceringen. Avellino hade bäst resultat och kom på tionde plats medan Brescia kom på fjortonde plats och åkte ur. Det hela avgjordes i sista omgången då Avellino lyckades få oavgjort, 1–1, hemma mot ligatvåan Roma. En annan match värd att nämna är bortamatchen mot Udinese den 14 december. Matchen slutade 5–4 till Udinese och var den målrikaste i Serie A denna säsong.

Ordinarie laguppställning: 1 Stefano Tacconi – 6 Salvatore Di Somma – 2 Sergio Giovannone (Franco Ipsano Passione), 5 Cesare Cattaneo, 3 Paolo Beruatto – 4 Pellegrino Valente, 8 Lorenzo Ferrante (Giorgio Repetto), 10 Beniamino Vignola – 7 Mario Piga, 9 Juary (Giuseppe Massa), 11 Antonio Criscimanni.

Målvakten Tacconi spelade samtliga trettio ligamatcher och Vignola blev bäste målskytt med sex mål. En nyhet denna säsong var att klubbarna återigen fick värva utländska spelare. Avellino värvade brasilianaren Juary från mexikanska Tecos de la UAG. Han stod för fem ligamål på tolv matcher under sina första säsong i Italien, men en skada hindrade honom från att spela fler matcher. Även tränaren Luís Vinício var brasilianare och ny i klubben. Han kom närmast från Napoli.

Tröjorna

Adidas levererade tröjorna till Avellino 1980/81. Den kortärmade gröna hemmatröjan fanns i två varianter: med grön V-hals och gröna muddar eller med vit krage. Den långärmade varianten hade rund vit hals. Den vita reservtröjan kom till användning i bortamatchen mot Pistoiese och var i samma stil som hemmatröjan. Byxor och strumpor var i klassisk Adidas-stil med tre ränder på sidorna av byxorna respektive upptill på strumporna.

1 maj 2023

Ascoli 1980/81

Ascoli inledde säsongen 1980/81 med gruppspelet i italienska cupen. Där blev det seger över Varese (1–0) och Verona (2–0) innan man förlorade mot Pescara (1–2). Sista matchen mot Lazio slutade mållös. Ascoli kom tvåa i tabellen efter Lazio och var därmed utslaget.

Föregående säsong hade Ascoli slutat på fjärde plats i Serie A, men 1980/81 gick det inte lika bra. Efter sju förluster på de tolv första matcherna lämnade tränaren Giovan Battista Fabbri klubben. Hans ersättare hette Carlo Mazzone och kom närmast från Catanzaro. Efter ytterligare en förlust mot Torino (0–3) avslutade Ascoli första hälften av säsongen med två 1–0-segrar över Fiorentina och Brescia. Under andra hälften av säsongen hade laget stora problem med målskyttet. Hälften av de avslutande sexton matcherna slutade 0–0 och man vann bara en enda match – 2–1 borta mot Inter i 27:e omgången.

Ascoli gjorde, jämte Perugia, minst mål i Serie A denna säsong, endast arton stycken på trettio matcher. Tillsammans med fyra andra lag – Avellino, Brescia, Como och Udinese – tog Ascoli 25 poäng i Serie A 1980/81. Efter att ha räknat ihop inbördes möten mellan dessa fem lag kom Ascoli på elfte plats i tabellen. Försvararen Eugenio Perico samt mittfältarna Gianfranco Bellotto, Adelio Moro och Fortunato Torrisi spelade samtliga 30 ligamatcher. Alessandro Scanziani blev lagets bäste målskytt med fem ligamål.

Ascoli vinner nyårsturneringen 1980/81

Ascoli deltog även i Torneo di Capodanno (nyårsturneringen) som anordnades för att de sexton Serie A-lagen skulle ha matcher att spela under landslagsturneringen Mundialito 1980. Turneringen spelades i januari 1981, men finalen avgjordes inte förrän i juni samma år. Ascoli vann sin grupp genom att besegra Catanzaro (1–0) och spela 2–2 mot Napoli. Laget slog sedan Fiorentina med 2–1 i semifinalen. Det blev samma siffror i finalen mot Juventus den 14 juni och Ascoli vann därmed turneringen.

Ascolis laguppställning i finalen: 1 Felice Pulici – 2 Donato Anzivino, 5 Angiolino Gasparini, 6 Eugenio Perico, 3 Simone Boldini – 7 Carlo Trevisanello, 4 Gianfranco Bellotto, 8 Adelio Moro, 10 Alessandro Scanziani – 9 Pietro Anastasi (W.Gibellieri, 90), 11 Fortunato Torrisi (Gilberto Mancini, 86). Trevisanello och Moro (straff) gjorde målen för Ascoli.

Tröjorna

Hemmatröjan var svartvitrandig och hade vit krage med svart V-hals. På den kortärmade varianten var numren i vitt på en svart ruta medan de var svarta på en vit ruta på den långärmade varianten. Byxorna var vita och strumporna var vita med två svarta ränder upptill. Bortatröjan var blå med tre vita och två svarta ränder längs ärmarna. Till denna tröja använde man blå byxor och strumpor.

21 januari 2023

Premier League 1994/95

Blackburn Rovers vann Premier League 1994/95 och tog sin första ligatitel på 81 år – senast man blev engelska mästare var säsongen 1913/14. Blackburn kämpade med Manchester United om ligatiteln och avgörandet kom inte förrän i sista omgången. United låg två poäng efter ledande Blackburn och behövde vinna mot West Ham. Matchen slutade dock 1–1 och Blackburn tog därför hem titeln trots att man förlorade med 2–1 mot Liverpool.

Ligasegern innebar att Blackburn kvalificerade sig för Champions League medan tvåan Manchester United fick en plats i UEFA-cupen. Även Nottingham Forest, Liverpool och Leeds United, som kom på platserna tre, fyra och fem, kvalificerade sig för UEFA-cupen. Liverpool tog även hem Ligacupen efter att ha besegrat division ett-laget Bolton Wanderers med 2–1 i finalen på Wembley. Everton, som slutade på femtonde plats i tabellen, vann FA-cupen efter seger med 1–0 över Manchester United i finalen. Segern gav dem en plats i Cupvinnarcupen 1995/96.

Efter säsongen 1994/95 skulle Premier League bantas från 22 till 20 lag. Därför åkte de fyra sämsta lagen ur och bara två lag från division ett gick upp. De fyra som åkte ur var Crystal Palace, Norwich City, Leicester City och Ipswich Town.

Inför säsongen slog Blackburn Rovers det engelska transferrekordet när man betalade fem miljoner pund för Norwich Citys anfallare Chris Sutton. I januari 1995 slog även Manchester United rekordet när man betalade sex miljoner pund för anfallaren Andy Cole från Newcastle United. I affären ingick dessutom Keith Gillespie, värderad till en miljon pund, som gick motsatt håll.

Skytteligavinnare i Premier League 1994/95 blev Alan Shearer, Blackburn Rovers, med 34 mål. Han blev dessutom utsedd till årets spelare av spelarföreningen PFA. Årets unga spelare, utsedd av PFA, blev Robbie Fowler, Liverpool. Fotbollsskribenterna FWA (Football Writers’ Association) utsåg tyske anfallaren Jürgen Klinsmann, Tottenham Hotspur, till årets spelare.

Laguppställningar Premier League 1994/95 (OpenOffice-kalkylblad)

Tröjorna

Här är alla hemmatröjor i Premier League 1994/95. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.

Åtta olika tröjtillverkare levererade tröjor till nitton av lagen i Premier League 1994/95. Mest förekommande var Umbro med sju lag, Asics med fyra lag och Pony med tre lag. Adidas, Mitre, Nike, Nutmeg och Puma hade kontrakt med varsitt lag. Därtill producerade tre av lagen sina egna tröjor.

Umbro – Chelsea, Everton, Ipswich Town, Manchester City, Manchester United, Nottingham Forest och Tottenham Hotspur
Asics – Aston Villa, Blackburn Rovers, Leeds United och Newcastle United
Pony – Coventry City, Southampton och West Ham United
Adidas – Liverpool
Mitre – Norwich City
Nike – Arsenal
Nutmeg – Crystal Palace
Puma – Sheffield Wednesday
In-house – Leicester City (Fox Leisure), Queens Park Rangers (Clubhouse) och Wimbledon (The Crazy Gang)

Tabell Premier League 1994/95

Här är ligatabellen 1994/95. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.

Pos	Lag	Sp	V	O	F	GM	IM	P
1	Blackburn Rovers	42	27	8	7	80	39	89
2	Manchester United	42	26	10	6	77	28	88
3	Nottingham Forest	42	22	11	9	72	43	77
4	Liverpool	42	21	11	10	65	37	74
5	Leeds United	42	20	13	9	59	38	73
6	Newcastle United	42	20	12	10	67	47	72
7	Tottenham Hotspur	42	16	14	12	66	58	62
8	Queens Park Rangers	42	17	9	16	61	59	60
9	Wimbledon	42	15	11	16	48	65	56
10	Southampton	42	12	18	12	61	63	54
11	Chelsea	42	13	15	14	50	55	54
12	Arsenal	42	13	12	17	52	49	51
13	Sheffield Wednesday	42	13	12	17	49	57	51
14	West Ham United	42	13	11	18	44	48	50
15	Everton	42	11	17	14	44	51	50
16	Coventry City	42	12	14	16	44	62	50
17	Manchester City	42	12	13	17	53	64	49
18	Aston Villa	42	11	15	16	51	56	48
19	Crystal Palace	42	11	12	19	34	49	45
20	Norwich City	42	10	13	19	37	54	43
21	Leicester City	42	6	11	25	45	80	29
22	Ipswich Town	42	7	6	29	36	93	27

Läs mer om Premier League 1994/95 på Wikipedia.

19 januari 2023

Wimbledon 1994/95

Wimbledon vann bara två av de elva första ligamatcherna 1994/95. Förlusten med 0–3 mot Liverpool i elfte omgången var lagets fjärde raka nederlag och innebar att man halkade under nedflyttningsstrecket. Under senare delen av hösten och början av vintern var Wimbledon inne i en bra period med åtta segrar på tretton matcher. Perioden innehöll en serie på sju raka matcher utan förlust och efter den sista av dessa, 2–1 mot Norwich City den 14 januari, var man uppe på sjunde plats i tabellen.

Därefter förlorade man fem av sju matcher, bland dessa säsongens största förlust – 1–7 mot Aston Villa den 11 februari. Förlusterna innebar att laget åkte ner till tolfte plats, men man avslutade säsongen starkt. På de elva sista matcherna blev det fyra segrar, fem oavgjorda och två förluster. Mellan den 11 mars och 1 april vann Wimbledon fyra raka matcher. De fyra sista matcherna slutade alla oavgjort. Först blev det tre raka 0–0-matcher mot Everton, Liverpool och Arsenal och sedan, i sista matchen, blev det 2–2 mot Nottingham Forest. Wimbledon slutade därmed på nionde plats i Premier League 1994/95, tre placeringar sämre än föregående säsong.

I FA-cupen slog Wimbledon ut division tre-laget Colchester United och division ett-laget Tranmere Rovers. Därefter åkte man ut efter förlust med 0–2 mot Liverpool i en omspelsmatch (första matchen hade slutat 1–1). Wimbledon slog ut Torquay United från division tre i Ligacupens andra omgång, men åkte sedan ut efter 0–1 mot Crystal Palace.

Spelarna i Wimbledon 1994/95

Laguppställning: 1 Hans Segers – 37 Kenny Cunningham/2 Warren Barton, 15 Alan Reeves, 28 Andy Thorn, 16 Alan Kimble/12 Gary Elkins – 2 Warren Barton, 4 Vinnie Jones, 12 Gary Elkins/35 Øyvind Leonhardsen, 22 Marcus Gayle – 9 Efan Ekoku/25 Mick Harford, 10 Dean Holdsworth.

Wimbledon värvade flera spelare under hösten. Bland nyförvärven fanns försvararna Alan Reeves (Rochdale), Andy Thorn (Crystal Palace) och Kenny Cunningham (Millwall), norske mittfältaren Øyvind Leonhardsen (Rosenborg) samt nigerianske anfallaren Efan Ekoku (Norwich City). Ekoku blev lagets bäste målskytt med nio ligamål. Högerbacken Warren Barton spelade mest med totalt 45 liga- och cupmatcher varav 39 i ligan. Se spelarstatistik på 11v11.

Tröjorna

Under 1994/95 hade Wimbledon inget kontrakt med någon tröjtillverkare. Istället producerade man tröjorna själva under märket The Crazy Gang. Designen var dock densamma som föregående säsong då Ribero levererade tröjorna. Däremot hade man en ny sponsor i form av datortillverkaren Elonex. En skillnad på årets tröjor var numren och namnen på ryggen. Dessa fick samma typsnitt som Crystal Palace hade på sina tröjor.

17 januari 2023

West Ham United 1994/95

Strax före starten av säsongen 1994/95 tog Harry Redknapp över som manager för West Ham United. Han var tidigare assisterande manager och ersatte Billy Bonds efter att denne avgått. Redknapp fick en tung start med två oavgjorda och tre förluster på de fem första ligamatcherna. På dessa fem matcher gjorde man dessutom bara ett mål, en straffspark av Don Hutchison i förlustmatchen mot Newcastle United (1–3). Första segern kom i sjätte omgången då Tony Cottee gjorde matchens enda mål mot Aston Villa. Efter ännu en förlust, 0–2 hemma mot Arsenal, vann West Ham sedan tre av fem matcher i oktober.

Under de följande månaderna, från november till februari, förlorade West Ham tio av sjutton ligamatcher och sjönk under nedflyttningsstrecket. Laget tog sig emellertid samman och på de avslutande tretton matcherna blev det bara två förluster. Sakta men säkert klättrade West Ham United i tabellen och man slutade på fjortonde plats i Premier League 1994/95.

West Ham slog ut division två-laget Wycombe Wanderers i FA-cupens tredje omgång, men därefter åkte man ut mot Queens Park Rangers. I Ligacupen slog West Ham ut division tre-laget Walsall samt Chelsea innan man förlorade mot Bolton Wanderers.

Spelarna i West Ham United 1994/95

Laguppställning: 1 Ludek Miklosko – 2 Tim Breacker, 5 Alvin Martin, 4 Steve Potts, 3 Julian Dicks – 7 Ian Bishop, 6 Martin Allen, 26 Don Hutchison, 10 John Moncur, 11 Matty Holmes – 27 Tony Cottee.

David Burrows inledde säsongen som vänsterback, men såldes till Everton i september. I affären ingick anfallaren Tony Cottee som gick motsatt väg. Julian Dicks, som hade återvänt till klubben efter ett år i Liverpool, tog då över vänsterbacksplatsen. På mittfältet var John Moncur från Swindon Rown och Don Hutchison från Liverpool nya i laget. Målvakten Miklosko och mittbacken Potts spelade samtliga 48 liga- och cupmatcher under säsongen. Tony Cottee blev bäste målskytt med totalt femton mål varav tretton i ligan. Se statistik på westhamstats.info.

Tröjorna

West Ham United använde samma hemma- och bortatröja 1994/95 som föregående säsong. En skillnad på hemmatröjan var numren på ryggen som fick samma stil som Coventry City, som också hade tröjor från Pony. Namnen på ryggen fanns i två olika typsnitt, ett med seriffer och ett utan. Både varianterna kunde förekomma på olika tröjor i samma match. Pony tog också fram ett tredje matchställ bestående av vita tröjor med vinröda ärmar samt vinröda byxor och strumpor. Denna kombination använde West Ham borta mot Aston Villa i mars 1995. Tröjan kom även till användning i bortamatchen mot Crystal Palace i maj 1995 samt i FA-cupmatchen mot Wycombe Wanderers i januari. I dessa två matcher spelade West Ham i sina ordinarie vita byxor och strumpor.