Coventry slutade på fjortonde plats i ligan 1981/82, två placeringar bättre än året innan. I FA-cupen tog man sig till kvartsfinal där det blev förlust mot West Bromwich och i Ligacupen åkte man ut mot Everton i andra omgången. Paul Dyson och Gary Gillespie spelade mest med 40 ligamatcher var och Mark Hateley blev bäste målskytt med totalt arton mål varav tretton i ligan.
Laguppställning: 1 Jim Blyth/Les Sealey – 2 Danny Thomas, 4 Steve Jacobs, 5 Paul Dyson, 6 Gary Gillespie, 3 Brian Roberts – 7 Steve Whitton/Rudi Kaiser, 8 Gerry Daly/Gerry Francis, 11 Steve Hunt – 9 Garry Thompson, 10 Mark Hateley.
Tröjorna tillverkades av Talbot Sports som även var klubbens huvudsponsor. Talbots logotyp var integrerad i tröjans design i form av ett stort T på framsidan, men detta gick inte hem hos BBC som vägrade sända lagets matcher om de inte bytte tröjor. En ny variant utan reklam togs därför fram som kom att användas i tv-sända matcher. Denna hade stora vita fält på sidorna och helt vit baksida. De kontrasterande färgerna fram och bak gjorde dock att man fick ta fram ytterligare en variant som var mörkblå fram och ljusblå bak. Denna tröja användes i hemmamatchen mot Ipswich i januari 1982. Reservstället var rött och fanns i två varianter i samma stil som hemmatröjorna.
Som regerande ligamästare var Aston Villa kvalificerade för Europacupen 1981/82. Under hösten slog man ut isländska Valur och östtyska BFC Dynamo. I vårens kvartsfinaler besegrades Dynamo Kiev och i semifinalen slog man ut Anderlecht. I finalen som spelades i Rotterdam mötte man Bayern München och det blev Aston Villas Peter Withe som gjorde matchens enda mål i mitten av andra halvlek. Tränaren Ron Saunders var dock inte kvar i klubben längre. Han avgick i februari 1982 efter en kontraktsdispyt med styrelsen och ersattes av assisterande tränaren Tony Barton. I ligan slutade Aston Villa på elfte plats och i FA-cupen åkte man ut mot Tottenham i femte omgången. Även i Ligacupen blev det respass i femte omgången, då West Bromwich blev för svåra.
Laguppställning Europacupfinalen 1982: 1 Jimmy Rimmer – 2 Kenny Swain, 4 Allan Evans, 5 Ken McNaught, 3 Gary Williams – 7 Des Bremner, 10 Gordon Cowans, 6 Dennis Mortimer – 9 Peter Withe, 8 Gary Shaw, 11 Tony Morley. Reservmålvakten Nigel Spink fick hoppa in redan efter fem minuters spel då Jimmy Rimmer blev skadad.
Tröjorna tillverkades av Le coq sportif. Hemmatröjan var vinröd med ljusblå ärmar och ljusblå fält längs sidorna. Byxorna var vita med två vinröda ränder längs sidorna och strumporna var ljusblå med två vinröda ränder upptill. Reservstället bestod av vita tröjor med tunna vinröda ränder, vinröda byxor och vita strumpor. I Europacupfinalen spelade Aston Villa i de vita hemmabyxorna tillsammans med den vita reservtröjan och de vita strumporna. Under klubbmärket återfanns inskriptionen ”European Cup Final / Rotterdam / 1982”.
Arsenal slutade på femte plats i ligan 1981/82, på samma poäng som Tottenham Hotspur, och kvalificerade sig för UEFA-cupen. I FA-cupens tredje omgång blev det förlust mot just Tottenham och i Ligacupen åkte man ut mot Liverpool i fjärde omgången. Arsenal deltog även i UEFA-cupen 1981/82 och besegrade först grekiska Panathinaikos, men åkte sedan ut mot belgiska Winterslag. Kenny Sansom och Brian Talbot spelade samtliga 42 ligamatcher och Alan Sunderland blev lagets bäste målskytt med elva ligamål.
Laguppställning: 1 Pat Jennings/George Wood – 2 John Hollins, 5 David O’Leary, 6 Chris Whyte, 3 Kenny Sansom – 7 Paul Davis/John Hollins/Paul Vaessen, 4 Brian Talbot, 10 Peter Nicholas, 11 Graham Rix – 8 Alan Sunderland, 9 Paul Davis/John Hawley/Brian McDermott.
Tröjorna tillverkades av Umbro och både hemma- och bortatröjorna var av samma modell som tidigare. Skillnaden var att klubben nu hade en sponsor i form av JVC. Reklam på tröjorna var dock inte tillåtet i tv-sända matcher.
Aston Villa vann ligan för första gången sedan 1910 och blev engelska mästare för sjunde gången. Ipswich Town, Arsenal, West Bromwich Albion och Southampton slutade på platserna 2, 3, 4 och 6 och kvalificerade sig för UEFA-cupen. Ipswich tog hem segern i 1980/81 års UEFA-cup efter finalseger över AZ ’67. Femman Liverpool kvalificerade sig för Europacupen efter att ha vunnit årets final med 1–0 över Real Madrid. Tottenham Hotspur, tia i tabellen, fick en plats i Cupvinnarcupen tack vare vinsten i FA-cupen (seger med 3–2 efter omspel i finalen mot Manchester City). Norwich City, Leicester City och Crystal Palace tog hand om de tre sista platserna och åkte ner i tvåan. Skytteligavinnare blev Peter Withe, Aston Villa, och Steve Archibald, Tottenham Hotspur, som båda gjorde 20 mål. Frans Thijssen, Ipswich Town, blev av fotbollsskribenterna (Football Writers’ Association, FWA) utsedd till Årets spelare i England. Spelarföreningen PFA (Professional Footballers’ Association) utsåg John Wark, även han Ipswich, till Årets spelare. Gary Shaw, Aston Villa, blev utsedd till Årets unga spelare.
Här är alla hemmatröjor i division ett 1980/81. Klicka på bilden nedan för att se den i större storlek.
Fem olika tröjtillverkare användes i division ett denna säsong. Mest förekommande var Umbro med tio lag medan sju lag använde Adidas, tre använde Admiral, ett lag använde Le coq sportif och ett Patrick. Så här var tröjtillverkarna fördelade:
Umbro – Arsenal, Aston Villa, Everton, Leicester City, Liverpool, Manchester City, Stoke City, Sunderland, West Bromwich Albion och Wolverhampton Wanderers
Adidas – Birmingham City, Brighton and Hove Albion, Crystal Palace, Ipswich Town, Manchester United, Middlesbrough och Nottingham Forest
Admiral – Coventry City, Leeds United och Norwich City
Le coq sportif – Tottenham Hotspur
Patrick – Southampton
Här är ligatabellen 1980/81. Klicka på ett lag för att komma till respektive inlägg.
Säsongen 1980/81 slutade Tottenham på tionde plats i ligan, fyra placeringar bättre än året innan. Steve Archibald, nyförvärv från Aberdeen, gjorde 20 mål och blev skyttekung i ligan tillsammans med Aston Villas Peter Withe. I FA-cupen tog man sig till final mot Manchester City. Matchen slutade 1–1 efter att Tommy Hutchison gjort båda målen – i första halvlek gav han sitt Manchester City ledningen och i andra halvlek gjorde han självmål. En mållös förlängning innebar att matchen fick spelas om fem dagar senare. Denna gång vann Tottenham med 3–2 efter två mål av argentinaren Riccardo Villa och ett av Garth Crooks.
Laguppställning FA-cupfinalen 1981: 1 Milija Aleksic – 5 Steve Perryman, 3 Paul Miller, 4 Graham Roberts, 2 Chris Hughton – 6 Riccardo Villa, 7 Osvaldo Ardiles, 10 Glenn Hoddle, 9 Tony Galvin – 8 Steve Archibald, 11 Garth Crooks; avbytare 12 Garry Brooke. I omspelet var laguppställningen densamma förutom att Perryman och Villa bytte nummer med varandra.
Segern i FA-cupen gav Tottenham en plats i Cupvinnarcupen 1981/82. Under hösten slog man ut Ajax och Dundalk och i vårens kvartsfinaler besegrade man Eintracht Frankfurt, men i semifinalen tog det stopp mot Barcelona. I ligan slutade Tottenham på fjärde plats, den bästa placeringen på elva år. Precis som 1981 gick Tottenham till final i FA-cupen och även denna gång slutade matchen oavgjort, 1–1. Motståndare var Queens Park Rangers och i omspelsmatchen fem dagar senare gjorde Tottenhams Glenn Hoddle matchens enda mål på straff i sjätte minuten. Segern var klubbens sjunde i FA-cupens historia och därmed tangerade man Aston Villas rekord satt 25 år tidigare. Tottenham tog sig även till final i Ligacupen där det dock blev förlust mot Liverpool som vann med 3–1 efter förlängning.
Laguppställning FA-cupfinalen 1982: 1 Ray Clemence – 6 Steve Perryman, 3 Paul Miller, 4 Paul Price, 2 Chris Hughton – 5 Micky Hazard, 7 Graham Roberts, 10 Glenn Hoddle, 9 Tony Galvin – 8 Steve Archibald, 11 Garth Crooks; avbytare 12 Garry Brooke. Osvaldo Ardiles deltog inte i finalen då han hade fått tillstånd att ansluta till Argentinas VM-lag. Riccardo Villa valde att inte delta i finalen på grund av det pågående Falklandskriget mellan England och Argentina.
Tröjorna tillverkades av Le coq sportif. Hemmatröjan var vit med V-hals och centralt placerat klubbmärke. Tröjtillverkarens logga återfanns på ärmarna. Byxorna var vanligtvis mörkblå, men i Cupvinnarcupen 1981/82 spelade Tottenham i vita byxor. Reservstället bestod av gula tröjor med mörkblå fält över axlarna, gula byxor och gula strumpor. Under 1980/81 var numren av den gamla sorten, men nästa säsong användes en modernare typ i 3D-stil. Dessa nummer debuterade i FA-cupfinalen 1981, men i omspelsmatchen användes de gamla numren. På tröjorna i FA-cupfinalerna 1981 och 1982 återfanns en inskription under klubbmärket: ”F.A. Cup Final Wembley 1981” respektive ”F.A. Cup Final Wembley 1982”.
Efter tre säsonger i division två var Sunderland tillbaka i högsta serien. Laget tog 35 poäng, lika många som Wolverhampton och Brighton, och klarade sig kvar med två poängs marginal till Norwich som åkte ur. Stan Cummins spelade samtliga 42 ligamatcher och Gary Rowell blev lagets bäste målskytt med tio ligamål.
Laguppställning: Chris Turner – Steve Whitworth, Rob Hindmarch, Sam Allardyce, Shaun Elliott, Joe Bolton – Kevin Arnott, Gordon Chisholm, Gary Rowell – Alan Brown, Stan Cummins.
Tröjorna tillverkades av Umbro. Hemmastället bestod av rödvitrandiga tröjor med röd krage och röda muddar, svarta byxor och röda strumpor med vit överdel. Två olika reservställ användes: En blå tröja med rödvit krage och Umbro-markering längs ärmarna. Denna användes tillsammans med vita (eller som i bortamatchen mot Arsenal, svarta) byxor och blå strumpor med rödvit överdel. Det andra reservstället bestod av vita tröjor, svarta byxor och vita strumpor.
Inför säsongen 1980/81 värvade Southampton Kevin Keegan från Hamburg. Keegan, som hade blivit utsedd till Årets spelare i Europa både 1978 och 1979, ledde laget till en sjätteplats i ligan, deras dittills bästa placering. Chris Nicholl och Mick Channon spelade samtliga 42 ligamatcher och Steve Moran blev lagets bäste målskytt med 18 mål medan Keegan gjorde elva. Southampton gjorde för övrigt 76 mål i ligan denna säsong, vilket var näst bäst i serien (endast Ipswich gjorde fler).
Laguppställning 1980/81: Peter Wells – Ivan Golac, Dave Watson, Chris Nicholl, Mike McCartney//Nick Holmes – Steve Williams, Nick Holmes/Charlie George, Graham Baker – Kevin Keegan, Mick Channon, Steve Moran.
Sjätteplatsen i ligan innebar att Southampton kvalificerade sig för UEFA-cupen 1981/82. I första omgången slog man ut irländska Limerick United, men i andra omgången blev det förlust mot Sporting Lissabon. I ligan inledde Southampton starkt och i slutet av januari 1982 toppade man tabellen, men en svag avslutning gjorde att man slutade på sjunde plats. Alan Ball, Kevin Keegan och David Armstrong spelade mest med 41 ligamatcher var. Keegan blev även skyttekung i division ett med 26 mål medan Armstrong stod för femton mål.
Sommaren 1982 såldes Keegan till Newcastle och laget sjönk till tolfte plats i tabellen. Även 1982/83 deltog Southampton i UEFA-cupen, men laget åkte ut redan i första omgången då IFK Norrköping gick vidare på fler gjorda bortamål. Chris Nicholl spelade samtliga 42 ligamatcher och Danny Wallace blev bäste målskytt med tolv ligamål medan Steve Moran gjorde tio.
Tröjorna tillverkade av Patrick och sponsor var Rank Xerox. Reklam på tröjorna var dock inte tillåtet i tv-sända matcher. Hemmatröjan var röd med ett brett vitt fält i mitten och användes tillsammans med svarta byxor och vita strumpor. Bortatröjan var i samma stil fast mörkblå med ett ljusblått fält i mitten. I bortamatchen mot West Bromwich i september 1980 spelade Southampton i röda tröjor, svarta byxor och röda strumpor.
Nottingham Forest kom på sjunde plats i ligan 1980/81, två placeringar sämre än året innan. Som regerande Europacupvinnare deltog man i såväl Europacupen och Europeiska Supercupen som Interkontinentalcupen (Toyota Cup). I Europacupen åkte man ut mot CSKA Sofia redan i första omgången och i Europeiska Supercupen blev det förlust mot Valencia på grund av färre gjorda mål på bortaplan (2–1 hemma och 0–1 borta). I Interkontinentalcupen som spelades i Tokyo i februari 1981 blev det förlust med 1–0 mot Nacional från Uruguay. I ligan spelade Peter Shilton och Frank Gray mest med 40 matcher var och bäste målskytt blev Ian Wallace (nyförvärv från Coventry City) med elva ligamål.
Laguppställning: Peter Shilton – Viv Anderson, Larry Lloyd/Bryn Gunn, Kenny Burns, Frank Gray – Martin O’Neill/Gary Mills, John McGovern, Ian Bowyer, John Robertson – Ian Wallace, Trevor Francis/Raimondo Ponte.
Tröjorna tillverkades av Adidas och var av samma modell som tidigare. Den största skillnaden var att klubben nu hade en sponsor i form av Panasonic. Reklam var dock inte tillåtet i tv-sända matcher. Under klubbmärket återfanns inskriptionen ”European Cup Winners 1979 1980” som tecken på att man hade vunnit Europacupen de två senaste säsongerna. I en del matcher, däribland hemmamatchen mot CSKA Sofia i Europacupen samt i Interkontinentalcupen mot Nacional, spelade Forest i röda byxor tillsammans med den röda tröjan. Reservstället var i samma stil fast gult med blå detaljer.
Säsongen 1980/81 slutade med en fjortondeplats i ligan för Middlesbrough. I FA-cupen tog man sig till sjätte omgången där det blev förlust mot Wolverhampton efter omspel. Jim Platt var den som spelade mest med 40 ligamatcher och jugoslaven Bozo Jankovic blev bäste målskytt med tolv ligamål trots att han bara spelade 23 matcher. Nästa säsong kom laget sist i tabellen och åkte ner i division två. Jim Platt spelade samtliga 42 ligamatcher och bästa målskyttar blev holländaren Heini Otto (nyförvärv från FC Twente), Billy Ashcroft och Bobby Thomson (nyförvärv från Greenock Morton) med fyra ligamål.
Laguppställning 1980/81: Jim Platt – John Craggs, Billy Ashcroft, Tony McAndrew, Ian Bailey – Irving Nattrass, Craig Johnstone, Mark Proctor, David Armstrong – Dave Shearer, David Hodgson.
Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Datsun Cleveland. Reklam på tröjorna var dock inte tillåtet i tv-sända matcher. Hemmastället bestod av röda tröjor och byxor. Strumporna var från början röda, men 1981/82 bytte man till vita strumpor. Som reservtröja användes antingen blå eller vita tröjor. Den vita hade rund hals till skillnad från den röda och den blå som hade V-hals.
Manchester United slutade på åttonde plats i ligan 1980/81 och i UEFA-cupen åkte man ut mot polska Widzew Łódź redan i första omgången. Arthur Albiston och Steve Coppell spelade samtliga 42 ligamatcher och Joe Jordan blev bäste målskytt med femton mål. Centern Garry Birtles som hade värvats från Nottingham Forest för 1,25 miljoner pund lyckades däremot inte göra ett enda ligamål. Efter säsongen fick tränaren Dave Sexton sparken.
Laguppställning: Gary Bailey – Jimmy Nicholl, Kevin Moran, Martin Buchan, Arthur Albiston – Steve Coppell, Sammy McIlroy, Lou Macari, Mickey Thomas – Garry Birtles, Joe Jordan.
Tröjorna tillverkades från och med denna säsong av Adidas. Hemmatröjan var röd med vit krage, vita muddar och tre ränder längs ärmarna. Byxorna var vita med tre ränder längs sidorna. Under säsongen tillkom klubbmärket på ena byxbenet. Strumporna var i början av säsongen av samma modell som använts tidigare säsonger, men så småningom bytte man till en Adidas-modell med tre vita ränder upptill på ett rött fält.
Som reservställ användes oftast vita tröjor med tre svarta ränder längs sidorna tillsammans med svarta byxor och de svarta hemmastrumporna. Borta mot Sunderland i januari 1981 användes vita byxor och strumpor tillsammans med den vita tröjan. I bortamatchen mot Southampton i mars 1981 spelade United i den blå reservtröjan från 1974/75 tillverkad av Umbro tillsammans med vita Adidas-byxor och svarta Admiral-strumpor med blåvit överdel.
