Etikett: Champions League

Inter 1998/99

Inför säsongen 1998/99 värvade Inter Roberto Baggio från Bologna. Baggio hade haft en av sina bästa säsonger i karriären och skulle nu göra Ronaldo sällskap i Inters anfall. Brasilianaren hade dock skadeproblem och spelade bara 19 ligamatcher, men blev ändå lagets bäste målskytt med 15 mål varav 14 i ligan. Man värvade också de unga talangerna Andrea Pirlo och Nicola Ventola från Brescia respektive Bari. En som spelade sin sista säsong i karriären var lagkaptenen Giuseppe Bergomi. Vid säsongens slut hade han spelat totalt 756 matcher för Inter sedan debuten i januari 1980.

Laget inledde säsongen med att besegra Skonto Riga i kvalet till Champions League. Det blev 4–0 hemma och 3–1 i returen. I gruppspelet lottades Inter mot Real Madrid, Sturm Graz och Spartak Moskva. Det blev förlust med 2–0 i premiären borta mot Real Madrid, men sedan vann man hemma mot Sturm Graz (1–0) och Spartak Moskva (2–1). Returen borta mot Spartak slutade 1–1 och sedan vann man med 3–1 hemma mot Real Madrid efter två sena mål av Baggio. Inter avslutade gruppspelet med en 2–0-seger över Sturm Graz, men vid det laget hade tränaren Luigi Simoni fått sparken efter flera svaga resultat i ligaspelet, bland annat förlorade man tre matcher i rad: 3–5 mot Lazio, 0–1 mot Juventus och 2–3 mot Bari. Rumänen Mircea Lucescu tog över, men efter en 0–4-förlust mot Sampdoria fick även han lämna laget. Inter hade då spelat sex raka ligamatcher utan seger och dessutom åkt ur Champions League i kvartsfinalen mot Manchester United efter 0–2 borta och 1–1 hemma. Ersättaren Luciano Castellini inledde med seger över Fiorentina, men förlorade sedan mot Salernitana. Efter oavgjort mot Vicenza och förlust mot Udinese kom Roy Hodgson tillbaka och ledde laget under de fyra sista ligamatcherna. Inter slutade till sist på åttonde plats och säsongen avslutades med ett omspel mot Bologna om den sista UEFA-cupplatsen. Bologna vann dubbelmötet efter ha vunnit med 2–1 både borta och hemma.

Från och med denna säsong tillverkades Inters tröjor av Nike. Den blåsvarta hemmatröjan kompletterades av en vit och en mörkblå reservtröja. På hemmatröjan hade numren en svart outline under hösten och en silverfärgad outline under våren. Denna säsong fick Ronaldo sitt favoritnummer 9 (under 1997/98 hade han haft nummer 10). Iván Zamorano bytte till 18, men satte ett litet plustecken emellan så att det stod 1+8.

Juventus 1998/99

Juventus inledde säsongen 1998/99 med att förlora med 1–2 mot Lazio i italienska supercupen efter ett mål på tilläggstid. Laget var i stort sett oförändrat sedan förra säsongen. Främsta nyförvärvet under sommaren var kroatiske VM-spelaren Igor Tudor från Hajduk Split. I januari värvades även franske världsmästaren Thierry Henry från Monaco. Laget inledde ligaspelet hyfsat men i november blev Alessandro Del Piero skadad och sedan förlorade man tre matcher i rad. Efter att ha förlorat med 2–4 hemma mot Parma avgick tränaren Marcello Lippi. Han ersattes av Carlo Ancelotti som ledde laget till en sjundeplats. Juventus fick lika många poäng som Udinese, vilket innebar omspel om en plats UEFA-cupen. Första mötet i Udine slutade mållöst och efter 1–1 i Turin vann Udinese dubbelmötet tack vare fler bortamål. I Champions League ställdes Juventus mot Galatasaray, Rosenborg och Athletic Bilbao. Det blev oavgjort i de fem första matcherna, och enda segern kom i den avslutande matchen, en 2–0-seger hemma mot Rosenborg vilket räckte för att laget skulle ta sig till kvartsfinal. Juventus besegrade grekiska Olympiakos med 2–1 hemma och spelade 1–1 i returen. I semifinalen hade man ett bra utgångsläge efter 1–1 borta mot Manchester United och laget såg ut att vara på väg mot final när Filippo Inzaghi gav Juventus en tidig 2–0-ledning. Engelsmännen kom dock tillbaka och kvitterade före paus och sju minuter för slutet gjorde Andy Cole målet som tog United till final. Inzaghi blev lagets bäste målskytt med 13 ligamål och sex i Champions League medan Angelo Di Livio bara missade en ligamatch och var den som spelade flest matcher under säsongen.

Hemmatröjan hade återigen smalare ränder och denna säsong valde man att ha röda tröjnummer och namn. I ligan var D+ Libertà Digitale sponsor och i Champions League hade man Tele+ på tröjorna. I vårens slutspelsmatcher i Champions League återfanns Kappa-loggan längs ärmarna och byxbenen. I de flesta matcher spelade Juventus i svarta byxor och strumpor tillsammans med den svartvitrandiga tröjan, men i bortamatcherna mot Parma och Empoli samt i hemmamatchen mot Galatasaray i Champions League användes vita byxor och strumpor. Den vita tröjan användes i fyra bortamatcher i ligan (mot Venezia, Cagliari, Inter och Salernitana) samt borta mot Athletic Bilbao i Champions League. Den blå tröjan användes i bortamatcherna mot Vicenza, Udinese och Bari samt borta mot Rosenborg i Champions League.

Parma 1997/98

För första gången i klubbens historia deltog Parma i Champions League. Laget gick in i andra kvalomgången där man mötte polska Widzew Łódź. Ett hattrick av Enrico Chiesa gav en 3–1-seger på bortaplan som följdes upp av 4–0 i returen efter mål av Reynald Pedros, Adaílton och två av Roberto Sensini. I gruppspelet ställdes Parma mot Borussia Dortmund, Galatasaray och Sparta Prag. Laget höll nollan i de tre första matcherna – mållöst i premiären mot Sparta Prag på bortaplan och därefter hemmaseger med 2–0 mot Galatasaray och 1–0 mot Dortmund. I returmötet med Dortmund vann tyskarna med 2–0 och i de två avslutande matcherna spelade Parma oavgjort, 2–2 hemma mot Sparta Prag och 1–1 borta mot Galatasaray. Parma slutade tvåa i gruppen och åkte ur turneringen eftersom bara de två bästa tvåorna gick vidare till kvartsfinal.

I ligan slutade Parma på sjätte plats, på samma poäng som Fiorentina, och i italienska cupen åkte man ut mot Milan i semifinalen. Resultaten ansågs inte tillräckligt bra och tränaren Carlo Ancelotti fick lämna laget efter två säsonger. Bästa målskyttar i Parma blev Hernán Crespo med tolv ligamål och Enrico Chiesa med tio. Nya spelare i laget var Matteo Guardalben (målvakt, Verona), Mauro Milanese (försvarare, Napoli, men såld till Inter under hösten), Federico Giunti (mittfältare, Perugia), Pierluigi Orlandini (mittfältare, Verona), Jesper Blomqvist (vänsterytter, Milan),  Filippo Maniero (anfallare, Verona, men såld till Milan i januari), Adaílton (anfallare på lån från brasilianska Guarani) samt mittfältaren Stefano Fiore som var tillbaka efter att ha varit utlånad till Padova och Chievo. I januari återvände även colombianske anfallaren Faustino Asprilla från Newcastle United.

Hemmatröjan var ny för året och var vit med blå fält på sidorna. Bortatröjan var i samma stil fast blå med gula fält. Till matcherna i Champions League var Parmalat-loggans symbol borttagen.

Juventus 1997/98

Juventus försvarade sin ligatitel och blev italienska mästare för 25:e gången. Laget slutade fem poäng före Inter och man förlorade bara två ligamatcher under säsongen, borta mot Inter och Fiorentina. I Champions League ställdes Juventus mot Manchester United, Feyenoord och Košice. Fyra segrar och två förluster (borta mot Manchester United och Feyenoord) gav en andraplats i gruppen och avancemang till kvartsfinalen. Seger över Dynamo Kiev samt över Monaco i semifinalen tog laget till final mot Real Madrid. I finalen blev det dock förlust efter att Predrag Mijatović gjort matchens enda mål.

I ligan blev Alessandro Del Piero lagets bäste målskytt med 21 fullträffar vilket gav en delad fjärdeplats i skytteligan. Dessutom blev han skyttekung i Champions League med tio mål på tio matcher. Del Pieros anfallskollega Filippo Inzaghi, som hade värvats från Atalanta, stod för 18 ligamål och sex mål i Champions League. Nya i laget var också högerbacken Alessandro Birindelli (Empoli), mittfältaren Fabio Pecchia (Napoli) och anfallaren Daniel Fonseca (Roma). Under säsongen värvades även uruguayanske anfallaren Marcelo Zalayeta från Peñarol och holländske mittfältaren Edgar Davids från Milan.

Denna säsong hade Juventus tröjor en helt ny design med bredare ränder och till skillnad mot tidigare år valde man att spela i svarta byxor och strumpor. Bortatröjan var nästan samma som föregående säsong men med en annan typ av krage. 1997 fyllde klubben 100 år och i jubileumsmatchen mot Newcastle den 3 augusti spelade Juventus i rosa tröjor precis som man gjorde 1897. I Champions League var sponsorloggan på tröjorna mindre och man hade även tagit bort tröjtillverkarens logga från numren.

AC Milan 1996/97

Milan gjorde sin sämsta säsong på många år och slutade på elfte plats i Serie A. Efter en förlust mot Piacenza i elfte omgången fick den för säsongen nye tränaren Óscar Tabárez sparken. Arrigo Sacchi, som hade lett laget till stora framgångar i slutet av 80-talet, återvände till Milan men inte heller han kunde förbättra resultaten. Sacchi inledde återkomsten med en 1–2-förlust hemma mot norska Rosenborg i Champions League, vilket gjorde att Milan åkte ur turneringen redan i gruppspelet. Tidigare hade man även förlorat mot Porto och IFK Göteborg på bortaplan. En orsak till de klena resultaten var att flera av nyförvärven inte nådde upp till förväntad nivå. Från Ajax värvades holländarna Michael Reiziger och Edgar Davids, från Bordeaux kom franske anfallaren Christophe Dugarry och från Perugia värvades veteranen Pietro Vierchowod. Efter Champions Leagues gruppspel värvades även Jesper Blomqvist från IFK Göteborg.

George Weah kom tvåa i FIFA:s omröstning om årets spelare i världen 1996 och.blev lagets bäste målskytt med 13 ligamål, medan Dugarry och Roberto Baggio inte gjorde mer än fem var. Istället blev Demetrio Albertini lagets näst bäste målskytt med åtta ligamål varav sju på straff. Efter säsongen avslutade lagkaptenen Franco Baresi karriären efter 20 år i klubben.

Hemmatröjan var till största delen likadan som föregående säsong, förutom att kragen var lite annorlunda. Byxorna hade denna säsong ett rött fält i nederkant. Den vita bortatröjan var likadan som tidigare och användes i bortamatcherna mot Bologna, Roma, Fiorentina, Piacenza, Reggiana, Cagliari, Perugia och Inter. Ett rött och ett svart reservställ introducerades till denna säsong. Det svarta användes i bortamatchen mot Sampdoria medan det röda användes i bortamatcherna mot Juventus och Napoli samt i Champions League-matchen hemma mot Rosenborg..

Juventus 1996/97

Juventus tog sin 24:e ligatitel efter att ha slutat två poäng före Parma. I Champions Leagues gruppspel mötte man Manchester United, Fenerbahçe och Rapid Wien. Juventus vann fem av sex matcher och spelade oavgjort borta mot Rapid Wien. I slutspelet slog man ut norska Rosenborg i kvartsfinalen (1–1 borta och 2–0 hemma) och holländska Ajax i semifinalen (2–1 borta och 4–1 hemma). Därmed var man i final för andra året i rad men denna gång blev det förlust med 1–3 mot Borussia Dortmund. Den 26 november 1996 mötte Juventus argentinska River Plate i Interkontinentalcupen i Tokyo. Alessandro Del Piero gjorde matchens enda mål nio minuter från slutet och blev även utsedd till matchens bästa spelare. I januari och februari 1997 spelades europeiska supercupen mellan Juventus och Paris Saint-Germain. Första mötet på Parc des Princes i Paris slutade med en 6–1-seger för italienarna. Returen spelades på Stadio La Favorita i Palermo och Juventus vann med 3–1.

I ligan blev Alessandro Del Piero, Michele Padovano och Christian Vieri lagets bästa målskyttar med åtta mål var. Vieri hade värvats från Atalanta men stannade bara en säsong innan han drog vidare till Atlético Madrid. Även mittbacken Paolo Montero värvades från Atalanta. Övriga nyförvärv var försvararna Mark Iuliano från Salernitana och portugisen Dimas från Benfica, anfallarna Alen Bokšić från Lazio och Nicola Amoruso från Padova samt franske mittfältsstjärnan Zinedine Zidane från Bordeaux.

Hemmatröjan var av samma modell som föregående säsong. I höstens ligamatcher utgjordes sponsorloggan enbart av texten SONY, medan man under våren hade texten SONY MiniDisc. I Champions League användes den senare varianten fast i något mindre storlek. I Interkontinentalcupen spelade man utan sponsorlogga på tröjan. På ena ärmen återfanns tezten ”European/South American Cup 1996”. Precis som tidigare var bortatröjan blå med en stor stjärna på vardera ärmen. Denna säsong var stjärnorna blå med en vit kantlinje och man hade även en gul rand längs ärmarna.

Juventus 1995/96

Juventus kunde inte försvara sin ligatitel utan slutade på andra plats i Serie A 1995/96, åtta poäng efter Milan. Fabrizio Ravanelli blev bäste målskytt med tolv ligamål. Inför säsongen värvade man tre spelare från Sampdoria: mittfältaren Vladimir Jugović, högeryttern Attilio Lombardo och mittbacken Pietro Vierchowod. Övriga nyförvärv var försvararna Gianluca Pessotto (Torino) och Juan Pablo Sorín (Argentinos Juniors) samt anfallaren Michele Padovano från Reggiana.

I Champions Leagues gruppspel mötte man Borussia Dortmund, Steaua Bukarest och Glasgow Rangers. På de fyra första matcherna blev det fyra segrar och 14 gjorda mål. Förlust hemma mot Dortmund (1–2) och mållöst i sista matchen mot Steaua var inget som hindrade Juventus från att vinna gruppen. I kvartsfinalen väntade Real Madrid och efter en uddamålsförlust i första mötet kunde Juventus vända till seger på hemmaplan efter mål av Alessandro Del Piero och Michele Padovano. Det blev ytterligare en 2–0-seger i nästa match, semifinalen mot Nantes. Målen gjordes av Gianluca Vialli och Vladimir Jugović. Nantes vann returen med 3–2 (Juventus mål av Vialli och Paulo Sousa), men Juventus gick till final med sammanlagt 4–3. I finalen i Rom ställdes man mot Ajax som var i final för andra året i rad. Fabrizio Ravanelli gav italienarna en tidig ledning men Jari Litmanen kvitterade strax före paus. Det blev inga fler mål och efter en mållös förlängning fick matchen avgöras genom straffsparksläggning. Målvakten Angelo Peruzzi räddade två av Ajax straffar medan Juventus satte samtliga sina. Juventus tog därmed sin andra seger i turneringens historia.

Tröjorna var av samma modell som föregående säsong, med skillnaden att Sony hade ersatt Danone som sponsor. Man hade också spelarnas namn på ryggen och varje spelade hade från och med denna säsong sitt eget tröjnummer. Kappa-loggan var placerad i nederkant av siffrorna, men på tröjor med tvåsiffriga nummer fanns den bara på den ena siffran. Bredden på bokstäverna varierade beroende på namnets längd. I Champions League var startelvorna fortfarande numrerade 1–11 (avbytarna hade 12–16) och Kappa-loggan på numren var borttagna. Detta innebar att en del spelare fick ha andra nummer än de hade i ligamatcherna. Till exempel hade Pietro Vierchowod nummer 20 i de inhemska matcherna medan han hade nummer 5 i Champions League-finalen. Man hade inte heller spelarnas namn på ryggen förutom i finalen då de var placerade i en vit ruta.

Feyenoord 1992–1994

Säsongen 1992/93 tog Feyenoord sin trettonde ligatitel och den första på nio år. Laget slutade två poäng före PSV efter att ha vunnit de tre avslutande matcherna. I Cupvinnarcupen slog Feyenoord ut Hapoel Petach Tikwa från Israel och FC Luzern från Schweiz, men i kvartsfinalen blev det förlust mot Spartak Moskva, 0–1 hemma och 1–3 borta. Ungraren József Kiprich kom på femte plats i skytteligan med 18 mål, vilket gjorde detta till hans bästa säsong i holländska ligan. Även vänsteryttern Regi Blinker gjorde sin bästa säsong med 13 ligamål. I laget fanns även målvakten Ed de Goey (som gjorde landslagsdebut under säsongen), försvarsveteranen och lagkaptenen John Metgod, mittfältaren Rob Witschge och högeryttern Gaston Taument.

I november 1993 värvades Henrik Larsson från Helsingborg. Laget slutade på andra plats i ligan, tre poäng efter Ajax. Lagets bästa målskyttar blev Regi Blinker, John van Loen och Rob Witschge som samtliga gjorde nio ligamål. Feyenoord gick till final i holländska cupen där det blev en 2–1-seger över NEC Nijmegen efter mål av Ruud Heus och John van Loen. Kvalet till Champions League började med förlust mot isländska Akranes, men Feyenoord tog sig vidare efter att Errol Refos, Mike Obiku (som spelade i Helsingborg 1994) och Regi Blinker givit holländarna en 3–0-seger på hemmaplan. I andra kvalomgången blev det förlust mot Porto.

Hemmatröjan var av samma modell som tidigare, förutom att numren under säsongen 1993/94 var i 3D-stil. Även i Cupvinnarcupen 1992/93 användes denna typ av nummer. Precis som året innan var sponsorloggan Stad Rotterdam placerad på ena halvan av tröjan i Cupvinnarcupen, men i Champions League-kvalet hösten 1993 var den placerad i mitten. De svarta hemmabyxorna hade också fått den nya Adidas-loggan. Bortastället gick i grönt och var en för denna period typisk Adidasmodell med vita fält över axlarna. I Europaspelet användes, precis som på hemmatröjan, en sponsorlogga med enbart texten Stad Rotterdam. Även Adidas-loggan på numren var borttagna.

PSV Eindhoven 1992–1994

PSV Eindhoven ledde serien under större delen av säsongen 1992/93 men en förlust mot Vitesse i näst sista omgången gjorde att Feyenoord kunde gå förbi och ta hem ligatiteln. Lagets bäste målskytt blev Romário med 22 mål vilket gav en andraplats i skytteligan. Anfallskollegan Wim Kieft gjorde elva mål. I kvalet till Champions League slog PSV ut Žalgiris från Litauen och grekiska AEK Aten. I gruppspelet ställdes laget mot Milan, Porto och IFK Göteborg. Första matchen, borta mot Porto, slutade 2–2 efter att Romário blivit tvåmålsskytt. Därefter blev det förlust med 1–2 hemma mot Milan (Romário blev här den ende spelare som lyckades göra mål på Milan i gruppspelet). Mot IFK Göteborg blev det förlust i båda matcherna, 1–3 hemma och 0–3 borta. Arthur Numan gjorde PSV:s mål. PSV slutade sist i gruppen efter att ha förlorat även de två avslutande matcherna mot Porto och Milan.

Inför säsongen 1993/94 såldes Romário till Barcelona. I hans frånvaro gjorde vänsterbacken Arthur Numan sin målmässigt bästa säsong med tio ligamål och blev lagets bäste målskytt. Även ghananen Nii Lamptey, som hade värvats från Anderlecht, gjorde tio mål. Ett annat nyförvärv var svenske mittfältaren Klas Ingesson från belgiska Mechelen. PSV slutade på tredje plats i tabellen, tio poäng efter Ajax. I UEFA-cupen åkte laget ut mot tyska Karlsruhe i första omgången.

Hemmatröjan var samma som hade använts sedan 1990, men i Champions League var inte reklam på tröjorna tillåtet. Numren på tröjorna i de europeiska cupmatcherna var också av en annan typ. På Champions League-tröjorna fanns även texten ”Philips S.V.” ovanför klubbmärket. I hemmamatchen mot Karlsruhe i UEFA-cupen hösten 1993 hade man samma typ av nummer som i Champions League året innan, men på en vit ruta. Philips-loggan var också mindre än på tröjorna som användes i ligan. Den blå bortatröjan var av samma modell som många andra lag använde under denna period. Philips-loggan var här placerad diagonalt både på tröjan och på byxorna.

Ajax 1994/95

Ajax blev holländska mästare för 25:e gången, och man gjorde det utan att förlora en enda match. På de 34 ligamatcherna blev det 27 segrar och sju oavgjorda, och dessutom 106 mål. De största segrarna kom mot Sparta Rotterdam (8–0) och Willem II (7–0). Bästa målskyttar i ligan blev 18-årige Patrick Kluivert (18 mål) och finländaren Jari Litmanen (17 mål). Även i Champions League var Ajax oslagbara. I gruppspelet besegrade man Milan och AEK Aten både hemma och borta, medan man fick nöja sig med oavgjort i båda mötena med Casino Salzburg. I kvartsfinalen mötte Ajax Hajduk Split. Efter en mållös bortamatch vann Ajax med 3–0 hemma efter ett mål av nigerianen Nwankwo Kanu och två av Frank de Boer. I semifinalen väntade Bayern München och återigen blev det 0–0 i första matchen. Returen vann Ajax med hela 5–2 efter två mål av Litmanen och ett var av Finidi George, Ronald de Boer och Marc Overmars. I finalen ställdes Ajax ännu en gång mot Milan. Det var länge mållöst men med fem minuter kvar att spela avgjorde inhopparen Patrick Kluivert med matchens enda mål och gav Ajax klubbens fjärde europacuptitel.

Hemmatröjan denna säsong hade en annan typ av krage jämfört med tidigare år. Umbro-loggan återfanns också i ett mönster, både över hela tröjan och i rött på ärmarna. Detta mönster var dock inte tillåtet i Champions League eftersom UEFA hade satt begränsningar på hur mycket reklam man fick ha på tröjorna. Bortatröjan var mörkblå med röda Ajax-loggor i ett mönster. I Champions League-finalen hade man turneringsloggans stjärnboll på ena ärmen (i tidigare matcher hade man haft en ruta med svart eller vit stjärna). På ryggen återfanns även spelarnas namn.