Etikett: UEFA-cupen

Aston Villa 1983/84

Aston Villa slutade på tionde plats i ligan 1983/84, fyra placeringar sämre än året innan. I FA-cupen åkte man ut mot Norwich efter omspel i tredje omgången, men i Ligacupen tog man sig till semifinal där det blev förlust mot Everton. Laget deltog även i UEFA-cupen där man slog ut portugisiska Vitória Guimarães, men i andra omgången förlorade man mot Spartak Moskva. Gary Williams var den som spelade mest med totalt 50 matcher varav 41 i ligan. Peter Withe blev bäste målskytt med totalt 22 mål varav 16 i ligan. Bland de nya spelarna i laget fanns målvakten Mervyn Day (Leyton Orient), mittfältarna Steve McMahon (Everton) och Paul Birch (egen produkt) samt anfallaren Paul Rideout (Swindon Town). I december 1983 såldes vänsteryttern Tony Morley till West Bromwich Albion.

Laguppställning: 1 Nigel Spink – 2 Gary williams, 4 Allan Evans, 5 Brendan Ormsby, 3 Colin Gibson – 7 Alan Curbishley, 10 Steve McMahon, 6 Dennis Mortimer – 8 Gary Shaw/Mark Walters/Paul Birch, 9 Peter Withe, 11 Mark Walters/Paul Rideout.

Tröjorna tillverkades av Le coq sportif. Från början hade klubben ingen sponsor, men i början av 1984 klev Mita in som sponsor. Hemmatröjan var randig i två olika vinröda nyanser och med ljusblå rund hals med en ljusblå trekant nedanför. Precis som den förra modellen hade årets tröja ljusblå sidopaneler, men ärmarna var vinröda. Även byxorna var vinröda vilket avvek från traditionen då Aston Villa alltid haft vita byxor. Reservtröjan var vit med vinröda och gula ränder på tvären och användes tillsammans med vita byxor och vita strumpor. I bortamatcher mot lag med vita byxor användes dock de vinröda byxorna.

Manchester United 1982/83

Manchester United var med och slogs om ligatiteln 1982/83, men tappade på slutet och fick nöja sig med tredje plats efter nykomlingen Watford och mästarna Liverpool. I UEFA.cupen blev laget utslaget av Valencia redan i första omgången, men i de inhemska cuperna gick det bättre. United tog sig till final i både Ligacupen och FA-cupen. I den förstnämnda mötte man Liverpool. Norman Whiteside gav United en tidig ledning, men Liverpool kvitterade en kvart före slutet och gjorde sedan segermålet i förlängningen. Säsongen avslutades med FA-cupfinalen på Wembley där Manchester United mötte Brighton. Brighton tog ledningen innan en kvart var spelad, men United vände till 2–1 i andra halvlek efter mål av Frank Stapleton och Ray Wilkins. Brighton kvitterade dock några minuter före slutet. En mållös förlängning innebar att matchen fick spelas om fem dagar senare. Denna gång var United överlägsna. Bryan Robson gjorde två mål och Norman Whiteside ett i första halvlek. I andra halvlek fastställde holländaren Arnold Mühren (som inför säsongen hade värvats från Ipswich Town) slutresultatet till 4–0. Mike Duxbury spelade samtliga 60 tävlingsmatcher och Frank Stapleton blev lagets bäste målskytt med totalt nitton mål varav fjorton i ligan.

Laguppställning: 1 Gary Bailey – 2 Mike Duxbury, 5 Kevin Moran, 6 Gordon McQueen, 3 Arthur Albiston – 11 Steve Coppell, 4 Remi Moses/Ray Wilkins, 7 Bryan Robson, 8 Arnold Mühren – 9 Frank Stapleton, 10 Norman Whiteside. I de båda FA-cupfinalerna spelade Alan Davies i tröja nummer 11 istället för en skadad Steve Coppell och Ray Wilkins spelade i tröja nummer 4. I Ligacupfinalen spelade Wilkins i tröja nummer 7 istället för Bryan Robson.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var från och med denna säsong Sharp Electronics. Reklam på tröjorna var dock ännu inte tillåten i tv-sända matcher. Designen var ny för året och tröjorna var kritstrecksrandiga samt hade flerfärgad V-hals och muddar. Byxor och strumpor var likadana som tidigare. I FA-cupfinalen återfanns inskriptionen ”F.A. Cup Final Wembley 1983” nedanför klubbmärket och i Ligacupfinalen, där United spelade i sina vita reservtröjor, löd inskriptionen ”Milk Cup Final Wembley 1983” (Ligacupen hette officiellt Milk Cup av sponsortekniska skäl).

Arsenal 1982/83

Arsenal var kvalificerade för UEFA-cupen 1982/83, men åkte ut mot Spartak Moskva redan i första omgången. Däremot tog man sig till semifinal i både FA-cupen och Ligacupen, där det dock blev förlust mot Manchester United båda gångerna. I ligan slutade Arsenal på tionde plats, fem placeringar sämre än året innan. Brian Talbot och Kenny Sansom spelade mest med 58 matcher var (varav 42 respektive 40 i ligan) samt Paul Davis med 57 matcher varav 41 i ligan. Tony Woodcock, nyförvärv från FC Köln, blev lagets bäste målskytt med totalt 21 mål varav fjorton i ligan. Övriga nyförvärv var centern Lee Chapman från Stoke City och jugoslaviske mittfältaren Vladimir Petrović som kom från Röda Stjärnan i december.

Laguppställning: 1 George Wood/Pat Jennings, 2 John Hollins, 3 Kenny Sansom, 4 Brian Talbot, 5 David O’Leary, 6 Chris Whyte/Peter Nicholas, 7 Paul Davis, 8 Alan Sunderland, 9 Lee Chapman/Stewart Robson/Vladimir Petrović, 10 Tony Woodcock, 11 Graham Rix.

Tröjorna tillverkades av Umbro och sponsor var JVC. Efter femton år med samma tröjor var det dags för förnyelse. Årets tröja hade röd V-hals och en marinblå linje vid axlarna. Även byxorna hade en marinblå linje längs sidorna och strumporna var röd- och marinblå-randiga. Reservtröjan var grön med marinblå ärmar och kompletterades av marinblå byxor samt grön- och marinblå-randiga strumpor.

West Bromwich Albion 1981/82

Efter några framgångsrika år började det gå sämre för West Bromwich Albion. Säsongen 1981/82 kom laget först på sjuttonde plats i tabellen, bara två poäng före Leeds United som åkte ur och lika många poäng som Birmingham, Stoke City och Sunderland. Däremot tog man sig till semifinal i både FA-cupen och Ligacupen. Där blev det dock förlust mot Queens Park Rangers respektive Tottenham Hotspur. West Bromwich deltog även i UEFA-cupen, men åkte ut mot schweiziska Grasshoppers i första omgången. John Wile spelade samtliga 42 ligamatcher och Cyrille Regis blev bäste målskytt med sjutton ligamål.

Laguppställning: 1 Tony Godden/Mark Grew, 2 Brendon Batson, 3 Derek Statham, 4 Martyn Bennett, 5 John Wile, 6 Ally Robertson, 7 Romeo Zondervan/Nicky Cross/Martin Jol, 8 Ally Brown/Andy King, 9 Cyrille Regis, 10 Gary Owen, 11 Steve MacKenzie. Bryan Robson och Remi Moses inledde säsongen som ordinarie, men såldes under hösten till Manchester United.

Tröjorna som tillverkades av Umbro liknade den modell som användes 1977–81, men hade något smalare ränder. Klubben hade också en sponsor i form av BSR vars logga var placerad på tröjorna.

Ipswich Town 1981–1984

Säsongen 1981/82 slutade Ipswich precis som året innan på andra plats i ligan, fyra poäng efter Liverpool. I FA-cupen åkte man ut mot Shrewsbury i femte omgången och i Ligacupen tog man sig till semifinal där det blev förlust mot Liverpool. Laget deltog även i UEFA-cupen, men åkte ut mot Aberdeen redan i första omgången. Mick Mills, Steve McCall, Arnold Mühren och John Wark spelade samtliga 42 ligamatcher och Alan Brazil kom tvåa i skytteligan med 22 mål medan John Wark kom trea med arton mål.

Laguppställning 1981/82: 1 Paul Cooper – 2 Mick Mills/George Burley, 5 Russell Osman, 6 Terry Butcher, 3 Steve McCall – 7 John Wark, 4 Frans Thijssen/Mick Mills, 8 Arnold Mühren – 9 Paul Mariner, 10 Alan Brazil, 11 Eric Gates.

Nästa säsong, 1982/83, sjönk Ipswich till nionde plats i tabellen och återigen åkte man ur UEFA-cupen redan i första omgången, denna gång mot Roma. John Wark, Terry Butcher och Steve McCall spelade samtliga 42 ligamatcher och Wark kom återigen trea i skytteligan efter att ha gjort 20 ligamål. Alan Brazil stod för tio fullträffar. Storhetstiden var nu över och 1983/84 kom Ipswich på tolfte plats i ligan. Steve McCall spelade återigen alla 42 ligamatcher och Eric Gates blev lagets bäste målskytt med tretton ligamål medan Paul Mariner gjorde tolv.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Pioneer. Reklam på tröjorna var dock inte tillåten i tv-sända matcher eller i UEFA-cupen. Hemmatröjan var blå med vita kritstrecksränder samt blå V-hals och muddar. Numren var till en början av den gamla modellen, men senare bytte man till den modell som flera andra lag med tröjor från Adidas använde vid den här tiden, bland andra Manchester United. Under 1981/82 och 1982/83 återfanns inskriptionen ”UEFA Cup Winners 1981” nedanför klubbmärket som tecken på lagets seger i UEFA-cupen 1981. Reservtröjan var i samma stil som hemmatröjan fast vit med svarta ränder.

Arsenal 1981/82

Arsenal slutade på femte plats i ligan 1981/82, på samma poäng som Tottenham Hotspur, och kvalificerade sig för UEFA-cupen. I FA-cupens tredje omgång blev det förlust mot just Tottenham och i Ligacupen åkte man ut mot Liverpool i fjärde omgången. Arsenal deltog även i UEFA-cupen 1981/82 och besegrade först grekiska Panathinaikos, men åkte sedan ut mot belgiska Winterslag. Kenny Sansom och Brian Talbot spelade samtliga 42 ligamatcher och Alan Sunderland blev lagets bäste målskytt med elva ligamål.

Laguppställning: 1 Pat Jennings/George Wood – 2 John Hollins, 5 David O’Leary, 6 Chris Whyte, 3 Kenny Sansom – 7 Paul Davis/John Hollins/Paul Vaessen, 4 Brian Talbot, 10 Peter Nicholas, 11 Graham Rix – 8 Alan Sunderland, 9 Paul Davis/John Hawley/Brian McDermott.

Tröjorna tillverkades av Umbro och både hemma- och bortatröjorna var av samma modell som tidigare. Skillnaden var att klubben nu hade en sponsor i form av JVC. Reklam på tröjorna var dock inte tillåtet i tv-sända matcher.

Southampton 1980–1983

Inför säsongen 1980/81 värvade Southampton Kevin Keegan från Hamburg. Keegan, som hade blivit utsedd till Årets spelare i Europa både 1978 och 1979, ledde laget till en sjätteplats i ligan, deras dittills bästa placering. Chris Nicholl och Mick Channon spelade samtliga 42 ligamatcher och Steve Moran blev lagets bäste målskytt med 18 mål medan Keegan gjorde elva. Southampton gjorde för övrigt 76 mål i ligan denna säsong, vilket var näst bäst i serien (endast Ipswich gjorde fler).

Laguppställning 1980/81: Peter Wells – Ivan Golac, Dave Watson, Chris Nicholl, Mike McCartney//Nick Holmes – Steve Williams, Nick Holmes/Charlie George, Graham Baker – Kevin Keegan, Mick Channon, Steve Moran.

Sjätteplatsen i ligan innebar att Southampton kvalificerade sig för UEFA-cupen 1981/82. I första omgången slog man ut irländska Limerick United, men i andra omgången blev det förlust mot Sporting Lissabon. I ligan inledde Southampton starkt och i slutet av januari 1982 toppade man tabellen, men en svag avslutning gjorde att man slutade på sjunde plats. Alan Ball, Kevin Keegan och David Armstrong spelade mest med 41 ligamatcher var. Keegan blev även skyttekung i division ett med 26 mål medan Armstrong stod för femton mål.

Sommaren 1982 såldes Keegan till Newcastle och laget sjönk till tolfte plats i tabellen. Även 1982/83 deltog Southampton i UEFA-cupen, men laget åkte ut redan i första omgången då IFK Norrköping gick vidare på fler gjorda bortamål. Chris Nicholl spelade samtliga 42 ligamatcher och Danny Wallace blev bäste målskytt med tolv ligamål medan Steve Moran gjorde tio.

Tröjorna tillverkade av Patrick och sponsor var Rank Xerox. Reklam på tröjorna var dock inte tillåtet i tv-sända matcher. Hemmatröjan var röd med ett brett vitt fält i mitten och användes tillsammans med svarta byxor och vita strumpor. Bortatröjan var i samma stil fast mörkblå med ett ljusblått fält i mitten. I bortamatchen mot West Bromwich i september 1980 spelade Southampton i röda tröjor, svarta byxor och röda strumpor.

Manchester United 1980/81

Manchester United slutade på åttonde plats i ligan 1980/81 och i UEFA-cupen åkte man ut mot polska Widzew Łódź redan i första omgången. Arthur Albiston och Steve Coppell spelade samtliga 42 ligamatcher och Joe Jordan blev bäste målskytt med femton mål. Centern Garry Birtles som hade värvats från Nottingham Forest för 1,25 miljoner pund lyckades däremot inte göra ett enda ligamål. Efter säsongen fick tränaren Dave Sexton sparken.

Laguppställning: Gary Bailey – Jimmy Nicholl, Kevin Moran, Martin Buchan, Arthur Albiston – Steve Coppell, Sammy McIlroy, Lou Macari, Mickey Thomas – Garry Birtles, Joe Jordan.

Tröjorna tillverkades från och med denna säsong av Adidas. Hemmatröjan var röd med vit krage, vita muddar och tre ränder längs ärmarna. Byxorna var vita med tre ränder längs sidorna. Under säsongen tillkom klubbmärket på ena byxbenet. Strumporna var i början av säsongen av samma modell som använts tidigare säsonger, men så småningom bytte man till en Adidas-modell med tre vita ränder upptill på ett rött fält.

Som reservställ användes oftast vita tröjor med tre svarta ränder längs sidorna tillsammans med svarta byxor och de svarta hemmastrumporna. Borta mot Sunderland i januari 1981 användes vita byxor och strumpor tillsammans med den vita tröjan. I bortamatchen mot Southampton i mars 1981 spelade United i den blå reservtröjan från 1974/75 tillverkad av Umbro tillsammans med vita Adidas-byxor och svarta Admiral-strumpor med blåvit överdel.

VfB Stuttgart 1979/80

VfB Stuttgart slutade på tredje plats i Bundesliga 1979/80, på samma poäng och med samma målskillnad som Kaiserslautern. Laget var sju poäng efter Hamburg och nio efter mästarna Bayern München. I UEFA-cupen slog man under hösten ut Torino, Dynamo Dresden och Grasshoppers. I vårens kvartsfinaler besegrades Lokomotiv Sofia, men i semifinalen blev det förlust mot Borussia Mönchengladbach.

Laguppställning: Helmut Roleder – Bernd Martin, Dragan Holcer, Karlheinz Förster, Bernd Förster – Roland Hattenberger, Hermann Ohlicher, Hansi Müller – Bernd Schmider, Walter Kelsch, Georg Volkert. Bernd Förster och Hermann Ohlicher spelade samtliga 34 ligamatcher och bäste målskytt blev Hansi Müller med 14 ligamål.

Tröjorna tillverkades av Adidas/Erima och var av samma modell som 1978/79 med skillnaden att Canon nu var klubbens sponsor. I UEFA-cupen spelade man utan reklam på tröjorna.

Bayern München 1979/80

Bayern München vann Bundesliga för femte gången efter att ha slutat två poäng före Hamburg i tabellen. I höstens UEFA-cupmatcher besegrade man Bohemians från Prag, danska Aarhus samt Röda Stjärnan från Belgrad. Under våren fortsatte det med heltyska möten: i kvartsfinalen besegrades Kaiserslautern, men i semifinalen tog det stopp mot Eintracht Frankfurt efter förlängning i returmötet.

Laguppställning: Walter Junghans – Wolfgang Dremmler, Hans Weiner, Klaus Augenthaler, Udo Horsmann – Kurt Niedermayer, Bernd Dürnberger, Paul Breitner, Norbert Janzon – Dieter Hoeneß, Karl-Heinz Rummenigge. Bäste målskytt blev Rummenigge som med sina 26 mål även blev skyttekung i Bundesliga. Dieter Hoeneß blev tillsammans med Borussia Mönchengladbachs Harald Nickel skyttekung i UEFA-cupen med sju mål. Målvakten Junghans tog över som ordinarie mellan stolparna efter att Sepp Maier sommaren 1979 varit med om en bilolycka som tvingade honom att avsluta karriären. Totalt spelade Maier 536 ligamatcher för Bayern 1962–1979. Nya i laget var Hans Weiner (Hertha Berlin), Wolfgang Dremmler (Eintracht Braunschweig), Wolfgang Kraus (Eintracht Frankfurt) och Dieter Hoeneß (VfB stuttgart).

Tröjorna var av samma modell som föregående säsong fast med en ny typ av tröjnummer samt klubbnamnet på ryggen. I UEFA-cupen spelade man utan reklam på tröjorna och i bortamatchen mot Röda Stjärnan användes en vit tröja med röd krage och med den gamla typen av nummer.