Etikett: Cupvinnarcupen

25 januari 2021

Tottenham Hotspur 1980–1982

Säsongen 1980/81 slutade Tottenham på tionde plats i ligan, fyra placeringar bättre än året innan. Steve Archibald, nyförvärv från Aberdeen, gjorde 20 mål och blev skyttekung i ligan tillsammans med Aston Villas Peter Withe. I FA-cupen tog man sig till final mot Manchester City. Matchen slutade 1–1 efter att Tommy Hutchison gjort båda målen – i första halvlek gav han sitt Manchester City ledningen och i andra halvlek gjorde han självmål. En mållös förlängning innebar att matchen fick spelas om fem dagar senare. Denna gång vann Tottenham med 3–2 efter två mål av argentinaren Riccardo Villa och ett av Garth Crooks.

Laguppställning FA-cupfinalen 1981: 1 Milija Aleksic – 5 Steve Perryman, 3 Paul Miller, 4 Graham Roberts, 2 Chris Hughton – 6 Riccardo Villa, 7 Osvaldo Ardiles, 10 Glenn Hoddle, 9 Tony Galvin – 8 Steve Archibald, 11 Garth Crooks; avbytare 12 Garry Brooke. I omspelet var laguppställningen densamma förutom att Perryman och Villa bytte nummer med varandra.

Segern i FA-cupen gav Tottenham en plats i Cupvinnarcupen 1981/82. Under hösten slog man ut Ajax och Dundalk och i vårens kvartsfinaler besegrade man Eintracht Frankfurt, men i semifinalen tog det stopp mot Barcelona. I ligan slutade Tottenham på fjärde plats, den bästa placeringen på elva år. Precis som 1981 gick Tottenham till final i FA-cupen och även denna gång slutade matchen oavgjort, 1–1. Motståndare var Queens Park Rangers och i omspelsmatchen fem dagar senare gjorde Tottenhams Glenn Hoddle matchens enda mål på straff i sjätte minuten. Segern var klubbens sjunde i FA-cupens historia och därmed tangerade man Aston Villas rekord satt 25 år tidigare. Tottenham tog sig även till final i Ligacupen där det dock blev förlust mot Liverpool som vann med 3–1 efter förlängning.

Laguppställning FA-cupfinalen 1982: 1 Ray Clemence – 6 Steve Perryman, 3 Paul Miller, 4 Paul Price, 2 Chris Hughton – 5 Micky Hazard, 7 Graham Roberts, 10 Glenn Hoddle, 9 Tony Galvin – 8 Steve Archibald, 11 Garth Crooks; avbytare 12 Garry Brooke. Osvaldo Ardiles deltog inte i finalen då han hade fått tillstånd att ansluta till Argentinas VM-lag. Riccardo Villa valde att inte delta i finalen på grund av det pågående Falklandskriget mellan England och Argentina.

Tröjorna tillverkades av Le coq sportif. Hemmatröjan var vit med V-hals och centralt placerat klubbmärke. Tröjtillverkarens logga återfanns på ärmarna. Byxorna var vanligtvis mörkblå, men i Cupvinnarcupen 1981/82 spelade Tottenham i vita byxor. Reservstället bestod av gula tröjor med mörkblå fält över axlarna, gula byxor och gula strumpor. Under 1980/81 var numren av den gamla sorten, men nästa säsong användes en modernare typ i 3D-stil. Dessa nummer debuterade i FA-cupfinalen 1981, men i omspelsmatchen användes de gamla numren. På tröjorna i FA-cupfinalerna 1981 och 1982 återfanns en inskription under klubbmärket: ”F.A. Cup Final Wembley 1981” respektive ”F.A. Cup Final Wembley 1982”.

9 november 2020

Juventus 1983/84

Juventus vann Serie A 1983/84 och tog sin 21:a ligatitel. Som regerande italienska cupvinnare deltog Juventus i Cupvinnarcupen där man under hösten besegrade polska Lechia Gdańsk och franska Paris Saint-Germain. Under våren besegrades finländska Haka i kvartsfinalen och sedan Manchester United i semifinalen. I finalen på St. Jakob-stadion i Basel vann Juventus med 2–1 över Porto efter mål av Beniamino Vignola och Zbigniew Boniek. I ligan spelade Gaetano Scirea och Paolo Rossi samtliga 30 ligamatcher. Michel Platini gjorde 20 mål och blev skyttekung i Serie A medan Rossi kom på fjärde plats med sina tretton mål. Under säsongen blev Platini även utsedd till Årets spelare i Europa.

Tröjorna var av samma modell som tidigare med Kappa som tillverkare och Ariston som sponsor. På vänster bröst återfanns denna säsong den trefärgade ”piltavlan” som tecken på att man var regerande italienska cupvinnare. Ovanför denna satt de två stjärnorna som tecken på 20 ligatitlar. I början av säsongen var de placerade var för sig, men från och med elfte ligaomgången satt de i en vit rektangel. Bortatröjan var ny för säsongen och var gul med blå krage och blå muddar. Denna användes tillsammans med blå byxor och gula strumpor i bortamatcherna mot Ascoli och Udinese. Även i finalen av Cupvinnarcupen spelade Juventus i gula tröjor, men då utan reklam.

11 oktober 2020

AS Roma 1984/85

Roma, med nye tränaren Sven-Göran Eriksson, slutade på sjunde plats i Serie A 1984/85. I Cupvinnarcupen slog man under hösten ut Steaua Bukarest och Wrexham, men i vårens kvartsfinaler blev det förlust mot Bayern München. Målvakten Franco Tancredi och mittbacken Ubaldo Righetti spelade samtliga 30 ligamatcher och Roberto Pruzzo blev bäste målskytt med åtta ligamål. Brasilianaren Falcão råkade ut för en allvarlig skada och spelade bara fyra ligamatcher. Efter säsongen upphävdes kontraktet och han flyttade tillbaka till Brasilien för att avsluta karriären i São Paulo.

Tröjorna tillverkades av Kappa och sponsor var Barilla. Hemmastället bestod av röda tröjor med gul krage och gula muddar, röda byxor och röda strumpor. Som tecken på segern i italienska cupen 1984 var den trefärgade ”piltavlan” placerad på vänster bröst och klubbmärket återfanns istället på höger ärm. Reservstället var i samma stil fast vitt med röda detaljer. I bortamatchen mot Wrexham i Cupvinnarcupen spelade Roma i den vita reservtröjan tillsammans med de röda hemmabyxorna.

9 maj 2020

Fortuna Düsseldorf 1979/80

Fortuna Düsseldorf slutade på elfte plats i Bundesliga 1979/80, fyra placeringar sämre än året innan. Laget hade seriens näst sämsta försvar (bara Werder Bremen var sämre) med 72 insläppta mål på 34 matcher – vid åtta tillfällen släppte man in fyra mål eller mer. Största förlusten kom borta mot Bayern München då man föll med 0–6 och i hemmamatchen mot Köln blev det förlust med 3–6 i en av säsongens målrikaste matcher. Det blev även ett antal storsegrar, bland annat 6–1 mot Kaiserslautern och 6–2 mot Stuttgart. I Cupvinnarcupen åkte man ut mot Glasgow Rangers i första omgången, men i tyska cupen tog man sig till final där det blev seger med 2–1 över Köln.

Laguppställning: Jörg Daniel – Josef Weikl, Gerd Zewe, Heiner Baltes, Egon Köhnen – Heinz Wirtz, Rüdiger Wenzel, Rudi Bommer – Thomas Allofs, Klaus Allofs, Wolfgang Seel. Rudi Bommer spelade samtliga 34 ligamatcher och Klaus Allofs blev bäste målskytt med sexton ligamål medan Rüdiger Wenzel gjorde elva och Thomas Allofs tio.

Tröjorna tillverkades av Puma och sponsor var Arag. Den långärmade varianten var likadan som 1978/79 medan den kortärmade hemmatröjan hade V-hals och en annan typ av tröjnummer. I tyska cupfinalen användes en vit tröja med röd krage och utan reklam.

17 mars 2020

Fortuna Düsseldorf 1978/79

Fortuna Düsseldorf slutade på sjunde plats i Bundesliga 1978/79, två placeringar sämre än året innan. För andra året i rad tog man sig till final i tyska cupen och denna gång blev det seger med 1–0 efter förlängning mot Hertha Berlin. Målskytt var Wolfgang Seel. Fortuna Düsseldorf hade förlorat 1978 års final men fick ändå en plats i Cupvinnarcupen 1978/79 tack vare att motståndarlaget Köln även vann Bundesliga och därmed kvalificerade sig för Europacupen. Under hösten 1978 slog Fortuna ut Universitatea Craiova från Rumänien och Aberdeen från Skottland. Under våren besegrade man schweiziska Servette i kvartsfinalen och tjeckoslovakiska Banik Ostrava i semifinalen. I finalen på St. Jakob-stadion i Basel mötte man Barcelona. Det stod 2–2 efter första halvlek och efter en mållös andra halvlek gick matchen till förlängning. Där var spanjorerna starkast och vann till slut med 4–3.

Laguppställning tyska cupfinalen: Jörg Daniel – Josef Weikl, Gerd Zewe, Reinhold Fanz, Heiner Baltes – Rudi Bommer, Hubert Schmitz, Egon Köhnen – Thomas Allofs, Klaus Allofs, Wolfgang Seel. Avbytare: Ralf Dusend.

Laguppställning Cupvinnarcupfinalen: Jörg Daniel – Heiner Baltes, Gerd Zewe, Gerd Zimmermann, Dieter Brei – Egon Köhnen, Hubert Schmitz, Rudi Bommer – Thomas Allofs, Klaus Allofs, Wolfgang Seel. Avbytare: Fleming Lund, Josef Weikl.

Tröjorna tillverkades av Puma och sponsor var Arag. Hemmatröjan var röd med vit krage och vita fält längs ärmarna. Reservstället var i samma stil fast med färgerna inverterade. I Cupvinnarcupen spelade man utan reklam på tröjorna och den långärmade varianten hade kantiga nummer. I finalen användes kortärmade tröjor med V-hals och med Puma-loggan i rött ovanför klubbmärket.

9 april 2019

AS Roma 1986/87

En mindre lyckad säsong ledde till att Sven-Göran Eriksson avgick två omgångar från slutet. Roma slutade på sjunde plats i ligan och i Cupvinnarcupen föll man på straffsparksläggning mot Real Zaragoza redan i första omgången. Inför säsongen lämnade flera spelare klubben, däribland försvararen Dario Bonetti (Milan), mittfältaren Toninho Cerezo (Sampdoria) och anfallarna Francesco Graziani (Udinese) och Sandro Tovalieri (Avellino). Nya spelare i laget var försvararen Marco Baroni (Udinese), danske mittfältaren Klaus Berggreen (Pisa) och anfallaren Paolo Baldieri (Pisa). Förra säsongens skyttekung Roberto Pruzzo gjorde bara fyra mål och Berggreen och Stefano Desideri blev lagets bästa målskyttar med fem mål var.

Ennerre tillverkade från och med denna säsong Romas tröjor. Under hösten användes en kritstrecksrandig modell (som sedan återkom till våren), medan man under vintern använde en variant med en annan typ av krage.

5 april 2019

Sampdoria 1989/90

Precis som föregående säsong slutade Sampdoria på femte plats i ligan. I Cupvinnarcupen slog man ut norska Brann, Borussia Dortmund, Grasshoppers och Monaco. Finalen mot Anderlecht på Nya Ullevi i Göteborg var mållös i 90 minuter, men i förlängningen gjorde Gianluca Vialli två mål och gav Sampdoria segern. Nya i laget denna säsong var mittfältarna Giovanni Invernizzi från Como och Srečko Katanec från Stuttgart samt högeryttern Attilio Lombardo från Cremonese. Lombardo, Giuseppe Dossena samt målvakten Gianluca Pagliuca spelade samtliga 34 ligamatcher. Bästa målskyttar blev Gianluca Vialli med totalt 21 mål varav tio i ligan och Roberto Mancini med elva ligamål.

Tröjorna var i stort sett likadana som tidigare, fast numren var nu i vitt på blå botten. Strumporna var oftast vita, men i bortamatcher mot lag med vita strumpor spelade Sampdoria i blå strumpor. I Cupvinnarcupfinalen spelade man utan reklam på tröjorna.

3 april 2019

Sampdoria 1988/89

Sampdoria gjorde sin dittills bästa säsong. Laget vann italienska cupen efter att i finalen ha vänt ett 0–1-underläge mot Napoli till seger med 4–0 i returen på hemmaplan. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut IFK Norrköping, Carl Zeiss Jena, Dinamo Bukarest och Mechelen, men i finalen på Wankdorfstadion i Bern blev det förlust med 0–2 mot Barcelona. I ligan blev det en femteplats och Gianluca Vialli blev lagets bäste målskytt med 14 mål. Nya i laget var vänsterbacken Amedeo Carboni från Parma samt mittfältarna Giuseppe Dossena från Udinese och Víctor Muñoz från Barcelona. Målvakten Gianluca Pagliuca gjorde sin första säsong som ordinarie mellan stolparna och 18-årige anfallaren Enrico Chiesa spelade sin första ligamatch.

Tröjorna tillverkades från och med denna säsong av Kappa och ny sponsor var ERG. I Cupvinnarcupfinalen spelade Sampdoria i sitt vita bortaställ, fast utan reklam och klubbmärke.

1 april 2019

Sampdoria 1982–1988

1982 förde tränaren Renzo Ulivieri upp Sampdoria i Serie A. Inför återkomsten i högsta serien förstärkte man laget med irländske mittfältaren Liam Brady från Juventus och engelske anfallaren Trevor Francis från Manchester City. Bland nyförvärven fanns även 17-årige anfallaren Roberto Mancini från Bologna. Laget slutade på sjunde plats i ligan 1982/83, en placering som upprepades följande säsong.

1984 tog Eugenio Bersellini över som tränare. Han kom närmast från Torino och hade 1980 lett Inter till Serie A-titeln. Liam Brady såldes till Inter och för att fylla utlänningskvoten värvades skotten Graeme Souness från Liverpool. Nya i laget var också 20-årige anfallaren Gianluca Vialli från Cremonese samt högerbacken Moreno Mannini från Como. Säsongen slutade med en fjärdeplats i ligan, vilket var lagets bästa placering sedan 1960/61. Sampdoria tog sig till final i italienska cupen där man mötte Milan. I första matchen på San Siro gjorde Souness matchens enda mål och i returen hemma på Luigi Ferraris gjorde Mancini och Vialli varsitt mål i 2–1-segern. Sampdoria vann därmed sin första stora titel. 1985/86 blev inte lika lyckad. Det blev visserligen återigen finalspel i cupen (förlust mot Roma), men i ligan föll man till tolfte plats och i Cupvinnarcupen åkte man ut mot Benfica i andra omgången.

Jugoslaven Vujadin Boškov tog över som tränare 1986 och Francis och Souness såldes till Atalanta respektive Glasgow Rangers. Dessa ersattes av brasilianske mittfältaren Toninho Cerezo (Roma) och västtysken Hans-Peter Briegel (Verona). Laget klättrade till sjätte plats i ligan och sedan fjärde plats 1987/88. 1988 tog Sampdoria sin andra italienska cuptitel efter att ha besegrat Torino med sammanlagt 3–2.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Phonola. Under 1985/86 var Ennerre-loggan flyttad till det högra bröstet för att ge plats åt symbolen som visar att laget är regerande italienska cupmästare.

7 juni 2018

Ipswich Town 1978–1981

I slutet av 70-talet och början av 80-talet var Ipswich Town ett topplag. Lagets tabellplaceringar 1978/79–1980/81 var 6–3–2. I FA-cupen tog man sig till kvartsfinal 1979 och 1980 (förlust mot Liverpool respektive Everton) samt semifinal 1981 (förlust mot Manchester City). I Ligacupen gick det inte lika bra: ut direkt i andra omgången både 1979 och 1980 samt förlust mot Birmingham i fjärde omgången 1981.

Tack vare segern i FA-cupen 1978 fick Ipswich en plats i Cupvinnarcupen 1978/79. Laget slog ut AZ Alkmaar och Wacker Innsbruck, men åkte sedan ut mot Barcelona i kvartsfinalen. I UEFA-cupen 1979/80 slog Ipswich ut norska Skeid i första omgången med sammanlagt 10–1 (3–1 borta och 7–0 hemma), men i andra omgången åkte man ut på bortamålsregeln mot schweiziska Grasshoppers (0–0 borta och 1–1 hemma).

1980/81 lyckades Ipswich ta sig hela vägen till final i UEFA-cupen. Under hösten 1980 slog man ut grekiska Aris, tjeckoslovakiska Bohemians Prag och polska Widzew Łódź. Under våren 1981 besegrade man franska Saint-Étienne i kvartsfinalen och västtyska Köln i semifinalen. I finalen mötte man återigen AZ Alkmaar och i första matchen på Portman Road blev det seger med 3–0 sedan John Wark gjort mål på straff i första halvlek och Frans Thijssen och Paul Mariner utökat i andra. Returen, som spelades på Olympiastadion i Amsterdam, vanns av holländarna med 4–2. Ipswich tog därmed hem pokalen med sammanlagt 5–4.

Laget 1978/79: 1 Paul Cooper – 2 George Burley, 5 Russell Osman, 6 Kevin Beattie/Terry Butcher, 3 Mick Mills – 7 John Wark, 4 Brian Talbot/Frans Thijssen, 8 Arnold Mühren – 10 Eric Gates, 9 Paul Mariner, 11 Clive Woods. Brian Talbot såldes till Arsenal i januari 1979 och hans ersättare, holländaren Frans Thijssen, värvades från FC Twente i februari. Även Thijssens landsman Arnold Mühren hade värvats från Twente inför säsongen. Mick Mills och John Wark spelade samtliga 42 ligamatcher och Paul Mariner blev bäste målskytt med tretton ligamål.

Laget i UEFA-cupfinalerna 1981: 1 Paul Cooper – 2 Steve McCall, 5 Russell Osman, 6 Terry Butcher, 3 Mick Mills – 7 John Wark, 4 Frans Thijssen, 8 Arnold Mühren – 10 Alan Brazil, 9 Paul Mariner, 11 Eric Gates. John Wark blev turneringens bäste målskytt med fjorton mål, vilket var tangerat rekord i Europacuperna (Milans José Altafini gjorde lika många i Europacupen 1962/63). Han blev även utsedd till Årets spelare i England 1980/81 av spelarföreningen PFA. Fotbollsskribenterna (FWA) utsåg Frans Thijssen till Årets spelare 1980/81.

Tröjorna tillverkades av Adidas och var blå med vit V-hals och tre vita ränder längs ärmarna. Byxorna var vita och strumporna blå. Bortastället var i samma stil och bestod av vita tröjor, svarta byxor och vita strumpor. Under 1978/79 var inskriptionen ”F.A. Cup Winners 1978” placerad nedanför klubbmärket.