Etikett: Cupvinnarcupen

Feyenoord 1991/92

Feyenoord slutade på tredje plats i holländska ligan säsongen 1991/92, nio poäng efter PSV Eindhoven. Laget hade seriens bästa försvar med bara 19 insläppta mål på 34 matcher. Bästa målskyttar blev ungraren József Kiprich och rumänen Marian Damaschin, båda med nio ligamål. I holländska cupen gick Feyenoord till final för andra året i rad. Laget försvarade sin titel från 1991 genom att besegra Roda JC med 3–0 efter mål av John de Wolf, Gaston Taument och József Kiprich. I Cupvinnarcupen slog Feyenoord ut Partizan Tirana, FC Sion och Tottenham Hotspur. I semifinalen mötte man Monaco. Det blev 1–1 borta och 2–2 hemma vilket innebar att Monaco gick till final tack vare fler gjorda mål på bortaplan.

Hemmatröjan var av samma modell som förra säsongen, fast med Stad Rotterdam Verzekeringen som sponsor. I Cupvinnarcupen var sponsorloggan mindre och bestod bara av texten ”Stad Rotterdam”. Den gröna bortatröjan var i samma stil som den Kamerun använde i VM 1990, fast med krage istället för rund hals.

PSV Eindhoven 1990–1992

Säsongen 1990/91 tog PSV Eindhoven sin tolfte ligatitel. Laget tog 53 poäng, lika många som Ajax men med bättre målskillnad. Brasilianaren Romário gjorde 25 mål och blev skyttekung för tredje året i rad (även Ajax’ Dennis Bergkamp gjorde 25 mål). PSV deltog även i Cupvinnarcupen men åkte ut mot franska Montpellier redan i första omgången. Laget försvarade sin ligatitel 1991/92 då man slutade tre poäng före Ajax. Wim Kieft blev lagets bäste målskytt med 17 mål vilket gav en delad tredjeplats i skytteligan. I Europacupen slog PSV ut turkiska Beşiktaş i första omgången. 1–1 på bortaplan (mål av Juul Ellerman) följdes av en 2–1-seger hemma efter mål av Gerald Vanenburg och zambiern Kalusha Bwalya. I andra omgången åkte PSV ut mot belgiska Anderlecht efter 0–0 hemma och 0–2 borta.

Hemmatröjan med breda röda ränder och smala vita användes under åren 1990–1994. Den hade använts i ett par matcher redan under våren 1990, i Europacupen mot Bayern München och i holländska cupfinalen mot Vitesse Arnhem. I Europacupmatcherna mot Beşiktaş och Anderlecht hösten 1991 spelade PSV i röda byxor och strumpor. Bortatröjan som användes 1990–1992 var en ganska vanlig Adidas-modell och var ljusblå med vit krage.

Sampdoria 1994/95

Sampdoria slutade på åttonde plats i Serie A 1994/95. Inför säsongen såldes målvakten Gianluca Pagliuca till Inter, medan Inters målvakt Walter Zenga och mittbacken Riccardo Ferri gick över till Sampdoria. Man värvade även serbiske mittbacken Siniša Mihajlović från Roma, mittfältaren Riccardo Maspero från Cremonese och anfallaren Alessandro Melli från Parma. Ruud Gullit återvände till Milan men kom tillbaka till Sampdoria i november i utbyte mot Melli. Tillsammans med Roberto Mancini blev Gullit lagets bäste målskytt med nio ligamål. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut norska Bodø/Glimt, schweiziska Grasshoppers och portugisiska FC Porto. I semifinalen mötte man Arsenal och efter att lagen vunnit varsin match med 3–2 fick det avgöras på straffsparkar. Missar av Mihajlović, Jugović och Lombardo gjorde att engelsmännen kunde vinna straffsparksläggningen med 3–2 och gå till final.

Sampdorias tröja hade samma mönster i tyget som Roma, med ett målnät, fotbollar, klubbmärket och Asics-loggan. Precis som Roma hade man även snörning i halsen. På Sampdorias hemmatröjor var snörena ibland vita och ibland blå. Vita eller blå byxor med en rand längst ner användes beroende på motståndarlagets färger. Ibland användes även byxorna från föregående säsong.

Torino 1993/94

Torino var återigen ett mittenlag och slutade på åttonde plats i Serie A 1993/94. Andrea Silenzi gjorde sin målmässigt bästa säsong med 17 mål vilket gav en delad tredjeplats i skytteligan. Som regerande italienska cupvinnare deltog laget i Cupvinnarcupen. Det blev segrar mot Lillestrøm och Aberdeen, men i kvartsfinalen tog det stopp mot Arsenal. Nyförvärv inför denna säsong var målvakten Giovanni Galli från Napoli, försvararen Angelo Gregucci från Lazio, kroatiske ytterbacken Robert Jarni från Bari, mittfältaren Marco Osio från Parma och uruguayanske anfallaren Enzo Francescoli från Cagliari.

Torinos tröjor tillverkades från och med denna säsong av Lotto.

Parma 1993–1995

Parma slutade på femte plats i Serie A 1993/94 och kvalificerade sig därmed för nästa säsongs UEFA-cup. Tack vare segern i föregående säsongs Cupvinnarcup fick laget delta i europeiska supercupen som spelades i januari/februari 1994. Där mötte man Milan (som hade ersatt Champions League-vinnarna Olympique Marseille som var avstängda på grund av en korruptionsskandal) i ett dubbelmöte och efter att ha förlorat första matchen hemma med 0–1 lyckades Parma vända till seger med 2–0 efter förlängning (mål av Sensini och Crippa). Som regerande mästare deltog Parma även i Cupvinnarcupen. I första omgången slog man ut Degerfors (2–1 borta och 2–0 hemma). Därefter besegrade man Maccabi Haifa, Ajax och Benfica innan man förlorade finalen med 0–1 mot Arsenal. Några av nyförvärven inför denna säsong var målvakten Luca Bucci från Reggiana, argentinske landslagsspelaren Roberto Sensini från Udinese samt två spelare från Napoli: Massimo Crippa och Gianfranco Zola. Den sistnämnde kom tvåa i Serie A:s skytteliga med 18 mål.

Säsongen 1994/95 förbättrade sig Parma ett par placeringar och slutade på tredje plats i ligan. I italienska cupen tog sig laget till final där det blev förlust mot Juventus, 0–1 hemma och 0–2 borta. Även i UEFA-cupfinalen möttes Parma och Juventus. På vägen dit slog Parma bland annat ut AIK i andra omgången. Parma vann första finalmatchen med 1–0 efter mål av Dino Baggio. I returen tog Juventus ledningen genom Vialli, men Dino Baggio gjorde återigen mål och matchen slutade 1–1, totalt 2–1 till Parma som tog ännu en europeisk cuptitel. I ligan blev Gianfranco Zola återigen lagets bäste målskytt, denna gång med 19 mål. Nya spelare i laget var bland andra portugisiske försvararen Fernando Couto från Porto, ytterbacken Roberto Mussi från Torino, mittfältaren Dino Baggio från Juventus och anfallaren Marco Branca från Udinese.

Hemmatröjan som användes under dessa två säsonger var vit med blå krage. Bortatröjan var gul med blå ärmar och en blå halvcirkel nedanför halsen. Den hade också snörning i halsen. Klubbmärket var placerat i en sköld och i sidan på tröjan fanns en lapp med texten ”FOND 1913”, årtalet då klubben bildades. Två olika typer av nummer användes, även om skillnaderna inte var så stora. Den ena typen var något högre än den andra och ibland hade man Umbro-loggan i nedre delen på siffrorna. I Cupvinnarcupfinalen 1994 spelade Parma i det gula bortastället, men utan reklam på tröjan. Över och under klubbmärket fanns texten ”Copenhagen 94 / Finale Coppa delle Coppe”.

Parma 1992/93

Parma gjorde sin dittills bästa säsong och slutade på tredje plats i Serie A. Laget tog också hem segern i Cupvinnarcupen efter 3–1 i finalen mot Royal Antwerpen på Wembley. Inför säsongen värvades den colombianske anfallaren Faustino Asprilla från Atlético Nacional. Asprilla stod för sju mål i ligan, bland annat segermålet mot Milan på San Siro som innebar att hemmalagets förlustfria svit på 58 matcher bröts. Parmas bäste målskytt blev återigen Alessandro Melli som gjorde tolv mål i ligan.

Hemmatröjan var ny för säsongen och hade två blå och en gul rand längs ärmarna, medan bortatröjan var gul med blå krage och två blå ränder längs ärmarna. Ovanför klubbmärket återfanns den röd-vit-gröna cirkeln som tecken på att man hade vunnit italienska cupen förra säsongen. I finalen av Cupvinnarcupen hade man texten ”Finale Coppa delle Coppe / Wembley 1993” över och under klubbmärket. I denna match var inte reklam på tröjorna tillåtet.

AS Roma 1991/92

Roma slutade på femte plats i Serie A. Man värvade tyske mittfältaren Thomas Hässler från Juventus i utbyte mot målvakten Angelo Peruzzi som året innan hade blivit avstängd på grund av dopning. I Cupvinnarcupen åkte Roma ut mot Monaco i kvartsfinalen.

Från och med denna säsong spelade Roma i Adidas-tröjor. I bortamatchen mot Monaco i Cupvinnarcupen använde Roma ett mörkblått reservställ.

Juventus 1990/91

Juventus slutade på sjunde plats i Serie A, vilket var den sämsta placeringen sedan 1961/62 då man slutade tolva. Detta trots att man värvade Roberto Baggio från Fiorentina för världsrekordsumman åtta miljoner pund. Man värvade även tyske världsmästaren Thomas Hässler från Köln och brasilianske mittbacken Júlio César från Montpellier. I Cupvinnarcupen tog sig Juventus till semifinal genom att besegra bulgariska Sliven, österrikiska Austria Wien och belgiska RFC Liège. I semifinalen blev det dock förlust mot Barcelona med sammanlagt 2–3. Roberto Baggio blev skyttekung i Cupvinnarcupen med nio mål.

Hemmatröjan var likadan som året innan, med skillnaden att man nu hade den röd-vit-gröna cirkeln på ena bröstet som tecken på att man var regerande italienska cupvinnare. Ett helsvart reservställ var nytt för säsongen och användes i bortamatcherna mot Parma, Bari och Cesena.

Sampdoria 1990/91

Sampdoria blev italienska mästare för första gången, fem poäng före Milan. Laget tog sig även till final i italienska cupen, där det dock blev förlust mot Roma. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut Kaiserslautern och Olympiakos innan man förlorade mot Legia Warszawa i kvartsfinalen. Asics var ny tröjtillverkare och för första gången hade man nu det vit-röd-svarta bandet över bröstet även på bortatröjan. Till den blå hemmatröjan användes oftast vita byxor och strumpor, men beroende på motståndarlagets färger användes även blå byxor eller strumpor.

Startelvan

Halmstads BK 1995

Halmstads BK 1995 (borta)Halmstad slutade på tredje plats i Allsvenskan 1995, vilket var den bästa placeringen sedan SM-guldet 1979. Laget vann Svenska cupen under våren, där man besegrade AIK i finalen. Matchstället från Mitre var nytt för året. Vissa tröjor hade Duni-loggan på framsidan och Rimi på baksidan, andra tröjor hade tvärtom. Ett gult bortaställ användes bland annat i den avbrutna matchen mot Djurgården på Stockholms Stadion.

Cupvinnarcupen

Halmstads BK 1995 (Cupvinnarcupen)

I Cupvinnarcupens andra omgång besegrade man Parma med 3–0 på Gamla Ullevi i Göteborg. Italienarna tog dock revansch i returmötet på hemmaplan och vann med 4–0. I hemmamatchen bar Halmstadspelarna svarta byxor och blå strumpor. Tröja nummer nio bars av Niklas Gudmundsson som gjorde två av målen och passade fram till det tredje. I bortamatchen spelade Halmstad i vita byxor och strumpor. I Gudmundssons frånvaro hade då 18-årige Fredrik Ljungberg nummer nio.