Etikett: Serie A

9 april 2019

AS Roma 1986/87

En mindre lyckad säsong ledde till att Sven-Göran Eriksson avgick två omgångar från slutet. Roma slutade på sjunde plats i ligan och i Cupvinnarcupen föll man på straffsparksläggning mot Real Zaragoza redan i första omgången. Inför säsongen lämnade flera spelare klubben, däribland försvararen Dario Bonetti (Milan), mittfältaren Toninho Cerezo (Sampdoria) och anfallarna Francesco Graziani (Udinese) och Sandro Tovalieri (Avellino). Nya spelare i laget var försvararen Marco Baroni (Udinese), danske mittfältaren Klaus Berggreen (Pisa) och anfallaren Paolo Baldieri (Pisa). Förra säsongens skyttekung Roberto Pruzzo gjorde bara fyra mål och Berggreen och Stefano Desideri blev lagets bästa målskyttar med fem mål var.

Ennerre tillverkade från och med denna säsong Romas tröjor. Under hösten användes en kritstrecksrandig modell (som sedan återkom till våren), medan man under vintern använde en variant med en annan typ av krage.

7 april 2019

AS Roma 1985/86

Sven-Göran Erikssons andra säsong som tränare i Italien blev lyckad med en andraplats i ligan, fyra poäng efter Juventus, samt seger i italienska cupen. I finalen mot Sampdoria blev det förlust med 2–1 i första matchen, men i returen hemma på Stadio Olimpico vann Roma med 2–0 efter mål av Stefano Desideri (straff) och Toninho Cerezo. Roberto Pruzzo blev skyttekung i Serie A med 19 mål och för sjätte säsongen i rad spelade målvakten Franco Tancredi samtliga 30 ligamatcher. Nya i laget var mittfältaren Manuel Gerolin från Udinese och polacken Zbigniew Boniek från Juventus samt anfallaren Sandro Tovaliero som kom tillbaka från lån i Arezzo och Pescara. Bland de andra profilerna i laget fanns mittfältarna Giuseppe Giannini och Carlo Ancelotti samt yttern Bruno Conti.

Matchställen som tillverkades av Kappa var röda med gul krage och gula muddar. Bortastället var vitt med röd krage och röda muddar. Klubbens sponsor var Barilla.

5 april 2019

Sampdoria 1989/90

Precis som föregående säsong slutade Sampdoria på femte plats i ligan. I Cupvinnarcupen slog man ut norska Brann, Borussia Dortmund, Grasshoppers och Monaco. Finalen mot Anderlecht på Nya Ullevi i Göteborg var mållös i 90 minuter, men i förlängningen gjorde Gianluca Vialli två mål och gav Sampdoria segern. Nya i laget denna säsong var mittfältarna Giovanni Invernizzi från Como och Srečko Katanec från Stuttgart samt högeryttern Attilio Lombardo från Cremonese. Lombardo, Giuseppe Dossena samt målvakten Gianluca Pagliuca spelade samtliga 34 ligamatcher. Bästa målskyttar blev Gianluca Vialli med totalt 21 mål varav tio i ligan och Roberto Mancini med elva ligamål.

Tröjorna var i stort sett likadana som tidigare, fast numren var nu i vitt på blå botten. Strumporna var oftast vita, men i bortamatcher mot lag med vita strumpor spelade Sampdoria i blå strumpor. I Cupvinnarcupfinalen spelade man utan reklam på tröjorna.

3 april 2019

Sampdoria 1988/89

Sampdoria gjorde sin dittills bästa säsong. Laget vann italienska cupen efter att i finalen ha vänt ett 0–1-underläge mot Napoli till seger med 4–0 i returen på hemmaplan. I Cupvinnarcupen slog Sampdoria ut IFK Norrköping, Carl Zeiss Jena, Dinamo Bukarest och Mechelen, men i finalen på Wankdorfstadion i Bern blev det förlust med 0–2 mot Barcelona. I ligan blev det en femteplats och Gianluca Vialli blev lagets bäste målskytt med 14 mål. Nya i laget var vänsterbacken Amedeo Carboni från Parma samt mittfältarna Giuseppe Dossena från Udinese och Víctor Muñoz från Barcelona. Målvakten Gianluca Pagliuca gjorde sin första säsong som ordinarie mellan stolparna och 18-årige anfallaren Enrico Chiesa spelade sin första ligamatch.

Tröjorna tillverkades från och med denna säsong av Kappa och ny sponsor var ERG. I Cupvinnarcupfinalen spelade Sampdoria i sitt vita bortaställ, fast utan reklam och klubbmärke.

1 april 2019

Sampdoria 1982–1988

1982 förde tränaren Renzo Ulivieri upp Sampdoria i Serie A. Inför återkomsten i högsta serien förstärkte man laget med irländske mittfältaren Liam Brady från Juventus och engelske anfallaren Trevor Francis från Manchester City. Bland nyförvärven fanns även 17-årige anfallaren Roberto Mancini från Bologna. Laget slutade på sjunde plats i ligan 1982/83, en placering som upprepades följande säsong.

1984 tog Eugenio Bersellini över som tränare. Han kom närmast från Torino och hade 1980 lett Inter till Serie A-titeln. Liam Brady såldes till Inter och för att fylla utlänningskvoten värvades skotten Graeme Souness från Liverpool. Nya i laget var också 20-årige anfallaren Gianluca Vialli från Cremonese samt högerbacken Moreno Mannini från Como. Säsongen slutade med en fjärdeplats i ligan, vilket var lagets bästa placering sedan 1960/61. Sampdoria tog sig till final i italienska cupen där man mötte Milan. I första matchen på San Siro gjorde Souness matchens enda mål och i returen hemma på Luigi Ferraris gjorde Mancini och Vialli varsitt mål i 2–1-segern. Sampdoria vann därmed sin första stora titel. 1985/86 blev inte lika lyckad. Det blev visserligen återigen finalspel i cupen (förlust mot Roma), men i ligan föll man till tolfte plats och i Cupvinnarcupen åkte man ut mot Benfica i andra omgången.

Jugoslaven Vujadin Boškov tog över som tränare 1986 och Francis och Souness såldes till Atalanta respektive Glasgow Rangers. Dessa ersattes av brasilianske mittfältaren Toninho Cerezo (Roma) och västtysken Hans-Peter Briegel (Verona). Laget klättrade till sjätte plats i ligan och sedan fjärde plats 1987/88. 1988 tog Sampdoria sin andra italienska cuptitel efter att ha besegrat Torino med sammanlagt 3–2.

Tröjorna tillverkades av Ennerre och sponsor var Phonola. Under 1985/86 var Ennerre-loggan flyttad till det högra bröstet för att ge plats åt symbolen som visar att laget är regerande italienska cupmästare.

31 december 2017

Inter 1986–1988

Efter att ha tagit sex ligatitlar på tio år med Juventus tog Giovanni Trapattoni över som tränare i Inter säsongen 1986/87. Nya spelare i laget var argentinske liberon Daniel Passarella (Fiorentina), mittfältarna Gianfranco Matteoli (Sampdoria) och Adriano Piraccini (Bari) samt anfallaren Oliviero Garlini (Lazio). Inter slutade på tredje plats i ligan, en poäng efter Juventus och fyra efter mästarna Napoli. Alessandro Altobelli gjorde elva mål och kom trea i skytteligan. I UEFA-cupen slog Inter ut AEK Aten, Legia Warszawa och Dukla Prag. I kvartsfinalen mötte man IFK Göteborg och efter 0–0 på Ullevi tog Inter ledningen i returen genom ett självmål av Stig Fredriksson, men drygt tio minuter före slutet kvitterade Stefan Pettersson. Inter var därmed utslaget och IFK Göteborg vann så småningom hela turneringen.

Efter säsongen lämnade Marco Tardelli och Karl-Heinz Rummenigge laget för varsin schweizisk klubb, Sankt Gallen respektive Servette. Även målvakten Walter Zenga och anfallaren Alessandro Altobelli ryktades vara på väg bort från klubben, men Inter valde att inte sälja dem. Istället förstärkte man laget med ytterbacken Salvatore Nobile (Lecce), belgiske mittfältaren Enzo Szifo (Anderlecht) och anfallaren Aldo Serena (Juventus). Laget tappade ett par placeringar i ligan och slutade på femte plats. Altobelli gjorde nio ligamål under sin elfte och sista säsong i Inter. Efter 317 ligamatcher och 128 mål gick han sommaren 1988 över till Juventus. I italienska cupen gick Inter till semifinal men förlorade mot Sampdoria. I UEFA-cupen slog Inter ut turkiska Beşiktaş och finska TPS Åbo, men åkte sedan ut mot spanska Espanyol.

Under åren 1986–1988 tillverkades Inters tröjor av Le Coq Sportif. Sedan 1982 var lagets sponsor Misura. Säsongen 1986/87 användes den vita reservtröjan i bortamatcherna mot Atalanta, Brescia, Como, Empoli, Fiorentina, Napoli, Sampdoria och Verona. Oftast användes svarta byxor och strumpor, men mot Empoli och Napoli spelade Inter i vita strumpor. 1987/88 användes den vita tröjan med svarta byxor och strumpor borta mot Como, Empoli, Verona, Pisa, Napoli, Fiorentina och Sampdoria.

30 december 2017

Juventus 1989/90

Efter att Antonio Cabrini lämnat laget fick mittbacken Sergio Brio ansvaret som lagkapten under sin tolfte och sista säsong i Juventus. Försvaret förstärktes med Dario Bonetti från Verona och till mittfältet värvades Sergej Alejnikov från Dinamo Minsk, lagkamrat med Alexander Zavarov i det sovjetiska landslaget. Anfallet gjordes om då både Michael Laudrup och Alessandro Altobelli lämnade laget för Barcelona respektive Brescia. In kom istället två spelare från Serie B: Salvatore Schillaci från Messina och Pierluigi Casiraghi från Monza. Schillaci gjorde femton ligamål och tog en plats i Italiens VM-trupp 1990.

Säsongen fick en tragisk inledning då andretränaren Gaetano Scirea omkom i en bilolycka i Polen där han befann sig för att studera Juventus kommande motståndare i UEFA-cupen, Górnik Zabrze. I ligan hade Juventus en ojämn säsong som gjorde att laget inte kunde utmana om ligatiteln och i februari avgick klubbpresidenten Giampiero Boniperti. Juventus slutade så småningom på fjärde plats, sju poäng efter mästarna Napoli. I cuperna gick det däremot bättre. Laget tog sig till final i italienska cupen efter att ha besegrat Roma i semifinalen. I finalen mötte man Milan och efter en mållös första match i Turin kunde Roberto Galia göra matchens enda mål i returen i Milano. Juventus tog därmed sin åttonde italienska cuptitel. Juventus tog sig även till final i UEFA-cupen. Under hösten hade laget vunnit samtliga matcher i de tre första omgångarna mot Górnik Zabrze, Paris Saint-Germain och Karl-Marx-Stadt. Första och enda förlusten kom i vårens kvartsfinalretur hemma mot Hamburg (1–2), men tack vare att man hade vunnit med 2–0 i första matchen tog man sig ändå vidare till semifinal. Där mötte man ännu ett västtyskt lag, FC Köln, och efter seger med 3–2 hemma och 0–0 i returen var Juventus klart för final. Det blev en helitaliensk final mot Fiorentina och första matchen spelades på Stadio Comunale i Turin. Ett tidigt mål av Galia och två mål i andra halvlek av Casiraghi och De Agostini gav Juventus en 3–1-ledning inför returen. Fiorentinas hemmaarena höll på att renoveras inför VM 1990 och matchen spelades därför i Avellino. Det blev 0–0 och Juventus tog därmed sin andra UEFA-cuptitel i historien.

Hemmatröjan hade använts redan i början av föregående säsong, men nu valde Juventus att använda den permanent. Enda skillnaden var att Upim var klubbens nya sponsor. Den gula bortatröjan var också ny och användes i bortamatcherna mot Ascoli, Cesena och Udinese i ligan samt borta mot Paris Saint-Germain, Hamburg och Köln i UEFA-cupen.

29 december 2017

Napoli 1987/88

Regerande mästarna Napoli förstärkte laget med brasilianske anfallaren Careca från São Paulo och vänsterbacken Giovanni Francini från Torino.

För första gången deltog Napoli i Europacupen och laget lottades mot Real Madrid i första omgången. Spanjorerna blev dock för svåra och vann med 2–0 i Madrid. Returen i Neapel slutade 1–1 sedan Emilio Butragueño kvitterat Giovanni Francinis ledningsmål strax före paus. Ligaspelet började däremot bättre. Napoli såg ut att försvara sin ligatitel efter att ha vunnit sexton av de tjugo första matcherna – första förlusten kom inte förrän den 3 januari då man föll med 4–1 borta mot Milan. I slutet av säsongen började det dock gå sämre och under de tio sista matcherna vann laget bara två matcher och förlorade fem. Därmed kunde Milan ta över serieledningen och ta hem ligatiteln.

Diego Maradona gjorde 15 mål och blev skyttekung i Serie A medan Careca kom på andra plats med tretton mål. Efter säsongen avslutade högerbacken Giuseppe Bruscolotti karriären efter att ha spelat över 500 matcher för Napoli under sexton säsonger. Även mittbacken Moreno Ferrario lämnade Napoli efter säsongen. Han gick över till Roma efter elva säsonger och över 300 ligamatcher för Napoli.

Tröjorna var av samma modell som tidigare, men tack vare att laget hade vunnit både ligan och cupen under föregående säsong var den italienska skölden, Lo Scudetto, placerad på vänstra bröstet och den rödvitgröna cirkeln på högra bröstet. Klubbmärket var placerat på högra ärmen. I bortamatcherna mot Avellino, Como, Inter, Verona, Fiorentina och Sampdoria spelade Napoli i vita tröjor och blå byxor och i bortamatchen mot Pisa spelade man i helvitt. Den röda tröjan användes i bortamatcherna mot Empoli och Pescara.

28 december 2017

Juventus 1988/89

Inför säsongen 1988/89 tog Dino Zoff över som tränare för Juventus. Assisterande tränare var Gaetano Scirea som precis hade avslutat spelarkarriären. Antonio Cabrini fick rollen som lagkapten denna säsong som kom att bli hans trettonde och sista i Juventus. Ian Rush återvände till Liverpool efter bara en säsong i Italien och för att ersätta walesaren värvades Alessandro Altobelli och Rui Barros. Portugisen Rui Barros som kom från Porto blev lagets bäste målskytt i ligan med tolv mål. 33-årige Altobelli som kom till Juventus efter elva säsonger i Inter gjorde bara fyra ligamål men blev lagets bäste målskytt totalt sett med femton mål (sju i italienska cupen och fyra i UEFA-cupen). Från Dynamo Kiev värvades offensive mittfältaren Alexander Zavarov som blev den förste sovjetiske spelaren i italienska ligan. Även Roberto Galia (Verona) och Giancarlo Marocchi (Bologna) var nya i laget denna säsong.

I ligan slutade Juventus på fjärde plats, tre poäng efter Milan och fyra efter Napoli. Till mästarlaget Inter skiljde det femton poäng, men Juventus var trots det enda laget som inte förlorade mot dem. I UEFA-cupen slog Juventus ut Oțelul Galați från Rumänien, spanska Athletic Bilbao och belgiska RFC Liège. I kvartsfinalen mot Napoli vann Juventus första mötet med 2–0 men förlorade med 3–0 i returen.

Sommaren 1988 fick Juventus nya tröjor i syntetmaterial. Dessa användes i italienska cupens första gruppspel samt i första ligamatchen borta mot Como, men sedan återgick man till de gamla bomullströjorna som man hade haft sedan början av 80-talet. Den gula reservtröjan användes i bortamatcherna mot Ascoli och Cesena i ligan samt borta mot Athletic Bilbao i UEFA-cupen.

27 december 2017

AC Milan 1987/88

Inför säsongen 1987/88 tog Arrigo Sacchi från Parma över som tränare i Milan. Från Ajax respektive PSV Eindhoven värvades de två holländska landslagsspelarna Marco van Basten och Ruud Gullit som ersättare för engelsmännen Mark Hateley och Ray Wilkins. På mittfältet förstärkte man med Carlo Ancelotti från Roma och Angelo Colombo från Udinese och försvaret förstärktes med Roberto Mussi från Parma samt Alessandro Costacurta som kom tillbaka från lån i Monza och som gjorde ligadebut för Milan under säsongen. Marco van Basten gjorde mål i ligapremiären mot Pisa, men i matchen mot Sampdoria i femte omgången skadade han sig och blev borta från spel i sex månader. I UEFA-cupen fick Milan inte spela på sin hemmaplan Giuseppe Meazza på grund av en incident i matchen mot Waregem i december 1985. Istället valde man att spela sina hemmamatcher på Via del Mare i Lecce. I första omgången mötte man Sporting Gijón och efter förlust på bortaplan kunde man vända och vinna med 3–0 i returen. I nästa omgång ställdes man återigen mot spanskt motstånd, denna gång i form av Espanyol. Här blev det dock förlust med 0–2 hemma och efter en mållös returmatch var Milan utslaget. I ligamatchen hemma mot Roma den 13 december kastades en fyrverkeripjäs ner från läktaren och träffade Romas målvakt Tancredi. Milan dömdes därför till förlust med 0–2, men en vecka senare avslutade man året med att besegra lokalkonkurrenten Inter med 1–0. Vid årsskiftet låg Milan fem poäng efter serieledarna Napoli och i 1988 års första match möttes de två lagen. Milan vände underläge till seger med 4–1 och tog därmed in två poäng på Napolis försprång. I italienska cupens åttondelsfinal åkte Milan ut mot Ascoli efter straffsparksläggning, men i ligan förblev man obesegrade resten av säsongen. Den 10 april gjorde van Basten matchens enda mål mot Empoli i sin comeback efter skadeuppehållet. Segrar över Roma och Inter gjorde att Milan nu bara var en poäng efter Napoli inför mötet på San Paolo. Två mål av Virdis och ett av van Basten gav Milan segern med 3–2 och förde upp laget i serieledning. Oavgjort mot Juventus och Como i de två sista matcherna samtidigt som Napoli förlorade båda sina återstående matcher räckte för att Milan skulle ta sin första ligatitel på nio år. Pietro Paolo Virdis gjorde elva ligamål och blev lagets bäste målskytt och under säsongen tog Ruud Gullit emot Guldbollen som årets spelare i Europa 1987.

Tröjorna tillverkades precis som tidigare av Kappa, men sponsor var från och med denna säsong Mediolanum. Den vita reservtröjan användes i bortamatcherna mot Fiorentina, Torino och Roma.