Etikett: 1993/94

Inter 1990–2000

Inter inledde 90-talet med att Giovanni Trapattoni gjorde sin sista säsong som tränare för klubben. Laget kom trea i ligan och tog sin första UEFA-cuptitel efter finalseger över Roma. I laget fanns de tre tyska världsmästarna Andreas Brehme, Lothar Matthäus och Jürgen Klinsmann samt flera italienska landslagsspelare såsom målvakten Walter Zenga och lagkaptenen Giuseppe Bergomi. Därefter pendlade Inter mellan toppen och mitten av tabellen i flera år. Som bäst slutade man på andra plats 1992/93 och 1997/98 och som sämst slutade Inter på trettonde plats 1993/94 då man bara var en poäng från nedflyttning. Samma säsong tog dock Inter sin andra UEFA-cuptitel efter att ha besegrat Casino Salzburg i finalen. Stor profil i laget var holländska nyförvärvet Dennis Bergkamp som blev turneringens skyttekung. 1997 nådde Inter sin tredje UEFA-cupfinal, denna gång med argentinaren Javier Zanetti, fransmannen Youri Djorkaeff och engelsmannen Paul Ince som några av lagets profiler. Den här gången blev det dock förlust mot Schalke 04 efter straffsparksläggning. Inför påföljande säsong värvades brasilianaren Ronaldo från Barcelona i en affär som gjorde honom till världens dyraste spelare. Samma år blev han även utsedd till världens bästa spelare av både FIFA och France Football. Med Ronaldo i laget vann Inter UEFA-cupen för tredje gången efter seger över Lazio i ännu en helitaliensk final. 1998 värvade Inter en pånyttfödd Roberto Baggio från Bologna och året efter slog man återigen transferrekordet när man värvade Christian Vieri från Lazio. Skador på Ronaldo och Vieri bidrog till att Inter inte hade möjlighet att utmana om ligatiteln i slutet av 90-talet.

Här är Inters hemmatröjor på 90-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Inters hemmaställ på 1990-talet

Och här är Inters bortatröjor på 90-talet:

Inters bortaställ på 1990-talet

Inters tabellrader på 90-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Från och med 1994/95 ger seger tre poäng.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1990/91 3 34 18 10 6 56 31 46
1991/92 8 34 10 17 7 28 28 37
1992/93 2 34 17 12 5 59 36 46
1993/94 13 34 11 9 14 46 45 31
1994/95 6 34 14 10 10 39 34 52
1995/96 7 34 15 9 10 51 30 54
1996/97 3 34 15 14 5 51 35 59
1997/98 2 34 21 6 7 62 27 69
1998/99 8 34 13 7 14 59 54 46
1999/00 4 34 17 7 10 58 36 58

Juventus 1990–2000

I början av 90-talet kunde Juventus inte rå på Milan som var nästintill oslagbara. Detta trots att man hade spelare som Roberto Baggio och Gianluca Vialli i laget. Baggio blev världens dyraste spelare när han värvades från Fiorentina 1990 och två år senare slog Juventus återigen transferrekordet när man värvade Vialli från Sampdoria. 1993 tog Juventus sin tredje UEFA-cuptitel efter finalseger över Borussia Dortmund och senare samma år blev Roberto Baggio utsedd till världens bästa spelare. I ligan blev det ett par andraplaceringar innan man 1995 lyckades bryta Milans dominans och ta sin första ligatitel på nio år. Samma år mötte Juventus Parma i två cupfinaler. Det blev seger för Juventus i italienska cupen, men förlust i UEFA-cupen. Marcello Lippi gjorde sin första säsong i Juventus efter att ha ersatt Giovanni Trapattoni som tränare. Alessandro Del Piero fick sitt stora genombrott och ansågs vara så bra att Juventus sålde Baggio till Milan efter säsongen. Några av de nya spelarna i laget var försvararen Ciro Ferrara, franske mittfältaren Didier Deschamps och portugisiske mittfältaren Paulo Sousa. Sedan tidigare fanns även tyske mittbacken Jürgen Kohler, mittfältarna Angelo Di Livio och Antonio Conte samt anfallaren Fabrizio Ravanelli i laget. Följande säsong gick Juventus till final i Champions League där man besegrade Ajax efter straffsparksläggning. 1996 värvades Zinedine Zidane och under fransmannens två första säsonger tog Juventus två raka ligatitlar och gick dessutom till final i Champions League ytterligare två gånger, men förlorade då mot Borussia Dortmund respektive Real Madrid. Efter en sämre säsong med en sjundeplats avslutade Juventus seklet med att för fjärde gången på 90-talet sluta på andra plats i ligan.

Här är Juventus hemmatröjor på 90-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Juventus hemmaställ på 1990-talet

Och här är Juventus bortatröjor på 90-talet:

Juventus bortaställ på 1990-talet

Juventus tabellrader på 90-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Från och med 1994/95 ger seger tre poäng.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1990/91 7 34 13 11 10 45 32 37
1991/92 2 34 18 12 4 45 22 48
1992/93 4 34 15 9 10 59 47 39
1993/94 2 34 17 13 4 58 25 47
1994/95 1 34 23 4 7 59 32 73
1995/96 2 34 19 8 7 58 35 65
1996/97 1 34 17 14 3 51 24 65
1997/98 1 34 21 11 2 67 28 74
1998/99 7 34 15 9 10 42 36 54
1999/00 2 34 21 8 5 46 20 71

AC Milan 1990–2000

Milan var den dominerande klubben i Italien under 90-talet. Laget blev italienska mästare fem gånger (1992, 1993, 1994, 1996 och 1999) och gick till final i Champions League tre år i rad 1993–1995 (seger 1994). Säsongen 1991/92 gick Milan obesegrat genom Serie A – totalt spelade man 58 ligamatcher utan att förlora mellan maj 1991 och mars 1993. Tränare var Fabio Capello som 1991 tog över efter Arrigo Sacchi. Några av lagets största profiler under denna period var de tre holländarna Marco van Basten, Ruud Gullit och Frank Rijkaard. Van Basten blev skyttekung i Serie A 1992 och tog samma år emot Guldbollen (priset till årets bästa spelare i Europa) för tredje gången – han hade fått priset även 1988 och -89. Dessutom bestod laget av flera italienska landslagsspelare, däribland Paolo Maldini, Roberto Donadoni och lagkaptenen Franco Baresi. Sommaren 1992 värvade Milan franske skyttekungen Jean-Pierre Papin för världsrekordsumman 10 miljoner pund. Bara ett par månader senare slog man rekordet då man värvade Torinos ytter Gianluigi Lentini. 1995 värvade Milan Paris Saint-Germains liberianske anfallare George Weah som samma år blev förste afrikan att vinna Guldbollen. Även Juventus stjärna Roberto Baggio (Guldbollen-vinnare 1993) värvades till Milan 1995. Efter ett par sämre säsonger 1996/97 och 1997/98 då man hamnade i mitten av tabellen tog Alberto Zaccheroni över som tränare och förde Milan till dess femte ligatitel på 90-talet. Några av profilerna i slutet av 90-talet var tyske skyttekungen Oliver Bierhoff, brasilianaren Leonardo, kroaten Zvonimir Boban samt ukrainaren Andrij Sjevtjenko som värvades från Dynamo Kiev 1999 och blev skyttekung i sin första säsong i Italien.

Här är Milans hemmatröjor på 90-talet. Klicka på bilden för att se den i större format.

AC Milans hemmaställ på 1990-talet

Och här är Milans bortatröjor på 90-talet:

AC Milans bortaställ på 1990-talet

Milans tabellrader på 90-talet. Klicka på en säsong för att komma till respektive inlägg. Kolumnerna står för Säsong, Ligaplacering, Spelade matcher, Vinster, Oavgjorda, Förluster, Gjorda mål, Insläppta mål, Poäng. Från och med 1994/95 ger seger tre poäng.

Säsong Plac Sp V O F GM IM P
1990/91 2 34 18 10 6 46 19 46
1991/92 1 34 22 12 0 74 21 56
1992/93 1 34 18 14 2 65 32 50
1993/94 1 34 19 12 3 36 15 50
1994/95 4 34 17 9 8 53 32 60
1995/96 1 34 21 10 3 60 24 73
1996/97 11 34 11 10 13 43 45 43
1997/98 10 34 11 11 12 37 43 44
1998/99 1 34 20 10 4 59 34 70
1999/00 3 34 16 13 5 65 40 61

Feyenoord 1992–1994

Säsongen 1992/93 tog Feyenoord sin trettonde ligatitel och den första på nio år. Laget slutade två poäng före PSV efter att ha vunnit de tre avslutande matcherna. I Cupvinnarcupen slog Feyenoord ut Hapoel Petach Tikwa från Israel och FC Luzern från Schweiz, men i kvartsfinalen blev det förlust mot Spartak Moskva, 0–1 hemma och 1–3 borta. Ungraren József Kiprich kom på femte plats i skytteligan med 18 mål, vilket gjorde detta till hans bästa säsong i holländska ligan. Även vänsteryttern Regi Blinker gjorde sin bästa säsong med 13 ligamål. I laget fanns även målvakten Ed de Goey (som gjorde landslagsdebut under säsongen), försvarsveteranen och lagkaptenen John Metgod, mittfältaren Rob Witschge och högeryttern Gaston Taument.

I november 1993 värvades Henrik Larsson från Helsingborg. Laget slutade på andra plats i ligan, tre poäng efter Ajax. Lagets bästa målskyttar blev Regi Blinker, John van Loen och Rob Witschge som samtliga gjorde nio ligamål. Feyenoord gick till final i holländska cupen där det blev en 2–1-seger över NEC Nijmegen efter mål av Ruud Heus och John van Loen. Kvalet till Champions League började med förlust mot isländska Akranes, men Feyenoord tog sig vidare efter att Errol Refos, Mike Obiku (som spelade i Helsingborg 1994) och Regi Blinker givit holländarna en 3–0-seger på hemmaplan. I andra kvalomgången blev det förlust mot Porto.

Hemmatröjan var av samma modell som tidigare, förutom att numren under säsongen 1993/94 var i 3D-stil. Även i Cupvinnarcupen 1992/93 användes denna typ av nummer. Precis som året innan var sponsorloggan Stad Rotterdam placerad på ena halvan av tröjan i Cupvinnarcupen, men i Champions League-kvalet hösten 1993 var den placerad i mitten. De svarta hemmabyxorna hade också fått den nya Adidas-loggan. Bortastället gick i grönt och var en för denna period typisk Adidasmodell med vita fält över axlarna. I Europaspelet användes, precis som på hemmatröjan, en sponsorlogga med enbart texten Stad Rotterdam. Även Adidas-loggan på numren var borttagna.

PSV Eindhoven 1992–1994

PSV Eindhoven ledde serien under större delen av säsongen 1992/93 men en förlust mot Vitesse i näst sista omgången gjorde att Feyenoord kunde gå förbi och ta hem ligatiteln. Lagets bäste målskytt blev Romário med 22 mål vilket gav en andraplats i skytteligan. Anfallskollegan Wim Kieft gjorde elva mål. I kvalet till Champions League slog PSV ut Žalgiris från Litauen och grekiska AEK Aten. I gruppspelet ställdes laget mot Milan, Porto och IFK Göteborg. Första matchen, borta mot Porto, slutade 2–2 efter att Romário blivit tvåmålsskytt. Därefter blev det förlust med 1–2 hemma mot Milan (Romário blev här den ende spelare som lyckades göra mål på Milan i gruppspelet). Mot IFK Göteborg blev det förlust i båda matcherna, 1–3 hemma och 0–3 borta. Arthur Numan gjorde PSV:s mål. PSV slutade sist i gruppen efter att ha förlorat även de två avslutande matcherna mot Porto och Milan.

Inför säsongen 1993/94 såldes Romário till Barcelona. I hans frånvaro gjorde vänsterbacken Arthur Numan sin målmässigt bästa säsong med tio ligamål och blev lagets bäste målskytt. Även ghananen Nii Lamptey, som hade värvats från Anderlecht, gjorde tio mål. Ett annat nyförvärv var svenske mittfältaren Klas Ingesson från belgiska Mechelen. PSV slutade på tredje plats i tabellen, tio poäng efter Ajax. I UEFA-cupen åkte laget ut mot tyska Karlsruhe i första omgången.

Hemmatröjan var samma som hade använts sedan 1990, men i Champions League var inte reklam på tröjorna tillåtet. Numren på tröjorna i de europeiska cupmatcherna var också av en annan typ. På Champions League-tröjorna fanns även texten ”Philips S.V.” ovanför klubbmärket. I hemmamatchen mot Karlsruhe i UEFA-cupen hösten 1993 hade man samma typ av nummer som i Champions League året innan, men på en vit ruta. Philips-loggan var också mindre än på tröjorna som användes i ligan. Den blå bortatröjan var av samma modell som många andra lag använde under denna period. Philips-loggan var här placerad diagonalt både på tröjan och på byxorna.

Ajax 1993/94

Ajax tog sin 24:e ligatitel säsongen 1993/94. Laget slutade tre poäng före Feyenoord och Jari Litmanen vann skytteligan med 26 mål på 30 matcher. Stefan Pettersson gjorde elva mål under sin sista säsong med Ajax. Sommaren 1994 återvände han till IFK Göteborg. En som kom tillbaka till Ajax inför säsongen var Frank Rijkaard från AC Milan som stod för tio ligamål. Några av de andra nyförvärven var nigerianerna Finidi George och Nwankwo Kanu samt Peter van Vossen från Anderlecht. I Cupvinnarcupen slog Ajax ut Hajduk Split och Beşiktaş, men åkte ut mot Parma i kvartsfinalen.

Hemmatröjan hade denna säsong en helröd krage och två röda ränder på ärmarna. Bortatröjan var grön- och mörkblårandig med smala gula ränder. Kragen med snörning var i samma stil som på Cagliaris bortatröja 1992/93.

Torino 1993/94

Torino var återigen ett mittenlag och slutade på åttonde plats i Serie A 1993/94. Andrea Silenzi gjorde sin målmässigt bästa säsong med 17 mål vilket gav en delad tredjeplats i skytteligan. Som regerande italienska cupvinnare deltog laget i Cupvinnarcupen. Det blev segrar mot Lillestrøm och Aberdeen, men i kvartsfinalen tog det stopp mot Arsenal. Nyförvärv inför denna säsong var målvakten Giovanni Galli från Napoli, försvararen Angelo Gregucci från Lazio, kroatiske ytterbacken Robert Jarni från Bari, mittfältaren Marco Osio från Parma och uruguayanske anfallaren Enzo Francescoli från Cagliari.

Torinos tröjor tillverkades från och med denna säsong av Lotto.

Lazio 1993/94

Lazio förbättrade sig ytterligare en placering och slutade på fjärde plats i Serie A 1993/94. Giuseppe Signori blev med sina 23 mål skyttekung för andra året i rad. I UEFA-cupen slog man ut Lokomotiv Plovdiv från Bulgarien i första omgången, men förlorade sedan mot portugisiska Boavista. Nyförvärv denna säsong var målvakten Luca Marchegiani från Torino, högerbacken Paolo Negro från Brescia, mittfältaren Roberto Di Matteo från schweiziska Aarau och anfallaren Pierluigi Casiraghi från Juventus. I november värvades även kroatiske anfallaren Alen Bokšić från Olympique Marseille.

Hemmatröjan var ny för säsongen och hade en liten sköld nedanför kragen med texten ”EST 1900”. Bortatröjan var densamma som föregående säsong.

Napoli 1993/94

Marcello Lippi var ny tränare i Napoli och ledde laget till en sjätteplats i Serie A, vilket innebar att laget tog den sista UEFA-cupplatsen. Klubben hade stora ekonomiska problem och sålde därför Gianfranco Zola och Massimo Crippa till Parma. Istället tog några unga spelare en plats i startelvan, däribland målvakten Giuseppe Taglialatela, försvararen Fabio Cannavaro och mittfältaren Fabio Pecchia. Man lånade även in anfallaren Paolo Di Canio från Juventus och försvararen Enzo Gambaro från Milan. Sedan tidigare fanns Daniel Fonseca som var lagets bäste målskytt med 15 mål.

Hemmatröjan var ny för säsongen, medan den vita bortatröjan var samma som föregående säsong. I hemmamatchen mot Sampdoria spelade Napoli i blå byxor tillsammans med den blå tröjan och blå strumpor. Den vita tröjan användes i bortamatcherna mot Inter, Atalanta och Sampdoria. Mot Sampdoria spelade Napoli i svarta (eller om det kanske var mörkblå) byxor och strumpor, men jag har inte hittat några bilder där man ser detaljerna (se Youtube-klipp). I bortamatchen mot Lazio användes en vinröd tröja med blå ärmar som var i samma stil som Parmas bortatröja.

Inter 1993/94

Inför säsongen 1993/94 värvade Inter holländarna Wim Jonk och Dennis Bergkamp från Ajax. Man värvade även försvararna Gianluca Festa från Cagliari och Massimo Paganin från Brescia samt mittfältaren Francesco Dell’Anno från Udinese. Laget blev ändå inte bättre än 13:e i Serie A, bara en poäng från nedflyttning. I UEFA-cupen gick det däremot bättre. Efter att ha slagit ut Cagliari i en helitaliensk semifinal väntade österrikiska Casino Salzburg i finalen. I första mötet på bortaplan gjorde Inters Nicola Berti matchens enda mål. Även i returen blev det seger med 1–0 (mål av Wim Jonk) och Inter tog sin andra UEFA-cuptitel. I ligan var Ruben Sosa lagets bäste målskytt med 16 mål, men Dennis Bergkamp blev tack vare sina åtta mål i UEFA-cupen lagets bäste målskytt totalt sett med 18 mål.

Hemmatröjan var likadan som föregående säsong, men byxorna hade en blå rand i nederkant istället för på sidorna. Bortatröjan var ny för säsongen och var vit med en blå-svart diagonal rand. I vissa matcher hade numren Umbro-loggan i nederkant.