Etikett: 1980/81

Crystal Palace 1980–1983

Crystal Palace lyckades inte vinna en enda match på bortaplan och endast sex segrar på hemmaplan gjorde att laget kom sist i tabellen och åkte ner i division två. Mittbacken Billy Gilbert var den som spelade mest med 39 ligamatcher och Clive Allen (nyförvärv från Arsenal) blev bäste målskytt med nio ligamål.

Laguppställning 1980/81: Paul Barron – Paul Hinshelwood, Jim Cannon, Billy Gilbert, Terry Fenwick – Neil Smillie/Steve Lovell, Peter Nicholas, Gerry Francis, Vince Hilaire – Clive Allen/Ian Walsh, Mike Flanagan.

De två följande säsongerna, 1981/82 och 1982/83, slutade båda med en femtondeplats i division två.

Tröjorna tillverkades av Adidas och liknade den tidigare modellen – vit tröja med en rödblå diagonal på framsidan. Bortatröjan var ljusblå med en röd diagonal.

Coventry City 1980/81

Coventry slutade på sextonde plats i ligan 1980/81, på samma poäng som Everton och en placering sämre än året innan. I FA-cupen åkte man ut mot Tottenham i femte omgången och i Ligacupen tog man sig till semifinal där det blev förlust mot West Ham. Brian Roberts spelade samtliga 42 ligamatcher och bäste målskytt blev Garry Thompson med totalt femton mål varav åtta i ligan.

Laguppställning: Les Sealey – Mick Coop, Paul Dyson, Gary Gillespie, Brian Roberts – Peter Bodak, Andy Blair, Gerry Daly, Steve Hunt – Garry Thompson, Tommy English.

Tröjorna tillverkades av Admiral och var av samma modell som tidigare med skillnaden att de nu pryddes av en sponsorlogga i form av Talbot.

Brighton and Hove Albion 1980–1983

Brighton slutade på nittonde plats i ligan 1980/81 och trettonde plats 1981/82, men 1982/83 kom man sist i tabellen och åkte ner i division två. I gengäld tog sig laget hela vägen till final i FA-cupen 1983. På vägen mot finalen besegrades Newcastle, Manchester City, Liverpool, Norwich och Sheffield Wednesday. Finalen mot Manchester United på Wembley slutade 2–2 efter en sen kvittering av Gary Stevens. I omspelet fem dagar senare var Brighton chanslöst och föll med 4–0.

Laget i FA-cupfinalen 1983: Graham Moseley – Chris Ramsey, Gary Stevens, Steve Gatting, Graham Pearce – Neil Smillie, Tony Grealish, Jimmy Case, Gary Howlett – Michael Robinson, Gordon Smith. I omspelet spelade Gatting högerback istället för Ramsey och Steve Foster tog Gattings plats i mittförsvaret.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var British Caledonian. Adidas valde en helblå tröja med vit krage och vita muddar istället för klubbens traditionella blåvitrandiga tröja. På den gula bortatröjan var sponsorns text British Caledonian Airways. I FA-cupfinalen 1983 användes en ny tröjmodell med V-hals och smala vita och röda ränder. Under klubbmärket återfanns inskriptionen ”F.A. Cup Final / Wembley 1983”.

Birmingham City 1980–1982

Efter att ha varit nere och vänt i tvåan var Birmingham City tillbaka i högsta divisionen. Laget kom på trettonde plats och klarade sig kvar med fem poängs marginal. Högerbacken Dave Langan (nyförvärv från Derby County) spelade samtliga 42 ligamatcher och Frank Worthington blev bäste målskytt med 16 ligamål.

Laguppställning 1980/81: Jeff Wealands – Dave Langan, Joe Gallagher, Colin Todd, Mark Dennis – Alan Ainscow, Kevin Dillon, Archie Gemmill, Alan Curbishley – Keith Bertschin, Frank Worthington.

Nästa säsong, 1981/82, sjönk Birmingham tre placeringar och slutade på sextonde plats. Tränaren Jim Smith fick sparken i februari och ersattes av Ron Saunders som i sin tur hade fått sparken från Aston Villa. Även mittfältaren Archie Gemmill lämnade klubben i början av det nya året för spel i NASL-laget Jacksonville Tea Men. Nederländske vänsteryttern Toine van Mierlo som inför säsongen hade värvats från Willem II spelade mest med 40 ligamatcher. Lagets bäste målskytt blev Tony Evans med femton ligamål.

Tröjorna tillverkades precis som tidigare av Adidas. Skillnaden mot den tidigare modellen var att denna hade V-hals istället för rund hals.

Aston Villa 1980/81

Aston Villa blev engelska mästare för första gången sedan 1910 och tog därmed sin sjunde ligatitel. Laget använde endast 14 spelare under hela säsongen och sju av dessa spelade samtliga 42 ligamatcher. Peter Withe gjorde 20 mål och blev skyttekung tillsammans med Tottenhams Steve Archibald. Anfallskollegan Gary Shaw gjorde 18 ligamål och yttern Tony Morley stod för tio.

Laguppställning: Jimmy Rimmer – Kenny Swain, Allan Evans, Ken McNaught, Gary Williams/Colin Gibson – Dennis Mortimer, Des Bremner, Gordon Cowans – Gary Shaw, Peter Withe, Tony Morley. Tränare var Ron Saunders som gjorde sin sjunde säsong i Aston Villa.

Tröjorna tillverkades av Umbro och var av samma modell som tidigare med skillnaden att numren var i en annan kantigare stil – samma typ av nummer användes av Chelsea och West Bromwich.

Bayer Uerdingen 1979–1981

Bayer Uerdingen hade tagit sig till Bundesliga efter att ha kommit tvåa i 2. Bundesliga Nord och därefter vunnit ett kvalspel över SpVgg Bayreuth. 1979/80 slutade laget på femtonde plats, på samma poäng som MSV Duisburg och Hertha Berlin. Av de tre lagen blev det Hertha som kom på sextonde plats och flyttades ner medan Uerdingen klarade sig kvar med två måls marginal. Nästa säsong, 1980/81, slutade med en sistaplats i tabellen och nedflyttning till tvåan.

Laguppställning: Paul Hesselbach – Ludwig Lurz, Paul Hahn, Norbert Brinkmann, Ludger van de Loo – Franz Raschid, Herbert Zimmer, Jens Steffensen, Sigfried Held – Jan Mattsson, Friedhelm Funkel. Hesselbach och Funkel spelade samtliga 34 ligamatcher och Funkel blev även lagets bäste målskytt med 14 ligamål medan hans svenske anfallskollega Jan ”Lill-Damma” Mattsson gjorde tolv.

Tröjorna tillverkades av Hummel. Hemmastället bestod av röda tröjor, röda byxor och blå strumpor. En blå reservtröja användes tillsammans med blå byxor och röda strumpor. Denna kombination användes även hemma mot Hamburg i mars 1981. Borta mot Bayer Leverkusen och Bayern München hösten 1979 spelade Bayer Uerdingen i vita tröjor, blå byxor och vita strumpor och borta mot Schalke 04 i februari 1981 användes en helvit matchdräkt med röda detaljer.

Bayer Leverkusen 1979–1982

Efter att ha vunnit 2. Bundesliga Nord gjorde Bayer Leverkusen 1979/80 sin första säsong i högsta serien. Laget slutade på tolfte plats och klarade sig därmed kvar. 1980/81 klättrade man till elfte plats men 1981/82 kom man på sextonde plats och fick kvala mot det tredjeplacerade laget i 2. Bundesliga. I kvalet mot Kickers Offenbach vann Bayer Leverkusen med 1–0 borta och 2–1 hemma och klarade sig kvar i Bundesliga.

Laguppställning 1979/80: Fred-Werner Bockholt – Hans-Jürgen Scheinert, Jürgen Gelsdorf, Dietmar Demuth, Walter Posner – Thomas Hörster, Klaus Bruckmann, Kurt Eigl, Franz-Peter Hermann – Peter Szech, Dieter Herzog. Eigl, nyförvärv från Darmstadt, spelade samtliga 34 ligamatcher och Szech blev bäste målskytt med nio ligamål.

Tröjorna tillverkades av Adidas. Hemmastället bestod av röda tröjor med vit krage, röda byxor och röda strumpor. Reservstället var vitt med röda detaljer och det fanns även ett tredjeställ bestående av blå tröjor, vita byxor och blå strumpor.

1. FC Kaiserslautern 1979–1981

Precis som 1978/79 slutade Kaiserslautern på tredje plats i Bundesliga 1979/80, denna gång på samma poäng och med samma målskillnad som Stuttgart. Laget var sju poäng bakom Hamburg och nio bakom mästarna Bayern München. I UEFA-cupen slog man under hösten ut FC Zürich, Sporting Lissabon samt Diósgyőri VTK Miskolc från Ungern. I kvartsfinalen i mars 1980 blev det förlust mot Bayern München.

Nästa säsong, 1980/81, kom Kaiserslautern på fjärde plats i Bundesliga och i UEFA-cupen slog man först ut Anderlecht men åkte sedan ut mot ett annat belgiskt lag, Standard Liège. I tyska cupen tog man sig till final där det blev förlust med 1–3 mot Eintracht Frankfurt.

Laguppställning 1979/80: Ronnie Hellström – Wolfgang Wolf/Michael Dusek, Hans-Günter Neues, Hans-Peter Briegel, Jürgen Groh – Werner Melzer, Johannes Riedl, Hans Bongartz – Reiner Geye, Benny Wendt, Sepp Pirrung/Axel Brummer/Jörn Kaminke. Bongartz spelade samtliga 34 ligamatcher och bästa målskyttar blev Geye (17 ligamål), Wendt (12) och Neues (11).

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Streif. Den långärmade varianten hade krage medan den kortärmade hade V-hals. Det fanns även en variant av märket Erima som inte verkar ha använts så ofta. I UEFA-cupen spelade man utan reklam på tröjorna och i bortamatchen mot Bayern München 1980 spelade Kaiserslautern i gröna tröjor och vita byxor. I tyska cupfinalen 1981 användes den kortärmade tröjan utan reklam tillsammans med vita byxor.

Eintracht Braunschweig 1978–1981

Säsongen 1978/79 slutade Eintracht Braunschweig på nionde plats i Bundesliga, en förbättring med fyra placering jämfört med föregående säsong. Efter elva ligamatcher utan seger från början av november till mitten av mars lämnade tränaren Werner Olk klubben. Assisterande tränaren Heinz Patzig ledde laget i en 3–0-seger över Nürnberg innan Heinz Lucas tog över permanent.

Laguppställning 1978/79: Bernd Franke – Hasse Borg, Reiner Hollmann, Dieter Zembski, Franz Merkhoffer – Wolfgang Grobe, Karl-Heinz Handschuh, Wolfgang Dremmler – Danilo Popivoda, Harald Nickel, Dietmar Erler. Borg, Zembski, Grobe och Popivoda spelade samtliga 34 ligamatcher och bäste målskytt blev Nickel med 16 mål.

Nästa säsong kom laget sist i tabellen och åkte ner i tvåan. Braunschweig kom på andra plats i norrgruppen 1980/81 och efter seger över tvåan i sydgruppen, Kickers Offenbach, var man tillbaka i högsta serien.

Tröjorna tillverkades av Adidas och sponsor var Jägermeister. Hemmastället bestod av gula tröjor med blå krage, blå byxor och blå strumpor. Reservstället var helvitt med blå detaljer.

Wolverhampton Wanderers 1979–1982

1979/80 slutade Wolves på sjätte plats i ligan, deras högsta ligaplacering sedan 1972/73. Man gick också till final i Ligacupen mot Nottingham Forest som besegrades med 1–0. Målskytten Andy Gray hade värvats från Aston Villa i september 1979 för den brittiska rekordsumman 1,5 miljoner pund. Ny i laget var också försvararen Emlyn Hughes från Liverpool.

De följande åren gick det sämre för Wolves. 1980/81 åkte man ut mot PSV Eindhoven i UEFA-cupens första omgång och i ligan slutade man på artonde plats. I FA-cupen tog sig Wolves till semifinal där det blev förlust mot Tottenham Hotspur efter omspel. 1981/82 slutade man näst sist i tabellen och åkte ner i division två tillsammans med Leeds United och Middlesbrough. I januari 1982 avgick tränaren John Barnwell och ersattes av Ian Greaves som 1978 hade fört upp Bolton Wanderers i division ett.

Laget 1979/80: Paul Bradshaw – Geoff Palmer, George Berry, Emlyn Hughes, Derek Parkin – Peter Daniel, Kenny Hibbitt, Willie Carr, Mel Eves – Andy Gray, John Richards. Bästa målskyttar blev John Richards med tretton ligamål och Andy Gray med tolv.

Matchställen var under hösten 1979 likadana som tidigare, men i slutet av året introducerades ett nytt klubbmärke bestående av ett varghuvud med klubbens smeknamn ”Wolves” under.